Bakgrund Sveriges befolkning blir allt äldre och således ökar även omvårdnadsbehovet, där även munvård ingår. Dålig munhälsa kan påverka den allmänna hälsan och äldre personer löper större risk att få sämre munhälsa till följd av deras ålder, socioekonomiska status, samt eventuella sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar. God munhälsa har en positiv inverkar på äldre personers livskvalité och ökar deras självkänsla. Sjuksköterskan har det yttersta ansvaret för noggrann bedömning, planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av munvården. Forskningen visar att oavsett kända risker av utebliven munvård blir denna omvårdnadsåtgärd ofta åsidosatt i det dagliga sjuksköterskearbetet. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos äldre personer. Metod Detta examensarbete genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Artiklarna identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar där åtta har kvalitativ och fyra kvantitativ design. Resultat Sjuksköterskor besitter kunskap om att kontinuerlig munvård leder till frisk munhälsa och ökat välbefinnande. Brist på resurser, utbildning och äldres självbestämmande hindar dock sjuksköterskor från att utföra god munvård. Eftersom kunskap och erfarenheter varierar inom sjuksköterskekåren krävs kontinuerlig utbildning och införande av munvårdpraxis i sjuksköterskans dagliga arbete. Sjuksköterskor är överens om att det behövs samarbete med professionell tandvård och ett kontinuerligt förbättringsarbete för att kunna tillgodose äldre personers omvårdnadsbehov gällande munhälsa. Slutsats Oavsett sjuksköterskans kunskap och erfarenhet kring munhälsa bortprioriteras munvård. Brist på tid, personal, kunskap och munhälsopraxis är de negativa faktorer som främst påverkar sjuksköterskans utförande av munvård. Med kontinuerlig utbildning, förbättringsarbete, tydliga rutiner till munvård och bättre samarbete mellan olika professioner skapas främjande förutsättningar som skulle kunna vara en lösning för att kunna tillfredsställa äldre personers behov av munvård. / Background Sweden's population is getting older and thus the need for nursing care is also increasing, which also includes oral care. Poor oral health can affect general health and older people are at greater risk of poorer oral health due to their age, socio-economic status, and any prior medical conditions and disabilities. Good oral health has a positive effect on older people's quality of life and increases their self-esteem. The nurse has the ultimate responsibility for accurate assessment, planning, implementation, documentation, and evaluation of oral care. The research shows that regardless of the known risks of missing oral care, this care measure is often neglected in daily nursing work. Aim The purpose of this literature review is to describe nurses' experiences of oral care inelderly people. Method This thesis was carried out as a structured literature review study. The articles were identified in the databases CINAHL and PubMed. The result is based on 12 scientific articles, eight of which have a qualitative and four quantitative designs. Results Nurses have knowledge that continuous oral care leads to healthy oral health and increased well-being. However, a lack of resources, education and self-determination of the elderly prevents nurses from performing good oral care. Because knowledge and experience vary within the nursing profession, continuous training, and the introduction of oral care practices into the nurse's daily work is required. Nurses agree that collaboration with professional dental care and continuous improvement work is needed to be able to meet the nursing needs of elderly people regarding oral health. Conclusions Regardless of the nurse's knowledge and experience regarding oral health, oral care was still de-prioritised. Lack of time, staff, knowledge, and oral health practices are the negative factors that mainly affect the nurse's performance of oral care. With continuous training, improvement work, clear routines for oral care and better cooperation between different professions, promoting conditions are created that could be a solution to be able to satisfy the oral care needs of elderly people.

Bakgrund:  Det senaste seklet har antalet äldre över 65 år ökat stadigt bland den svenska befolkningen. Alltfler av våra äldre bibehåller också sina egna tänder kompletterade med olika protetiska ersättningar.  Ökningen i medelålder såväl som antal tänder innebär ett ökat behov av god förebyggande munvård, vilket innebär att omsorgspersonal erhåller en nyckelroll i att hjälpa dessa äldre individer att bibehålla en god oral hälsa livet ut. Syfte: Att kartlägga vilka kunskaper som finns hos hemtjänstpersonal kring munvård hos äldre. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en enkät som underlag. Urvalet bestod av hemtjänstpersonal vid fem slumpmässigt utvalda kommunala hemtjänstgrupper och kunskapsnivån graderades efter antalet korrekt angivna svar på enkätens kunskapsfrågor.. Resultat: Av 119 tillfrågade omsorgspersonal valde 95 att delta i studien. Fyra enkäter exkluderades och 91 ifyllda enkäter utgjorde grunden för vidare dataanalys. Bland respondenterna var 66 % undersköterskor, 31 % vårdbiträden och 3 % tillhörde annan yrkeskategori. Majoriteten av respondenterna (54%) hade medelgod kunskap om äldres munvård, 37 % hade låg kunskap och resterande 9% hade en god kunskapsnivå. Slutsats: Studien visar att det finns ett behov hos hemtjänstpersonal av utbildning inom munvård för äldre. Detta för att bidra till bättre allmänhälsa och välbefinnande hos de äldre brukarna. / Background: During the  last century, the number of elderly over the age of 65 has increased  among the Swedish population. Elderly maintain their own teeth with different prosthetic replacements. The increased average age as well as individuals maintain their own teeth longer increase the  need for a good preventive oral care. This will give  the caregivers  a key-role to support the elderly to maintain a good oral health throughout life. Purpose: To study the   caregivers  knowledge  concerning  oral care in elderly. Method: A quantitative cross-sectional study was performed using a questionnaire.. The sample consisted of caregivers in five randomly selected municipal homecare groups and the level of knowledge was graded by the amount of correctly given answers on the questionnaire’s knowledge questions. Result: Of 119 surveyed caregivers, 95 chose to participate in the study. Four questionnaires were excluded and 91 completed questionnaires constituted the basis for further data analysis. Among the caregivers, 66% were assistant nurses, 31% nurse’s assistant and 3% belonged to another profession. Majority of the caregivers(54%) had an average good knowledge about the elderly’s oral care, 37% had low knowledge and the remaining 9% had a good level of knowledge. Conclusion: The study shows that there is a need for an education on oral care among caregivers for the elderly. This is to contribute for a better general health and well-being among the elderly.

Bakgrund: Munhälsan är en viktig grundläggande del i individens hälsa och välbefinnande. Regelbunden munhygien ger en bättre självkänsla samt god livskvalité oavsett ålder eller kön. Inom hälso- och sjukvården stöter sjuksköterskan på många som är i behov av stöd gällande munvård. Konsekvenserna av utebliven munvård kan vara vårdskador, sjukdomar och onödigt lidande som kan hota patientsäkerheten. Trots att munvård är en viktig grundläggande del i omvårdnadsarbetet påvisas det att sjuksköterskans följsamhet rådande munvård uteblir av olika skäl. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som kan medföra utebliven munvård hos patienter inom hälso- och sjukvården ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien genomfördes som integrerad litteraturstudie med en induktiv ansats och inkluderade studier med kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Tolkningen av analysen utfördes manifest med latenta inslag. Resultat: Föreliggande studies resultat belyser olika faktorer som kan medföra utebliven munvård hos patienter inom hälso- och sjukvården. Faktorerna som framkom är sjuksköterskans okunskaper, organisationens kultur, sjuksköterskans attityder och resursbrist Slutsats: Sjuksköterskan saknar formell kompetens och behöver utbildning inom munvård då detta är en försummad omvårdnadsåtgärd. Framtida forskning behöver uppmärksamma området samt utökas då munvård är ett grundläggande omvårdnadsbehov som behöver prioriteras bättre inom hälso- och sjukvården. Tandvården bör på sikt ses som en integrerad del av hälso- och sjukvården för att bibehålla det hälsofrämjande arbetet.

Utgångspunkten för denna litteraturstudie är att ventilatorassocierad pneumoni (VAP) går att förebygga. Syftet med detta arbete var att kartlägga olika evidensbaserade munvårdsmetoder som används av intensivvårdssjuksköterskor för att förebygga VAP hos ventilatorbehandlade patienter. Syftet var också att belysa vilka faktorer som påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård till ventilatorbehandlade patienter. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Till resultatet användes 16 vetenskapliga artiklar. För att kunna bedöma artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades artiklarna utifrån en modifierad granskningsmall. Samtliga artiklar fick höga kvalitetspoäng, vilket innebär hög vetenskaplig relevans. Resultatet av litteraturstudien visar att i flera av de evidensbaserade munvårdsprotokoll som publicerats den senaste tiden finns några återkommande punkter. Dessa punkter är; bedömning av munhålans status, tandborstning med barntandborste, munsköljmedel och att munnen fuktas med ett intervall av två till sex timmar. Flera faktorer påverkar intensivvårdssjuksköterskans utförande av evidensbaserad munvård. Genom att införa ett evidensbaserat munvårdsprotokoll för ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter och ge personalen utbildning i munvård kan incidensen av VAP minska. Resultatet visar också att generellt sett är kunskapsnivån låg hos intensivvårdssjuksköterskor gällande förebyggande åtgärder för att förhindra VAP. Om sjuksköterskan anser att hon/han har tid att utföra munvård blir resultatet av högre kvalitet och hon/han upplever också åtgärden som mindre obehaglig. Detta innebär att försök att förbättra omvårdnaden och därmed minska antalet vårdrelaterade infektioner även är en organisatorisk fråga.

Introduktion: Personer med funktionsnedsättning har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt, vilket kan medföra hinder med att sköta den dagliga munhygienen. I omvårdnaden i bostad med särskild service för vuxna ingår skyldighet att stödja funktionsnedsatta med deras personliga behov. Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendeassistenters kunskap om munhälsa. Ytterligare ett syfte var att undersöka boendeassistenters inställning till munvård samt faktorer som påverkar deras inställning till munvård. Material och metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittstudie baserad på en enkät med 31 strukturerade frågor samt en öppen fråga.  Enkäten besvarades av 43 boendeassistenter i en kommun i södra Sverige. Resultat: Resultatet visar att majoriteten (n=34) av boendeassistenterna anser att de boende behöver dagligt stöd med munhygienen. Det största hindret är att de boende inte vill ha hjälp med munhygienen. En stor del (n=31) av boendeassistenterna anser att de har tillräcklig kunskap om munvård för att stödja de boende med den dagliga munhygienen. Resultatet visar att 29 av boendeassistenterna har kunskap om fluor och 38 har kunskap om gingivit. Slutsats: Resultatet tyder på att boendeassistenterna i viss mån har kunskap om munhälsa och att de anser att de boende behöver dagligt stöd med munvården. Vidare anser boendeassistenterna att det största hindret till att stödja med munvården är att de boende inte vill ha hjälp vilket påverkar boendeassistenternas inställning till munvård. / Introduction: Persons with disabilities have a reduced capacity to function physically, mentally, or intellectually, which can lead to obstruction in daily oral hygiene. Health care in supervised residential care facilities for adults includes the responsibility to support disabled persons in their personal hygiene. Purpose: The purpose of this study was to examine the knowledge resident assistants have of oral health. A further purpose was to examine the attitude of resident assistants toward oral care and factors that affect their attitude toward oral care. Materials and method: The study is a quantitative cross-sectional study based on a questionnaire with 31 structured questions and one open question. Forty-three resident assistants in one municipality in southern Sweden participated. Results: Results show that the majority (n=34) of resident assistants believe residents need daily assistance with oral hygiene. The greatest obstacle to supporting residents is that residents do not want help with oral hygiene. The majority (n=31) of resident assistants believe they have sufficient knowledge of oral care to support residents in daily oral hygiene. Results show that 29 resident assistants have knowledge of fluoride and 38 have knowledge of gingivitis.  Conclusions: The results indicate that resident assistants have adequate knowledge of oral health to some extent, and that resident assistants believe residents need daily support in oral care. Also, resident assistants report the greatest obstacle in supporting oral care is that residents do not want help, which impacts the attitude of resident assistants towards oral care.

Tandhygienist i kommun

No description available.

Bakgrund: Att ha en god munvård är en viktig del av människans känsla av hälsa och välbefinnande. Många som bor inom äldreomsorgen behöver få hjälp med att sköta sin dagliga munvård. Detta ställer krav på den personal som är ansvariga inom omvårdnadsarbetet. Studier visar dock på att munvården i dagens äldreomsorg är bristfällig, samt att munvården som omvårdnadsåtgärd ofta prioriteras bort av sjuksköterskan. Syfte: Undersöka allmänsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med munvård på äldreboenden. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Danielsson (2012). Resultat: I resultatet presenteras fyra kategorier som visar hur allmänsjuksköterskan upplever munvården inom dagens äldreomsorg på äldreboenden: Personalens kunskaper inom munvård, Sjuksköterskans yrkesroll, Sjuksköterskans arbetsfördelning samt DelaktighetSlutsats: Munvården prioriteras idag ofta bort i jämförelse med andra omvårdnadsåtgärder. För att kunna förbättra munhälsan på äldreboenden krävs det att allmänsjuksköterskan och övrig omvårdnadspersonal får mer utbildningar inom munvård. Det krävs också en fortsatt bra kommunikation och samarbete mellan de yrkesgrupper som har hand om munvården.

Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat från resten av kroppen eftersom munhälsan påverkar den generella hälsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av användandet av munbedömningsinstrument för vårdpersonalen. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Genom en innehållsanalys framkom de två subkategorierna; Ger möjlighet att upptäcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur. Diskussion: Genom att göra en munbedömning på patienten kan vårdpersonalen lindra/förebygga lidande eftersom munhälsoproblem upptäcks och kan åtgärdas. All vårdpersonal måste förstå varför munvård och munbedömningar är viktigt och munbedömningsinstrument behöver vara tillförlitligt och lättanvänt. Rutiner måste finnas i varje vårdverksamhet, ett munbedömningsinstrument bör väljas ut med omsorg och anpassas till verksamheten.Konklusion: Användandet av ett munbedömningsinstrument kan leda till ökad struktur i vårdpersonalens munvårdsarbete. / Background: Since oral health has an influence on general health, the mouth can’t be viewed as separate from the rest of the body. Aim: To highlight the importance the use of an oral assessment tool has for the nursing staff. Method: A literature review. Result: Through analysis of the text content two subcategories emerged; Gives possibility to detect and Clarifies further need of oral assessment. They led to the category: The oral assessment tool gives structure. Discussion: By performing an oral assessment on the patient, through detection and correction of oral health problems suffering can be reduced/ prevented by the nursing staff. All of the nursing staff must understand why oral care and oral assessments are important and the oral assessment tool needs to be dependable and easy to use. In every type of health organization there needs to be routines for the use of the oral assessment tool, it should be selected with care and adjusted to the organization. Conclusion: The use of an oral assessment tool could lead to an increased structure in the oral care nursing provided by the nursing staff.

Bakgrund: Munhälsan är central för välbefinnandet, livskvalitet och hälsa. Att förebygga ohälsa i munnen är en viktig hälsoinsats för den äldre patienten. Munvård är likväl en omvårdnadsintervention som ofta hamnar långt ner i prioriteringslistan inom vård och omsorg. Flera vårdgivare och professioner är involverade i äldres munhälsa och munvård vilket leder till otydlig ansvarsfördelning och kräver därför väl fungerande samverkan. Sjuksköterskan inom kommunal hälso- och sjukvård har ansvar att tillgodose patientens grundläggande vårdbehov ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors, inom kommunal hälso- och sjukvård, uppfattningar om sin egen kunskap, förhållningssätt och ansvar angående munhälsa, munhälsobedömning och munvård hos den äldre patienten samt att undersöka om yrkeserfarenhet påverkar uppfattningarna. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes där data samlades in genom webbenkätundersökning. Deskriptiva data presenterades i text och tabell. Data analyserades med Kruskal Wallis test där statistiska signifikansen sattes till p<0,05. Analytisk statistik presenterades i text, tabeller och cirkeldiagram. Inklusionskriterier var sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor med nattjänstgöring exkluderades. Resultat: Huvudfynden visade att nästintill alla respondenter erhållit utbildning i munhälsa och munvård i någon form och övervägande del skattade sin kunskap hög i att utföra munvård och genomföra munhälsobedömning enligt ROAG. Resultatet visade att det rådde viss osäkerhet kring sjuksköterskans ansvar för patientens munhälsa, ändå ansåg majoriteten av respondenterna att de hade ansvar för patientens munhälsa och att handleda omvårdnadspersonal i munvård. Respondenternas förhållningssätt till utförande av munvård och genomförande av munhälsobedömning enligt ROAG skattades generellt lågt i avseende hur de upplevde det som obehagligt, tålamodskrävande, tidskrävande eller att det utgjorde ett personligt intrång för patienten. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskorna i studien hade fått utbildning i munhälsa och munvård i någon form och att de skattade sin kunskap högt, vilket var oväntat. Sjuksköterskans kunskap kunde bidra till att munvård fick samma prioritet som övriga grundläggande vårdbehov och därmed minskade risken för vårdskador. Det fanns viss osäkerhet kring ansvarsfördelningen gällande patienten munhälsa och munvård men majoriteten av sjuksköterskorna i studien uppfattade dock att de hade ett ansvar vilket kunde öka möjligheten att förändringar i patientens munhälsa upptäcktes innan ohälsa i munnen försämrade patientens välbefinnande och livskvalitet. Gällande förhållningssätt påviades att sjuksköterskorna gjorde sitt yttersta för att munvård och munhälsobedömning kunde utföras med respekt för den äldres integritet och självbestämmande och ingå som en naturlig del i god omvårdnad. / Background: Oral health is central to well-being, quality of life and health. Preventing oral health is an important health measure for the elderly patient. Oral care is nevertheless a nursing intervention that often ends up far down the priority list in health and care. Several care providers and professions are involved in the elderly's oral health and oral care, which leads to an unclear division of responsibilities and therefore requires well-functioning collaboration. The nurse in municipal health care is responsible for meeting the patient's basic care needs from a holistic perspective. Aim: The aim of the study is to describe nurses', in municipal health care, perceptions of their own knowledge, attitudes and responsibilities regarding oral health, oral health assessment and oral care in the elderly patient and to investigate whether professional experience affects perceptions. Method: A quantitative cross-sectional study was conducted where data were collected through web survey. Descriptive data were presented in text and table. Data were analyzed with Kruskal Wallis test where the statistical significance was set at p<0.05. Analytical statistics were presented in text, tables and pie charts. Inclusion criteria were nurses in municipal health and medical care. Nurses on night duty were excluded. Results: The main findings showed that almost all respondents received education in oral health and oral care in some form and the vast majority valued their knowledge highly in performing oral care and conducting oral health assessment according to ROAG. The results showed that there was some uncertainty about the nurse's responsibility for the patient's oral health, yet most of the respondents considered that they were responsible for the patient's oral health and to supervise nursing staff in oral care. The respondents' approach to performing oral care and performing oral health assessment according to ROAG was generally underestimated in terms of how they perceived it as unpleasant, patient, time-consuming or that it constituted a personal intrusion for the patient. Conclusion: The results showed that the nurses in the study had received education in oral health and oral care in some form and that they valued their knowledge highly, which was unexpected. The nurse's knowledge could contribute to oral care being given the same priority as other basic care needs and thereby reducing the risk of care injuries. There was some uncertainty about the division of responsibilities regarding the patient's oral health and oral care, but most of the nurses in the study perceived that they had a responsibility which could increase the possibility that changes in the patient's oral health were detected before oral health impaired the patient's well-being. The current approach showed that the nurses did their utmost to ensure that oral care and oral health assessment could be performed with respect for the elderly's integrity and self-determination and be included as a natural part of good nursing.