Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur mentorer i skolan får kännedom om att elever har en eller flera föräldrar som missbrukar, hur arbetet med dessa elever ser ut samt hur samverkan med andra instanser fungerar. Datainsamling skedde i form av semistruktuerade intervjuer med fem stycken mentorer på olika skolor. Resultatet visar att mentorer får kännedom om att en elev har en eller flera missbrukande föräldrar på olika sätt, som att den berörda föräldern kommer påverkad till skolan, att den andra föräldern berättar för mentorn om familjeproblemet eller att mentorn uppmärksammar vissa tecken hos eleven. När mentorn får reda på eller misstänker att en elev riskerar att fara illa görs en orosanmälan till socialtjänsten. Vidare samverkan med socialtjänsten upplevs som bristfällig eller obefintlig av mentorerna. Den mest hindrande faktorn för samverkan beskrivs som den stränga sekretess som råder för socialtjänsten.

Många påverkas runt om personen som överkonsumerar alkohol, men forskningen gällande målgruppen är begränsad. Syftet med studien var att fånga upplevelsen av att vara anhörig till en närstående som överkonsumerar alkohol. Frågeställningar: 1) Vilka former av belastning upplever den anhöriga? 2) Vilka känslor är förknippade med den belastning den anhöriga upplever? 3) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka alkoholkonsumtionen? 4) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka sin belastning? Forskningsansatsen var kvalitativ, fenomenologisk. Sju semistrukturerade djupintervjuer analyserades genom tematisk analys. Resultaten visade att anhöriga upplevde flera stressorer, t ex relationssvårigheter, försämrad hälsa och känslomässig belastning. Coping-strategier användes i försök att minska alkoholkonsumtionen, samt för att hantera belastningen. Varierad upplevelse av framgång rapporterades. Studien bekräftade resultat från tidigare forskning att socialt stöd är viktigt för anhöriga men skam blir ett hinder att söka socialt stöd. Centralt blir därför ett respektfullt och icke-dömande bemötande från omgivningen och fråga för framtida forskning är om anhörigstöd bör innehålla interventioner riktade mot hantering av skam.

No description available.

Substance abuse is an issue that is extremely topical in the society today. There are many factors that is affected by a person having a substance abuse, and the work situation is one of them. Previous research shows that a person that has a substance abuse affects the entire workplace on many levels, and it is important for the working group to have a leader with good leadership skills in such complex situations. The purpose of this study was to examine how leaders in eldercare in a medium sized municipality can handle the situation if someone in their staff have a problem with substance abuse. The theoretical frameworks that has been used to analyze the result are theories about leadership and medicalization theory. The results of the study consists of four interviews. The processing of the material was done by qualitative content analysis and that generated in five categories. The compilation of the material could demonstrate that substance abuse were not that common in the workplaces covered by our study. Something that emerged were that when a substance abuse was discovered on the workplace, the abuse was often very serious. The four leaders that were interviewed for this study could tell that they were well informed and knew how to act if a situation like this would arise within their staff, and insisted on importance of promptly taking action. Something that was prominent during all the interviews was that there were often subtle indications that could indicate that something was wrong, and repeated absence was such a factor. The interviewees also agreed that it was important not to ignore their gut feeling, because they could often get a intuitive feeling when someone in the staff was not feeling well. Something that emerged was that all interviewees considered abuse as a disease condition that can be recovered from.

Studiens syfte var att undersöka om respondenterna upplevde personlighetsförändringarfrån att vara fast i ett missbruk till att sedan sluta missbruka och bli fri från det. Enkvalitativ metod användes där sex respondenter, tre män och tre kvinnor i åldersspannet27 till 50 år fick genomgå semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide.Intervjuerna transkriberades och analyserades genom induktiv tematisk analys.Resultatet visade på tre teman vilka var följande: (1) Identitetssökande med en osäkersjälvuppfattning (2) En beteendemässig yttre förändring, (3) Ett vägskäl som germöjlighet till verklig förändring. Resultatet visade hur respondenterna upplevdepersonlighetsförändringar dels av att börja missbruka, dels av att fortsätta missbrukamen också av att sluta missbruka och vara drogfria över tid. Resultatet visarrespondenternas initiala lustupplevelse, den beteendemässiga förändringen, motivationatt blir drogfria och vilka praktiska förändringar som var nödvändiga samt hur livet blevefter

Beroendesjukdomar och dess självhjälpsgrupper 12-stegs behandling och dess självhjälpsgrupper En kvalitativ studie om människor som genomgått 12-stegs behandling enligt Minnesotamodellen Addiction and its self help groups 12-step treatment and its self help groups A qualitative study of people who have gone through 12-step treatment according to the Minnesota modell Abstract Our aim with this study has been to increase our knowledge of addiction care in general and the 12-step method in particular through qualitative interviews. We have investigated what social shortcomings informants believe there are in society that contribute to people becoming addicted. We have also sought answers to what it is in the 12-step treatment according to the Minnesota model that helps them maintain their sobriety. We conducted the survey based on Tomas Scheff's theories of shame, pride, social ties and Randall Collins theories of interaction rituals and emotional energy. Similarly, we have investigated the social deficits that lead to addiction based on Saskia Sassen's theories of expulsion. The study is qualitative and we have interviewed 8 people who have undergone 12-step treatment and who have maintained their sobriety. The method approach is hermeneutic. The result shows that the informants see a reduced social safety net combined with the exclusion of groups from society as a contributing cause of abuse. The study also shows that the attention and processing of hidden shame in combination with successful interaction rituals that generate positive emotional energy contribute to retained sobriety. Our study also shows, which even previous research supports, that there is no support for the 12-step method itself being better than any other method.

Barn som växt upp med en missbrukande förälder riskerar att inte ha en trygg och kärleksfull uppväxt vilket barn är i behov av. Att växa upp med en missbrukande förälder kan öka risken för en rad negativa konsekvenser som även kan följa med barnet i vuxen ålder.Därav ärsyftet med studien att undersöka hur en grupp vuxna kan ha upplevt hur deras uppväxt med en eller två föräldrar som missbrukat alkohol kan ha påverkat deras förmåga till att skapa och bibehålla relationer i vuxen ålder. Metodvalet är en kvalitativ intervjustudie med fyra intervjupersoner som växt upp med en missbrukande förälder. För att bearbeta det insamlade materialet användes en tematisk analys. Resultatet av studien resulterade i fyra teman, tillitsproblem, svårigheter med känslor, rädslan för att bli lämnad och vikten av trygghet. Det visade sig att samtliga intervjupersoner upplevt någon form av relationsproblem i vuxen ålder kopplat till deras uppväxt med en missbrukande förälder. Intervjupersonerna uppgav att det vid inledandet av nya relationer väcktes negativa känslor och att det även fanns svårigheter gällande tillit. Samtliga intervjupersoner beskrev rädslan av att bli lämnad vilket medfört att intervjupersonerna själva kan ha valt att inte inleda nya relationer. Intervjupersonerna beskrev hur viktigt det är med trygga relationer vilket medfört att de värdesätter och är mån om att bibehålla de relationer de har idag.  Även fast intervjupersonerna hade gemensamma erfarenheter av att ha en missbrukande förälder fanns det både likheter och skillnader i hur deras uppväxt påverkat dem i deras relationer. Det går därför inte att säga att individer kommer att få en specifik problematik efter att ha växt upp med en missbrukande förälder, utan det ser olika ut för varje enskild individ. Den slutsats vi kunnat dra i studien är att samtliga intervjupersoner påverkats på en rad olika sätt av att växa upp med en missbrukande förälder och att detta kan ha medfört en del svårigheter gällande viktiga aspekter i relationer och relationsskapande.

Syftet med studien var att belysa hur professionella beskriver sitt arbete med gravida kvinnor som har en missbruksproblematik. Frågeställningarna var: vilka arbetssätt och metoder används i de olika verksamheterna samt hur beskriver professionella att samverkan kring gravida kvinnor med missbruksproblematik fungerar? Studien har en kvalitativ ansats utifrån en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer har tillämpats. Studiens resultat belyser vikten av ett professionellt förhållningssätt samt det relationella perspektivet för att kunna se och möta kvinnan bakom missbruket. Resultatet visar bland annat att en utveckling i samverkan mellan aktörerna inom missbruksvården behövs, för att främja ett lyckat förändringsarbete. I resultatet framkom det även att intervjupersonerna ansåg att det behövs mer kunskap och utveckling kring det sociala arbetet tillsammans med gravida kvinnor med missbruksproblem Slutsatsen som framkommit visar att de professionella som arbetar tillsammans med gravida kvinnor som har en missbruksproblematik förhåller sig professionellt i sin yrkesroll, oavsett vad den professionella kan tänka eller tycka privat. De professionellas roll i arbetet är betydelsefull, för att fånga upp gravida kvinnor med missbruksproblematik i ett tidigt skede. Det är viktigt att professionella bygger upp en relation med kvinnan som grundar sig på tillit och därmed motiverar kvinnan till att söka samt ta emot hjälp för sitt missbruk.

Introduktion/Bakgrund: Alla människor har rätt till vård på lika villkor.  En av de vanligaste orsakerna till att personer söker vård i Sverige är på grund av smärta. Smärtlindring hos personer med nuvarande eller tidigare substansmissbruk är en utmaning relaterat till rädsla för att skapa eller gynna ett missbruk. Personer med nuvarande eller tidigare substansmissbruk riskerar därför att utsättas för diskriminering och undermålig behandling.  Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av smärtlindrande läkemedelsbehandling hos personer med nuvarande eller tidigare substansmissbruk. Metod: Studien är utformad enligt Polit & Beck (2017)’s nio steg. Författarna har systematiskt sökt i databaserna Cinahl, PubMed samt PsycInfo. Åtta kvalitativa artiklar, en kvantitativ artikel samt en artikel med mixad metod har granskats kritiskt utifrån Polit & Beck’s (2017) granskningsmallar.  Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier; Misstro och misstänksamhet, Känsla av osäkerhet, Förståelse för patientens situation och Vikten av kommunikation.  Slutsats: Sjuksköterskor har erfarenheter av bristfällig smärtlindring på grund av, kunskapsbrist, förutfattade meningar samt rädsla inför arbete med patientgruppen. De största faktorerna till bristfällig smärtbehandling är sjuksköterskors förutfattade meningar till personer med substansmissbruk samt kunskapsbrist.

Syftet med studien är att undersöka vilka emotionella dilemman som kan uppstå för personer med ADHD och ett tidigare missbruk. Undersökningens resultat skall sedan bidra till att tydliggöra vilka emotioner som upplevs och hur olika känslomässiga mönster uppstår för individerna. Studiens resultat tar avstamp i svaren från de formulerade frågeställningarna i intervjuguiden. Studien omfamnar vilka minnen individerna har kring tiden för diagnostisering, hur ADHD:n har påverkat deras liv, för- och nackdelar med diagnosen samt uppväxt. Den andra delen av studien innefattar vilka känslor som kan kopplas till ADHD, hur ADHD har påverkar personerna känslomässigt, vilka känslor som kan kopplas till missbruk samt hur emotionella dilemman kan uppstå i nutid. Studien belyser sambanden mellan emotioner och ADHD, hur känslor kan sammanbindas med hjälp av deras flexibla funktioner, emotionell dränering, skam. Missbruksdelen tas med i bakgrunden då även den är viktig. I studien har jag använt mig av fyra personer med ADHD och ett tidigare missbruk. Personerna har varit fria från aktivt beroende under en längre period. Resultatet i min studie visar de emotionella svårigheter och dilemman som kan upplevas hos personer med ADHD. De emotionella svårigheterna uppstår genom en rad emotioner som oftast utlöser- och samspelar med varandra. Sorg, skam, ilska, rädsla, låg självkänsla, rastlöshet är exempel på sådana emotioner som samspelar och bidrar till svårigheter.