Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Sammanfattning på engelska med titeln: Securing the future : curriculum debates concerning science, mathematics and technology in Swedish secondary schools 1900-1965.

Denna litteraturstudies syfte var att få kunskap om vad tidigare forskning uttrycker har för en mer genusmedveten och jämställd undervisning i naturvetenskapliga ämnen för grundskolans tidigare årskurser. Syftet preciserades i följande frågeställningar:  Hur resonerar lärare om genus och jämställdhet enligt tidigare forskning?  Vilken betydelse har elevers kön och ålder för deras intresse för naturvetenskap generellt eller för de naturvetenskapliga ämnena i skolan enligt tidigare forskning?  Vad betonar tidigare forskning som betydelsefullt för mer genusmedvetenhet och jämställd NO-undervisning?  Vilken betydelse har lärarna och föräldrarna för elevers motivation i NO-ämnena enligt tidigare forskning? Studien är utformad som en systematisk litteraturstudie. Ur syfte och frågeställningar skapades svenska och engelska sökord, naturvetenskap, NO och undervisning, samt gender, science och primary school. Dessa har sedan använts i databaserna avhandlingar.se, ERIC (Proquest) och NorDiNa för att finna aktuell forskning som kan besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att genusmedvetenhet hos läraren är av betydelse för elevernas resultat, intresse och attityd till naturvetenskap och teknik. Eleverna behöver få respons och feedback på deras arbeten för att känna sig motiverade och behålla intresset. Det är även viktigt att läraren vet skillnaden mellan kön och genus samt jämställdhet och jämlikhet.

Syftet med denna studie var att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för lärande inom naturvetenskap och teknik (NVT). I syftet ingick även att kartlägga på vilket sätt lärare använder detta verktyg i sin undervisning och om musikintresset skiljer sig mellan könen. Metoden baseras på en kvantitativ ansats med pappersenkäter till elever i årskurs 4-6 och en webbenkät till NOlärare verksamma mellan årskurs 1-6. Den kvalitativa metoden användes för att närmare få veta hur lärare använder musik inom NVT. Resultaten visar att majoriteten av samplets lärare anser musikande förekomma till en viss grad i undervisningen. Majoriteten av samplets elever menar dock motsatsen. Viljan att använda musik inom NVT är stor bland båda svarsgrupper. Bland eleverna visar tjejer ett större intresse än killar och bland lärarna visar data motsatsen. Bland lärare och elever visar resultatet att man i båda grupper har en stark tilltro till musikens effekter på kognitiv, emotionell och social utveckling. Utifrån tidigare forskning och egna slutsatser från denna studie skulle jag önska ett större ämnesöverskridande samarbete mellan musikämnet och NVT. Kunskaper och utbildning borde utökas för att ge NVT-lärare en didaktisk grund för musikande inom NVT.

The purpose of this study is to examine preschool teachers attitude how a tablet can be used to arouse children's interests and curiosity when it comes to science and technology. To examine this, interviews with six preschool teachers from five different preschools in three municipalities implemented. Qualitative semi-structured interviews were chosen to find out their personal views and thereby increase the possibilities to get as detailed and complete answers as possible. The results of this study show that preschool teachers have a positive attitude about the tablet in preschool. According to all interviewed preschool teachers, the tablet device is used to search for information and documentation within subjects such as science and technology. The result of this study also shows that the preschool teacher’s competence has been a significant factor in how the tablet is used in preschool. Preschool teacher who have worked the shortest time in preschool and have a further education sees more opportunities and have a higher competence around how the tablet can be used as an educational tool in their education. / Studiens syfte är att undersöka förskollärarens inställning till hur en surfplatta kan användas till att väcka barns intressen och nyfikenheter när det gäller naturvetenskap och teknik. För att ta reda på detta har intervjuer med sex förskollärare ifrån fem olika förskolor inom tre olika kommuner genomförts. Kvalitativa semistrukurerade intervjuer valdes för att kunna ta reda på deras personliga uppfattningar och därmed öka möjligheterna till att få så detaljerade och innehållsrika svar som möjligt. Resultatet från denna studie visar att förskollärare har en positiv attityd kring surfplattan i förskolan. Enlig samtliga förskollärare används en surfplatta till informationssökning och dokumentation inom ämnen som naturvetenskap och teknik. Resultatet visar dessutom att förskollärarens kompetens har en betydande faktor i hur surfplattan används. Förskollärare som arbetat kortast tid i förskolans verksamhet samt har en vidare utbildning, ser fler möjligheter och har en högre kompetens kring hur en surfplatta kan användas som ett pedagogiskt verktyg i förskolan.

Science and technologhy for All (abbreviated as NTA) is a processed material that can be used by teachers as a support to engage students in science and technology. The purpose of this survey is to find out how preschool teachers are thinking aboat working with the NTA and which learning the children can achieve from the NTA-box. Implementation of the survey is based on qualitative semi-structured interviews. Semi-structured interviews were chosen in order to avoid the yes and no answers, as well as to be able to put supplementary questions to the respondent. The results show that it makes it easier for teachers to work with processed materials in the subjects of science and technologhy. The teachers felt that it gave them a personal growth in the subject and that it saved time in day-to-day operations. According to the teachers the children have been positive of the NTA-box and contributed to greater language development, conceptual understanding, and motor skills. The teachers could not see much difference between boys`and girls`interest in science and technology.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger kommunicerar med barn och är medforskare när barn undersöker olika fenomen och vill få svar på frågor om naturvetenskap och teknik. Vilka frågor ställer barnen i ett utforskande samt på vilket sätt bemöter pedagogen frågorna så att det sker ett lärande? Det som framkom i min studie är att barn är intresserad av naturvetenskap och teknik samt att nyfikenhetsfrågorna finns där när pedagogen är med som en medforskare kring objektet. Forskningen påtalar om förhållningsätt där pedagogen i barnets omgivning följer upp barnets frågor och intresse för att få ett lustfyllt lärande. Genom att låta barn få vara små forskare får de redskap att resonera, identifiera problem för att sedan testa och söka svar, samt hitta nya frågor att utforska kring. Det som också mina tankar riktades mot i undersökningen är vilken kunskapssyn och barnsyn man har som pedagog när man reflekterar kring barns, men också sitt eget lärande? Hur man är som pedagog är en stor och avgörande roll när man tillämpar ett undersökande arbetssätt. Finns man där som medupptäckare och har öppna och nyfikna ögon och ställer de rätta frågorna får man barn som börjar se sig själv som någon som både kan söka kunskap och lösa problem. Detta är källan till ett lustfyllt lärande. Jag har i studien observerat två förskolor som jag har analyserat som visar betydelsen av medforskande pedagoger i ett lärande objekt. / <p>Godkännande datum: 2016-10-28</p>

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar i sin undervisning med olika livscykler och dessa begrepp inom ämnet biologi för årskurser 1–3. I denna studie har lärare med eller utan erfarenhet om NTA-lådor intervjuats. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer med lärare som är verksamma och arbetar med årskurserna 1–3. Både tidigare forskning och lärarna beskriver hur viktigt det är att undervisa begreppet livscykler och hur själva processen i livscyklerna synliggörs för eleverna. Olika arbetssätt som NTA-lådor och SKUA (Språk och KunskapsUtvecklande Arbetssätt) inklusive underliggande modeller, gör att undervisningen ger eleverna rätt verktyg för att inhämta ny kunskap. Att arbeta med praktiska och teoretiska uppgifter leder till att eleverna får prova, undersöka, diskutera samt reflektera över vad som sker i undervisningen, samtidigt som det skapas nyfikenhet och intresse i skolan.

Studiens syfte var att skapa förståelse för barns uppfattningar om hur människan lever på en rymdstation och hur digitala verktyg och estetiska uttrycksformer kan bidra med att synliggöra barns uppfattningar om människan i rymden. Studien utgick från en kvalitativ ansats med åtta barn i femårsåldern. Barnen fick ta del av bildspel, bilder och filmer och samtala om det de sett. Första aktiviteten handlade om livet på en påhittad rymdstation från det populärkulturella fenomenet Star Wars. Därefter fick barnen delta i en aktivitet som handlade om livet på en riktig rymdstation. Efter vardera aktiviteten fick de rita bilder utifrån samtalen och berätta om sina bilder. I den tredje och sista aktivitet fick barnen samtala om vad de varit med om igen. Resultatet visade att barnen uttryckte komplexa frågeställningar om rymdteknik och naturvetenskapliga fenomen, de ställde frågor och önskade att se fler filmer om livet på en rymdstation. De digitala verktygen bidrog som ett hjälpmedel till att barnen uttryckte sina tankar och gav upphov till fler samtal. Estetiska uttrycksformer i form av bildskapande gav barnen ett ytterligare sätt att utrycka sig på.

Uppdraget som låg till grund för detta examensarbete var att utveckla Vattenfall Science Centers utställning och verksamhet. Uppdraget formulerades i ett syfte att studera hur sciencecentret som koncept kan utvecklas genom att pröva hur ett sociokulturellt perspektiv pålärande yttrar sig i skapandet av en interaktiv installation. Målet med arbetet är att föreslå hurett science center kan formas och utvecklas för att skapa förutsättningar för lärande.Arbetet delades upp i tre delar. Första delen består av en studie av litteratur med syfteatt få en övergripande bild av den forskning som berör lärande på museer. Målet var att belysaviktiga aspekter för lärande på museer. Andra delen består av arbetet med att formulera endidaktisk modell som svarar för vad, varför och hur ett ämne eller ämnesområde skapresenteras, samt att tillämpa den didaktiska modellen i skapandet av en interaktivinstallation. Tredje delen av arbetet består av en utvärdering av mötet mellan den skapadeinstallationen och dess användare.I denna rapport presenteras arbetets tre delar för att avslutningsvis leda till endiskussion kring examensarbetets huvudfråga: Hur kan förutsättningar för lärande möjliggörasi utformandet av en interaktiv utställning?Att skapa förutsättningar för lärande handlar om att skapa förutsättningar föraktiviteter som möjliggör lärande. Genom utformning och val av innehåll i en utställningfinns möjlighet att skapa mer eller mindre goda förutsättning för lärande. Därför är det viktigtatt från början ha en klar bild av vilken typ av aktivitet som det är önskvärt att utställningeninbjuder besökaren till, exempelvis samarbete, samtal och besökarens egen påverkan.Det traditionella science centret är ofta kritiserat för att framställa naturvetenskap ochteknik som något färdigt och opåverkbart. För att skapa intresse och engagemang för dessaämnen och för områdena energi och miljö betonas från flera håll vikten av att iställetframställa dem nyanserat och från flera perspektiv. Därför är det viktigt att i arbetet med attutveckla en interaktiv utställning eller en science center verksamhet diskutera hur det tänktaämnet ska presenteras för att uppnå detta.Att skapa och utveckla en utställning och en verksamhet är en arbetsprocess sominvolverar många människor. Här liksom i alla situationer där många människor ärinvolverade i ett och samma projekt behövs en tydlig ambition och tydliga mål medverksamheten som kan styra och leda arbetsprocessens alla delar. I arbetet har det betonats attdenna ambition kan utvecklas från att intressera besökaren för naturvetenskap och teknik, idetta fall med fokus på energi- och miljöfrågor, till att också skapa engagemang. Engagemangsom exempelvis kan skapas genom att erbjuda besökaren verktyg för att själv kunna agera ochpåverka framtiden i relation energi- och miljöfrågor. / This study illuminates how the science center as a concept can be developed and how asociocultural perspective on learning influences the design of an interactive exhibit. The aimof the study is to propose ideas on how a science center can be designed and developed withthe purpose of creating good conditions for learning.The work was divided in three parts. In the first part literature was studied with theaim of highlighting aspects important for learning from a sociocultural perspective. In thesecond part an educational model was formulated based on the result from the literature study,interviews and study visits. The educational model was then used to guide the design of aninteractive exhibit on hydro power. The third part consists of an evaluation of the exhibitbased on observation of the visitors’ interaction with the exhibit.In this thesis the work and the result of the three parts are presented leading to a finaldiscussion about the key question of the study: How can learning possibilities be createdthrough the design of an interactive exhibition?Creating possibilities for learning is about creating possibilities for activities thatmakes learning possible. Through the design and in the choice of content of an exhibition it ispossible to create more or less good conditions for learning. Therefore it is important to havea clear picture of what type of activities it is desirable that an exhibition invite the visitor to,for example cooperation and conversation and the visitors’ possibility to influence the resultof the activity.The traditional science center is often criticized for presenting science and technologyas something static and finished. To create interest and engagement for the subject area it isinstead needed to be presented from a wide range of perspectives. Therefore throughout thework of developing an interactive exhibition or a science center it is important to discuss howthe subject area can be presented to fulfil this aim.Creating and developing an exhibition is a work that involves a number of people withdifferent backgrounds, knowledge and ideas. Just as in any other project that involves manypeople a clear ambition with clear goals is needed and makes a shared vision possible that canlead and steer all parts of the work.