Sveriges säkerhetsstrategi baseras på en totalförsvarsprincip, vilket inom forskningen tillskrivits en nyliberalistisk styrmetod som skapar säkerhet genom att bygga ett resilient samhälle. Det resilienta samhället och totalförsvarsprincipen innebär att hela samhället involveras i skapandet av motståndskraft gentemot hot. Utan medborgare som vill vara delaktiga i principen faller säkerhetsstrategin. Etablerad forskning har svårt att koherent beskriva hur medborgare i ett land som Sverige ställer sig till totalförsvarsprincipen. Genom en kvalitativ intervjustudie kan drivkrafter för att bidra till samhällets motståndskraft, i studien kallat medborgerlig motståndskraft, undersökas bland medborgare i totalförsvarets frivilligorganisationer. Medborgerlig motståndskraft utgör studiens teoretiska bidrag där fenomenet undersöks genom lockelser för samhälleliga yrken samt viljan att ingå i samhälleliga sammanhang. Här har teorier om pro-samhälleliga beteenden respektive sociala rörelser tillsammans bildat ett teoretiskt ramverk. Resultatet visar att frivilligmedlemmarnas drivkrafter för medborgerlig motståndskraft består av en inre altruism och ett rationellt sökande efter trygghet. Samtidigt påvisas kontextens betydelse för deras insikt för att engagera sig. Dessutom visar resultatet att flertalet av drivkrafterna medborgarna har, härstammar eller stärks av behållningen frivilligmedlemmarna får av sin delaktighet. Sammanfattningsvis påvisar resultatet att trots Sveriges långa tid av fred och vald styrmetod finns det hög medborgerlig motståndskraft men det är avgörande att staten kultiverar denna potential om den ska komma samhället till nytta. Studien bidrar till forskning om medborgarnas roll i det resilienta samhället samt forskning om motståndsrörelser, men också insikter om faktorer som bör kultiveras i skapandet av en säkerhetsstrategi baserad på medborgerlig delaktighet i totalförsvaret.

Denna uppsats undersöker de naturliga miljörisker och naturfaror som finns i Uppsala stad, vilka konsekvenser de kan generera och vilken motståndskraft staden har för att stå emot dessa. Den har också undersökt om teorierna om sårbarhet och resiliens inom katastrofhantering har någon förankring i det arbetssätt som verkställande aktörerinom Uppsala stad utgår ifrån. Metoden som används är en kvalitativ fallstudie som inkluderar intervjuer med anställda inom kommun och länsstyrelse, samt granskning av rapporter. Det som framkommit är att det finns risker för extraordinära naturhändelser såsom översvämning, värmebölja, torka, stormar. Översvämning värderas som en av de större riskerna, där både skyfallsöversvämning och höga flöden i Fyrisån är relevanta, där tusentals människor riskerar att drabbas. Det har också framkommit att Uppsala stad har vissa sårbara områden såsom bebyggelse nära Fyrisån och centrala områden med mycket hårdgjorda ytor. Sårbara grupper identifieras som äldre och sjuka, samt personer på landsbygden med egen brunn. Uppsala uppfyller dock flera kriterier för att vara resilient med mycket förebyggande arbete med riskkartor, bedömningar och scenarion. Kommunen har också implementerat åtgärder som visar på resiliens såsom barriärer mot översvämning med mera. Det går dock inte att konstatera om Uppsala är resilient eller sårbart, utan vidare forskning rekommenderas.

Syftet med studien är att analysera och belysa vuxna personers upplevelser av att växa uppmed minst en förälder med alkoholmissbruk. Vi har granskat sju internationella artiklar sombelyser upplevelser ur ett vuxet perspektiv. Vi har analyserat artiklarna med hjälp av enkvalitativ innehållsanalys. Resultatet har analyserats utifrån utvecklingsekologiska teorin och KASAM - känsla av sammanhang.Resultatet visar att behovet av att få prata om sin förälders alkoholmissbruk kan göra en storpositiv skillnad för barnet under barndomen men även i det senare vuxna livet. För ett barnsom växer upp med alkoholmissbruk i hemmet är det viktigt att det finns skyddsfaktorer ibarnens omgivning. Skyddsfaktorerna i barnets omgivning kan mildra konsekvenserna och främja motståndskraft. De skyddsfaktorer som förekommer i studien och framställs som viktiga är skola, fritidsaktiviteter, relationer med barn och vuxna utanför hemmet. Våra huvudsakliga slutsatser är att den vuxna upplever att den har blivit fortsatt påverkad ivuxen ålder av att växa upp med alkoholmissbruk i hemmet, även om det utåt setts tycks haklarat sig bra. Den vuxna upplever att den kan ha svårt för att prata med andra om sinakänslor och om sin förälders alkoholmissbruk. Den vuxna upplever även att den kan ha svårtatt skapa eller bibehålla sunda relationer i vuxen ålder. Vi har inte kunnat belysa någon betydande positiv upplevelse av att växa upp med alkoholmissbruk i hemmet. Den positiva erfarenheten som vi funnit är de betydande relationer som barnet har skapat med andra ibarnets omgivning, där sunda relationer gett positiva effekter som ökat motståndskraften motsenare svårigheter.Vi har även funnit viktiga skyddsfaktorer som har varit viktiga för dennes utveckling. Deskyddsfaktorer som lyfts som viktiga och betydande skyddsfaktorer är skola,fritidsaktiviteter, vänner och andra vuxna i barnets närhet. Det är de viktiga och betydande skyddsfaktorerna som har skapat motståndskraft och mildrat konsekvenserna av att växa uppmed minst en förälder med alkoholmissbruk

Dagens försörjningskedjor består av sammanlänkade nätverk och ömsesidigt beroende processer, som ofta är globalt integrerade. Försörjningskedjorna fungerar vanligtvis effektivt i stabila arbetsmiljöer, men är känsliga för störningar. Vi befinner oss i en snabbrörlig arbetsmiljö präglad av volatilitet, osäkerhet, komplexitet och ambiguitet, vilket stör stabiliteten. En oväntad störning i en del av försörjningskedjan kan ha avsevärda effekter på andra delar av den, vilket betonar vikten av att identifiera och åtgärda sårbarheter. Detta kan vara avgörande för att säkerställa försörjningskedjans funktion. Trots att det alltid förekommit störningar i försörjningskedjan, har globaliseringen lett till ökad frekvens och omfattning av dessa. Detta har givit upphov till ett ökat intresse kring försörjningskedjans resiliens, det vill säga förmågan att förbereda sig och reagera på störningar för att återgå till det ursprungliga eller ett bättre läge. De senaste årens stora störningar som Covid-19 pandemin och konflikten mellan Ryssland och Ukraina, har tydliggjort behovet av fördjupad forskning inom försörjningskedjans resiliens. Den forskning som finns har dock fokuserat på specifika störningar. Detta har mynnat ut i ett forskningsgap kring förståelse för det holistiska perspektivet och hur företag antar resiliensstrategier i syfte att skapa långsiktighet för olika typer av störningar. Gapet förstärks ytterligare sett till stora svenska företags försörjningskedjor. Detta motiverade behovet av en fördjupad forskning för hur företag utvecklar långsiktiga resiliensstrategier för olika typer av störningar i försörjningskedjan. För att adressera forskningsgapet var studiens syfte att ur ett holistiskt perspektiv undersöka hur stora svenska företag med globala försörjningskedjor arbetar med resiliens, i dagens föränderliga och osäkra affärsmiljö. Det holistiska perspektivet tillät oss att studera hur företag arbetar med resiliens för olika typer av störningar, i syfte att skapa en långsiktigt resilient försörjningskedja, istället för enskilda störningar som tidigare forskning fokuserat på. För att uppfylla syftet, har vi genomfört en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt och en explorativ forskningsdesign. Vi samlade in empirisk primärdata med hjälp av semistrukturerade intervjuer med totalt tio respondenter från nio stora svenska företag med globala försörjningskedjor, som därefter analyserades med hjälp av en tematisk analys.  Som helhet ger studien en inblick i hur stora svenska företag arbetar med strategier i syfte att öka långsiktig resiliens i försörjningskedjan. Dagens stora svenska företag uppvisar varierande försörjningskedjor och leverantörsnätverk, men identifierar alla vikten av att arbeta med resiliens för att öka motståndskraften gentemot störningar. Som svar på den osäkra affärsmiljön vi verkar i, har stora svenska företags förhållningssätt gentemot resiliens i försörjningskedjan förändrats. Resultatet visar på en övergång från fokus på kostnadseffektivitet, till en ökad betoning på resiliens och proaktivt arbete. Företag integrerar olika strategier som riskanalys och riskhantering, samarbete, uppföljning och beredskap för att möta de utmaningar som den osäkra affärsmiljön medför. Genom en kombination av proaktiva tillvägagångssätt, tillsammans med ett samtidigt och reaktivt agerande strävar företagen efter att möta och övervinna den osäkra affärsmiljöns utmaningar. Studien bidrar därmed till förståelsen av hur försörjningskedjans resiliens i stora svenska företag kan byggas för att åstadkomma en långsiktigt resilient försörjningskedja och hantera det oförutsägbara.

Afghanistan has experienced a civil war since the last three decades that has causedenormous damages to infrastructure and incredible human suffering. Insecurity is not only fromterrorists, many Afghans rank political gridlock and deeply rooted corruption as worse. A modelby Bullough et al. provides risk perception, resilience and self-efficacy as determinants forentrepreneurial intentions. The study aggregates resilience and self-efficacy into a psychologicalperspective that, together with a non-monolithic perspective on risk, generates a new model offorces. Vectors illustrate how these forces can balance each other out. The result is a useful modelto detail entrepreneurship under the adverse conditions in Kabul, where entrepreneurs experiencekidnapping as their primary personal risk while administrative threats related to corruption,informality and poor governance are seen to carry an almost equal amount of risk. / Under de tre senaste decennierna har Afghanistan befunnit sig i inbördeskrig somorsakat stora skador på infrastruktur och enormt mänskligt lidande. Osäkerheten kommer intebara från terrorism eftersom många afghaner anser att det politiska dödläget och djupt rotadkorruption är värre hot än terrorattackerna. I Bullough m.fl. finns en modell kring ”Danger ZoneEntrepreneurs" som visar på att riskuppfattning, motståndskraft och tilltro på egen förmåga ärfaktorer som bestämmer om en individ har avsikt att bli entreprenör. Den här studien betraktarmotståndskraft och tilltro till egen förmåga ur ett psykologiskt perspektiv som tillsammans med ettdetaljerat riskperspektiv bildar en ny kraftsystemsmodell. Vektorer illustrerar hur dessa krafterkan balansera ut varandra. Resultaten är en användbar modell på entreprenörskap under deogynnsamma förhållanden som råder i Kabul, där kidnappning upplevs som farligast medankorruption, avsaknad av regler och dålig styrning anses nästan lika riskfyllt.

Denna studie kommer att fokusera på i huvudsak två delar, en områdessöversikt och en fallstudie. Syftet med arbetet är att undersöka hur Malmö stad, Norrköpings kommun och Karlskrona kommun arbetar med översiktlig planering för att öka motståndskraften mot havsnivåhöjningar samt att skapa en förståelse för fenomenet havsnivåhöjning. Vidare även att behandla vad stigande havsnivåer kan leda till och hur framtiden kan komma att te sig enligt forskning samt att beskriva strategier som kan användas för att öka motståndskfraften mot havsnivåhöjning. Studien kommer att utgå från kvalitativ forskning med utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv. Metoden för datainsamling är dokument som kommer att utgå i från två typer av skrifter: vetenskapligt framställda och granskade dokument samt dokumentation utgiven av FN, statliga verk, länsstyrelser och kommuner. Dokumenten analyseras sedan med hjälp av en innehållsanalys som utgår från ett teoretiskt perspektiv, vilket utgörs av tre begrepp: anpassning, resilience och havsnivåhöjning. Slutligen diskuteras och jämförs fallen samt att frågeformuleringar diskuteras i form av slutsatser.

This thesis deals with a well-known part of Swedish government communication to the citizens and inhabitants of Sweden regarding the event of war or other external threats, the brochure “If War Arrives” first published in 1943. With a sixth edition named ”If War or Crisis Arrives” in May 2018 the suite of printed information has been the prime advice to the Swedes during 75 years. The aim of this thesis is to study: How, by which messages, the Swedish government and authorities try to strengthen the resilience of its society through the brochures? How has the messages from the Swedish state on how citizens should behave in war and crisis changed during the 75 years since the first edition. Do changes in the forming of the nation through the brochure reflect changed values in society and a changed national narrative? If War Arrives is part of communication that create the nation of Sweden. It must be assumed that those who produce it search a synthesis between the need to control and lead a people in endangerment and simultaneously catch the same people's self-image. To find answers to the questions a quantitative study of frequency of key words is performed. This is followed by a discourse analysis emphasising on the Swedish security discourse and the Swedish national discourse. The conclusion of the quantitative study is a surprisingly stable product with, except for one subject (description of the enemy), small changes in the messages to the citizens. Moral statements have declined but legally built requirements have increased during the six editions published. The discourse study show a slightly changing language concerning the demands on the citizens in case of war or other sever danger. The construction of the national narrative is more adjusted to the modern diversified society in a globalized world but nevertheless the inhabitants of the nation are responsible both for themselves as individuals and share a responsibility for the nation-state of Sweden. There are indications for a change in the narrative of the Swedish nation because the collective claims of expressions seemingly embraced by everybody like “our style of life” or “form of living” has changed to the phrase “… the right to live according to our own choice”. This is a rhetorical change in phrasing that suits the needs of a modern globalized nation far better. / Denna uppsats handlar om en välkänd del av svensk regeringskommunikation till medborgarna och invånarna i Sverige i händelse av krig eller andra hot, broschyren Om Kriget Kommer, som först publicerades 1943. Med en sjätte utgåva som heter "Om Krisen eller Kriget Kommer" i maj 2018 har sviten av tryckt information varit den mest framträdande rådgivningen till svenskarna under 75 år. Syftet med denna avhandling är att undersöka: Hur, med vilka budskap, försöker svenska regeringen och myndigheterna att stärka sitt samhälles motståndskraft genom broschyrerna? Hur har den svenska statens budskap om hur medborgarna ska förhålla sig vid krig och kris förändrats under de 75 år som gått sedan första upplagan. Finns förändringar i nationsformeringen som synliggörs genom broschyren och speglar de förändrade värden i samhället och en nytt svenskt narrativ? Om Kriget Kommer är en del av kommunikationen som skapar nationen Sverige. Det måste antas att de som producerar den söker en syntes mellan behovet att styra och leda ett folk i fara och samtidigt uppfånga samma folks självbild. För att hitta svar på frågorna utförs en kvantitativ studie av nyckelord i de sex texterna. Detta följs av en diskursanalys med betoning på den svenska säkerhetsdiskursen och den svenska nationella diskursen. Slutsatsen av den kvantitativa studien är en överraskande stabil produkt med, förutom ett ämnesområde (beskrivning av fienden), små förändringar i budskapen till svenskarna. Moraliska utsagor har minskat, men legalt byggda anspråk på landets invånare har i stället ökat i de sex utgåvorna som publicerats. Diskursstudien visar ett något förändrat språk om krav på medborgarna i händelse av krig eller annan allvarlig fara. Den projicerade nationen är 2018 mer anpassad till det moderna diversifierade samhället i en globaliserad värld, men nationens invånare är inte desto mindre ansvariga för sig själva som individer och de delar ansvarar för den svenska nationen. Det finns indikationer på en förändring i det svenska narrativet, eftersom kollektiva uttryck som är tänkta att omfamnas av alla som; "vår livsstil" eller "levnadsform" har förändrats till uttrycket ”… rätten att leva som vi själva väljer”. Detta är en retorisk förändring som passar behoven hos en modern globaliserad nation mycket bättre.

<p>The main purpose of this study was to examine how people who have felt mentally bad, describe their subjective experience of what leads to a mental well-being. The overall research questions were; <em>how does the individual define mental well-being</em>, <em>how does the individual describe the turning-point during her tough period</em>, and <em>in what way does the individual consider that her own effort has influenced her well-being</em>? In order to answer these questions, qualitative research interviews were conducted with persons who’ve felt mentally bad and who’ve got some kind of professional help, and who think that they have a mental well-being today. The empirical material was analyzed from a theoretical resilience perspective. The study’s result showed first of all, that there are different ways to define well-being. The most significant factors to achieve well-being, seemed to be positive, quality relations and a supportive social network. This appeared to be strengthening and creates resilience. Other factors that appeared to be strengthening for the development of resilience and well-being, are for example high self-esteem and competence. The result also showed that professional help seemed to have been important. Risk-factors that were found in the study are for example an unfavourable childhood environment, insecurity and early unhealthy relations. The study indicated that resilience in individuals can have different strength.</p>

Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre självbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppväxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien användes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre självbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En narrativ analys användes för att få tillgång till författarnas subjektiva upplevelser av att växa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett salutogent perspektiv. Genom studien fick vi tillgång till olika skyddsfaktorer på olika nivåer som kan ha bidragit till att författarna har klarat sig.  Resultatet visade att samtliga författare troligtvis hade en trygg anknytning till minst en av sina föräldrar eller en annan vuxen. Ytterligare skyddsfaktorer är betydelsefulla andra i deras närmiljö, kompisar och viktiga vuxna i skolan. Resultatet visar även att samtliga hade vändpunkter som bidragit till att de klarade sig. / The study aimed to identify how the authors of three biographical stories describe the various risk and protective factors in their upbringing, to be able to interpret what may have helped that they have fared. The study used a qualitative approach and the philosophy of science position was hermeneutic. Three biographical stories served as an empirical basis in the study. A narrative analysis was used to gain access to the authors’ subjective experiences of growing up in an unfavorable environment. The theoretical design was based on a developmental ecological perspective and a salutogenic perspective. Through the study we had access to different protective factors at different levels that may have contributed to what the authors have done. The results showed that each author probably had a secure attachment to at least one parent or another adult. Additional protective factors are significant others in their immediate environment, friends and important adults in the school. The results also showed that all had turning points that contributed to the managed.

The main purpose of this study was to examine how people who have felt mentally bad, describe their subjective experience of what leads to a mental well-being. The overall research questions were; how does the individual define mental well-being, how does the individual describe the turning-point during her tough period, and in what way does the individual consider that her own effort has influenced her well-being? In order to answer these questions, qualitative research interviews were conducted with persons who’ve felt mentally bad and who’ve got some kind of professional help, and who think that they have a mental well-being today. The empirical material was analyzed from a theoretical resilience perspective. The study’s result showed first of all, that there are different ways to define well-being. The most significant factors to achieve well-being, seemed to be positive, quality relations and a supportive social network. This appeared to be strengthening and creates resilience. Other factors that appeared to be strengthening for the development of resilience and well-being, are for example high self-esteem and competence. The result also showed that professional help seemed to have been important. Risk-factors that were found in the study are for example an unfavourable childhood environment, insecurity and early unhealthy relations. The study indicated that resilience in individuals can have different strength.