Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas. Underlaget för undersökningen utgörs av en enkät som genomfördes bland 138 elever i åk 2 och 3 på en gymnasieskola i en liten svensk stad. Enkäten består av två delar. Eleverna har först fått rangordna olika alternativ efter vad de tycker är viktigast när de väljer uppgift på nationella provet och kommentera denna rangordning. Därefter har de fått välja mellan ett antal fiktiva uppgifter och motivera detta val. Undersökningens resultat visar att eleverna är mycket betygsorienterade när de väljer uppgift. Det är också viktigt för eleverna att uppgiften möjliggör en anknytning till egna erfarenheter och till ett mer personligt och fritt skrivande. De anser att uppgiftstypen krönika passar detta bäst. Artikeln och krönikan är de mest populära uppgifterna i enkätundersökningen, medan manusuppgiften är minst populär. Krönikan tycks på grund av sina mer personliga drag därmed ha tagit över de nu avlägsnade berättande uppgifternas popularitet. Det har också framkommit att de fiktiva kontexter som anges i de olika uppgifterna på nationella provet, i många fall avgör elevernas val. Situation och mottagare tycks följaktligen betyda mycket för eleverna i deras textproduktion medan genreangivelser har relativt liten betydelse.

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas på IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter från de olika programmen genomförts. På IB-programmet har uppgifter från final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och från de svenska en analys av uppgifter från nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjälp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjälp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som är kärnan i uppgiften. Resultatet av studien visar på att det finns en skillnad mellan proven som analyserats då proportionerna av kompetenser som prövas skiljer sig åt mellan proven. Dock går det inte att göra en generalisering då det ej går att utesluta att det är slumpen som gett skillnaden i de analyserade proven. Vid ett större stickprov skulle det kunna vara möjligt med en generalisering om frekvensen av kompetenser som prövas är densamma.

Vi har i detta arbete jämfört resultat i DLS-prov, moment läsförståelse, för ett antal elever i år 3 med deras resultat gällande läsförståelse vid de nationella proven. Vi ville se om dessa två prov bedömer läsförståelsen på samma sätt, för att se om DLS kan vara användbart som test för att hitta elever som behöver stöd när det gäller läsförståelse. Vårt resultat visar att det finns en överensstämmelse mellan våra elevers resultat på DLS-provet och samma elevers resultat på läsförståelsedelarna i de nationella proven för årskurs 3, 2011. Sambandet är signifikant starkare när vi jämför med resultaten på enbart Delprov B (läsning av skönlitterär text) än då vi jämför med resultaten för hela läsförståelseavsnittet respektive Delprov C (läsning av faktatext).   Resultatet för våra elever tyder på att DLS kan vara användbart som test för att hitta elever som behöver stöd när det gäller läsförståelse av skönlitterära texter. Det är mer tveksamt om DLS är användbart för att fånga upp de elever som har svårigheter med läsförståelsen då det gäller läsning av faktatext.   Det behövs dock mer tidskrävande och komplexa bedömningsformer för att vi ska kunna hjälpa eleverna att utveckla alla de förmågor och färdigheter som finns i kursplanemålen. En bra bedömning kan bara göras utifrån ett test om testet stämmer mycket väl överens med målet i kursplanen. Resultatet från en sådan test kan dessutom hjälpa läraren att utveckla sin undervisning.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de nationella proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de nationella proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mellanstadielärare tar tillvara på de matematiska resultaten från de nationella proven i årskurs 3 samt undersöka vilka svårigheter som lärarna upplever att eleverna har baserat på provresultaten. Detta undersöks både utifrån fyra stycken intervjuer och resultaten från det nationella provet i matematik år 2014. Intervjusvaren används för att besvara båda frågeställningarna, och tillsammans med exempeluppgifter från det nationella provet i matematik för årskurs 3 år 2014 besvaras den andra frågeställningen. Bearbetning och analys sker utifrån tidigare forskning, variationsteorin samt dess begrepp lärandeobjekt, kritisk aspekt och variationsmönster. De svårigheter som lärarna uppfattar som generella i klasserna är bland annat muntlig kommunikation, problemlösning och multiplikationstabellen. Det visar sig även att överlämningarna mellan årskurs 3 och 4 är relevanta för lärarens arbete under höstterminen, då information utöver det matematiska kan ges. Förutom de matematiska svårigheter som finns generellt på gruppnivå, kan även elevernas resultat användas för att få de resurser och det stöd som eleverna behöver på individnivå, redan innan höstterminen börjar.

Syftet med föreliggande uppsats är att analysera några texter skrivna av vuxna inlärare på kurs D på SFI och betygsatta med E respektive A utifrån processbarhetsteorin och beskriva på vilken nivå enligt teorin dessa inlärare befinner sig på samt jämföra målgrupperna vad gäller morfologin och syntaxen. Jag har analyserat 20 elevtexter, 10 betygsatta med E och 10 med A och sammanställt resultaten i fyra tabeller uppdelade i två – morfologi och syntax. Utifrån dessa tabeller har jag dragit olika slutsatser rörande elevernas grammatiska kompetens på varje nivå samt i ett jämförande perspektiv E- och A-texter. En av slutsatserna är att E- och A-texterna inte skiljer sig nämnvärt vad gäller grammatiken, men de gör det på syntaktisk nivå.

The assessing of student texts is an ordinary and important task for teachers, and the purpose of this study is to investigate, analyze and discuss which aspects of writing that particularly have an effect on the assessment of the student texts. The aspects in focus are: contents, genre, text length, paragraphing, sentence structure and choice of words. The data is drawn from six texts in the national test in Swedish for the 9th grade. Thetexts are analyzed quantitatively and qualitatively regarding contents as well as language. The results show that the qualities of language influence the assessment more than the qualities of contents. Both word variation index and the number of long words increase in relation to raising marks. Uncommon words are also more frequent in texts which receive higher marks. In texts with high marks the sentence structure is more advanced which means that the texts are characterized by a frequent use of subordinate clauses and a stylistic use of sentence fragments.

Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktäriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B är ett kärnämne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebär att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingår en större skriftlig uppgift där ska eleverna skriva en text utifrån en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att välja mellan. För att bli godkänd krävs att elevtexten ”efter viss bearbetning” kan fungera i sitt tänkta sammanhang. För artikelgenren gäller således att texten efter viss bearbetning bör kunna publiceras i det fiktiva sammanhanget. I det reella sammanhanget innebär skrivandet naturligtvis att eleven ska avlägga en textprodukt som av den verkliga läsaren, lärare ska bedömas. Som bakgrund ges i uppsatsen en kort presentation av genrebegreppet i forskningen, samt debatten om huruvida genreundervisning ska bedrivas explicit eller ej. Studien förankras främst i forskning om skolskrivandets normer och kommunikativa villkor samt i tidigare studier på elevtexter producerade inom de nationella provens ramar. Materialet består i fyra elevtexter som är skrivna inom samma uppgift vid provtillfället vårterminen 2007. Temat för proven vid detta tillfälle var ”Moderna tider”. Uppgiften som valts ut för undersökningen bestod i att eleverna skulle skriva en artikel riktad till läsare på bibliotekstjänsts webbplats under rubriken ”Böcker på minuten”. I instruktionen ges grundförutsättningen att tidsbrist i det moderna samhället även drabbar litteraturläsningen och att förlagen mött detta genom olika versioner av snabbkonsumtionslitteratur. I artikeln ska eleven behandla sin syn på läsning och vilken roll det spelar, diskutera för- och nackdelar med förkortad litteratur och andra försök att spara tid till läsaren, samt avslutningsvis ge några råd till den som vill läsa, men inte hinner. Analysen består i att texternas linjära och hierarkiska strukturer mejslas ut. Utifrån dessa analyser modelleras i slutdiskussionen en grundläggande karaktäristika för genren. Det som visar sig vara kännetecknande för genren är bland annat textens tredelning. I inledningen preciseras idealt det artikeln som helhet ska handla om. I detta fall att läsningen drabbas av tidsbrist. I mittdelen värderas så snabbkonsumtionslitteraturen som eventuell lösning på problemet. Därefter ges i avslutning en konklusion där samtliga elever i undersökningen hävdar åsikten att de tidsbesparande versionerna inte duger, vilket leder dem över till deras egna lösningar, råd om hur man får tiden att räcka till. Eleverna i undersökningen ställer alla i sina artiklar upp på uppgiftens moral, att fullängdsromaner bör anses bättre än förkortningar. Strukturen känns i stora drag igen från tidigare forskningsresultat om den skolinterna genren utredande uppsats.

Pisa results have continually indicated a deficiency in reading and writing amongst Swedish students, which have led to discussions within Swedish media and the political arena. It was my interest in the national-exam´s key role in the Swedish school that led me to examine the contruction and the students understanding of this test. Moreover, I have examined what abilities the exam tests. The main source I have used in my study is Borgstrom´s model for the contruction of the exam. He has categorized the contruction of the exam in different areas, namely subject, situation and instruction. Borgstrom states that the instruction in the exam influences the students to a specific way of writing. My study is based on the national exam for the new curriculum Lgy11. I have studied what the exam tests in relation to the curriculum and grade scale. My results indicate that the student is affected by the situation that is described in the exam. This situation leads to the students undertaking the exam in a certain way. In addition, the study shows that the text types, such as argumentative or investigative are supported by the way the exam is shaped. Moreover, the study also shows the way in which the student must gather information. The exam also tests the students´ability to critically analyze and refer to sources. Finally, the text needs to be adapted to the recipient in order for the student to receive the correct message.

Undersökningen i den här uppsatsen behandlar stil i den vetenskapliga genren i gymnasieskolan. Materialet som undersöks är nio elevlösningar, tre vardera från betygen A, C och E, från det nationella provet i Svenska 3, delprov A. Syftet är att undersöka om det finns några skillnader i stil mellan texter som fått betygen A, C eller E och vilka skillnader som finns i sådana fall. Genom kvantitativa och kvalitativa stilanalyser av texterna studeras stildragen personlighet, formalitet och användning av referatmarkörer. Undersökningen visar att användningen av personliga pronomen är likvärdig oavsett betyg. De texter som fått A uppvisar dubbelt så många opersonliga stildrag som texterna med E och C i betyg. Användningen av informella stildrag, det vill säga talspråkliga drag och vardagliga uttryck, minskar ju högre betyg texterna fått. Slutligen visar undersökningen att de texter som fått A i betyg har högst frekvens av referatmarkörer och de visar dessutom en större variation av dessa. Slutsatsen från undersökningen är att de undersökta stildragen påverkar betyget, men resultaten måste undersökas i ett större material för att vara statistiskt säkerställda.