Background: Heart failure is a chronic disease, when a person is diseased, this also affects family, friends and the network around the person. Heart failure varies greatly related to day shape. Difficulties for families to understand the disease and its course of action are described. Experience with relatives highlights basic factors that can help to manage when a loved one is suffering from heart failure. Furthermore, related persons, patients and health care personnel are described, which together form a care team. Aim: To describe the patient experiences of living with heart failure. Method: A systematic literature study with a qualitative approach. Results: The result describes two themes and four sub-themes that treat patients' experiences of needs such as support and knowledge about the disease. Furthermore, consequences of the disease are described, such as limited autonomy and concern for changes in the future. It emerged that symptoms affect patients in everyday life and that knowledge is an important factor in being able to conduct self-care in the disease. Inadequate self-care increases the risk of symptoms which impair the disease and reduce the quality of life. Conclusion: People with heart failure experience suffering both mentally and physically. Relatives support and commitment play an important role in patients' vitality, this promotes self-care and daily routines can be carried out. Nursing staff play a major role in the disease process when the need for support and knowledge about the disease is desired. Key Words: Needs, Heart failure, Experiences, Systematic literature study, Qualitative / Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom, då en person drabbas påverkar detta även familj, vänner och nätverket runt omkring den insjuknade. Hjärtsvikt varierar kraftigt relaterat till dagsformen. Svårigheter för familjer att förstå sjukdomen och dess förlopp beskrivs. Erfarenheter hos anhöriga belyser grundläggande faktorer vilka kan vara behjälpliga för att hantera situationer när en närstående drabbas av hjärtsvikt. Vidare beskrivs närstående, patient och vårdpersonal vilka figurerar tillsammans som ett vårdteam. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet beskriver två teman och fyra subteman vilka behandlar patienters upplevelser av behov såsom stöd och kunskap kring sjukdomen. Vidare beskrivs konsekvenser av sjukdomen såsom begränsad autonomi och oro för förändringar i framtiden. Det framkom att symtom påverkar patienter i vardagen samt att kunskap utgör en viktig faktor för att kunna bedriva egenvård i sjukdomen. Undermålig egenvård ökar risker för symtom vilka försämrar sjukdomen och minskar livskvalitén. Slutsats: Personer med hjärtsvikt upplever lidande både psykiskt och fysiskt. Närståendes stöd och engagemang har en betydelsefull roll för patienters livskraft, detta främjar egenvård och dagliga rutiner går att utföra. Vårdpersonal spelar en stor roll i sjukdomsprocessen då behovet av stöd och kunskap kring sjukdomen önskas.   Nyckelord: Behov, Hjärtsvikt, Kvalitativ, Systematisk litteraturstudie, Upplevelse

Background: End-of-life palliative care is provided to individuals who have a progressive and incurable disease or injury. The meaning of palliative care is to promote quality of life and to alleviate the relief of patients but also those close to them. Previous research shows that patients in palliative care have a limited everyday life and that they become more dependent on nurses, which in turn leads to reduced autonomy. There was also a lack of communication among nurses and relatives. Method: Systematic literature study with a descriptive summary, 13 care science articles were analysed, all of which have a qualitative approach. Aim: The aim of the thesis is to describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Results: The analysis revealed two themes; experiences of challenges in care and experiences of being present in care. The first theme included three subthemes; to understand the importance of communication, to experience a lack of knowledge and experience and to be affected emotionally, which was about the communication difficulty and challenges those nurses encountered. The second theme in turn included two subthemes; to experience the care as rewarding and meaningful and to promote good relationships in the care, which were about how nurses were personally affected in the care of patients at the end of life and in the treatment of relatives. Conclusion: The nurse experienced gratitude in caring for the patient at the end of life. The nurse experienced the care as rewarding and satisfying when they promoted good relationships with the patient and relatives. However, the nurse experienced challenges in care due to lack of knowledge and experience. This led to the nurse experiencing an obstacle to meeting the patient's needs.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de ledande dödsorsakerna i världen. En snabb och effektiv transport till Percutan Coronar Intervention kan reducera vävnadsskador i hjärtat och minska risker för komplikationer i efterförloppet. Det är därför viktigt att kunna känna igen symtom och tidigt söka hjälp. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av symtom vid hjärtinfarkt prehospitalt. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Artiklarna har tagits fram i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton kvalitativa artiklar inkluderas i studien. Resultat: Tre teman samt sju subteman uppstod your analysen: (1) Symtomförlopp: från osäkerhet till övertygelse med efterföljande subtema: Smärtans karaktär, (2) Faktorer som bidrar till försening av vård, med subteman: Förnekelse, Okunskap, Tillskriva symtom ofarliga orsaker samt Strida mot smärtan på egen hand (3) När hela ens existens påverkas med följande subteman: Smärtans påverkan på det dagliga livet samt Dödsångest och rädsla. Resultatet visade att patienterna upplevde en mängd olika symtom vid hjärtinfarkt. Dessa symtom förekom i olika variationer, allt från stark och tydlig smärta i bröstet till svårtolkade symtom ifrån hela kroppen. Resultatet visade även att patienternas tidigare kunskap om hjärtinfarkt är bristfällig och försenar uppsökande av vård. Den religiösa tron har stor betydelse beträffande synen på sjukdomen och döden. Slutsats: Resultatet visade att det är en mångfacetterad symtomupplevelse. Hur dessa tolkas och reageras på av patienten var avgörande för deras beslut om när vård skulle sökas. Det visar också på vikten av att allmänheten besitter kunskap om tidiga varningssignaler för hjärtinfarkt, för att kunna agera snabbt och kontakta larmcentralen. / Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de främsta dödsorsakerna globalt. Snabb och effektiv transport till Percutan Coronar Intervention kan minska hjärtvävnadsskador och risker för framtida komplikationer. Det är därför viktigt att känna igen symtom och söka hjälp tidigt. Avsikt: Illustrera patientens erfarenhet av hjärtinfarkt symtom i prehospital kontext. Metod: En systematisk genomgång genomfördes i databaser pubmed och CINAHL. Sexton artiklar med kvalitativ design valdes ut. Resultat: Tre teman och sju subthemes uppstod från analysen: (1) Sekvens av symtom: från osäkerhet till övertygelse, med subthemes: Smärtans natur (2) Faktorer som bidrar till fördröjd vård, med subthemes: Denial, Ignorance, Attribut symptom till ofarliga orsaker och Bekämpa smärtan på egen hand (3) När hela existensen påverkas med subthemes: Smärtans inverkan på det dagliga livet och dödens ångest och rädsla. Resultaten visade att patienter kan uppleva en mängd olika symtom under en hjärtinfarkt, som uppstår allt från stark och tydlig bröstsmärta till svårtolkade symtom från hela kroppen. Resultaten visar också att patienternas tidigare kunskaper om hjärtinfarkt är bristfälliga och förseningar i vårdsökandet. Religiös tro är av stor betydelse för synen på sjukdom och död. Slutsats: Resultatet visar att den mångfacetterade symptomupplevelsen, tillsammans med patienternas olika tolkningar och reaktioner, var avgörande för när man bestämde sig för att söka vård. Det är därför viktigt att allmänheten känner igen varningssignaler om hjärtinfarkter tidigt för att agera snabbt och kontakta akutsjukvårdscentralen.

Bakgrund: Mastektomi är det vanligaste kirurgiska behandlingsformen vid bröstcancer och innebär att bröstkörtelvävnad avlägsnas. Allt fler yngre kvinnor diagnostiseras med bröstcancer. Detta kan komma att påverka kvinnans identitet genom kroppsuppfattning, självkänsla, sexuella samliv samt relationer. Det är operationssjuksköterskans intresse att förstå vad den individuella patienten upplever, för att efter bästa förmåga kunna genomföra en god perioperativ omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter genomförd mastektomi vid bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie där nitton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design från databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed har analyserats med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherry analysmetod. Resultat: I analysprocessen framkom det två kategorier, Den nya kroppen samt Den förlorade kroppen. Varav varje kategori innefattade fyra subkategorier. Den nya kroppen beskriver skapandet av en ny identitet genom acceptans och bearbetning av den förlorade kroppen. Genom dessa kategorier växte det fram ett tema, Vägen till det nya livet. Slutsats: Kvinnor upplever positiva och negativa känslor samt psykiska och fysiska förändringar efter en mastektomi. Självförtroendet och kroppsbilden kan förändras så att kvinnligheten och sexualiteten utmanas. Varje kvinnas upplevelse är unik och avspeglar varje kvinnas livsvärld och levda kropp. Operationssjuksköterskan behöver därför skapa en trygghet under den perioperativa vården. / Bakgrund: Mastektomi är den vanligaste kirurgiska behandlingen för bröstcancer och innebär avlägsnande av bröstkörtelvävnad. Allt fler yngre kvinnor diagnostiseras med bröstcancer. Detta kan påverka kvinnans identitet genom kroppsuppfattning, självkänsla, sexuell intimitet och relationer. Det är kirurgsjuksköterskans intresse att förstå vad den enskilda patienten upplever, att kunna utföra god perioperativ vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter efter att ha utfört mastektomi relaterad till bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie där nitton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design från databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed har analyserats med analysmetoden Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Under analysprocessen uppstod två kategorier, Den nya kroppen och den förlorade kroppen. Varje kategori innehöll fyra underkategorier. Det nya organet beskriver skapandet av en ny identitet genom acceptans och bearbetning av den förlorade kroppen. Genom dessa kategorier framkom ett tema, vägen till det nya livet. Slutsats: Kvinnor upplever positiva och negativa känslor samt mentala och fysiska förändringar efter en mastektomi. Självförtroende och kroppsuppfattning kan förändras på ett sätt där kvinnlighet och sexualitet utmanas. Varje kvinnas erfarenhet är unik och återspeglar varje kvinnas livsvärld och levande kropp. Därför måste den kirurgiska sjuksköterskan skapa en känsla av säkerhet under den perioperative vården.

Bakgrund: Medvetenheten kring psykisk ohälsa ökar, liksom kunskapen om att personer med psykisk ohälsa även har nedsatt fysisk hälsa och dör i förtid. Syfte: Syfte är att utforska vilka interventioner som kan hjälpa patienter med psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor att förbättra sina levnadsvanor och sitt psykiska mående. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. RCT-studier kvalitetsgranskades och analyserades för att syntetiseras till ett narrativt resultat. Resultat: Resultatet visar att personer med psykisk ohälsa behöver stöd till egenvård genom beteendeförändring, antingen i grupp eller individuellt. Med hjälp av strategier och utbildning i hälsosamma levnadsvanor kan de förbättra bland annat sitt BMI och sin psykiska hälsa. Slutsats: Distriktssköterskan bör uppmärksamma, hjälpa och stötta de här personerna att göra hälsosamma val. Stödet kan ges genom utbildning i hälsosamma levnadsvanor och stöttning till beteendeförändring. / Background: Awareness of mental illness is increasing, as is the knowledge that people with mental illness also have reduced physical health and die prematurely. Aim: The aim is to explore which interventions that can help patients with mental illness and unhealthy lifestyles to improve their lifestyles and mental state. Method: A systematic literature study with a quantitative approach. RCT-studies were quality reviewed and analyzed to be synthesized into a narrative result.    Results: The results show that people with mental illness need support for self-care through behavioral change, either in groups or individually. With the help of strategies and education in healthy lifestyles, they can improve, among other things, their BMI and their mental health. Conclusion: The district nurse should pay attention to and help and support these people to make healthy choices. The support can be given through education in healthy lifestyles and support for behavioral change.

Bakgrund: Compassion energy kan bidra till sjuksköterskors förutsättningar att ge patienter och meningsfull vård utifrån ett medkännande förhållningssätt. Sjuksköterskors empati gentemot patienter kan innebära en risk för compassion fatigue hos sjuksköterskor, vilket kan försämra patientsäkerheten. Sjuksköterskors ansvar över den egna hälsan har en stor betydelse för att minimera sjuksköterskors avsikt att lämna arbetet samt för att skydda patienter från vårdskada. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hitta motivation i vårdandet. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans med underlag av tio olika kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat:Resultatet bestod av två teman, erfarenheter av meningsfullhet samt erfarenheter av en trygg arbetsmiljö. Erfarenheter av meningsfullhet gav två subteman, att finna glädje och att få ge hjälp. Erfarenheter av en trygg arbetsmiljö gav två subteman, att få emotionellt stöd från kollegor och att ha möjlighet till utveckling. Slutsats:Sjuksköterskor motiverades i vårdandet genom att finna glädje då det bildades en gemenskap på arbetsplatsen samt att glädjen underlättade svåra situationer i vårdandet. Att få hjälp till en annan människa i behov av hjälp ansågs vara grunden för vårdandet. Att få emotionellt stöd från kollegor bidrog till en trygghet i vårdandet och gjorde det möjligt för sjuksköterskorna att uppnå likvärdiga mål. Att ha möjlighet till utveckling gav sjuksköterskorna en djupare förståelse och underlätta olika situationer i vårdandet. / Background: Compassion energy can contribute to nurses' conditions to provide patientswith meaningful care based on a compassionate approach. Nurses' empathy towards patients can mean a risk of compassion fatigue in nurses, which can impair patient safety. Nurses'responsibility over their own health is of great importance to minimize nurses' intention to leave work and to protect patients from care injury. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of finding motivation in caring. Method: Systematic literature study according to Evans with a basis of ten different qualitative health science articles. Result: The result consisted of two themes, experiences of meaningfulness and experience sof a safe working environment. Experiences of meaningfulness yielded two subthemes,finding joy and being able to help. Experiences of a safe working environment released two subthemes, receiving emotional support from colleagues and having the opportunity for development. Conclusion: Nurses were motivated in caring by finding joy when acommunity was formed in the workplace and that joy facilitated difficult situations in caring. Being able to give help to another person in need of help was considered the basis for caring.Receiving emotional support from colleagues contributed to a sense of security in caregivingand having the opportunity for development gave the nurses a deeper understanding and facilitated different situation in care.

Bakgrund: Allt fler ungdomar har en försämrad sömn. Sömn är en viktig faktor för välmående och hälsa. Ungdomar har större behov av sömn än barn och vuxna, men eftersom ungdomar ofta har stora variationer i sitt sömnmönster kan det leda till att rekommenderade sömntimmar inte uppnås. Det finns olika orsaker som påverkar ungdomars sömn.  Syfte: Att beskriva hur försämrad sömnkvalitet påverkar ungdomars hälsa. Metod: En systematisk integrativ litteraturstudie med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Scopus. Totalt inkluderades och analyserades 14 vetenskapliga artiklar. Resultatet: Resultatet visar att försämrad sömnkvalitet hos ungdomar är en bidragande orsak till ohälsa och bristande utbildning. Ur analysen framkom två kategorier; Påverkan på välbefinnandet och Påverkan på utbildning. I kategorin Påverkan på välbefinnandet framkom fyra underkategorier: Destruktivt beteende, Trötthet, Depression och Försvårade sociala relationer. I kategorin Påverkan på utbildning framkom två underkategorier: Försvagade skolprestationer och Skapar en förskjuten dygnsrytm. Konklusion: Bristande sömnkvalitet påverkar ungdomar fysiskt, psykiskt och socialt. Det kan leda till en försämrad hälsa och skolgång. Skolsköterskan behöver ha förståelse och kunskap om ungdomars försämrade sömnkvalitet och dess effekter i det hälsofrämjande arbetet. / Background: More and more young people have impaired sleep. Sleep is an important factor for well-being and health. Young people have a greater need for sleep than children and adults, but because young people often have large variations in their sleep patterns, this can lead to the recommended hours of sleep not being achieved. There are various reasons that affect young people's sleep. Purpose: To describe how poor sleep quality affects adolescents' health. Method: An integrative literature review with an inductive approach. The data collection was carried out in the databases Cinahl, Medline, Pubmed and Scopus. A total of 14 scientific articles were included and analyzed. The result: The result shows that a poor sleep quality in adolescents´ is a contributing cause to ill health and lack of education. Two categories emerged from the analysis; Impact on well-being and Impact on education. In the category Impact on well-being, four subcategories emerged: Destructive behavior, Fatigue, Depression and Impaired social relationships. In the category Impact on education, two subcategories emerged: Weakened school performance and Craetes a shifted circadian rhythm.  Conclusion: Lack of sleep quality affects adolescents´ physically, psychologically and socially. It can lead to a deterioration in health and schooling. The school nurse needs to have understanding and knowledge of the deteriorating quality of young people and its effects in the health promotion work.

<p>Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hälsa och välbefinnande. Begreppet arbetsförmåga är ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmåga är det viktigt att bedömaren använder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjälpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien är att kartlägga olika bedömningsinstrument som mäter arbetsförmåga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet använder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturstudie med sökning i följande databaser: PubMed, CINAHL, Scopus och OT-seeker vilket resulterade i tio artiklar. En manuell sökning utfördes för att komplettera den initiala sökningen vilket resulterade i ytterligare sex artiklar. Resultatet visar att sju instrument kunde identifieras som på olika sätt mäter en individs arbetsförmåga. Majoriteten av dem har ett tydligt syfte samt är förankrade i en teoretisk grund och är prövade utifrån olika psykometriska egenskaper. Författarna har konstaterat att begreppet arbetsförmåga saknar enhetlig definition och är ett komplext begrepp. I diskussionen föreslås en samverkan av olika instrument som framkommit i studien för att tydliggöra och bistå bedömningen av en individs arbetsförmåga.</p> / <p>Being active and able to perform one’s work is of central importance to an individual’s health and wellbeing. Work capacity is a complex concept that is described as multidimensional. When assessing an individual’s work capacity, it is of great importance to use reliable methods designed to help the individual with his continuing rehabilitation. The purpose of this study was to identify existing assessment instruments for measuring work capacity in different ways, considering for example: the purpose of the instrument, the method for data collection, and the psychometric properties tested for the instrument. A systematic literature review was performed by searching the following databases; PubMed, CINAHL, Scopus, and OT-seeker.  The search resulted in ten articles. A complementary manual search was conducted, producing six additional articles. The contents of the 16 articles identified seven instruments, all of which measured an individual's work capacity in different ways. The majority of the instruments had a clear purpose, were anchored in a theoretical basis, and were tested on different psychometric properties. The authors found that the concept of work capacity has no single definition and is a complex concept. The discussion suggests the combined use of various instruments that emerged in the study to clarify and assist in the assessment of an individual’s work capacity.</p>

Bakgrund: Postpartum depression har länge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas också av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fäder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehållsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fäder var främst psykologiska och sociala faktorer där mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en ansträngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna. Depressionen påverkade pappans anknytning till barnet, hela familjen och föräldraskapet samt barnets emotionella, kognitiva och sociala utveckling negativt. Slutsats: Postpartum depression hos pappan orsakas av sociodemografiska, psykiska och sociala faktorer. Depressionen påverkar familjen, parrelationen, föräldraskapet samt barnets kognitiva och sociala utveckling negativt. Den kunskap litteraturstudien bidrar till ger ökade möjligheter att uppmärksamma postpartum depression hos pappan, stödja familjen samt bidra till en fördelaktig utveckling för barnet. Framtida forskning bör ske med syfte att hitta lämpliga metoder och bedömningsinstrument utformade för att identifiera pappor med risk att utveckla en depression. / Background: Postpartum depression have for a long time been associated with motherhood, but more than 10 % of fathers also get a depression after their child's birth. Aim: Elucidate the concept of paternal postpartum depression. Method: A systematic literature study who processed both quantitative and qualitative research, analyzed with a content analysis. Results: The causes of paternal postpartum depression where mostly psychological and social factors were the mother´s depression, the father’s unemployment and a strained economy together with the father´s experience of lack of social support seemed to be the most important risk factors. Paternal postpartum depression affected the father’s attachment to his child, family, parenthood and the child's emotional, cognitive and social development negatively. Conclusion: Paternal postpartum depressions are caused of socio-demographic, psychological and social factors. The depression affects the whole family, partners, parenting and the child's cognitive and social development negatively. The literature study increases the knowledge and opportunities to identify postpartum depression in fathers, support the family and to contribute to a favorable development for the child. Future research should be done in order to find appropriate methods and assessment instruments designed to find the fathers at risk for developing depression.

Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hälsa och välbefinnande. Begreppet arbetsförmåga är ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmåga är det viktigt att bedömaren använder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjälpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien är att kartlägga olika bedömningsinstrument som mäter arbetsförmåga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet använder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturstudie med sökning i följande databaser: PubMed, CINAHL, Scopus och OT-seeker vilket resulterade i tio artiklar. En manuell sökning utfördes för att komplettera den initiala sökningen vilket resulterade i ytterligare sex artiklar. Resultatet visar att sju instrument kunde identifieras som på olika sätt mäter en individs arbetsförmåga. Majoriteten av dem har ett tydligt syfte samt är förankrade i en teoretisk grund och är prövade utifrån olika psykometriska egenskaper. Författarna har konstaterat att begreppet arbetsförmåga saknar enhetlig definition och är ett komplext begrepp. I diskussionen föreslås en samverkan av olika instrument som framkommit i studien för att tydliggöra och bistå bedömningen av en individs arbetsförmåga. / Being active and able to perform one’s work is of central importance to an individual’s health and wellbeing. Work capacity is a complex concept that is described as multidimensional. When assessing an individual’s work capacity, it is of great importance to use reliable methods designed to help the individual with his continuing rehabilitation. The purpose of this study was to identify existing assessment instruments for measuring work capacity in different ways, considering for example: the purpose of the instrument, the method for data collection, and the psychometric properties tested for the instrument. A systematic literature review was performed by searching the following databases; PubMed, CINAHL, Scopus, and OT-seeker.  The search resulted in ten articles. A complementary manual search was conducted, producing six additional articles. The contents of the 16 articles identified seven instruments, all of which measured an individual's work capacity in different ways. The majority of the instruments had a clear purpose, were anchored in a theoretical basis, and were tested on different psychometric properties. The authors found that the concept of work capacity has no single definition and is a complex concept. The discussion suggests the combined use of various instruments that emerged in the study to clarify and assist in the assessment of an individual’s work capacity.