Recent international surveys reveal a decline in reading performance among Swedish students during the past decade. In the light of these results, this thesis describes the reading literacy of a class of high-performing students in the Swedish upper secondary school, in order to discern characteristics of successful readers. More specifically, the aim is to describe these students’ reading literacy in terms of their reading habits, approaches to texts, reading strategies, as well as reading positions. The study is framed within a socio-cultural perspective and is based on qualitative methods such as case studies, classroom observations and a group discussion, in combination with a partly quantitative survey. A methodological contribution to the research field is the attempt to develop a method for analyzing students’ reading positions, mainly based on the concept of text movability, as used by af Geijerstam, Liberg et al. The results reveal a deep reading position towards non-fiction texts among a majority of these high-performing students. In comparison with students who adopt a surface-oriented position, these students tend to show greater textual awareness and interactive text movability, and seem to use a wider repertoire of reading strategies in order to attain reading success. This study identifies the most prominent features of high-performing students as their textual awareness, i.e. an ability to comment on content, form, function and potential readers of texts, genre awareness, i.e. an ability to identify various text genres, and metacognitive awareness, i.e. knowing what strategies to use and when to use them. These features can be related to the students’ descriptions of their reading habits which imply that they read a great variety of texts, including both fiction and non-fiction. Most of these students report that they read daily and of their own accord. Having broad textual experience helps when it comes to reading texts in specialized domains that require inferencing and/or field knowledge. There also appears to be a match between the literacy supported in school and the literacy sustained in the students’ home environment. The pedagogical implications are the need for continuous work with students’ reading development and reading strategies, making students aware of different text genres and their specific features, and the importance for students to be challenged in their reading, but naturally in combination with appropriate scaffolding methods.

I dagens medielandskap lever många människor en stor del av sitt liv genom digitala medier, något som även påverkar skolvärlden. Denna studie undersöker den digitala utvecklingen i relation till lärarrollen och svenskämnet. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) inom svenskundervisning och skolutveckling samt en kompletterande intervju med Statens medieråd. Syftet med studien är att genom svensklärarnas upplevelse av att arbeta med MIK försöka förstå den digitala utvecklingens betydelse i relation till svenskämnet. Min hypotes är att dagens lärare behöver öka sin medie- och informationskunnighet för att kunna möta elevernas behov och kunna utföra sitt allt mer komplexa demokratiuppdrag. Genom teorierna New Literacy Studies, Critical literacy, begreppet multimodalitet och aktuell tidigare forskning har jag försökte förstå vad den digitala utvecklingen innebär för lärandet och språket.Studien visar att osäkerhet, okunskap, tidsbrist och vaga direktiv är några skäl till att utvecklingen går långsamt framåt. Tydligare nationella direktiv, ett större kollegialt samarbete och kompetensutveckling är några av de faktorer som nämns skulle kunna påskynda progressionen. I den avslutande reflektionen diskuteras MIKs öppningar för att arbeta med normkritisk pedagogik och möjlighet till fortsatt forskning inom detta.

This doctoral thesis centres on six children, aged four to nine, who relatively recently immigrated to Sweden. The children’s encounters with literacy are in focus. These children are not only new arrivals to Sweden, they also have in common that Swedish is their second language and that their parents have had little or no formal education prior to arriving in Sweden. The study draws on sociocultural approaches to literacy, and more specifically the field of New Literacy Studies. In this study, reading and writing are viewed as social practices comprising different related sociocultural aspects such as norms, values, habits, traditions and ideologies, and the study concentrates on social and ideological perspectives on literacy. Bourdieu’s notions of habitus and symbolic capital have also been used for the analysis. The empirical material was collected through an ethnographic approach. Each child was followed for one year, particularly at school/preschool. The children’s homes were also visited, and their parents and teachers were interviewed. Observations involved different degrees of participation and were documented through field notes and photographs. The interviews were audio-recorded and transcribed. In addition, artefacts and school material from the field were collected or photographed. A qualitative content analysis of the collected data was performed. The analysis show that sociocultural incongruence, coupled with flawed communication between the schools and the homes, caused the children less continuity between school and home practices. Though, the results also show, that the children studied to a considerable extent adapted to the monolingual, homogenous norms when they participated in school practices. These children are therefore highly adaptable, while their teachers found it much harder to handle or even be aware of sociocultural incongruences. / I denna avhandling studeras litteracitetspraktiker hos en grupp nyanlända barn i åldrar mellan fyra och tio år. Det specifika för barnen är att deras föräldrar inte har någon eller endast en kort skolbakgrund från ursprungslandet. Under ett års tid har barnen följts i förskolan eller skolan samt i hemmet. Deras föräldrar och lärare har också intervjuats. Avhandlingens syfte är att skapa förståelse för hur samspelet runt barnens språkande ter sig samt vilka förutsättningar och villkor som råder för detta samspel. Studien visar hur barnen skapar kontinuitet mellan hemmet och skolan, trots att deras tidigare erfarenheter och modersmål har en ytterst perifer plats i skolans och förskolans litteracitetspraktiker och trots att kommunikationen mellan skolan/förskolan och hemmet haltar. Barnen och deras föräldrar strävar efter att anpassa sig till de svenskspråkiga och monokulturella normer som skolans och förskolans litteracitetspraktiker vilar på. Avhandlingens bidrag är att öka kunskapen om hur nyanlända barn, och i synnerhet barn till föräldrar utan eller med endast kort skolbakgrund, bättre kan tas emot i skolan och förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur estetiska lärprocesser kan bidra till en inkluderande undervisning i elevers utvecklande av literacy. Frågeställningarna berör begreppet estetiska lärprocesser, hur lärare beskriver att estetiska arbetsformer integreras med literacyhändelser och vilka möjligheter lärare ser i sådan undervisning ur ett inkluderande perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av New Studies Literacy och empirin analyseras utifrån The four Literacy Model, resursmodellen (Freebody & Luuk, 1990). Studien är baserad på intervjuer med semistrukturerade forskningsfrågor. Fem lärare, med olika erfarenhet av estetiska lärprocesser som berättade fritt utifrån frågorna, intervjuades. Det huvudsakliga resultatet av studien synliggör hur elever, i literacyhändelser med estetiska arbetsformer, kan erbjudas praktiker som stödjer de fyra delarna i att utveckla literacy samt de möjligheter lärare ser i undervisning med estetiska lärprocesser, ur ett inkluderande perspektiv. / The purpose of the study is to investigate how aesthetic learning processes can contribute to an inclusive teaching in students' development of literacy. The questions concern the concept of aesthetic learning processes, how teachers describe that aesthetic forms of work are integrated with literacy events and what opportunities teachers see in such teaching from an inclusive perspective. The theoretical framework of the study consists of New Studies Literacy and the empirics are analyzed on the basis of The four Literacy Model (Freebody & Luuk, 1990). Five teachers were interviewed. The main result of the study shows how students, in literacy events with aesthetic forms of work, can be offered practice that support the four parts of developing literacy and the opportunities teachers see from an inclusive perspective.

No description available.