Skogsbränder utgör ett stort problem både lokalt, regionalt och globalt. De förstör stora värden, frigör stora mängder kol ut i atmosfären och är mycket resurskrävande att bekämpa. Under markytan kan glödbränder fortsätta långt efter att flambranden ovan mark är släckt. Glödbränder brinner mycket långsammare än de öppna flambränderna, men är istället svårare att upptäcka och ställer andra krav vid bekämpning. En typ av glödbrand som kan påträffas i skogsbränder är torvbränder. Det är glödbränder som uppstår i torvmarker som utsatts för torka. Branden äter sig sakta igenom torven och kan gå djupt ner i marken. Svårigheter med att lokalisera bränderna och att få ner tillräckligt med vatten i de djupare torvlagerna gör dem svåra att släcka. Idag används ofta dimspikar, även kallade jordspett, för att släcka bränder som gått ner under markytan. På vissa ställen har även skärsläckaren börjat användas. Detta arbete syftar till att ge en bättre förståelse för de två verktygens funktion och effektivitet vid släckarbete av torvbränder. För att göra det har två tester genomförts på Luleå räddningstjänsts övningsfält, ett för dimspik och ett för skärsläckare. En försöksuppställning byggdes upp med en invändig tvärsnittsarea på 80×80 cm och en höjd på 1,1 m. Den fylldes sedan med torv som packades lätt tills torvlagret var 1 m tjockt. Det som undersöktes var verktygens penetreringstid för vattnet att nå 1 m ner i torven samt hur stor spridning vattnet fick över tvärsnittsarean på djupet 1 m. Båda verktygen hade liknande flöden (56 l/min för skärsläckaren och 58 l/min för dimspiken) så de uppmätta skillnaderna i resultat berodde på hur vattnet transporterades, inte på mängden vatten. Skärsläckaren slog igenom på cirka 1 sekund och bildade ett utgångshål på cirka 1 dm2, där det var blött ytterliga någon centimeter runtomkring för en total våt area på cirka 2 dm2. Testet avslutades efter 30 sekunder då ingen förändring kunde ses i storleken på utgångshålet och den våta arean från efter de första få sekunderna. Vattnet sprutade rakt igenom torven. Dimspiken vätte igenom efter 26 sekunder och den våta arean växte kontinuerligt. Inget utgångshål bildades i detta fall. När dimspiken stängdes av efter 1 minut och 45 sekunder, så hade cirka 32 dm2 blivit blött; vilket motsvarar ungefär halva tvärsnittarean hos försöksuppställningen. Spridning fortsatte efter att dimspiken slagits av och nästan hela tvärsnittsarean var blöt efter ytterligare några minuter. Skärsläckaren hade en mycket snabb penetreringstid, men sprutade istället mycket vatten rakt igenom torven, vilket medförde att stora mängder vatten passerade genom torven utan att väta en stor yta eller volym. Dimspiken hade en mycket längre penetreringstid, i gengäld så sköts inte vattnet rakt igenom torven utan spred ut sig och vätte en större yta. Båda verktygen har sina för- och nackdelar. Vilket verktyg som är bäst är väldigt situationsberoende. Skärsläckaren har bland annat snabbare penetreringstid och möjliggör fler snabba ingrepp, medan dimspiken täcker en större area per angreppspunkt och är lättare och säkrare att hantera. / Wildfires are a major problem both locally, regionally and globally. They destroy large values, emit large quantities of carbon into the atmosphere and are very resource intensive to fight. Smoldering fires can continue under the ground surface long after the flaming fire above ground is put out. Smoldering fires burn much slower than the flaming fires, but in turn they are harder to discover and require different means to fight. Peat fire is one type of smoldering fire that can be found in wildfires. It is a smoldering fire that occur in peatlands exposed to drought. The fire slowly eats its way through the peat and can go deep into the ground. Difficulty locating them and getting enough water into the deeper peat layers makes them difficult to extinguish. Today, fognails are often used to extinguish smoldering fires in the ground. The cutting extinguisher is another tool that has been used to fight smoldering fires in the ground in some cases. This bachelor thesis aims to provide a better understanding of the function and efficiency of the two tools in extinguishing peat fires. To do this, two tests have been carried out on the fire department’s training field in Luleå, one with a fognail and one with a cutting extinguisher. A test stand was constructed with an internal cross-sectional area of ​​80×80 cm and a height of 1.1 m. It was then filled with peat which was lightly packed until the peat layer was 1 m thick. What was investigated was the tools’ penetration time for the water to reach 1 m down into the peat and the size of the water spread over the cross-sectional area at the depth of 1 m. Both tools had similar flows (56 l/min for the cutter extinguisher and 58 l/min for the fognail) so the differences arose in how that water was used, not the amount of water. The cutting extinguisher broke through in about 1 second and formed an exit hole of about 1 dm2 with additional wetness of a few centimeters around for a total wet area of ​​about 2 dm2. The test was terminated after 30 seconds when no change could be seen in the size of the output hole or the wet area from after the first few seconds. The water sprayed right through the peat. The water from the fognail got through after 26 seconds and the wet area grew continuously. No exit hole was formed in this case. When the fognail was turned off after 1 minute and 45 seconds, about 32 dm2 had become wet, which corresponds to about half the cross-sectional area of the test stand. However, spreading continued despite the fognail being turned off and almost the entire cross-sectional area was wet after a few more minutes. The cutting extinguisher had a very fast penetration time, but as a result it sprayed a lot of water right through the peat without wetting a large area or volume. The fognail had a much longer penetration time, but in return, the water was not shot straight through the peat, but spread out and wet a larger surface. Both tools have their advantages and disadvantages. Which tool is the best depends a lot on the situation. The cutting extinguisher has, among other things, a faster penetration time and allows for more rapid interventions, while the fog nail covers a larger area per attack point and is easier and safer to handle.

The Peace River Valley (British Columbia, Canada) is an area of intensive unconventional oil and gas (UOG) exploitation, an activity that can release contaminants with possible adverse effects on the fetus. My project aimed to estimate the importance of this exposure. For this aim, we 1) measured concentrations of 21 trace elements in tap water and biological (hair, urine, nails) samples from 85 pregnant women in this region; 2) compared them with those from the general population and health-based guidance values; 3) assessed their correlations between matrices; and 4) evaluated their associations with the density and proximity of UOG wells (i.e., wells within radii of 2.5 km, 5 km, 10 km, and with all wells in British Columbia around residences). Spearman's rank correlation and multiple linear regression analyses adjusted covariates were performed. Our results showed higher urinary and hair levels of certain trace elements compared to reference populations (e.g., Co, Ba, Sr, Mn, V, Ga). Concentrations in tap water correlated strongest with concentrations in hair, followed by nails and urine. Positive (e.g., Al, Mn, Cu, Ga, Cd, Ba, Cr, Sr, U) and negative (e.g., Fe) associations were observed between the density and proximity of UOG wells and the concentrations of certain trace elements in tap water, hair, and nails. Our results suggest that pregnant women living in an active area of UOG exploitation are likely to be more exposed to certain trace elements than the general population, but the association with density and proximity to wells remains uncertain. / La vallée de la rivière de la Paix (Colombie-Britannique, Canada) est une zone d’exploitation de pétrole et de gaz naturel par méthodes non-conventionnelles (PGNNC), une activité qui est susceptible de libérer des contaminants avec des effets nocifs possibles sur le foetus. Mon projet visait à estimer l’importance de cette exposition. À cette fin, nous avons 1) mesuré les concentrations de 21 éléments traces dans des échantillons de cheveux, d'ongles, d'urine et d'eau du robinet de 85 femmes enceintes de cette région, 2) comparé celles-ci avec celles de la population générale et des valeurs-guides, 3) évalué leur corrélation entre matrices et 4) évalué leur association avec la densité et proximité des puits (mesures pour des rayons de 2,5 km, 5 km, 10 km, et sans limite autour des résidences). Des analyses de corrélation de Spearman et de régression linéaire multiple ajustées pour certaines variables ont été effectuées. Les concentrations urinaires et capillaires étaient plus élevées pour certains éléments traces par rapport aux populations de référence (p. ex. Co, Ba, Sr, Mn, V, Ga). Les concentrations dans l'eau du robinet étaient plus fortement corrélées avec les concentrations dans les cheveux, suivis des ongles et de l'urine. Des associations positives (p. ex. Al, Mn, Cu, Ga, Cd, Ba, Cr, Sr, U) et négatives (p. ex. Fe) ont été observées entre la densité/proximité des puits de PGNNC et les concentrations de certains éléments traces dans les échantillons d'eau, de cheveux et d’ongles. Nos résultats portent à croire que les femmes enceintes vivant dans une zone active de PGNNC sont susceptibles d’être plus exposées à certains éléments traces que la population générale, mais le lien avec la densité et la proximité des puits demeure incertain.

No description available.

Master thesis is focused to design the timber pedestrian bridge over the track. The load-bearing construction is composed from the truss girder and cross laminated tiber plates. Bridge is coveder. Layout dimensions of the bridge are 49.0 m x 4.8 m

Roslagsbanans signalanläggningar har flera olika lösningar för dess strömförsörjning i form av standarder för batterier och likriktare. Denna lösningsvariation har försvårat för underhållspersonalen att åtgärda de fel som uppstått och därmed fördröjt trafiken, dvs trafikstörningar. Roslagsbanan försörjs delvis av lokala elnät där avbrott emellanåt förekommer. Dessa avbrott inträffar ofta när elnätsleverantörerna underhåller sitt ortnät vilket kan ske även under rusningstrafik. Avbrotten kan även orsakas inom signalanläggningarna när stora spänningsvariationer förekommer, t.ex. när stora induktiva- eller kapacitiva laster slås av. Dessa problem analyseras och åtgärdsförslag tas fram i denna rapport. De befintliga likriktarna och batterierna samt förslag till ersättningsprodukter som behövs för detta säkerhetssystem har sammanställts i denna rapport. För att skapa en hållbar, robust och miljövänlig strömförsörjning till Roslagsbanans signalanläggningar undersöktes i detta arbete strömspikar, avbrottsfri kraftförsörjning samt dessutom möjligheten att ansluta solceller som kompletterande åtgärd. I signalutrustningen vid Roslags Näsby stationsområde detekterades och undersöktes förekomsten av strömspikar. Två åtgärdsförslag för att komma till rätta med dessa strömspikar togs fram. Förslagen var ett lågpassfilter och en metalloxidvaristor som båda var för sig reducerar strömspikarna. Lågpassfiltret dämpar insignalernas spänning och strömförsörjning vid kraftiga förändringar i frekvensen och metalloxidvaristorn reducerar strömflödet vid överspänningar. Ytterligare undersökningar av transienterna i Roslags Näsbys och de övriga signalanläggningarna på Roslagsbanan bör utföras. Resultaten av de genomförda undersökningarna om avbrottsfri kraftförsörjning och solceller visade däremot att utrustningarna inte bör installeras i de nuvarande signalanläggningarna. Solceller var inte implementerbara eftersom effektbehovet av signalanläggningarna var större än den takyta som fanns tillgänglig för solcellerna. Arbete och investeringar för ett avbrottsfritt kraftförsörjningsunderhåll och installation av denna utrustning var mer krävande i jämförelse med dess nytta för signalanläggningarnas tillförlitlighet, dvs ingen åtgärd i nuläget. Förslag på ersättningsprodukter i form av likriktare och batterier lades fram till arbetsgivarna för att skapa en standard för Roslagbanans kraftförsörjning framåt. / Roslagsbanan's signal systems have several different solutions for its power supply in the form of several standards for batteries and rectifiers. This solution variation has made it difficult for maintenance staff to correct the errors that occurred and thus delayed traffic, i.e. traffic disturbances. Roslagsbanan is partly supplied by local power grids where interruptions occur occasionally. These interruptions often occur when the network service providers maintain their home network, which may also occur during rush hour traffic. The interruptions can also be caused by the signal systems them self when large voltage variations occur, e.g. when large inductive or capacitive loads are switched off. These problems are analysed, and action proposals are presented in this report. The existing rectifiers and batteries as well as proposals for replacement products that are needed for this safety system have been compiled in this report. To create a sustainable, robust and environmentally friendly power supply to Roslagsbanan’s signal systems, this work investigated transients, uninterruptible power supply, as well as the possibility of connecting solar cells as a complementary arrangement. An investigation of the signal equipment at Roslags Näsby station area showed presence of transients. Two proposals to reduce these transients were presented. The proposals were a low pass filter and a metal oxide varistor, both individually reduces transients. The low pass filter attenuates the voltage and current of the signal when the strong frequency changes occurs and the metal oxide varistor reduces the current flow at overvoltages. Further investigations of the transients in Roslags Näsbys and the other signal facilities on the Roslagsbanan should be performed. On the other hand, the results of the investigations on uninterruptible power and solar cells showed that the equipment should not be installed in the current signal systems. Solar cells were not implementable because the power requirement of the signal systems was greater than the current ceiling area for the solar cells. The work and investment for uninterruptible power supply maintenance and installation were more demanding in comparison to its usefulness for the reliability of the signal systems. Proposals for replacement products were submitted to employers to create a standard for Roslagbanan's power supply onwards. / Сигнални систем на железници која се зове Рослагсбана садржи више различитих решења за своје напајање у облику неколико стандарда за батерије и исправљаче. Варијација различитих решења проузроковала je потешкоће у отклањању новонасталих грешака служби које се баве одржавањем и изазвала је застој у железничком саобраћају. Рослагсбана се напаја електричном енергијом из локалних мрежа на којима може доћи до прекида. Прекид напајања електричном енергијом може бити изазван наглим променама напона у сигналним системима и уколико локални дистрибутер изводи радове на одржавању електричне мреже. Проблеми који могу настати променама напона се анализирају и испитују у овом извештају. Попис исправљача и батерија као и њихова стандардна решења су обрађени и представљени у циљу стварања одрживог и дугорочног решења за системску сигнализацију. Анализирани су високонапонски шпицеви, системи за непрекидно напајање електричном енергијом (УПС) и могућност прикључивања соларних панела. У сигналном систему на станици Рослас Насби измерени су високонапонски шпицеви. Како би се дошло до најбољег и најповољнијег решења анализирана су два предлога за њихово уклањање. Један предлог за уклањање био је ниско пропусни филтер док је за редукцију предложен метал- оксидни одводник пре напона (МОВ). Ниско пропусни филтер смањује јачину струје и напона уколико фреквенција пређе одређену претходно утврђену границу, док МОВ редукује ток струје уколико дође до скока напона. Пре имплементације било ког од наведених решења треба извршити накнадна испитивања у вези са напонским шпицевима. Резултати указују да имплементација УПС-а и соларних панела није могућа. Могућност соларних панела да произведу довољну количину енергије која је потребна за одређени систем није сразмерна површини система која би могла да се прекрије соларним панелима. Трошкови одржавања и прикључивања УПС система су већи у поређењу са значајем које би систем имао од самог УПС система. Предлог стандардних батерија и исправљача који је представљен послодавцу коригован је како би се дошло до стандардног решења за све предстојеће пројекте.