Climate change, with a higher temperature, is making the snow covered period shorter in the Swedish mountain region. This represents a threat towards plant species at high altitudes which, due to their sensitivity to temperature changes, will likely lead to a change in plant species composition. The purpose of this study was to determine if there has been any change in vegetation cover in the Swedish mountain region and if temperature has changed, based on data from a long-term monitoring program called National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS), and data collected from the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). The NILS program has conducted three different inventories from 2003 – 2018 in which Sweden is divided into 10 stratums. Further, NILS divided Sweden into 631 survey quadrates (5x5 km), which of 145 were distributed across the Swedish mountain region. Linear regression analysis was used to determine if there had been any change in the average vegetation cover, or in the cover of lichens, mosses and herbs, and to assess if there had been any change in temperature during the sample years 2003 – 2018. The results showed that the vegetation cover in both the sample blocks of 20 m radius and smaller sample areas 0.252 m had no significant change. Neither did the cover of herbs or the average temperature. The period of 2003 – 2018 might have been too short of a period to see any kind of difference in the temperature and the herbs might have a difficult time surviving due to a long drought period and hence they have not been able to increase their average cover. Results of lichens and mosses showed a significant increase in cover which could be because they can withstand drought better than herbs and therefore have a better chance of surviving the rise in temperature. In conclusion I observed no change in the cover of vegetation but there is an increasing cover of lichens and mosses in the Swedish mountain regions. / Klimatförändring med en högre temperatur leder till att den snötäckta perioden är kortare i det svenska fjällområdet. Detta är ett hot mot växtarter som redan befinner sig på gränsen av sin extrema klimatzon och kommer med stor sannolikhet leda till en förändring i kompositionen av växtarter. Syftet med denna studie var att fastställa om det har blivit någon förändring i vegetationstäcket i det svenska fjällområdet och om det finns en förändring i temperaturen med hjälp av data från Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) och data insamlat av Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). NILS programmet har i dagsläge utfört inventering vid 3 olika perioder fördelade mellan 2003 – 2018 och dom har delat upp Sverige i 10 olika stratum där stratum 10 är fjällområdet. Vidare har dom delat in Sverige i 631 inventerings rutor, varav 145 ligger i fjällområdet. Lineär regression analys användes för att se om det blivit någon förändring i täckningen av vegetationen, lavar, mossor och örter, samt för att se om temperaturen förändrats under inventeringsåren 2003 – 2018. Resultatet av täckningen på vegetationen i 20 m radie samt de små provområdena på 0,252 visade inte någon antydan på signifikant skillnad. Det gjorde inte heller resultatet på täckningen av örter eller medeltemperaturen. 2003 – 2018 kan ha varit alldeles för kort för att avgöra om det har blivit någon förändring i medeltemperaturen och örter kan ha de svårare att överleva då torrperioden blivit längre på grund utav den kortare snötäckta perioden. Mossor och lavar hade dock båda en ökning i sin täckning vilket kan förklaras med att många arter kan lagra vätska under en lång tid och har därmed en större chans att överleva en stigande temperatur. Slutsatsen är att sedan 2003 förekommer det inte någon förändring i vegetationstäcket, däremot finns det en ökad täckning av lavar och mossor i det svenska fjällområdet.

<p>Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten. Kommunerna har stor frihet att avgöra hur verksamheten skall organiseras för att de nationella målen skall uppnås. En av de centrala delarna är att svara för att skolan får de resurser och de förutsättningar i övrigt som behövs. Denna uppsats belyser hur två kommuner har implementerat samt bearbetat den nya betygsreformen vidare diskuteras vad för orsaker som ligger bakom det stora antalet elever med icke godkänt i ett eller flera ämnen. Kan implementeringen av det nya betygssystemet ses som en förklaring till detta och hur skall problemet bearbetas. För att belysa detta har intervjuer med lärare och politiker genomförts i de två kommunerna</p>

No description available.

Doctoral thesis--Göteborg, 2000. / Bibliogr. p.215-219. Résumé en anglais.

Texte remanié de: Väitöskirja--Valtiotieteellinen tiedekunta--Helsingin yliopisto, 1986. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. 309-317.

Thesis--Göteborgs universitet, 1995. / Thesis t.p. laid in. Includes bibliographical references (p. [384]-398) and indexes.

Uppsatsen jämför en lätt moderniserad utgåva av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1981) med Irmeli Latvalas adaption Nils Holgersson på lätt svenska (2017). Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1981) är en välkänd berättelse om en ung svensk pojke som upptäcker Sveriges geografi tillsammans med en vildgåsflock. Boken har kommit att översättas på flera olika språk och tolkats i flertalet adaptioner. Syftet med vår uppsats är att undersöka de likheter och skillnader som finns i de valda utgåvorna samt hur berättelsen och karaktärsbeskrivningar påverkas av adaptionen. Analysen är komparativ, vilket betyder att den är jämförande. Det som jämförs är karaktärsbeskrivningar samt böckernas utformning och språk. Analysen lyfter fram några likheter och olikheter i utgåvorna och hur de påverkar berättelsens skede samt hur utgåvorna kan användas i undervisningssyfte.

M.A. / Die studie poog om oplossings vir bostaande probleme te vind en 'n model of modelle daar te stel wat in soortgelyke situasies as riglyn vir die vertaler kan dien. 'n Aantal bestaande vertaalteoretiese standpunte wat veral op die oordrag en aanpassing van kulturele konteks betrekking het, word ondersoek en die opvoedkundige doelwitte wat gewoonlik by die vertaling van kinderboeke ter sprake is, word van naderby beskou. Deur middel van verskeie praktiese voorbeelde wat geidentifiseer word in 'n vergelykende studie van die bestaande Duitse, Engelse, Afrikaanse en Nederlandse vertalings van Nils Holgersson, word veranderings aan en aanpassing van die bronteks, wat op een of meer van hierdie opvoedkundige doelwitte afgestem is, ontleed. In hierdie verband word besondere aandag aan kultuurspesifieke elemente in die bronteks geskenk. Aanpassings van die bronteks om die vertaling makliker verstaanbaar en meer interessant vir die doelteksleser te maak, word onder die loep geneem. 'n Geannoteerde, nuwe vertaling van 'n volledige hoofstuk uit Nils Holgersson, asook 'n nuwe vertaling van geselekteerde paragrawe uit nog 'n hoofstuk, word aangebied om tegnieke vir kulturele aanpassing te illustreer. Ten slotte word die belangrikste eienskappe geidentifiseer waaroor 'n vertaler van 'n boek soos Nils Holgersson moet beskik om 'n werkbare en sinvolle vertaling teweeg te bring wat aan die vereistes van beide formele ekwivalensie en dinamiese funksionalisme sal voldoen. 'n Blik word gewerp op die gewildheid van Lagerkif se vertaalde werke, aan die hand waarvan standpunt ingeneem word oor die waarde van letterkundige vertaling en die ryke internasionale kulturele erfenis wat deur vertaalde werke nagelaat word.

No description available.

Lapp-Nils, född 1804, var en samisk storspelman i Offerdal i Jämtland, vars låtar har levt vidare till idag, och utgör grunden för Lapp-Nilstraditionen. Syftet med denna studie är att tekniskt kunna spela fem låtar i Lapp-Nilstradition, samt att även få en ökad förståelse för kontexten kring Lapp-Nils. Undertecknad växte inte upp med folkmusik, och mötte först folkmusikgenren på gymnasiet, och ville i denna studie fördjupa sig inom en spelmanstradition. Intresset riktades mot Offerdal och Lapp-Nilstraditionen, där undertecknad har släktrötter. Historiskt sett har folkmusikutlärningen skett gehörsbaserat från person till person, men idag är folkmusiken mer institutionaliserad. Enligt läroplan för grundskola samt för förskoleklass och fritidshem från 2011, ska eleven möta folkmusik i undervisningen i grundskolan, då pedagogens uppgift bland annat är att introducera nya musikgenrer. Denna studie har inspirerats av ett musiketnologiskt perspektiv, som innebär att även kontexten kring musiken studeras. Studien innefattade fältarbete på plats i Offerdal, där viktiga platser kopplade till Lapp-Nils besöktes. Även en fiollektion genomfördes med en traditionsbärare. Valet av fiollärare och traditionsbärare blev Kjell-Erik Eriksson, som spelar Lapp-Nilslåtar. Under den konstnärliga lärandeprocessen framkom fem fokusområden: låtinlärning, stråk, fotstamp, kvartstoner, tersdrillar. Undertecknad lärde sig till viss mån att spela de fem låtarna, men att lära sig en tradition är en tidskrävande process. Under vidare förkovring av Lapp-Nilstraditionens kulturella kontext fördjupades kunskapen av det studerade. Musiketnologin som teori gynnade denna studie, då helheten blev studerad och möjliggjorde en djupare förståelse för den klingande musiken. Att ha upplevt en krävande och utmanande lärandeprocess själv, kan vara till nytta för musikpedagogen. Musikpedagogen kan utifrån en igenkänning och en förståelse av hur det kändes, på så sätt stötta sina elever under deras musikaliska lärandeprocesser.