Introduktion: I Sverige föds det varje år cirka 120 000 barn, där 10% är i behov av vård på en neonatalavdelning. Orsaken till inläggning är många, och vårdtiden kan sträcka sig från ett par dagar upp till månader. För föräldrarna kan tiden mellan förlossning till utskrivning från neonatalavdelningen vara påfrestande, och många föräldrar upplever både fysisk och psykisk ohälsa. Föräldrarnas hälsa och behov kan tillgodoses med en familjefokuserad omvårdnad.  Syfte: Syftet med arbetet var att utforska föräldrars omvårdnadsbehov i samband med att deras barn vårdas på en neonatalavdelning, och hur omvårdnadspersonal kan tillgodose dessa med hjälp av familjefokuserad omvårdnad.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv design. Litteratursökningen genomfördes via databaserna PubMed och CINAHL. Studiens resultat baseras på en analys av tio kvalitativa originalartiklar. I analysprocessen utformades meningsbärande enheter från artiklarnas resultat, som sedan grupperades i koder, subkategorier och kategorier. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades och var av hög- eller medelhög kvalitet.  Resultat: Studiens resultat är utformat efter sex kategorier: 1) ny situation skapar osäkerhet och behov av stöd, 2) familjefokuserad omvårdnad och sätt som främjar den, 3) förbättringspotential och försvårande omständigheter, 4) att vara far på en neonatalavdelning, 5) informationsbehov från olika kanaler och 6) brister i vården som påverkar föräldrarnas delaktighet och engagemang.  Slutsats: När vårdpersonal gav föräldrarna anpassad information och ett bra bemötande, samt inkluderade dem i barnets omvårdnad blev upplevelsen av den familjefokuserade omvårdnaden bra. Familjerna lyfte även aspekter som kunde försvåra den familjecentrerade omvårdnaden, och som påverkade deras upplevelse. / Background: In Sweden, 12 000 newborn children need care at a neonatal intensive care unit (NICU) each year. There are many reasons for a child to be placed in a NICU, and the length of stay can vary from days to months. Parents can experience both physical and mental illness during the hospitalization. Family nursing is used to cater the parents needs.  Aim: The aim of this study was to investigate parents' needs of nursing care when their newborn child is hospitalized in a NICU. The study also examines how nursing staff can use family nursing to meet the parent’s needs.  Method: A qualitative literature review with descriptive design. The results are based on an analysis of ten original articles, found on the databases PubMed and CINAHL. In the data analysis, relevant findings from each study were designed into data units. The data units were synthesized into codes, subcategories and categories. The quality of the included articles was examined.  Result: The result is based on six categories: 1) need of support in a new setting, 2) family nursing and ways to enhance, 3) difficult situations and suggestions for improvement, 4) to be a father, 5) information from different sources and 6) the shortcomings of healthcare and its effect on participation.  Conclusion: Parents’ experience of family nursing was seen as positive when healthcare professionals had a good approach, gave them adapted information and included them in their child’s care. Parents also reported aspects that made the hospitalization more challenging.

Bakgrund: Årligen föds omkring 11% av alla nyfödda spädbarn i världen prematurt. Neontalvården runt om i världen skiljer sig åt och även den svenska neonatalvården kan se olika ut. Miljön inom neonatalvården kan ha betydelse för anknytningen mellan föräldrar och spädbarn. På flera platser i världen används familjecentrerad neonatalvård som fokuserar på ett samarbete mellan föräldrar och vårdpersonal. Familjecentrerad neonatalvård är en del av den familjefokuserade omvårdnaden vilken är teoretisk referensram för litteraturstudien. Syfte: Syftet är att beskriva hur föräldrar med prematura spädbarn upplever vårdtiden på en neonatalavdelning. Metod: En litteraturstudie genomfördes där resultatet baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: en förändrad livssituation, rädsla, delaktighet och vårdpersonalens betydelse för föräldrarna. Det framkom att föräldrarna kände sig oförberedda kring att få ett prematurt spädbarn där känslor av rädsla kring att skada eller mista sitt spädbarn fanns. Föräldrarna uttryckte en önskan av att få vara delaktiga i omvårdnaden av sitt spädbarn. Dock belystes vikten av stöd från vårdpersonalen för att ha möjlighet att hantera situationen. Slutsats: För att föräldrar på en neonatalavdelning ska få en så positiv upplevelse som möjligt bör familjecentrerad neonatalvård användas, där delaktighet är ett centralt begrepp. Vårdpersonalen bör involvera föräldrarna i omvårdnaden av sitt spädbarn.

Bakgrund: Av de ca 110 000 – 120 000 barn som föds årligen i Sverige, behöver drygt tio procent vård på neonatalavdelning. Att amma sitt barn har väldokumenterade fördelar och är särskilt anpassat för det individuella barnets behov vilket ger fördelar både på fullgångna och prematurfödda barn. Syfte: Syftet med studien är att belysa faktorer vilka påverkar det amningsfrämjande arbetet på neonatalavdelningar. Metod: Allmän litteraturöversikt som innefattar totalt 16 vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar vilka inkluderats i resultatet har granskats enligt kvalitetsmall. Resultat: Amning och bröstmjölk väcker starka och blandade känslor hos vårdpersonalen. Vårdpersonal som genomgått någon form av utbildning inom området amning var generellt mer positivt inställda till att ge amningsstöd trots påverkan på arbetsbördan. Flaskmatning sågs som ett bekvämt alternativ även om bröstmjölkens fördelar var väl kända. Slutsats: I vilken utsträckning amningsstöd utförs och vilken kvalitet det har beror på stor del på vårdpersonalens egna upplevelser och känslor gällande amning. Då få studier fanns att tillgå är det en indikation på att vidare forskning inom området behövs. / Background: In Sweden, approximately 110,000 – 120,000 babies are born every year. More than ten percent of all newborn babies born in Sweden are in need of care in neonatal care units. Breastfeeding has well-documented benefits and is specifically tailored to the needs of the individual child, providing benefits for both full-term and premature born babies. Aim: The purpose of the study is to shed light on factors that affect breastfeeding work in neonatal wards. Method: General literature review. Including a total of 16 scientific articles. All articles included in the results have been reviewed according to the quality template.  Results: Breastfeeding and breast milk triggered strong and mixed feelings in the health care workers. Healthcare professionals who had undergone some form of training in the field of breastfeeding were generally more positive towards providing breastfeeding support despite the impact on the workload. Bottle feeding was seen as a convenient option although the benefits of breast milk were well known. Conclusion: The extent to which breastfeeding support is performed and the quality of it depends largely on the healthcare staff's own experiences and feelings regarding breastfeeding. Since few studies were available, it is an indication that further research in the field is needed.

Att bli förälder förknippas ofta med en positiv upplevelse. För föräldrar till barn som börjar livet på en neonatalavdelning kan starten på föräldraskapet bli allt annat än förväntad. På en neonatalavdelning vårdas för tidigt födda och sjuka nyfödda barn och föräldrar ses som en självklar del i vårdteamet.   Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelse av att deras barn vårdas på neonatalavdelning.   För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Till resultatet inkluderades 16 kvalitativa intervjustudier. Samtliga artiklar granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas riktlinjer för självständigt arbete.   Resultatet visade att den oväntade utgången av graviditeten resulterade i en upplevelse präglad av känslor såsom oro och stress. Föräldrarna uttryckte att de hade önskat sig vara mer förberedda. Det tog tid att anpassa sig till den nya miljön och att separeras från sitt barn till följd av att barnet behövde vård på neonatalavdelningen upplevdes som frustrerande. Föräldrarna hade behov av att vara nära sitt barn och vara involverade i dess omvårdnad. När detta var möjligt upplevde föräldrarna ökad delaktighet och deras känsla av att vara förälder stärktes. Miljön på neonatalavdelningen och att barnet behövde vård gjorde det svårt att etablera föräldrarollen vilket påverkade anknytningen och föräldraskapet. Föräldrarna som inte kunde bo kvar på neonatalavdelningen uttryckte att det var negativt då det påverkade anknytningen och delaktigheten i barnets vård.   Slutsatsen av föreliggande studie är att föräldrarna hade svårt att etablera sin föräldraroll när barnet behövde vård på neonatalavdelning vilket påverkade anknytningen. Att få vara nära sitt barn och delaktig i vården stärkte deras identitet som förälder. Som vårdpersonal var det viktigt att stödja föräldrarna med åtgärder som gynnade anknytningen. / Becoming a parent is often associated with a positive experience. To become a parent to a child who begins life in a neonatal unit is often unexpected and it can cause a variety of emotions. Premature and sick newborns are cared for in the neonatal care unit. Parents are seen as an integral part of the care team, which has positive effects on the attachment and participation.    The purpose of this study was to describe parents' experience of their child being cared in neonatal unit.    To answer the purpose of the study, a literature review was performed. Searches were made in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. 16 qualitative interview study articles were included to answer the purpose. All articles were reviewed based on Sophiahemmet University's guidelines.    The results showed that the unexpected outcome of the pregnancy resulted in an experience marked by a variety of emotions such as anxiety and stress. The parents expressed wishes for being more prepared. It took time to adjust to the new environment and becoming separated, as a result of the child needing care in the neonatal unit, was perceived as frustrating. The parents had a need to be near their child and involved in their care. When this was possible, the parents experienced increased participation and their sense of being a parent strengthened. The environment in the neonatal unit and the fact that the child needed care, made it difficult to establish a parental role, which affected the attachment and parenthood. Parents who could not remain in the neonatal unit, expressed negativity because it affected attachment and participation.    The conclusion of this study is that parents found it difficult to establish a parental role when the child needed care in the neonatal unit, which affected the attachment. To be close to their child and participate in the care, strengthened their role as a parent. As health professionals, it is important to support actions that strengthen the attachment.

Barn i behov av sjukhusvård i samband med förlossningen vårdas på en neonatalavdelning. Resurserna för att vårda nyfödda barn med behov av sjukvård varierar mellan olika sjukhus, vården av de minsta och sjukaste barnen är centraliserad till vissa specialiserade neonatala intensivvårdsenheter. Centraliseringen resulterar i att barn behöver överföras till mindre specialiserade enheter när deras tillstånd stabiliserats, för att frigöra platser till barn i behov av mer avancerad sjukvård. Årligen i Sverige överförs cirka 2500 barn mellan neonatala enheter, både planerade och akuta överföringar. Syftet var att belysa föräldrars upplevelser vid planerade överföringar mellan neonatala enheter. Metoden var kvalitativ och designen var en intervjustudie med totalt 21 inkluderade semistrukturerade intervjuer där föräldrar berättade om sina upplevelser utifrån studiens syfte. Det manifesta studiematerialet analyserades genom deduktiv innehållsanalys utifrån transitionsteori. Resultatet visar att rutinsituation att överföra barn mellan neonatala enheter kan försätta föräldrar i en komplex och känslomässigt påfrestande situation. Föräldrar till nyfödda barn i behov av sjukvård, upplevde maktlöshet och kontrollförlust vid överföring till ny vårdande enhet samt uttryckte brister i planering, förberedelse och given information inför, under och efter överföring till ny vårdande enhet. Slutsatsen blev att föräldrar till nyfödda barn i behov av neonatalvård upplever stor emotionell påfrestning vid överföring till ny vårdande enhet. Föreliggande studie har visat att föräldrar erfarit brister gällande information och framförhållning i samband med överföring. För att ge föräldrar adekvat förberedelse, information samt optimalt stöd behöver överföring till ny vårdande enhet ses i ett helhetsperspektiv, som den process en transition innebär och inte som ett antal händelser separerade från varandra. För att förebygga ohälsosamma transitioner vid överföring till ny vårdande enhet behövs ett nära samarbete mellan berörda vårdenheter, översikt av rutiner och inkludering av föräldrar i planeringen. / Newborns in need of intensive care are treated and cared for in a neonatal care unit. Available recourses to care for infants vary between hospitals. The centralization of neonatal intensive care results in newborns being transferred to less specialized units when their need is stabilized, this in a bid to make more space available for children still in the intensive care stage. Annually about 2500 children are transferred between neonatal care units in Sweden. The aim was to illuminate parent’s experiences of planned transfers between neonatal units. The method was qualitative and the design was an interview study with a total of 21 semi- structured interviews conducted. The parents talked about their experiences within the format of the aim of the study. The manifest content was analyzed by deductive content analysis based on transition theory. The result showed that the practice to transfer infants between neonatal units can put parents in a complex and emotionally situation. Parents experienced a feeling of being powerless and a loss of control when their child was transferred between units. They expressed shortcomings in planning, preparation and information throughout the transfer. The conclusion was that parents of infants in need of neonatal care experienced great emotional strain when being subjected with a transfer to new units. Present study has shown that parents experienced lack of information and readiness in relation to the transfer. There need to be an holistic approach to the whole process of the transfer, not a set of separate events, to give parents optimal preparation, information and support prior to the transfer. To prevent unhealthy transitions in relation to the transfer, caregivers would need to make a revision of routines, include parents in the planning and work for a close relationship between the different care units involved.

Av de 110 000–120 000 barn som föds årligen i Sverige, avslutas ca 18,6 procent av förlossningarna med kejsarsnitt och ca tio procent av alla barn behöver vårdas på neonatalvårdsavdelning. Vid en normal förlossning främjas amningen och anknytningen mellan mor och barn genom hud mot hudkontakt som stimulerar barnets medfödda beteenden. Oxytocinfrisättningen stimuleras vilket underlättar moderns återhämtning och främjar bindningen till barnet. När mor och barn behöver separeras direkt efter födseln uteblir dessa normala förhållanden.   Syftet med denna studie var att belysa konsekvenserna för relationen mellan mor och barn av tidig separation efter födseln. Metoden som tillämpades var litteraturöversikt med systematisk design. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo vilket genererade 16 artiklar till studiens resultat. Artiklarnas kvalité granskades via en kvalitetsgranskningsmall för att säkerställa god kvalité och öka resultatets tillförlitlighet. För att samla in, analysera och sammanställa data från de olika studierna användes en integrerad analys.   Resultatet har sammanställts i form av två huvudkategorier och fem underrubriker som tillsammans underbygger studiens syfte. Studiens resultat visar på att separation har både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Separationen påverkar moderns förmåga att binda till sitt nyfödda barn, begränsar hennes möjlighet att delta i omvårdnaden av barnet, ökar risken för depression, hindrar tidig hud mot hudkontakt samt har en negativ inverkan på amningen.  Slutsatsen från studien är att separation medför flertalet konsekvenser för mor och barns fysiska och mentala hälsa. Vårdpersonal bör vara medvetna om att separation bör undvikas i den mån det är möjligt. Om separation inträffat bör vårdpersonal ha kunskap om konsekvenserna för att erbjuda stöd som minimerar de negativa konsekvenserna. / Of the 110 000-120 000 babies born annually in Sweden, approximately 18.6 percent of births ends with a caesarean section and approximately ten percent of all newborns need to be cared for in the neonatal care unit. During a normal delivery, breastfeeding and attachment between mother and child are promoted through skin-to-skin contact that stimulates the child's innate behaviors. Oxytocin release is stimulated which facilitates the mother's recovery and promotes bonding. When mother and child are separated early after birth, these normal conditions are absent. The aim of this study was to highlight the consequences for the relationship between mother and child of early separation after birth. The method applied was a literature review with systematic design. The article search was conducted in the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo, generating 16 articles for the study's result. The quality of the articles was reviewed using a quality assessment template to ensure good quality and increase reliability. An integrated analysis was used to collect, analyze, and summarize data from the various studies. The results have been summarized in two main categories and five subheadings that together support the purpose of the study. The results showed that separation has both short-term and long-term consequences. Separation affects the mother's ability to bond with her newborn, limits her ability to participate in the baby's care, increases risk of depression, hinders early skin to skin contact, and has a negative impact on breastfeeding. The conclusion of the study is that separation has numerous physical and mental health consequences for both mother and baby. Healthcare professionals should be aware that separation should be avoided as far as possible. If separation occurs, healthcare professionals should have knowledge of the consequences it causes so they can offer support that minimizes the negative consequences.

Bakgrund: Kängurumetoden (KMC) utgör en vital del av omvårdnaden av det för tidigt födda barnet. Metoden innefattar tre olika delar: hud-mot-hudkontakt mellan barn och förälder, exklusiv matning med bröstmjölk och strävan efter en tidigare hemgång alternativt flytt till en lägre vårdnivå. Evidensen för KMC belyser de positiva hälsoeffekterna som metoden har på barnet och dessutom lyfts metodens bidrag till att främja anknytningen mellan barnet och föräldern samt familjecentrerad omvårdnad. Vårdtiden på neonatalavdelningen är ofta förenad med separation mellan barn och förälder, något som kan motverkas med KMC. För en förbättrad implementering av metoden som rutin på neonatalvårdsavdelningar krävs en ökad förståelse för föräldrarnas upplevelser av KMC. Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att vårda sitt för tidigt födda barn med kängurumetoden på neonatalvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design som inkluderade nio originalartiklar av studier med kvalitativ ansats från databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Föräldrarnas upplevelser presenterades utifrån fyra teman: (I) förutsättningar för KMC, (II) emotionell upplevelse av KMC, (III) upplevd påverkan på barnet och (IV) teamwork & jämställdhet. Föräldrarna beskrev KMC som en övervägande positiv och känslosam upplevelse som bidrog till att etablera föräldrarollen och främja den tidiga anknytningen. Samtidigt lyfte de vikten av en lugn och bekväm miljö, vårdpersonalens stöd och tillräckligt med information om KMC för att kunna genomföra metoden. Slutsats: KMC var en uppskattad metod hos föräldrar och beskrevs som essentiell för anknytningen. Föräldrar upplevde en rad faktorer som förutsättningar för utförandet av KMC. Dessa faktorer går att påverka i omvårdnadsarbetet och därför betonas sjuksköterskans väsentliga roll i främjandet av kängurumetoden. / Background: Kangaroo mother care (KMC) is a vital part of the care of the premature infant. The method includes three different aspects: skin-to-skin contact between infant and parent, exclusive feeding with breast milk and the pursuit of an earlier hospital discharge or transition to a lower level of care. The evidence for KMC highlights the positive health effects that the method has on the infant, while also describing the method's contribution to foster both bonding between infant and parent, as well as family-centered care. Care of the infant in neonatal care units (NICU) is often associated with separation between child and parent, which can be counteracted with KMC. For an improved implementation of the method as a routine in NICUs, an increased understanding of parents’ experiences of KMC is required. Aim: The aim was to investigate parents' experiences of caring for their premature infant with the kangaroo method in the NICU. Method: A literature review with a descriptive design that included nine original articles of studies with a qualitative approach from the databases PubMed, CINAHL and Web of Science. Results: The parents' experiences were divided into four themes: (I) preconditions for KMC, (II) emotional experience of KMC, (III) perceived impact on the infant and (IV) teamwork & equality. Parents described KMC as a predominantly positive and emotional experience that helped establish the parental role and nurture the early attachment. Simultaneously, they highlighted the importance of a calm and comfortable environment, the support of the healthcare staff and sufficient knowledge of KMC to be able to implement the method.Conclusion: KMC was valued by parents and described as essential for attachment. Parents perceived many factors as preconditions for the implementation of KMC. These factors can be influenced by nursing care and therefore the essential role of the nurse in the promotion of KMC is emphasized.

Bakgrund: Samvård på familjerum, där föräldrar tar hand om sitt för tidigt födda barn på ett eget rum med stöd av sjuksköterskor, är en vårdform som blir allt vanligare i Sverige. Sjuksköterskor inom neonatalvården behöver ha kunskap om hur föräldrar upplever samvård på familjerum för att kunna anpassa vården och stärka dem i föräldrarollen. Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelse av att samvårda sitt barn på familjerum på neonatalavdelning. Metod: En kvalitativ ansats valdes där datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med föräldrar vars barn vårdats på neonatalavdelning. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Omvälvande föräldraroll, Samvård på familjerum, Personalens stöd och bemötande ökar tryggheten. Enligt resultatet upplevdes samvården på familjerum som en stor förmån där föräldrarollen och anknytningen till barnet stärktes. Kompetent personal, ett gott bemötande, tydlig kommunikation och praktiskt stöd under vårdtiden är enligt föräldrarna viktiga faktorer för att känna trygghet och kunna ta hand om sitt barn självständigt. Slutsats: Tydlig kommunikation och information mellan sjuksköterskor och föräldrar skapar goda förutsättningar för trygghet i föräldrarollen, därför behöver kommunikation belysas ytterligare på neonatalavdelningar och i fortsatta specialistutbildningar för sjuksköterskor inom neonatalverksamhet.

Bakgrund: Varje år vårdas tio procent av alla nyfödda barn på neonatalavdelning. Föräldrar till prematurfödda barn känner sig ofta oförberedda i föräldraskapet då födseln ofta uppstår plötsligt. Ett av de behov föräldrar upplever på en neonatalavdelning är att få tillgång till information. Tidigare forskning har visat att det är viktigt för anknytningen att föräldrarna tidigt får tillgång till information. För att hjälpa föräldrar att få tillgång till information som är individanpassad har applikationen Neo föräldrastöd tagits fram. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av att använda applikationen Neo Föräldrastöd. Metod: Förbättringsarbete med kvalitativ design. Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer med föräldrar som använt sig av applikationen Neo föräldrastöd. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Användbarheten av applikationen Neo föräldrastöd beskriver säkerheten i applikationen samt faktorer som underlättade och försvårade användandet; Innehållet i applikationen Neo föräldrastöd beskriver hur föräldrar upplevde att ha tillgång till tillgänglig och anpassad information samt vilken information som uppskattades och saknades; Betydelsen för föräldrarna att använda applikationen Neo föräldrastöd beskriver hur applikationen kunde bidra till både positiva och negativa känslor för föräldrarna, samt vilket stöd applikationen Neo föräldrastöd bidrog med efter utskrivning. Slutsats: Föräldrarna ansåg att applikationen Neo föräldrastöd var säkert och användarvänligt. De uppskattade att informationen var individanpassad och alltid tillgänglig. Något som upplevdes som ett hinder för att använda sig av applikationen Neo föräldrastöd var om barnets hälsotillstånd var ostabilt. / Background: Every year about ten percent of all newborn children end up needing specialist neonatal care. Parents of prematurely born children are often left unprepared to face the challenges this brings, and often struggle accessing relevant related information. Research has shown the crucial importance of early access to such information, and to aid and support these parents an application called Neo Parental Support (Neo Föräldrastöd) has been developed. Purpose: To discuss parents’ experiences of their use of the Neo Parental Support application (Neo Föräldrastöd). Method: Qualitative design. Data was collected through a series of interviews of relevant parents having used the application Neo Parental Support. This data was then further analysed through use of qualitative content analysis. Results: Three main categories emerged. The usability of the Neo Parental Support application describes application security, its functionality, and other factors influencing ease of usage. The content of the Neo Parental Support application discusses the user experience from a content perspective in terms of what valuable content was available, as well as areas where content could be enhanced. The importance of parents using Neo Parental Support application describes how the application could contribute to both positive and negative feelings for the parents, as well as what support Neo parental support contributed after discharge. Conclusion: The parents considered that the Neo parental support application was safe and user-friendly. They appreciated that the information was personalized and always available. Something that was perceived as a barrier to using the Neo parental support application was if the child´s state of health was unstable.

Bakgrund: I Sverige vårdas ungefär 10% av de barn som föds på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården är familjecentrerad omvårdnad väl etablerad där barnsjuksköterskan har en central roll i att arbeta med hela familjen. Många av de inneliggande barnen på en neonatalavdelning har äldre syskon. Flera neonatalavdelningar har under perioder haft tillfälliga besöksrestriktioner för syskon på grund av risk för smitta. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans upplevelser av att vårda familjer på en neonatalavdelning där syskon inte fått vistas på grund av tillfälliga besöksrestriktioner. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju barnsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av insamlad data resulterade i tre kategorier: Besöksrestriktionernas negativa inverkan på föräldrars situation, Besöksrestriktionernas inverkan på barnsjuksköterskans arbetegentemot familjen samt att arbeta med hela familjen i centrum. Barnsjuksköterskorna upplevde att de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon medförde en stress hos föräldrarna, en känsla av otillräcklighet hos specialistsjuksköterskorna samt att den familjecentreradeomvårdnaden blev svår eller omöjlig att erbjuda. Slutsats: Barnsjuksköterskan upplevde att föräldrar, barnsjuksköterskor samt den familjecentrerade omvårdnaden påverkades negativt av de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon. En familjecentrerad omvårdnad är gynnsam för hela familjen, vilket bör tas hänsyn till vid framtidabeslut angående tillfälliga besöksrestriktioner för syskon. / Background: Approximately 10% of children born in Sweden are cared for in a neonatal unit. Familycentered care is well established in neonatal care, where the pediatric nurse has a central role in working with the whole family. Many of the children cared for in the neonatal units has older siblings. Several neonatal units have, during periods of time, had temporary visitation restrictions for siblings due to the risk of infection. Purpose: To describe the pediatric nurse's experiences of caring for families in a neonatal unit where siblings have not been allowed to stay during temporary visitation restrictions. Method: This study has a qualitative design with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven pediatric nurses. Data were analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: The analysis of the collected data resulted in three categories The negative impact of visitation restrictions on parents' situation, The impact of the visit restrictions on the pediatric nurse's work with the family. The pediatric nurses experienced that temporary visitation restrictions for siblings led to stress among the parents, a feeling of insufficiency among the specialist nurses and that family-centered care became difficult or impossible to offer. Conclusion: The pediatric nurses experienced that parents, pediatric nurse´s and family-centered care were negatively affected by the temporary visitation restrictions for siblings. Family-centered care is beneficial for the whole family, which should be considered in future decisions concerning temporary visitation restrictions for siblings.