Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur professionella inom kvinnojouren förklarar mäns våld mot kvinnor i parrelationer. Studien är baserad på semistrukturerade telefonintervjuer med åtta anställda vid kvinnojourer belägna i olika delar av landet. Frågorna fokuserade på orsaker till att varför kvinnor stannar kvar i ett våldsamt förhållande samt de bakomliggande orsakerna till våld. Personalens svar har diskuterats mot bakgrund av befintlig forskning och teorier om mäns våld mot kvinnor. Vid analys av det empiriska materialet framkom fyra teman, nämligen 1) förklaringar till våldet, 2) normalisering / internalisering, 3) brist på socialt stöd och 4) brytpunkt. Resultaten visar att skälen till att kvinnor stannar kvar i våldsamma relationer, enligt personalen, kan vara både normaliseringen av våld och bristen på socialt stöd. Därtill kan patriarkala samhällsstrukturer som främjar en missuppfattad bild av maskuliniteten vara orsak bakom våld. En ökad kunskap hos berörda myndigheter samt tillhandahållandet av information till utsatta kvinnor tycks vara nödvändigt för att hindra förekomst av kvinnors utsatthet i en parrelation. / The purpose of this study is to create a deeper understanding of how Women's Aid Centre staff explain men's violence against women in intimate relationships. The study is based on semi-structured telephone interviews with eight staff in Women's Aid Centre in different parts of the country. Questions focused on the reasons for women to remain in a violent relationship and the underlying causes of violence. The staff’s answers are discussed in the light of existing research and theories on men's violence against women. When analyzing the empirical material four themes emerged, namely 1) explanations for the violence, 2) normalization / internalization, 3) lack of social support and 4) breaking point. The results show that, according to the staff, the reasons why women remain in violent relationships are to be found both in the normalization of violence and in the lack of social support. The patriarchal structures of society that promote a misunderstood image of masculinity are mentioned as a cause of violence. Increased knowledge among the relevant authorities and the information provision on vulnerable women is necessary to prevent the presence of women's vulnerability in a relationship.

Våldsutsatta kvinnor som tagit steget att lämna en destruktiv relation befinner sig i en ständig utvecklingsprocess i relation till sin självbild. Våldets negativa effekter på en individ kan vara mångfaldiga. En våldsutsatt person bär dock ofta en stark tro på en positiv förändring. Våld i nära relationer är ett etablerat samhällsproblem och i flertal fall krävs professionell hjälp för att bearbeta de traumatiska upplevelser som kvinnorna genomlevt. De sociala nätverk som i många fall blivit begränsade har också visat sig ha en stor betydande del i utvecklingsprocessen som kvinnorna går igenom. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ta reda på hur personal på skyddat boende upplever de våldsutsatta kvinnornas utvecklingsprocess i fråga om deras självkänsla och självbild under deras tid på det skyddade boendet. Genom de socialpsykologiska ansatser som studien grundas på kunde teorier och begrepp såsom identitet och självbild, spegeljaget, självbilden i relation till makt och kontroll samt normaliseringsprocessen studeras i relation till resultatet. 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes med kuratorer på skyddade boenden vilka genererade resultat som påvisade att våldets effekter har en oundviklig påverkan på våldsutsattas självbild. Effekterna innefattar även nedbruten självbild, minskat självvärde, identitetsförvirring och psykosomatiska bekymmer. / Victims of domestic violence who have taken the step of leaving a destructive relationship are in a constant process of development in relation to their self-image. The effects of violence on an individual can be manifold and include a strong belief that the situation will change and it's often based on feelings of hope. Domestic violence is an established social problem and, in most cases, professional help is required to deal with the traumatic experiences that abused women have lived through. The social network that in many cases has been limited has also been shown to have a large impact on the development process that abused women go through. The purpose of this qualitative interview study was to find out how staff experience the development process of abused women in terms of their self-esteem and self-image during their time in sheltered housing. Through the social psychology approach that the study is based on, theories and concepts such as identity and self-image, the looking-glass self,self-image in relation to power and control and the normalization process could be studied in relation to the results. 10 semi-structured interviews were conducted with curators in sheltered housing. The interviews generated results that showed that the effects of domestic violence have an inevitable effect on the self-image of victims of violence and may include a degraded self-image, reduced self-esteem, identity confusion and psychosomatic problems.

The aim of this study was to investigate how subjection to violence and perpetrator’s substance abuse are related to violence against women in intimate relationships. This has been carried out using semi-structured interviews with professional women who work in women's shelters. A total of six interviews were conducted which then were transcribed and analyzed using thematic analysis. To summarize, this study has shown that a partner's abuse can have a significant impact on the woman’s exposure to violence. However, the women's shelters’ treatment towards the woman is not affected if her male partner is a drug abuser. Important conclusions for this study are that the same normalization processes characterize the violent relationship regardless of whether the man abuses drugs or not. However, partner’s substance abuse worsens the violence leading to the woman assuming that the general treatment towards her will be affected. / Denna studie syftade till att undersöka hur våldsutsatthet och våldsutövarens missbruk hänger samman med mäns våld mot kvinnor i en nära relation. Detta har genomförts med hjälp avsemistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma kvinnor som arbetar på kvinnojourer. Totalt har 6 intervjuer genomförts som sedan transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Sammanfattningsvis har denna studie visat att partnerns missbruk kan ha betydelse för kvinnans våldsutsatthet i en nära relation. Dock påverkas inte kvinnojourernas bemötande av kvinnan om våldsutövaren missbrukar. Viktiga slutsatser för denna studie är att samma normaliseringsprocesser präglar det våldsamma förhållandet oavsett om mannen missbrukar eller inte. Dock förvärras våldet av partnerns missbruk samtidigt som kvinnan utgår ifrån att det generella bemötandet påverkas.

Den digitala omvandlingen har förändrat reklambranschen och konsumtionsbeteenden. Nästan alla internetanvändare i Sverige använder sociala medier, och Instagram har blivit en central plattform för visuell marknadsföring. Samtidigt har konsumtionen av energidrycker ökat markant, vilket har väckt oro kring potentiella hälsorisker i samband med konsumtion.  Denna studie undersöker genom en kvantitativ innehållsanalys hur svenska energidrycksföretag marknadsför sina produkter visuellt på Instagram. Syftet är att identifiera framträdande budskap och strategier för normalisering genom analys av visuella innehållselement, visuella attribut och hur hälsobudskap integreras i marknadsföringen. Undersökningen utförs genom en analys av instagramkontona för Nocco, Celsius, Clean drink och Latitude 65. Dessa företag har valts ut på grund dess väletablerade position på marknaden. Genom att analysera 30 bilder från respektive företag, strävar studien efter att ge en representativ översikt av företagens visuella strategier på Instagram. Sammanlagt omfattar urvalet 120 analysenheter.  För att besvara syftet ämnar studien att besvara följande tre forskningsfrågor:  Vilka typer av visuella innehållselement (produktbilder, livsstilsbilder, användargenererat innehåll,  etc. som används för att skapa en viss upplevelse eller kommunicera ett budskap till målgruppen)  speglar normaliseringen av energidryckkonsumtion? Vilka visuella attribut (färger, former, mönster och andra visuella element) är vanligast  förekommande i marknadsföringen av svenska energidrycker på Instagram? Hur integreras hälsobudskap eller varningar om energidrycker visuellt i marknadsföringsinnehållet på  Instagram?  Studien bygger på en teoretisk ram bestående av normaliseringsteorin, the elaboration likelihood model of persuasion (ELM) och social identity theory för att ge en djupare förståelse för fenomenet och dess implikationer. Normaliseringsteorin utforskar processen genom vilka beteenden och normer som blir vanliga och accepterade i samhället. Elaboration Likelihood Model (ELM) förklarar hur människor förhåller sig till och påverkas av övertygande budskap, medan social identity theory undersöker hur individers självbild och tillhörighet till olika grupper formar deras attityder och handlingar.  Tidigare forskning från olika källor, såsom Martin (2009), Schroeder (2005) och Lopez Frias (2020) används också för att fördjupa förståelsen för fenomenet ytterligare. Dessa studier har visat att visuell kommunikation spelar en central roll i marknadsföring och att energidrycksföretag ofta riktar sin marknadsföring mot unga via digitala plattformar, vilket kan påverka deras hälsoperspektiv och konsumtionsbeteende. 4 Resultaten av genomförd undersökning visar på en dominerande närvaro av energidrycker i bilderna som publicerats, ofta åtföljda av personer eller influencers för att normalisera konsumtionen och skapa en relationell koppling till målgruppen. Genom att framhäva starka färger i bilderna fångar företagen uppmärksamhet, medan bristen på tydliga hälsobudskap kan bidra till upprätthållandet av en positiv bild av produkterna. / The digital transformation has altered the advertising industry and consumer behaviors. Nearly all internet users in Sweden utilize social media, and Instagram has become a central platform for visual marketing. Concurrently, the consumption of energy drinks has significantly increased, raising concerns regarding potential health risks associated with consumption.  This study examines, through a quantitative content analysis, how Swedish energy drink companies visually market their products on Instagram. The aim is to identify prominent messages and normalization strategies through the analysis of visual content elements, visual attributes, and how health messages are integrated into marketing. The investigation is conducted by analyzing the Instagram accounts of Nocco, Celsius, Clean drink, and Latitude 65. These companies have been selected due to their well-established market position. By analyzing 30 images from each company, the study aims to provide a representative overview of the companies' visual strategies on Instagram. The total sample comprises 120 analysis units.  To address the aim, the study intends to answer the following three research questions:  What types of visual content elements (product images, lifestyle images, user-generated content, etc.,  used to create a particular experience or communicate a message to the audience) reflect the  normalization of energy drink consumption? What visual attributes (colors, shapes, patterns, and other visual elements) are most commonly  present in the marketing of Swedish energy drinks on Instagram? How are health messages or warnings about energy drinks visually integrated into marketing content  on Instagram?  The study is based on a theoretical framework consisting of normalization theory, the elaboration likelihood model of persuasion (ELM), and social identity theory to provide a deeper understanding of the phenomenon and its implications. Normalization theory explores the process through which behaviors and norms become common and accepted in society. The Elaboration Likelihood Model (ELM) explains how people engage with and are influenced by persuasive messages, while social identity theory examines how individuals' self-image and belonging to different groups shape their attitudes and actions.  Previous research from various sources, such as Martin (2009), Schroeder (2005), and Lopez Frias (2020), is also utilized to further deepen the understanding of the phenomenon. These studies have demonstrated that visual communication plays a central role in marketing and that energy drink companies often target their marketing towards young people via digital platforms, which can influence their health perspectives and consumption behavior. 6 The results of the conducted investigation indicate a dominant presence of energy drinks in the published images, often accompanied by individuals or influencers to normalize consumption and establish a relational connection with the audience. By highlighting strong colors in the images, companies capture attention, while the lack of clear health messages may contribute to maintaining a positive image of the products.

Syftet med undersökningen var att utifrån beskrivningar från professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, analysera vilka konstruktioner dessa professionella socialarbetare hade av den här klientgruppens situation. Frågeställningen var vilka konstruktioner ett urval av professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, hade. Frågeställningen var fokuserad på följande teman: kvinnans livsvärld, förhållandet till mannen, våldet i relationen och faktorer för att stanna kvar i- respektive faktorer för att lämna förhållandet. Metoden var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Fem professionella socialarbetare från olika kvinnojourer och socialtjänster intervjuades. Resultaten analyserades utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv samt med stöd från tidigare forskning. Undersökningens viktigaste resultat och slutsats var att de professionella socialarbetarnas konstruktion av den misshandlade kvinnans situation var att hela kvinnans livsvärld påverkades negativt av mannens misshandel. Kvinnan var ambivalent i sitt förhållningssätt till mannen och hon levde hela tiden på hoppet om att mannen skulle förändra sig. Kvinnan upplevde inte våldet som något normalt och hon gjorde alltid på något sätt motstånd mot våldet. / The aim of this study was to analyze the social constructions social workers formed as result of working with women who had been victims of male partner violence. The social constructions analyzed came from the social workers descriptions of the client group’s situation. The question addressed was what social constructions a selection of social workers had that had worked with women who experienced violent abuse from men that they lived in a relationship with. The question was focused on the following themes: the women´s life conditions, the relationship to the man, the violence in the relationship, and what the factors affected whether the woman stayed or left the abusive relationship. The method used was semi-structured qualitative interviews. Five professional social workers from different shelters and social services institutions were interviewed. The interviews were analyzed from a social constructionist perspective with support from earlier research in the area. The most important finding from the study, and conclusion, was that the social constructions the professional social workers made from working with the abused woman was that the entire life situation of the abused women was negatively affected by the abuse from the man. The abused women were ambivalent in their approach to the abusive man, and they lived on the hope that the abusive man would change his abusive ways. The women did not experience the violence as something normal and they always resisted the violence in some way.

Partnervåld är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar män och kvinnor samt är kostsamt för samhället på grund utav dess konsekvenser. Utsatthet för partnervåld samt attityder till partnervåld är något som kan påverka hur människor mår i sina partnerrelationer. Syftet med studien var att undersöka hur den upplevda relationstillfredsställelsen kan skilja sig vid olika aspekter av partnervåld, specifikt utsatthet för partnervåld och attityder till partnervåld bland unga universitetsstudenter. Studien använde normaliseringsprocessen som teoretisk grund för att nyansera och förklara förhållanden mellan relations-tillfredsställelse, utsatthet för partnervåld samt attityder till partnervåld. För att undersöka detta utfördes en tvärsnittsdesign med en enkät. Totalt ingick i studien 545 respondenter, men efter internt bortfall bestod urvalet av 220 respondenter, varav 144 kvinnor, 75 män och 1 annan. Resultatet visade på en signifikant skillnad av den upplevda relations-tillfredsställelsen mellan de som var utsatta respektive ickeutsatta för partnervåld. Vidare visade resultatet ingen signifikantskillnad gällande relations-tillfredsställelse och accepterande attityd respektive icke-accepterande attityd till partnervåld. Slutligen diskuterades resultatet utifrån tidigare forskning och teori. / Partner violence is a globally occurring public health problem that affects both men and women and is costly to society because of its consequences. Victimization to partner violence and attitudes to partnerviolence is something that can affect how people feel in their relationships. The purpose of the study was to examine perceived relationship satisfaction in relation to partner violence, specifically victimization of partner violence and attitudes to partner violence among young college students. The study used the normalizationprocess as the theoretical basis to explain the relationship between relational satisfaction, victim to partner violence and attitudes toward partner violence. A cross sectional design was used. A total of 545 respondents participated in the study, of which 220 respondents were included in the final sample (144 women, 75 men). The result showed a significant difference in perceived relationship satisfaction between victimization to partner violence and non-victimization to partner violence. The result showed no significant difference regarding relationship satisfaction and an accepting attitude and non-accepting attitude towards partner violence. Findings are discussed in view of previous research and theory.

The aim of this study is to gain and increase knowledge about intimate partner violence, also known as domestic violence. The research questions we aim to answer are how professionals define violence, the causes behind why so many men use violence against their significant other and, furthermore, what kind of support and treatment those men can be offered. To answer these questions, we have made eight semi-structured qualitative interviews with respondents working with treatment for men who has used or still use violence against women in intimate partner relationships. The professionals represent different organizations connected to "Rikskriscentrum" and offer support and treatment for both men and women. The result of the study shows that all respondents define violence similary. Most of them use a quite wide definition showing that violence is so much more than just physical abuse. The support and treatment offered for intimate partner violence is described substantially similary too. Why many men use violence in their intimate partner relationships is the question who turned out to be most complex and hard to answer. We have discussed our main questions using theories about gender and the process of normalization in domestic violence. Our reasoning is also connected to a social context, often referred to as a socio-economic model.

Domestic violence is regarded as a complex social issue since it does not only exist in some abnormal groups of people, or abused by a certain type of men, nor exposed by a particular type of women. Hence, the problem can occur in all-ages, social classes and occupational groups throughout the society. Domestic violence therefore reflects the unequal distribution of power in different aspects between men and women that still remains and is maintained in different ways in today’s society. On this basis, the aim of this study is to examine women’s narrative life stories about their experiences of domestic violence in their autobiographies. This study also aims to analyze how women construct domestic violence in autobiographies from beginning to end. With the use of autobiographies as empirical material I chose to take the qualitative narrative analysis as a method, and on the basis of a social constructivists perspective. I have chosen four autobiographies all written by women who have been subjected to domestic violence in Sweden. Results analysis is divided into different parts which follow how an abusive relationship begins, how it develops and how it ends. The results show that most women described domestic violence which begins as a romantic relationship that gradually transforms into a relationship of violence, and that ends with women managing to break up from men with help of the environment in order to survive. Through autobiographies can this domestic violence also be explained as a normalization process of violence which caused by men’s violence and women’s adaptation to it.

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera vilka sociala förhållanden som kan ha haft betydelse för kvinnornas val av att stanna kvar eller lämna en våldsam relation samt vilka identiteter tillskriver kvinnorna sig själva under berättandet. Tio intervjuer med kvinnor genomfördes och analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Centralt i vår studie är intervjupersonernas livsberättelser. I resultatet används ett narrativt och hermeneutisk per-spektiv för att presentera berättelserna och förståelsen som formas mellan berättaren och den som lyssnar. Resultatet visar att de förhållanden som har haft betydelse för att få kvinnorna att stanna kvar är: hot, rädsla och normalisering. Det innebär för dessa kvinnor en normalisering som tänjer på gränserna för vad som är normalt/avvikande. Andra betydande omständigheter var kvinnans band och känslor gentemot sin man, barn, avsaknad av verklighetsförankring, hopp samt ekonomisk trygghet. Studiens resultat visar även att de dominerande faktorerna som får kvinnan att lämna relationen kan dels bero på kvinnans känsla av skuld gentemot sitt barn, ny omdefinition av sin verklighetsförankring, förlorat hopp och att kvinnans känslor försvunnit för mannen. / The purpose of this qualitative study is to examine which social relations may have had sig-nificance for the choice for the women to stay or leave in a violent relationship, and which identities the interviewed subscribed themselves during the telling of their stories. Ten inter-views were made and analyzed from a hermeneutical perspective. The central in our study was the interviewees’ life stories. In the result a narrative and hermeneutical perspective was used to represent the stories and the understandings formed between the teller and the listener. The data showed that the relationships which resulted in a choice for the women to stay was; threats, fear, and normalization. The normalization is a form of adaptation for the women to accept the dysfunctional relationship. Other important factors were the women’s ties and emo-tional feelings towards the husband / man, children / child, lack of reality, hope and economic stability. The study also showed that the dominating factors for the women to leave the rela-tionship were; her fear of guilt towards her child / children, a new definition of reality, lost hope of change for the relationship and lose of feelings for the partner.

I den här studien har ämnet våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor uppmärksammats. Anledningar till att kvinnor valde att stanna i våldspräglade relationer undersöktes, och vidare hur man arbetade med våldsutsatta kvinnor. Sex semistrukturerade intervjuer med professionella genomfördes vid insamlingen av data och tematisk analys användes vid analyseringen av resultaten. I studien framkom att de främsta anledningar till att kvinnorna valde att stanna var rädsla, kärlek och internalisering. Vad avser arbetssättet med de våldsutsatta kvinnorna ansåg professionella att det fanns fem steg för arbetet: möta kvinnan där hon är, lyssna och tro på, tydliggöra, stärka självkänslan och motivera till egna beslut. / In this study, the topic of domestic violence and men’s violence against women have been highlighted. Reasons as to why women chose to stay in abusive relationships have been investigated, and further on how professionals work and respond to these women. Six semistructured interviews with professionals were conducted during the collection of data, and thematic analysis were used when analyzing the data. The study revealed that the main reasons as to why women chose to stay were fear, love and internalization. Regarding working methods when it comes to dealing with battered women; professionals believed that there are five stages to go about: be where the woman is, listening and believing, clarifying, strengthening self-esteem and motivating to make their own decisions.