Bakgrund: En god munhälsa spelar en viktig roll för de äldres livskvalitet ochvälbefinnande. Munhälsan påverkar hur individen talar och äter, men den är även viktig förindividens självkänsla. Det är därför viktigt att vårdpersonalen i det dagliga arbetetintegrerar munvård i omvårdnadsrutiner för de äldre. Syfte: Syftet med denna studie var attbeskriva konsekvenser av en dålig munhälsa hos äldre personer för att öka kunskapen hossjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Metod: Studien består av en litteraturöversikt, därnio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats har analyserats. Resultat: Analysen avartiklarna resulterade i ett övergripande tema och tre kategorier. Det övergripande temat är:Munhälsans påverkan av hälsa. De tre kategorierna är: Risken att drabbas av undernäring,riskerna att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom och risken att drabbas av respiratorisksjukdom. Resultatet visar att en dålig munhälsa som leder till parodontit ökar riskerna för attutveckla följdsjukdomar som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar eller lunginflammation.Konklusion: En bättre samt utökad information och utbildning till personal som vårdaräldre är nödvändig, så att kunskapen kring hur en god munvård förbättras. Det krävs ävenmer forskning inom området, då munhälsan är en viktig del av människans välbefinnande. / Background: A good oral health play an important roll in older people´s quality of life andwellbeing. Oral health affects how the individual speaks and eats, it is also important for theindividual´s self-esteem. It is therefore important that the caregivers involve a good oralhealth in nursing practice for elderly. Purpose: The purpose of this study was to describe theconsequences of a poor oral health in elderly people to increase knowledge among nursesand other health professionals Method: This study was a literature based study, in witchnine quantitative articles was analyzed. Results: The analysis of the articles resulted in across-cutting theme and three categories. The overarching theme is: The risks of poor oralhealth. The three categories are: The risk of malnutrition, the risk of suffering fromcardiovascular disease and the risk of respiratory illness. The results show that poor oralhealth that leads to periodontal disease increases the risks of developing complications suchas cardiovascular disease or pneumonia. Conclusion: An improved and expandedinformation and education to personnel treating the elderly is necessary so that theknowledge about good dental care is improved. It also requires more research in this area,since oral health is an important part of human well-being.

<p>Många äldre behöver idag hjälp med sin munhygien, då de ofta har eller riskerar att drabbas av flertalet konsekvenser som en bristfällig munvård och hygien orsakar. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans betydelse för upprätthållande av god oral hälsa hos äldre. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet visade att det finns stora brister i hur munvården utförs, samt på viket sätt som sjuksköterskan kan förebygga flertalet munrelaterade problem genom preventivt arbete. Många gånger kan sjukvårdspersonal negligera behovet av en god munvård. Orsakerna till detta är bland annat brist på tid, personal och resurser. I diskussionen diskuteras konsekvenser av en bristande munvård och vilken roll sjuksköterskan har genom att vara en nyckelperson i omvårdnaden av äldre. I konklusionen tas konsekvenserna av en bristfällig munvård upp vilka är mycket allvarliga, och många gånger livshotande, om problemen inte upptäcks i tid.</p> / <p>Many elderly people need a lot of help with their oral care. Otherwise there is a risk that they will be suffering from several consequences like a lack of oral care and hygiene causes. The purpose of this study was to describe the nurse’s sense for maintaining a good oral health among elderly. The method was a literature study. The result showed that there are big lacks around how the oral care is provided, thus different ways of how the nurse can prevent problems related to the oral cavity, through preventive work. Many nurses and hospital persons neglect the needs for oral care, the reasons for this is among other things lack of time, lack of personnel and lack of resources. In the discussion argues consequences the lack of oral care and the nurses roll, with being a key person in the care among elderly. In the conclusion discusses the consequences of an inadequate oral care, witch can be very serious, and many times life threatening, if the problems not explores in time.</p>

Background: Research shows that the oral health of elders, mouth care and experience of well-being in interaction with oral health, are not prioritized high enough. As elders may have worsened physiology, they may be dependant on caregivers to provide care for their oral health. It’s a major responsibility for the nurse to know the importance of oral health for the elders experience of well-being in order to promote health. Purpose: To describe the elders experience of the importance of oral health for the well-being. Method: Qualitative, systematic literature study with descriptive synthesis. Results: The results showed two themes and four subthemes. The first theme was; the interaction between the oral health and quality of life. Second theme was; the interaction between the oral health and the social life. The first theme is followed by; the importance of self-care for well-being and decreased health if the functions of the mouth were failing. The last theme is followed by: social constraints with an unkempt mouth, as enhanced self-esteem with a well-cared mouth. Conclusion: The elders experienced that a well kempt mouth and good oral health promoted the well-being. The self-care of the mouth was experienced as significant for quality of life. Though it could be difficult to take care of the oral health unaided, due to old age or disease. An insufficient oral health could cause social constraints, lowered self-esteem, discomfort and inferior quality of life. Keywords: Literature study, elderly people, mouth care, oral health, quality of life, well-being.

Bakgrund: I dagens samhälle ökar den äldre befolkningen över 65 år och det är fler som är i behov av att bo på särskilda boenden. Den munhälsa som ses idag är nedprioriterad, framför allt vid särskilda boenden. En dålig munhälsa kan leda till allvarliga komplikationer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som kan påverka munvården hos äldre personer på särskilda boenden. Metod: Denna litteraturöversikt baseras på 13 vetenskapliga studier av kvalitativ, kvantitativ och mixad design. Resultat: Det framkom tre olika huvudkategorier som sågs som hinder för utförandet av munvård, vilka var; rutiner och kunskap kring munvården, arbetssituationens inverkan som ett hinder vid munvård och hinder för att utföra munvård. Diskussion: Kunskapen visade sig vara otillräcklig och det fanns ett behov av utbildning. Samarbetet mellan de äldre och vårdpersonalen var ett av de större hindrena för en välfungerande munvård. Munvården ansågs vara en tidskrävande omvårdnadsaktivitet relaterat till den tidsbrist som angavs av vårdpersonalen. Slutsats: Litteraturöversikten har gett en antydan om vilka faktorer som kan påverka munvården på särskilda boenden. Vårdpersonalen är i dagsläget i behov av mer kontinuerlig utbildning i munvård för att säkerställa de äldres munhälsa. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Bakgrund: Att ha en god munvård är en viktig del av människans känsla av hälsa och välbefinnande. Många som bor inom äldreomsorgen behöver få hjälp med att sköta sin dagliga munvård. Detta ställer krav på den personal som är ansvariga inom omvårdnadsarbetet. Studier visar dock på att munvården i dagens äldreomsorg är bristfällig. Syfte med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv, undersöka vilka faktorer som påverkar hur munvården sköts på äldreboenden. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Danielsson (2012). Resultat: Det framkom både faktorer som medverkade till att patienterna fick god munvård samt faktorer som förhindrade god munvård för patienterna. De faktorer som medverkade till god munvård var munbedömningsinstrumentet ROAG samt munhygien redskap. De faktorer som förhindrade god munvård var framförallt bristande kunskap hos sjuksköterskan, bristande kunskap hos baspersonalen, tidsbrist, underbemanning. Slutsats: De faktorer som medverkar till god munvård är användningen av ROAG och de munhygien redskap som finns på äldreboendena. Faktorer som förhindrar god munvård var att munvården prioriteras idag ofta bort i jämförelse med andra omvårdnadsåtgärder. För att kunna förbättra munhälsan inom äldreomsorgen krävs det att samtlig vårdpersonal får mer utbildningar inom munvård.

Bakgrund: Allt fler patienter på äldreboende lever längre på och har kvar sina egna tänder. Ifall en god munvård inte upprätthålls kan sjukdomar i munhålan uppstå, detta kan skapa lidande till patienter vilket påverkar deras livskvalitet och välbefinnande. Vårdpersonal har ansvar att förebygga, åtgärda och förhindra att sjukdomar uppstår i munhålan. Problem: Munvård till patienter på äldreboende uppfattas vara en bristande vårdaktivitet, detta genererar i uppkomst av följdsjukdomar och andra konsekvenser till patienter. Syfte: Syftet är att göra en översikt över omvårdnaden av munhälsan hos patienter på äldreboende. Metod: En allmän litteraturöversikt med fyra artiklar med kvalitativ metod, fyra med kvantitativ metod och två med mixad metod. Resultat: Anledningar som påverkade vårdpersonal att utföra munvård var utbildning och kunskap, attityder och arbetsförutsättningar. Regelbundna utbildningar ökade vårdpersonals kunskap och förståelse kring vikten av munvård. Den ökade kunskapen och förståelsen ledde till bättre attityder, de förändrade attityderna och förståelsen ledde till att munvård blev utfört även fast vårdpersonal ansåg att deras tid inte räckte till. Slutsats: De funna anledningarna vilka framkommit kan bidra till att patienter på äldreboende får ett ökat välbefinnande och vårdpersonals självkänsla kan bli bättre kring utförandet av munvård.

Bakgrund: Människor i Sverige lever idag längre än någonsin tidigare bland annat på grund av bättre läkemedel och sjukvård, detta ökar kraven på munvård så att god munhälsa kan upprätthållas genom hela livet. Munhålans hälsotillstånd har länge negligerats till exempel för att den ansetts tillhöra tandvårdens specialitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors attityder gentemot patienternas munhälsa och tillhörande omvårdnad. Metod: Som metod valdes litteraturstudie som genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg.  12 vetenskapliga artiklar passerade tre urval för fortsatt granskning. Det innehåll i artiklarna som motsvarade studiens syfte identifierades, markerades, samt kategoriserades med hjälp av färgkodning. Resultat: Ur insamlad data kunde ett mönster urskiljas som tydde på att sjuksköterskor har olika attityder gentemot omvårdnaden av munnen och den orala hälsan. Dessa attityder presenteras i två huvudkategorier; positiva attityder och negativa attityder, och nio underkategorier. Resultatet tyder på att sjuksköterskor är medvetna om den inverkan munnens hälsotillstånd har på patienternas upplevelse av sin övergripande hälsa men ändå prioriteras omvårdnad av munnen lägre än andra omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Sjuksköterskor anser att munvård är viktigt, men har samtidigt negativa attityder till utförandet av munvården. Det framkom att ökad kunskap och fortbildning inom munvård har en positiv effekt på sjuksköterskans attityder till munvård.

Syftet med studien var att undersöka om och hur apotekstekniker upplever att de kan ge råd till vuxna kunder utifrån den kunskap de har angående mekaniskt plackreducerande munvårdsprodukter. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju apotekstekniker. En intervjuguide användes vid intervjuerna och en kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att analysera det insamlade materialet. Efter analysen framkom temat Kunden i centrum utifrån kategorierna kunskap och rådgivning. Resultatet visade att informanterna hade grundkunskaper om mekaniskt plackreducerande munvårdsprodukter och upplevde god förmåga att hantera kunders behov. Däremot berättade några informanter om svårigheter som kunde uppstå. Slutsatsen av studien var att apoteksteknikerna upplever att de kan ge råd till vuxna kunder om mekaniskt plackreducerande munvårdsprodukter utifrån sina kunskaper och erfarenheter. Trots ett fåtal svårigheter upplevs att de hanterar kundernas behov så att de ska bli nöjda.

Ventilator associerad pneumoni är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som drabbar 8- 28 procent av respiratorvårdade patienter. Denna vårdrelaterade infektion är svårast att förebygga och har högst dödlighet. Ventilator associerad pneumoni ökar patientens lidande och kostnader för samhället genom att förlänga vårdtiden och användning av antibiotika. Uppsatsens syfte var att belysa munvårdens betydelse hos intuberade patienter för att förebygga uppkomsten av VAP. Som metod att besvara studiens syfte valdes litteratutöversikt. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrån författarens syfte och frågeställningen. Samtliga publicerades mellan år 2005 och 2015. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanställning över de inkluderde studierna återfinns i matrisöversikt. Resultatet handlar om olika former av munvårdåtgärder som utförs av sjuksköterskan hos den intuberade patienten. Författaren fokuserade på munvård med Klorhexidin, munvård med tandborste, sugning ovanför trakealtubens kuff, munvård med munsköljningsmedel, oral hälsostatus i samband med förekomsten av VAP och användning av munvårdprotokoll. Slutsatsen författaren kom fram till var att oral hälsa och förekomsten av VAP står i ett tydligt samband. Risken att lungorna koloniseras genom mikroaspiration av patogena mikrober som utvecklas i munhålan hos den intuberade patienten och förorenar orofaryngeal sekret var en av de betydande mekanismer som kunde leda till VAP. Att hålla munhålan så frisk och ren som möjligt samt minimera risken för mikroaspiration av förorenad saliv var viktiga åtgärden som minimera denna mekanism. Vårdprogram som innehåller evidensbaserad munvård i kombination med andra omvårdnadsåtgärder som minimerade risken för aspiration och patogen kolonisering av munhålan gav stor effekt på förekomsten av VAP. För att kunskapen om den uppdaterade forskning inom munvården skulle nå sjukvården var det viktig att skapa skriftliga riktlinjer som introducerades hos alla personalgrupper som arbetar runt den intuberade patienten.

SAMMANFATTNING Munvård är en förutsättning för optimal munhälsa och en viktig indikator för den vård en patient får. En välfungerande munvård har stor betydelse för patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning vid kritisk sjukdom. Intensivvårdspatienterna, speciellt de intuberade, har särskilda behov när det gäller munhygien. Ett av dessa speciella behov är att minska risken för infektion. Munfloran hos friska individer håller sig stabil över tiden, men förändras snabbt vid kritisk sjukdom och sjukhusinläggning till att bli en mer virulent bakterieflora i munhålan. Den förändringen inkluderar kolonisering av respiratoriska patogener i munnen och oropharynx som kan orsaka ventilatorassocierad pneumoni (VAP). Kritiskt sjuka patienters munhälsa kan riskeras på en intensivvårdsavdelning (IVA) av själva intensivvårdsutrustningen, intensivvårdspatientens medicinska tillstånd eller behandlingar och patientens oförmåga att ta hand om sin egen munvård. Detta visar behovet av ansträngningar i form av ökad kunskap om effekten av munvårdsåtgärder som kan förbygga VAP hos intensivvårds-patienten. Syftet är att belysa effekten av munvårdsåtgärder för att förebygga ventilatorassocierad pneumoni (VAP) hos intensivvårdspatienten. Den här systematiska litteraturstudien bygger på randomiserade kontrollerade studier (RKS) med systematisk sökning, urval, granskning och analys av data inhämtade från databaserna PubMed och CINAHL. De munvårdsåtgärder som visade sig ha förebyggande effekt på VAP var manuell tandborstning med barntandborste och tandläkarvård i kombination med klorhexidinmunsköljning i två olika koncentrationer, manuell tandborstning med låg-antibakteriell gel, manuell tandborstning med barn- och interdentaltandborste kombinerad med klorhexidin, elektrisk tandborstning med klorhexidin och elektrisk och manuell tandborstning i kombination med renat vatten. De munvårdsåtgärder som kan tillämpas för att förebygga VAP hos intensivvårdspatienter behöver inte vara omfattande eller tidskrävande. Billiga redskap som manuella tandborstar kan vara lika effektiva som elektriska tandborstar och kan kombineras med lättillgängliga medel som klorhexidin och förebygga VAP. Själva munvårdsåtgärderna bör vara i proportion till munnens status och behov av munvård.