<p>In this essay, I will treat the view of learning and musicianship among educated and uneducated musicians in improvised music. The survey is based on six different interviews with musicians in improvised music. In my inquiry, I have found that there are some differences between the two groups in their view of the subject.</p>

In this essay, I will treat the view of learning and musicianship among educated and uneducated musicians in improvised music. The survey is based on six different interviews with musicians in improvised music. In my inquiry, I have found that there are some differences between the two groups in their view of the subject.

In this essay, I will treat the view of learning and musicianship among educated and uneducated musicians in improvised music. The survey is based on six different interviews with musicians in improvised music. In my inquiry, I have found that there are some differences between the two groups in their view of the subject.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka interpretationens påverkan på artikulatorerna, käke och läppar, när sinnesstämningarna ilska, glädje, sorg och rädsla uttrycks genom sång samt hur det mätbara resultatet av artikulatorernas påverkan förhåller sig till det hörbara resultatet. För att undersöka detta lät jag fyra vokalister enskilt sjunga samma fras med fyra olika sinnesstämningar, utifrån interpretationsunderlag. Därefter gjordes ett lyssnartest då fyra sångpedagoger lyssnade på samtliga tagningar och markerade vilken av de fyra emotionerna de tyckte uttrycktes samt en motivering till svaret.   Sammanfattningsvis visas det bland annat i resultatet att de utåtvända sinnesstämningarna ilska och glädje visar större och häftigare rörelser i både käköppning och läpprundning, att de inåtvända sinnesstämningarna sorg och rädsla visar svagare volym än utåtvända samt att artikulatorhastigheten inte brukas för emotionell färgning. Det blev också tydligt genom lyssnartestet att rädsla var den svåraste emotionen att urskilja och ilska den lättaste. Slutligen påvisade resultatet att informanterna kännetecknade de olika sinnesstämningarna genom kategorierna andning, ansats och avfraseringar, artikulation, effekter/tekniktermer, klangfärg, luftflöde, register, tonkvalité, tonlängd och fraslängd, vibrato samt volym. Båda de utåtvända sinnesstämningarna beskrevs som bland annat tydligt, ”framåt” och starkt, medan de båda inåtvända sinnesstämningarna beskrevs som luftigt, svagt, instabilt och kort.   Förhoppningsvis kan resultatet av den här studien bidra med ökad kunskap om hur instrumentet sång responderar på olika sinnesstämningar och hur lyssnaren kan uppfatta olika uttryckta emotioner. Resultatet väcker nya frågor om till exempel hur teknik och uttryck är sammankopplat och kan användas till varandras fördel samt hur sångpedagoger och vokalister kan jobba med gestaltningen både auditivt och visuellt.

I detta arbete utforskar jag kroppsspråkets betydelse för fritt och uttrycksfullt spel genom Brahms violinsonat i G-dur. Syftet är att ta reda på hur jag genom mitt kroppsspråk kan utveckla mitt musikaliska uttryck och förmågan att spela fritt samt hurdan betydelse kroppsspråket har för mitt musicerande. Kroppsspråket är en del av det musikaliska uppträdandet. Det finns olika typer av kroppsspråk t.ex. kommunikativt kroppsspråk, som avspeglar känslorna i musiken. Genom att ta reda på om Brahms och bekanta mig med bakgrunden till sonaten kan jag skapa en grund för den musikaliska tolkningen. Genom att implementera kroppsspråksövningar vill jag reflektera kring kroppsspråkets betydelse i mitt eget spel. Arbetet resulterade i att jag upplevde att kroppsspråket kan skapa förutsättningar för friare och mer uttrycksfullt spel. Att reflektera kring mitt musikaliska kroppsspråk har också utvecklat mitt analytiska tänkande i en spelsituation. / <p>Lyle Mays: Somewhere in Maine for violin, marimba and tape </p><p></p><p>Johannes Brahms: Violinsonat nr 1, G-dur op. 78 </p><p>I. Vivace ma non troppo</p><p>II. Adagio</p><p>III. Allegro molto moderato </p><p></p><p>Antonia Somersalo - violin</p><p>Sam Lundberg - marimba</p><p>Georg Öqvist - piano </p><p></p><p>Den klingande delen är arkiverad</p>

I denna uppsats har författaren utfört Kjell Fagéus mentala träningsprogram utifrån hans bok Musikaliskt flöde - Artistisk- och mental träning för scen och undervisning. Det är en konstnärlig forskning där författaren är sitt eget studieobjekt. Uppsatsen belyser problematiken och tystnadskulturen kring prestationsrelaterad scenskräck. Syftet med detta arbete är att utforska om och i så fall hur den artistiska och mentala träningen (AMT), framtagen av Kjell Fagéus, kan vara ett hjälpmedel för att minska de negativa konsekvenser som den prestationsrelaterade scenskräcken har på författarens musikaliska gestaltning. För att följa med på resan används loggbok som dokumentationsmetod där en sammanfattning för varje vecka presenteras. Metoden har utgått ifrån bokens sju steg: A. Fysisk avspänning, mental avslappning och inre mentalt rum. B. Självbildsträning - självrespekt, självkänsla, självförtroende och självinsikt. C. Motivation, attityder, feedback och förebilder. D. Framtidsbilder, visioner, konkreta målbilder och kreativitet. E. Förberedelse för övning och övning. F. Scenträning - konsert, föreställning och audition. G. Integrering. Kunskaper och insikter blir till kompetens. Resultatet presenteras utifrån en mental aspekt och en klingande aspekt. Slutligen förs en diskussion där ämnen som musiken och identiteten, motivation för mental träning och arbetets påverkan tas upp.

Syftet med arbetet var att utveckla en individuellt utformad färgstödd notinstuderings- metod för att underlätta inlärning samt stärka musikaliskt uttryck avseende musikens riktning och karaktär. Det är inte ovanligt att musikstudenter kämpar med notläsning något som ofta kan förklaras av svårigheter i de väsentliga funktioner som behövs vid inlärning. Färger har en psykologisk inverkan på människan och det finns generella uppfattningar om vad de betyder. Dessa färgassociationer låg som grund för färgläggningsmetoden. I utvecklandet av färgläggningsmetoden spelades tio orkesterutdrag för cello. På åtta av dessa representerades musikens olika karaktärsdrag av specifika färger i noterna. Utdrag före och efter metodutvecklingen spelades in och bedömdes enligt en bedöm- ningsmall. De objektiva delarna av resultatet visade generellt inga större skillnader i det klingande utfallet. Däremot var förändringen i den subjektiva upplevelsen av instuderingsproces- sen mer påtagligt positiv. Fortsatt forskning med modifierad metod kan stärka resultat och ge värdefull kunskap. Förhoppningsvis inspirerar detta arbete både lärare och stu- denter till att på ett individuellt anpassat sätt använda färgläggning eller andra kreativa metoder för att förbättra instuderingsprocessen av notbaserad musik. / The overall objective of the present study was to develop an individually designed col- our based musical study method to facilitate learning and to improve musical expres- sion regarding direction and character in music. It is not unusual that music students struggle with reading music, something that can be explained by difficulties in the es- sential functions necessary in a learning process. Colours have a psychological effect on humans and there are general opinions of their individual meaning. The colouring method was based on these colour associations. During the development of the colouring method ten orchestra excerpts for cello was used. On eight of these are the different characters in the music represented by specific colours on the music sheet. The objective parts of the result showed generally no major differences in the sounding outcome. However, a positive change in the subjective experience of the learning pro- cess became apparent. Continued research with somewhat modified method could strengthen the result and give valuable knowledge. Hopefully, the present study will inspire both teachers and students to, in an individual adapted way, use creative meth- ods such as colouring to facilitate the studying process of note-based music.

Denna studie berör ämnet musikaliskt uttryck och hur det går att utveckla det musikaliska uttrycket. Under studien har de två metoderna inre bilder och inlevelse använts och syftet med studien är att undersöka hur dessa metoder påverkar det musikaliska uttrycket genom att studera hur de musikaliska parametrarna dynamik, artikulation, tempo och klang påverkas. Studien har utförts på blockflöjt och den musik som har använts har varit svensk folkmusik. Som grund för denna studie presenteras information om musikaliskt uttryck, kopplingar mellan känslor och musik samt information om blockflöjten. Därefter presenteras tidigare forskning inom området musikaliskt uttryck och vidare en beskrivning av det fenomenologiska perspektivet. I metodkapitlet presenteras bland annat de metoder som har använts i denna studie vilka är loggbok och ljudinspelning samt tematisk analys. Svar på studiens frågeställningar redovisas i resultatkapitlet och därefter diskuteras det som framkommit i resultatet. / This study is about musical expression and how to develop in musical expression. In this study the two methods inner images and visualize a feeling are used and the purpose whit this study is to investigate how theese methods affect the musical expression by studying how the musical parameters dynamic, articulation, tempo and tone are affected. This study has been performed on recorder and the music that has been used is Swedish traditional music. As a basis for this study information about musical expression, connections between music and emotions and information about the recorder is presented. Then previous research about musical expression is presented and after that a description of the phenomenological perspective. In the method chapter the methods logbook, audio recording and thematic analysis is presented. Answers for the questions of this study are given in the result chapter and after that the information in the result are discussed.

Vallmusik har länge varit en del av folkmusiken som personligen fascinerat mig mycket och känts svår att greppa. Jag tycker att den låter både enkel och komplex på samma gång och att det är något speciellt med både uttrycket i musiken och i tonaliteten som särskiljer sig från annan musik. Det påminner mig också om det som slog an i mig när jag först föll för folkmusik; något enkelt och lite vemodigt men samtidigt starkt och tidlöst. Svårt att sätta fingret på, men kanske själva kärnan av det jag dras till generellt i folkmusiken. I den här stilanalysen har jag valt att fokusera på en del av vallmusiken som är vokal - nämligen kulning.  Det finns så mycket att hämta för mig i vallmusiken i allmänhet och kulningen i synnerhet. Jag vill utforska hur jag kan överföra det jag hittar till mitt eget skapande och min röst, utifrån mina förutsättningar och preferenser, och samtidigt ha förankring i traditionen.