Gymnasiets svenskämne präglas till stor del av samtal i olika former och som svensklärare är det vår uppgift att skapa förutsättningar för elevers muntliga såväl som skriftliga språkutveckling. Dock är de klassrumssamtal som till så stor del präglar svenskämnet inte alltid dialogiska och inkluderande. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån en fallstudie, beskriva och jämföra ett elev- och lärarperspektiv på klassrumssamtal i svenskämnet på gymnasiet. För att undersöka detta har vi tagit vår teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande och Olga Dysthes (1996) begreppsapparat kring samtal och flerstämmighet. Med hjälp av vår metod, en elevenkät, en lärarintervju och tre klassrumsobservationer, har vi undersökt olika aspekter av hur man som lärare kan skapa förutsättningar för ett flerstämmigt klassrumssamtal och försökt ge svar på frågorna: ”Vilka faktorer menar läraren påverkar hur eleverna deltar i klassrumssamtal?” och ”Vilka faktorer menar eleverna påverkar hur de deltar i klassrumssamtal?”. Resultatet visar att det är en kombination av faktorer som deltagarstrukturer, lärarens frågor och feedback, intresse, trygghet, multimodalitet, klassrumsmöblering och förberedelse som påverkar hur elever deltar i klassrumssamtal. En slutsats vi drar är att ingen av dessa faktorer ensam är en garanti för elevdeltagande och flerstämmighet i klassrumssamtal. Det är genom att medvetet kombinera dessa olika faktorer som lärare kan skapa förutsättningar för flerstämmiga klassrumssamtal. En faktor förefaller dock vara överordnad de övriga, nämligen förberedelse. Genom att låta elever förbereda sig innan klassrumssamtal känner de sig tryggare och sannolikheten att de ska delta aktivt i dessa ökar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare resonerar och motiverar de didaktiska val de gör i klassrummet rörande språkanvändning. Den forskningsfråga som vi har utgått ifrån lyder: hur gör lärare sina didaktiska val kring språkanvändning och hur motiverar de dessa?Vår analys vilar i huvudsak på en sociokulturell grund med utgångspunkt i Vygotskijs teorier som betonar det sociala samspelets betydelse i lärande och utveckling. Vi redogör även för tidigare forskning inom problemområdet samt förmedlingspedagogisk teori som står i kontrast till det sociokulturella synsättet.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare i grundskolans tidigare år. Informanterna arbetar på två olika skolor där elevunderlaget skiljer sig mellan skolorna, främst gällande socioekonomisk och etnisk tillhörighet. Den ena skolan benämns i uppsatsen Rönnskolan och den andra Tallskolan. Resultatet illustrerar hur lärare resonerar kring sina didaktiska val. De berättar om hur de arbetar med och ser på lärandepotentialen i olika former av lärarstyrda sekvenser i undervisningen. Vidare diskuteras hur de ser på samtal och vilken plats samtalet har i undervisningen. Lärarna visar på olika sätt att arbeta dialogiskt genom muntlighet och skriftlighet.De slutsatser som vi dragit är att de enskilda lärarnas kunskapssyn ligger till grund för de motiv som lärarna framför gällande deras didaktiska val. Vi har också sett att lärarnas didaktiska val styrs av elevgruppens förutsättningar och hur läraren kan hantera dessa.

Ambitionen med utvecklingsarbetet är att planera och genomföra schackundervisning i en förskola samt analysera aktiviteterna utifrån ett didaktiskt perspektiv, i syfte att utveckla och vidga mitt, som blivande förskollärare, arbetssätt att uppnå läroplanens mål i matematik. Huvudsakliga teorier innehåller didaktik och matematikdidaktik. Arbetet utgår ifrån en hermeneutisk ansats och experimentell observation har varit arbetets främsta metod.Resultaten visar att barnen under schackaktiviteter har utövat följande matematiska mål i läroplanen (2016): rumsuppfattning; grundläggande egenskaper hos mängder och antal; mätning; reflektion omkring olika strategier och problemlösningar; urskiljande; förklaring. Under aktiviteterna har barnen visat följande svårigheter för undervisningens innehåll: förstår inte hur man flyttar pjäsen springare; har svårt att kombinera varierade sätt att flytta damen för att undersöka det optimala sättet att uppnå målen; visar inte tillräcklig förståelse att behandla flera problem synkroniserat. Monologen är det dominerande kommunikationsmönstret under aktiviteterna, vilket innehåller en liknade modell. Jag styr monologen och erbjuder barnen ungefär lika många chanser att utrycka sig och delta i aktiviteterna. Dialogen sker mellan mig och barnen, samt mellan barnen. Initiativ till dialog tas i regel av barnen och påverkas endast minimalt av mig. Antalet dialoger skiljer sig dramatiskt åt bland barnen. Metakognitiv dialog uppstår endast under den sista aktiviteten. Jag utgör en viktig roll i metakognitiv dialog för att handleda barnen kring att vara medvetna om sin egen lärandeprocess.Schackaktiviteterna erbjuder en rik möjlighet för barnen att upptäcka och undersöka matematik med ett kritiskt tänkande samt erfara sina brister i schack. Det finns många meningsfulla moment där barnen tar initiativ till att bidra till att utveckla och fördjupa undervisningsinnehåll. En del av barnens funderingar och undersökningar är inspirerande för mitt framtida arbete.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer. Pedagogerna i förskola och skola intervjuar vi för att ta reda på hur de arbetar för att hantera konflikter och hur de ser på språkets betydelse för att barnen ska kunna lösa konflikter. I intervjuerna framkommer att pedagogerna arbetar för att utveckla barns verbalspråk samt att ge barnen strategier för att lösa konflikter. I vår undersökning använder vi oss bland annat av teoretiska begrepp såsom Vygotskijs proximala utvecklingszon, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet och hennes tolkning av Bakhtins begrepp dialogism, Szklarskis konflikthanteringsmodell samt Kolfjords teori om medling. Slutsatser som vi drar av denna undersökning är vikten av att ge barnen strategier och verktyg för att hantera konflikter verbalt, vikten av att som pedagog själv vara en förebild och ”leva som man lär”, samt att ge barnen språkliga redskap för att utveckla förmågor att hantera konflikter konstruktivt.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer. Pedagogerna i förskola och skola intervjuar vi för att ta reda på hur de arbetar för att hantera konflikter och hur de ser på språkets betydelse för att barnen ska kunna lösa konflikter. I intervjuerna framkommer att pedagogerna arbetar för att utveckla barns verbalspråk samt att ge barnen strategier för att lösa konflikter. I vår undersökning använder vi oss bland annat av teoretiska begrepp såsom Vygotskijs proximala utvecklingszon, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet och hennes tolkning av Bakhtins begrepp dialogism, Szklarskis konflikthanteringsmodell samt Kolfjords teori om medling. Slutsatser som vi drar av denna undersökning är vikten av att ge barnen strategier och verktyg för att hantera konflikter verbalt, vikten av att som pedagog själv vara en förebild och ”leva som man lär”, samt att ge barnen språkliga redskap för att utveckla förmågor att hantera konflikter konstruktivt.

Master's thesis is devoted to the dialogue between image and word. Two different approaches are developed in the theoretical part. First, a word as part of a figurative expression, then an image assuming function that usually belongs to words. The second part is the main focus of the whole work, which is the diary as a medium dealing with both ways of expression. In the following chapters of the theoretical part, we are looking for the principles of diary in various examples of fine arts. Their definition opens up space for the author's - practical part. There are four different ways of the diary forms presented in practical part. The work experiments with expression between images and words to free diary from conventions and traditional ways. Similarly, the didactic part elaborates two innovative realized art projects. The first presents the concept of author identification with a fictitious character and its subsequent diary creation. In the second, the theme of the diary is demonstrated in form of a profile on the Facebook social network, which arises from the imaginary creation of an "updated artist". The master's thesis brings the original author's view into the interpretation of the visual arts through the principles of diary creation, their essence is subsequently documented and disseminated...

Thesis entitled ?Analysis of educational communication in the lessons of German language at the second degree of elementary school? contains a theoretical and an empirical part. Its aim is to find out whether the pupils of this type of school have a sufficient space for their communication. In order to investigate this fact, there will be watching of the teaching of German lessons. This method is also enriched by interviewing students and their teachers. The research will be held at two elementary schools. Based on the obtained results, there will be compared both schools. In this thesis is explained the issues of communication. The most common and the best-known definitions of communication appear there. It is composed largely of types of communication and a big attention is paid to teaching communication. We cannot forget the methods and forms of teaching, which are used by the teacher in German lessons. Very important is also the individual work of students, in which they will practice and learn the discussed schoolwork. The aim of this work is to find out the issues of communication and possibilities to use the organizational forms of teaching and methods for improvement of teaching of German lessons.

This thesis presents the work of a contemporary German playwright Roland Schimmelpfennig in a wider context. In the main chapter, the author focuses on the analysis of five Schimmelpfennig's plays that have been performed also on Czech theatre stages. The analysis emphasizes the elements of a dramatic structure that Schimmelpfennig uses in an innovative way: epization of texts, unrealistic treatment of dramatic time, elements of magic realism etc. The author also pays attention to a general characteristic of a contemporary German-speaking theatre with respect to the topics that it deals with. A significant part of the work is devoted to classifying Roland Schimmelpfennig's work in the historical and theoretical context of a contemporary German-speaking theatre. A book called Die Rückkehr der Helden by a German author Nikolaus Frei, which questions some opinion on the recent development of theatre presented in a book Postdramatisches Theater by Hans Thiese Lehmann, has become a crucial source for this thesis. Nikolaus Frei copes with the question of animateness/inanimateness of theatre and by using extracts from particular dramatic texts by contemporary authors proves a possible continuity of mimesis, realistic acting and conflicts on the stage until the 21st century. In conclusion, it is possible...

This paper is devoted to a critical analysis of the book I and Thou in the attempt to identify the main points of the dialogical philosophy as presented by Martin Buber. The introductory passages present the background of the book in terms of time (the era after WWI), cultural background (the influence of Hasidism), or the history of philosophy (an opposition to immanentism, monism, idealism, transcendental philosophy etc.). The main goal of the following interpretation is to try to understand man as a person in his complex existential situation, i.e. through his potential relationships or objectifying attitudes to the world. Being is described as a dual structure either of the basic pair of words I-Thou or of the basic pair of words I-It. As opposed to the usual use of the term, dialogue is defined as a specific interaction of man and the remaining world metaphorically expressible by the structure of addressing-responding. By this scheme, the characteristic reciprocity and direct continuity is expressed. The dialogue is also placed in the area "between" I and Thou, which mediates the genuine, immediate and transcendental knowledge constituting the reality. Finally, the dialogical attitude is compared and contrasted to the monological comprehension of the world. Key words: personalism, dialogical...

Work "Short exotic stories in work of Julius Zeyer" deals with five selected Zeyer's works that are set in the exotic land of India and Far East. One prose is associated with India, the other four with China and Japan. The works are a result of careful collecting, translating and creative work of Julius Zeyer. The present diploma thesis outlined in brief the life of Julius Zeyer and its role in the contemporary literature. It characterized Zeyer's interest in the exotic motives and way he followed them. The diploma thesis also considered form of the Zeyer's prose. The present work examined characteristics of plot and main characters and as well as the representation of the exotic places. It showed that the narrative places take part in creating the atmosphere that corresponds to the current experience of the characters. The nature of the characters is revealed against the background of the plot. Zeyer elaborated mutual connection between the characters and areas. Part of the interpretation was in each case devoted to the overall Zeyer's evocation of India, China and Japan and its artistic depth.