Vårt syfte med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om hur lärare bör stödja elever och utforma sin undervisning för att möta de språkliga variationer som finns i skolan idag. Metoden för detta arbete har varit att genom databaser söka efter relevanta vetenskapliga texter samt att koppla dessa till rådande styrdokument i grundskolan samt gymnasieskolan. Resultatet visar på vikten av att möta flerspråkiga elever genom språkinriktad undervisning med stöd av metakognitiva strategier. Det är även av betydelse att stödja eleverna i deras starkaste språk genom transspråkande. Det påvisas även vara av nytta att använda multimodala hjälpmedel i kombination med transspråkande strategier för att stödja eleverna i deras utveckling och lärande.  Slutsatsen är att en språkinriktad undervisning där ett metakognitivt perspektiv i kombination med transspråkande bör användas för att möta de språkligt heterogena elevgrupper vi möter som lärare i våra klassrum. Översikten visar att utmaningen för professionen ligger i den språkliga kompetensen då varje enskild lärare inte har kunskap i alla elevers olika språk de kommer möta i sitt yrke. Vidare föreslås vidare forskning inom området för hur skolan påverkar integrationen för de med annat modersmål på sikt i samhället. Även ett intressant område för examensarbete föreslås där lärares didaktiska ledarskap i kombination med språkinriktad undervisning med metakognitivt perspektiv kan vara intressant att undersöka.

Abstract Syftet med vårt utvecklingsarbete är att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama använder i sin undervisning samt på vilket sätt dessa verktyg används. I Pedagogiskt drama utgår man från en helhetssyn på människan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar från en deltagare. Vi har även studerat aktuell forskning inom området och i närliggande områden. De verksamheter som är representerade i vårt utvecklingsarbete är; förskola, fritids, grundskolan och gymnasiet.Vår resultatdel består av två delar; multimodala verktyg och kommunikativa användningsområden, där vi har sammanställt delar av det empiriska materialet. Något av det vi kommit fram till i vår undersökning är att pedagogerna aktivt använder sig av sitt förhållningssätt vilket i sig blir ett multimodalt verktyg. Deltagarna i vår undersökning använder sig av multimodala verktyg som både är digitala och icke-digitala. Exempel på de digitala verktygen är filmkamera, Internet och foto. Teaterpåsar, lek och rollspel är exempel på de icke-digitala verktygen som deltagarna beskriver. Vidare kan pedagogiskt drama räknas som ett multimodalt verktyg då dess innehåll består av många olika språk. Det är tre aspekter/användningsområden för multimodala verktyg som blir tydliga i vår undersökning; gestaltning, dokumentation och reflektion.

Sammanfattning Antalet barn som använder sig av Internet och lärplattor har ökat kraftigt på senare år. I takt med det har efterfrågan om mer forskning kring multimodala verktyg som lärplattan i förskolan blivit större. I läroplanen för förskolan står att barnen skall skapa sig förmågan att kunna kommunicera och söka ny kunskap, vilket är nödvändigt i dagens samhälle med snabb förändringstakt. För att barnen skall ges rätt förutsättningar att hänga med i det krävs mer forskning. Dels för att skapa en större förståelse för lärplattan som pedagogiskt verktyg i stort och dels för att skapa ett intresse och en känsla av säkerhet hos varje förskollärare till att använda den. Arbetets syfte är att undersöka hur förskollärare resonerar om lärplattans användning inom förskolans verksamhet, med fokus på matematiska aktiviteter. I läroplanen för förskolan står att förskollärarna har det övergripande pedagogiska ansvaret i förskolans verksamhet. I och med det utgår arbetet ifrån deras resonemang. Semistrukturerade intervjuer har tillämpats och fem förskollärare ifrån fyra förskolor i Gävle har intervjuats. Resultatet visade att förskollärarna främst använder lärplattan som ett dokumentationsverktyg i verksamheten. Det framkom även hur lärplattan kan få funktionen som barnvakt för att frigöra tid till förskolans personal. Arbetsstunder med barn var också en central del som synliggjordes där uttrycket ”att arbeta” med lärplattan är viktigt och inte ”att spela” med den. Förskollärarna planerade inte aktivt in lärplattan vid matematiska aktiviteter. Dock framgick hur barn ändå ges möjlighet till att använda lärplattan till matematiskt lärande. Applikationer som innehåller problemlösning är vanligt och på så sätt utsätts barn automatiskt för matematik i form av exempelvis pussel, räkna och para ihop föremål. I resultatet framkom också från flera förskollärare att de tyckte sig sakna tillräckliga kunskaper om lärplattan. En övergripande slutats med arbetet är att det faktiskt finns en viss osäkerhet kring lärplattans användning och att det kan krocka med lärplattans snabba framfart i förskolans verksamhet. Det finns behov av mer utbildning i hur lärplattan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Sammanfattningsvis framkom vid intervjuerna att lärplattan lyfts fram som ett framtida verktyg i förskolans verksamhet. / Abstract In recent years, the number of children using Internet and touch-screen tablets has been growing steadily. At the same time the need of more research in multimodal tools like the tablet in preschool environment grows. The preschool curriculum highlights that all children should acquire the ability to communicate and search for new knowledge. This is essential in todays society with a rapid pace of change. Finding the right conditions for children to follow and adapt to this change require more research. Partly to create a greater understanding in the tablet as a general educational tool and partly to create an interest and a feeling of security for preschool teachers to use it. This study aims to investigate how the tablet is used within the preschool environment and how preschool teachers think about the tablet as an educational artifact, with a focus on mathematical activities. The preschool curriculum highlights that preschool teachers has the overall educational responsibility in the preschool activity. Because of that, this bachelor thesis will proceed from their reasoning. An ethnographic approach with the utility semi-structured interviews was used and five preschool teachers from four preschools in the municipality of Gävle was interviewed. The result of the study shows that teachers mainly use tablets to store information about the operation of the nurseries. The tablets also function as temporary sources of entertainment for the children, when teachers need time to tend to other tasks. However, the interviewed teachers emphasized the importance of using the tablets primarily as tools of learning - and not solely for playing. They admitted that they do not often use tablets when teaching mathematics, but that the tools are available if needed. Applications that provide problem solving, puzzles and maths quizzes are still used regularly. The result also showed that many preschools teachers think they lack sufficient knowledge about tablets. The conclusion of our study is that a lot of preschool teachers are not confident in using tablets which may be an issue considering the increasing popularity of the tablets and how quickly they are being introduced to preschools of the region. There is evidently need for more education surrounding tablets and how they can be used in teaching.

I uppsatsen undersöks metoder för läs- och skrivundervisningen inom sfi med utgångspunkt från modersmålet dari och multimodala verktyg. Syftet med denna studie är att undersöka de pedagogiska metoder som används vid läs- och skrivundervisningen på modersmålet dari inom sfi samt att se vilka multimodala verktyg som kan ges som stöttning vid läs- och skrivundervisningen för elever som ännu inte är litterata. Frågeställningarna var: Hur undervisar man i läs- och skrivundervisningen på modersmålet dari? Vilka didaktiska principer används tillsammans med multimodala verktyg? Undersökningen är en kvalitativ undersökning med intervjuer och observationer. Resultatet beskriver alfabetiseringsundervisning i en sfi-verksamhet som utförs på modersmålet dari med multimodala verktyg som stöd. Luke och Freebodys modell kan ligga till grund för undervisningen för vuxna (Freebody, 1992). Modellen belyser fyra centrala färdigheter: avkodning, meningsskapande, textanvändning samt kritiskt användande. En annan teori som genomsyrar synen på språkinlärning i uppsatsen är teorin om kognitiv inlärning som arbetades fram av den ryska psykologen Lev Vygoskij angående språk, tänkande och lärande (Vygotskij, 2001). Pauline Gibbons forskning har påverkat de teoretiska utgångspunkterna eftersom lärande av ett andraspråk sker i interaktion med andra (Gibbons, 2013).

Syftet med denna studie är att undersöka likheter och skillnader inom olika lärares syn på användningen av multimodala digitala verktyg inom undervisningen och deras personliga strategier för att integrera dessa i sina klassrum. Även om skolundervisning till stor del alltid har varit multimodal, har graden av denna multimodalitet på senare tid ökat kraftigt på grund av samhällets generella digitalisering vilket har medfört att större antal digitala läromedel finns tillgängliga för användning. Digitala läromedel är multimodala och presenterar många olika möjligheter till en bättre undervisning. Med detta följer dock även utmaningar som innebär risker för kvaliteten på denna undervisning.I bakgrunden finns en kortare sammanfattning av digitaliseringens historia i Sveriges skolor och skolans styrdokument och regeringens beslut granskas för att visa hur digitalisering utvecklades hittills. Tidigare forskning visar att multimodalitet är avgörande för naturvetenskapliga ämnen och att det är extremt viktigt att lärarna använder sig av denna ökade multimodalitet. Därefter utförs en kvalitativ studie angående verksamma lärares inställning till detta och risken att undervisningsmoment inte följer kursernas centralinnehåll diskuteras. Tio lärare intervjuas angående deras upplevelser av anpassning till digitaliserad undervisning och deras funderingar angående framtiden av detta. Fokuset har lagts på undervisning av naturvetenskapliga ämnen och matematik, men resultatens relevans är inte nödvändigtvis begränsad till dessa ämnen.

The purpose with this study is to analyze and interpret the curriculum and through that highlight what opportunities the curriculum sets for the teachers to teach in accordance with aesthetic learning processes and different forms of expressions that’s a part of the lecture and the learning of the social studies subject in F-3. There is a lack of research on the aesthetic learning process and forms of expression linked to F-3 core subjects and almost no research linked to social studies. This study analyzes curriculum documents from 2011, syllabuses from 2011 and comment material from 2011 in the subject’s history, geography, religious education and civics and the aesthetic subject’s art and music. I have then compared these with the curriculum, syllabuses, and comment material for the same subjects in the upcoming curriculum of 2022. The study shows there is plenty of opportunities for teachers to build on the aesthetic learning process and different forms of expressions in the social studies subjects for F-3 in their teaching. The result has been discussed in relation to former research of aesthetic learning processes and different expressions. This discussion shows that education through aesthetic learning processes and different forms of expressions promotes thinking and analyzing skills among individuals enhancing their ability to actively participate in society. / Syftet med studien är att analysera och tolka läroplanen samt därigenom synliggöra vilka möjligheter läroplanen ger lärare att arbeta med estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer som en del av undervisningen och lärandet i de samhällsorienterande ämnena i grundskolan F-3. Det finns sparsamt med forskning gällande estetiska lärprocesser och uttrycksformer kopplat till kärnämnena i grundskolans F-3 och näst intill ingen forskning alls gällande koppling till de samhällsorienterande ämnena. Studien utgår ifrån en textanalys där de analyserade dokumenten består av läroplanen från 2011, kursplaner från 2011 och kommentarmaterial från 2011 i ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap samt de estetiska ämnena bild och musik. Jag har sedan jämfört dessa med läroplan, kursplaner och kommentarmaterial för samma ämnen i kommande läroplaner 2022.  Studien visar att det finns gott om möjligheter i styrdokumenten som uppmanar och lämnar plats för läraren att använda sig av estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer i de samhällsorienterande ämnena för F-3 i undervisningen. Resultatet har sedan diskuterats gentemot tidigare forskning om estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer. Diskussionen visar att undervisning genom estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer skapar tänkande och analyserande individer som kan delta aktivt i samhällslivet.

Gruppdynamik, självkänsla, motivation och läslust är några av de grundstenar sompositiva upplevelser av andraspråksinlärning bygger på (Gass & Selinker, 2008)(Löthagen & Staff, 2009). Min intention är att undersöka huruvida pedagogiskt dramaintegrerat i svenska som andraspråksundervisningen, kan användas som verktyg för attuppnå dessa förutsättningar. Denna studie är empirisk, där eleverna i en klass somstuderar svenska som andraspråk på grundnivå, delkurs 2 (3) inom komvux, under enperiod på tio veckor haft dramaundervisning en gång i veckan. Resultatet utgår fråndessa elevers upplevelser av denna period med pedagogiskt drama integrerat i svenskasom andraspråksundervisningen. Följaktligen är detta en kvalitativ, fenomenologiskstudie av andraspråkselevers upplevelser av denna erfarenhet. För datainsamlinganvändes ljudinspelningar av intervjuer i fokusgrupper som sedan transkriberades ochanalyserades. Resultatet av denna studie visar att drama kan utgöra ett verktyg för attfördjupa elevernas förståelse av litteraturundervisningen inom ramen för svenska somandraspråk på vuxenutbildningen. Vidare framläggs att pedagogiskt drama har enpositiv inverkan på samspelet i elevgruppen samt att pedagogiskt drama medför atteleverna upplever arbetet med skönlitteratur mer lustfyllt. / Group dynamics, self-esteem, motivation and a love of reading are some of thecornerstones on which positive experiences of second language learning are built (Gass& Selinker, 2008) (Löthagen & Staff, 2009). My intention is to investigate whethereducational drama integrated into Swedish as a second language teaching can be used asa tool to achieve these conditions. This study is empirical, where the students in a classstudying Swedish as a second language at primary level, part course 2 (3) withinkomvux, had drama lessons once a week for a period of ten weeks. The results arebased on these students' experiences of this period with pedagogical drama integratedinto Swedish as a second language teaching. Consequently, this is a qualitative,phenomenological study of second language learners' experiences of this experience.For data collection, audio recordings of interviews in focus groups were used, whichwere then transcribed and analyzed. The results of this study show that drama can be atool for deepening students' understanding of literature teaching within the frameworkof Swedish as a second language in adult education. Furthermore, it is presented thateducational drama has a positive impact on the interaction in the student group and thateducational drama means that the students experience the work with fiction more joyfully.