Syftet med denna studie är att få kunskap om vilka val elever i årskurs 2 gör då de skapar egna modeller av planeter i solsystemet och hur de förstår andra elevers modeller av planeter i solsystemet, samt vilken kunskap relaterat till skapande av modeller eleverna uppvisar när de ombeds analysera sina egna och andras modeller. Undersökningen bygger på kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar dels att de flesta elever gör val baserade på kunskap om koder när de skapar sin modell av en planet, dels att några elever gör val baserade på tidigare förlagor i skapandet av modeller. När eleverna tolkar andra elevers modeller av planeter visar studien att det är viktigt med avkodning av färger och symboler. Vissa förkunskaper hjälper eleverna med avkodningen medan andra förkunskaper förvirrar eleverna. När eleverna får analysera sina modeller och andras framkommer elevernas kunskaper om koder och att tidigare förlagor används som utgångspunkt. När eleverna får reflektera om sina och andras modeller bidrar reflektionerna till en djupare förståelse för modeller och solsystemets himlakroppar, men för att möjliggöra lärande behöver läraren stötta eleverna i förståelsen för vad modeller visar och inte kan visa. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>

Syftet med den här studien var att undersöka vilka känslor elever har kring klimatförändringar och ifall de känner hoppfullhet inför framtiden. Vi undersökte även hur eleverna upplever klimatundervisningen. De pågående klimatförändringarna är ett av mänsklighetens största hot vi står inför idag (IPCC, 2022). Den nuvarande situationen är oroväckande och det krävs omgående åtgärder. Det är därför av stor vikt att även den unga generationen har ett intresse och engagemang för frågor som rör klimatet. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs 6 genomförts som sedan analyserats genom en tematisk analys i sex steg. Resultaten från studien visar att eleverna anser klimatundervisningen som bristande då de saknar viss kunskap för individuella åtgärder samt att eleverna har svårt att minnas konkreta arbetsformer. Vidare fastställs att känslor som oro, ilska och sorg är vanligt förekommande bland eleverna. Vi möts även av uttryck som “det beror på”, “om vi tar oss samman”, “om vi inte gör något” och “om vi fortsätter såhär” när eleverna talar om framtiden vilket visar en medvetenhet om klimatförändringarna. Till sist konstateras att eleverna visar en relativt hoppfull syn på framtiden.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om tidig NO-undervisning påverkar elevers föreställningar, attityder till och engagemang inför naturvetenskapliga fenomen. Vi ville också undersöka om det fanns någon skillnad på flickor och pojkar i detta avseende. I vår undersökning har vi inriktat oss på ämnet kemi. Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar bestämde vi oss för att göra en fallstudie. I den ingick kvalitativa intervjuer med elever och experiment med löpande observationer av eleverna. Vår undersökningsgrupp var en klass i skolår 3 där halva gruppen (tio elever) var experimentvan sedan den gick i förskoleklass. När vi läst litteraturen och genomfört vår undersökning har vi blivit stärkta i vår uppfattning att det är bra för eleverna att börja tidigt med de naturvetenskapliga ämnena. Vi upplever att den experimentvana gruppen hade en positivare attityd till naturvetenskapliga fenomen. / Teaching Science During the Early YearsFor Example Chemistry

Detta examensarbete behandlar pedagogers syn på experiment i skolans tidigare år i naturvetenskapsundervisningen. Vårt huvudmål med examensarbetet var att undersöka faktorerna som underlättar respektive försvårar utförande av experiment i undervisningen för grundskolepedagoger. Vi ville även undersöka vilka typer av experiment som utnyttjas samt vilka mål som pedagogerna vill uppnå med utförandet av experimenten. Studien har genomförts på tre olika skolor rund om i Skåne. Vi har med hjälp av intervjuer genomfört en kvalitativ undersökning. Resultatet visar att alla pedagogerna ansåg att experiment har en positiv inverkan på elevernas lärande men det var bara några få som använder sig av det som en inlärningsmetod. Resultatet visar även att alla pedagogerna vill att eleverna själva ska utföra experimenten men nästan alla pedagogerna utför själva experimenten först innan eleverna själva får prova. De pedagoger som undervisar i skolor med elever med svenska som andra språk, använder experiment till att stärka det svenska språket hos eleverna.

Syftet med arbetet är att studera hur en undervisningssekvens, som vi utvecklat, kan hjälpa elever i årskurs fyra att utveckla de naturvetenskapliga begreppen fast, flytande, gasform och övergångarna där emellan. Genom en kvantitativ undersökning av resultaten från förförståelse- respektive efterenkät har vi studerat elevernas begreppsutveckling. Vi har också gjort en kvalitativ studie där vi analyserat elevernas diskussioner under laborationerna. Vi har dokumenterat genom förförståelseenkät, efterenkät och ljudupptagning. Resultaten av studien visar hur viktiga vi som pedagoger är för att skapa diskussioner under laborationerna. Studien visar också att eleverna väldigt sällan använder sina egna erfarenheter i gruppdiskussioner. Den övergripande slutsatsen av studien är att elevernas förståelse för de begrepp som behandlats i undervisningssekvensen ökar genom vår undervisning, även om undantag finns.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka om lärare använder sin skolas närmiljö i NO- undervisningen och i så fall i vilken utsträckning. Vi har även intresserat oss för om närmiljöns utformning påverkar hur den används och hur ett praktiskt lärande i närmiljön kan se ut.Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: Hur använder pedagoger skolans närmiljö i NO-undervisningen? Hur tar det praktiska lärandet sig uttryck genom skolans närmiljö? I vilken utsträckning använder pedagoger skolans närmiljö i NO- undervisningen?Vår insamlade data bygger på kvalitativa intervjuer som analyserats med en pragmatisk ansats. Resultatet visar på en positiv inställning till att använda sig av sin skolas närmiljö i undervisningen. Frekvensen av i vilken utsträckning informanterna går ut i närmiljön är varierande, ett par menar att de är ute varje vecka medan andra är ute ett par gånger per termin. Samtliga informanter lyfter årstidsväxlingar som ett mycket bra fenomen att undersöka med hjälp av skolans närmiljö, då det ger autentiska upplevelser som klasser kan prata om även i klassrummet. Utformningen av den närmiljö som omger skolorna uppfattar vi inte har någon större betydelse. Alla informanter talar väl om sin omgivning i form av att man får använda sig av det som finns för att kunna nå kunskapskravet för årskurs 3 i NO som rör just närmiljön.Nyckelord: intervjuer, lågstadielärare, NO-undervisning, närmiljö, praktiskt lärande

Syftet med vårt examensarbete är att få en djupare förståelse för hur concept cartoons påverkar elevers gruppdiskussioner och bidrar till deras lärande i NO-undervisningen. Eftersom vår utbildning inriktar sig mot elever i årskurs F-3, har vi valt att återspegla detta i vår studie. Det teoretiska perspektiv som legat till grund för studien är det sociokulturella lärandeperspektivet, där Mercers (1996) tre språkliga kategorier disputational talk, cumulative talk och exploratory talk har använts för att få djupare förståelse för hur elevernas olika sätt att diskutera påverkar deras lärande. Concept cartoons är ett område som är relativt outforskat och studier som inriktar sig mot vår åldersgrupp finns endast i begränsad omfattning. Utöver detta ligger studiens relevans i att concept cartoons är ett koncept som skapats utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv och det sociokulturella perspektivet som ska genomsyra vår framtida yrkesverksamhet har till följd lyst med sin frånvaro i tidigare forskning som inriktat sig mot de lägre åren. Genom observation av två klasser i årskurs 3 samlades materialet in och analyserades. Resultatet visade att endast ett fåtal av de deltagande eleverna hade drag av disputational talk och exploratory talk i diskussionerna. Majoriteten av eleverna bekräftade och byggde okritiskt vidare på det som sagts och elevernas sätt att diskutera dominerades därför av cumulative talk. Concept cartoons stödjer elever i att föra en diskussion, men har även sina begränsningar. Vi ser att concept cartoons kan användas i undervisningen men som lärare bör man vara medveten om hur det används av eleverna, för att därigenom förstå vilken typ av lärande som sker.

Abstrakt Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare kan göra för att motivera eleverna till NO- lektionen. Undersökningen syftar till att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors intresse för naturvetenskap. Detta examensarbete bygger på en intervjuundersökning som genomfördes i sjundeklass med åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor. Undersökningen visade att läraren har stor betydelse för att väcka intresse hos eleverna. Detta sker genom att variera undervisningen efter elevernas behov. Undervisningen visade också att intresset för naturvetenskap skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Pojkarna är mest motiverade till kemiområdet, medan flickorna är mest motiverade till biologiområdet. Dessutom är flickorna mer intresserade av att välja NO-linje i gymnasiet.

Då det idag finns forskning som menar att nyttjandet av skönlitteratur i NO-undervisningen är fördelaktigt för eleverna när det kommer till deras kunskapsutveckling, intresse och nyfikenhet har jag för avsikt att ta reda på mer om detta.Jag har genom detta arbete fått möjlighet att intervjua fem grundskolelärare som alla arbetar i olika kommuner i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur grundskolepedagoger använder sig av skönlitteratur i sin NO-undervisning. Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilka sätt använder verksamma pedagoger skönlitteratur i den naturvetenskapliga undervisningen i åk 1-3? På vilka sätt kan man som pedagog utgå ifrån skönlitteratur för att öka elevers nyfikenhet för ämnet? Alla pedagoger undervisar i NO-ämnena och försöker att göra sin undervisning så varierad som möjlig där de även använder skönlitteratur som kunskapskälla.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhället. Vi ville också ta reda på vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhället. Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisar i NO i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att de intervjuade lärarna gärna gör studiebesök i samhället i samband med temaundervisning. Däremot finns inte värderingsövningar med ställningstagande med i deras planeringar. Vi har kommit fram till att flera av dessa lärare har en intention att relatera undervisningen till samhället, men att de anser att det är svårt av olika anledningar. De intervjuade lärarna upplever vi hade kunnat relatera undervisningen till samhället i större utsträckning än vad de gör idag. När vi läst litteraturen och genomfört vår undersökning har vi blivit stärkta i vår uppfattning att vi som lärare bör anknyta NO-undervisningen mer till samhället.