Hälso- och sjukvården är en komplex och riskfylld verksamhet där mänskliga faktorer och brister i kommunikation och samverkan kan orsaka vårdskador och onödigt lidande för patienten. För att öka patientsäkerheten inom anestesiologisk omvårdnad behöver specialistsjuksköterskan agera med ett visst beteende, de behöver så kallade non-technical skills [NTS]. Syftet med studien var att göra en begreppsanalys av NTS inom anestesiologisk omvårdnad. Metoden har utgått från Walker och Avants begreppsanalys i åtta steg och datainsamlingen har skett genom en variation av sökningar från ordböcker, litteratur, webbpublikationer samt vetenskapliga artiklar.   Resultatet visar att NTS beskrivs som kognitiva förmågor och sociala beteenden. Det finns sju kategorier: situationsmedvetenhet, beslutsfattande, hantera stress, hantera trötthet, kommunikation, teamarbetet och ledarskap med tillhörande element för att beskriva NTS. Attributen för NTS är 1) Anestesisjuksköterskan mobiliserar nödvändiga kognitiva förmågor vid omhändertagande av patienten. 2) Anestesisjuksköterskan uppvisar säkra sociala beteenden vid omhändertagande av patienten. 3) Anestesisjuksköterskan använder en kombination av kognitiva förmågor och sociala beteenden för ett säkert omhändertagande av patienten. Konsekvensen av NTS är patientsäker vård. Slutligen har anestesisjuksköterskans empiriska kännetecken sammanfattats och fallbeskrivningar skapats för att demonstrera hur begreppet framträder i verkligheten.   Slutsatsen är att NTS kan definieras som patientsäkra förmågor och beteenden. När anestesisjuksköterskan använder sig av NTS uppstår patientsäker vård. I framtiden behövs djupare beskrivningar om hur anestesisjuksköterskan skapar situationsmedvetenhet och fattar beslut, hur strukturerade kommunikationsverktyg används och hur barriärer för att våga kommunicera med det multidisciplinära teamet kan ta sig i uttryck. Det behövs också tydligare beskrivningar av specialistsjuksköterskans ledarskap inom anestesiologisk omvårdnad. / Health care is a complex organization where human factors and deficiencies in communication and collaboration can cause unnecessary suffering for the patient. In order to increase patient safety in anesthesiologic care the specialist nurse need to act with a certain behavior, they need non-technical skills [NTS]. The aim of this study was to do a conceptual analysis of NTS in anesthesiologic care. The method was based on Walker and Avant's conceptual analysis in eight steps, and data was collected from dictionaries, literature, web publications and scientific articles.   The result shows that NTS is described as cognitive abilities and social behaviors. Seven categories: situation awareness, decision-making, managing stress, coping with fatigue, communication, teamwork and leadership with related elements describes NTS. The attributes of NTS are 1) The nurse anesthetist mobilizes the necessary cognitive abilities in the care of the patient. 2) The nurse anesthetist exhibits safe social behavior when caring for the patient. 3) The nurse anesthetist uses a combination of cognitive abilities and social behaviors for the safe care of the patient. The consequence of NTS is patient-safe care.   The conclusion is that NTS can be defined as patient-safe abilities and behaviors. When the nurse anesthetist uses NTS, patient-safe care arises. In the future deeper descriptions are needed about how the nurse anesthetist creates situational awareness and about the decision-making process, there is also a need to examine how structured communication tools are used and how barriers to daring to communicate within the multidisciplinary team can be expressed. Also, a clearer description of the leadership role of the specialist nurse in anesthesiologic care are needed.

Robotassisterad kirurgi har blivit alltmer förekommande som operationsmetod till fördel för dess kirurgiska precision. Utifrån den kirurgiska teknologin ställs ytterligare krav på anestesisjuksköterskan, som under operationerna ansvarar för patientens anestesi, upprätthållande av fri luftväg, hemodynamisk stabilitet. Tillsammans med teamet ansvarar anestesisjuksköterskan för patientens positionering och säkerhet. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskors vårdande av patienter som genomgick robotassisterad kirurgi. En kvalitativ ansats ligger till grund för studien och en ostrukturerad deltagande observationsstudie har genomförts. Sex anestesisjuksköterskor observerades vid tolv olika tillfällen. Materialet från observationer analyserades med Elo och Kyngäs induktiva kvalitativa innehållsanalys. Nio subkategorier och tre kategorier framkom efter analysen. I kategorin arbetsmiljön på operationssalen framkom bland annat att anestesisjuksköterskan arbetade i en miljö med begränsad åtkomst till patienten och utrustningen. I kategorin omtanke och vårdande observerades anestesisjuksköterskans lugnande samtal och stöttning till patienten samt handlingar för patientens välbefinnande. I tredje kategorin patientsäkert arbetssätt arbetade anestesisjuksköterskan tillsammans i teamet med förebyggande säkerhetsåtgärder. Slutligen arbetar anestesisjuksköterskan i en högteknologisk miljö, som kräver anpassning utifrån anestesiologiskt perspektiv. Trots den emellanåt besvärliga arbetssituationen som anestesisjuksköterskan befinner sig upprätthålls både patientsäkerhet samt ett gott teamarbete. / Robot-assisted surgery has become increasingly prevalent, in favor of it´s surgical precision. The surgical technology additional requirements are imposed on the nurse anesthetist, who is responsible for the patient´s anesthesia, free airway and hemodynamic stability. Together with the team, the nurse anesthetist is responsible for the patient's positioning and safety. The purpose of this study was to shed light on the nurse anesthetists' care of patients who underwent robot-assisted surgery. A qualitative approach was used and an unstructured participatory observational study has been conducted. Six nurse anesthetists were observed on twelve occasions. The material was analyzed with Elo and Kyngäs inductive qualitative content analysis. Nine subcategories and three categories emerged. The category Work environment in the operating room showed that the nurse anesthetist worked in an environment with limited access to the patient. The Solicitude and caring category, showed the nurse anesthetist gave support to the patient and made actions for well-being. In the category Patient-safe working methods, the nurse anesthetist worked with the team on preventive safety measures. Finally, the nurse anesthetist works in a high-tech environment which requires adaptation. Despite the sometimes difficult work situation for the nurse anesthetist, both patient safety and good teamwork are maintained.

Simuleringar har använts och används fortfarande inom den anestesiologiska vården som en metod för att öka patientsäkerheten. Tidigare forskning har inte lyckats visa att simuleringar ökar patientsäkerheten. Syftet med arbetet var att undersöka betydelsen av simulering för patientsäkerheten inom den anestesiologiska omvårdnaden. En systematisk litteraturöversikt med integrativ metod har utförts. Litteraturöversikten inkluderade 11 vetenskapliga artiklar med totalt 1608 deltagare. Två huvudteman identifierades med totalt fem subteman. Tekniska och icke-tekniska färdigheter var de två identifierade teman som användes. Tekniska och icke-tekniska färdigheter ökade efter simuleringar. Ingen studie har direkt kunnat påvisa någon ökning av patientsäkerheten. En ökning av tekniska och icke-tekniska färdigheter bör leda till ökad patientsäkerhet. Ny forskning som undersöker simuleringars effekt på patientsäkerheten behövs. / Simulations have been and are still used in anaesthesiological care as a method to increase patient safety. Previous research has not managed to show that simulations increase patient safety. The aim of the review was to investigate the importance of simulation for patient safety in anaesthesiological nursing. A systematic literature review with an integrative method has been performed. The literature review included 11 scientific articles with a total of 1608 participants. Two themes were identified with a total of five subthemes. Technical and non-technical skills were the two identified themes used. Technical and non-technical skills increased after simulations. No study has been able to directly show any increase in patient safety. An increase in technical and non-technical skills should lead to increased patient safety. New research examining the effect of simulations on patient safety is needed.

Bakgrund: Att vårda barn perioperativt ställer höga krav på personalens kompetens. Barn skall inom vården inte betraktas som små vuxna. Anestesisjuksköterskan behöver ha särskilda kunskaper om andning, cirkulation och farmakokinetik vid olika åldrar. Syfte: Undersöka vilka faktorer anestesisjuksköterskan betraktar som mest utmanande inför generell anestesi på mindre barn på en allmän operationsavdelning, samt undersöka sambandet mellan de betraktade utmaningarna och bakgrundsfaktorer. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter som distribuerades till anestesisjuksköterskor. Deskriptiv och statistisk analys har genomförts. Resultat: 97% av respondenterna känner någon grad av oro i samband med generell anestesi på barn. De faktorer som upplevs som mest utmanande är laryngospasm och hypoxi. Kvinnor upplever oro i högre utsträckning än män, yngre upplever mer oro än äldre och de med kortare arbetserfarenhet upplever oro i större utsträckning än dem med längre arbetserfarenhet. Konklusion: Laryngospasm och hypoxi är allvarliga tillstånd som kan förekomma vid generell anestesi på barn. Den unga och/eller oerfarne ser detta som mer utmanande än den äldre och/eller erfarne. Det är av betydelse att den erfarne medarbetaren sprider sin kunskap genom teamarbete för att den oerfarne kollegan ska kunna ge en god och säker vård / Background: Caring for children perioperatively places high demands on the staff's competence. Children should not be regarded as small adults. The nurse anesthetist needs special knowledge of breathing, circulation and pharmacokinetics at different ages. The aim: Investigate which factors the nurse anesthetist considers most challenging before general anesthesia in smaller children in a general operating department and investigate the connection between the consider challenger and background factors. Method: Quantitative cross-sectional study with questionnaires that was distributed to nurse anesthetists. Descriptive and statistical analysis has been carried out. Results: 97% of the respondents feel some degree of anxiety in connection with general anesthesia in children. The factors perceived as most challenging are laryngospasm and hypoxia. Women experience anxiety to a greater extent than men, younger experience more anxiety than elder and those with shorter work experience feel anxiety to a greater extent than those with longer experience. Conclusion: Laryngospasm and hypoxia are serious conditions that can occur during general anesthesia in children. The young and/ or inexperienced see this as more challenging than the older and/ or experienced. It is important that the experienced employee spreads their knowledge through teamwork so that the inexperienced colleague can provide good and safe care.

Bakgrund: En av anestesisjuksköterskans huvudsakliga uppgift är att kunna säkra patientens luftväg. En svår luftväg kan inte helt uteslutas trots olika bedömningsmetoder inför generell anestesi. Därför har anestesisjuksköterskan ett ansvar att vara förberedd på att hantera situationer där en svår luftväg kan uppstå. Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av svår luftvägshantering. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med en induktiv ansats i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) metod för kvalitativ innehållsanalys. 14 anestesisjuksköterskor intervjuades från två mellanstora sjukhus i södra Sverige.  Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var: Att vara förberedd, En ökad anspänning, Känsla av kompetens och skyldighet, Betydelsen av teamet och Att ställas inför utmaningar. Sammanfattningsvis upplevde anestesisjuksköterskorna en mängd olika känslor. Förberedelser lyftes fram som viktiga och att teamet kunde ha en stor betydelse, att hamna i en mer främmande miljö kunde ses som en utmaning. Slutsats: Studien visar att det vilar ett stort ansvar på anestesisjuksköterskorna vid svår luftvägshantering. Det gäller att ha en bra handlingsplan och vara förberedd för omhändertagandet av patienten. Det väcks känslor som bland annat stress och självtvivel som behöver bearbetas på olika sätt. Att få reflektera och ventilera tankar med sina kollegor anses vara betydande. / Background: One of the anesthesia nurse's main tasks is to be able to secure the patient's airway. A difficult airway cannot be completely ruled out despite different assessment methods before general anaesthesia. Therefore, the nurse anesthetist has a responsibility to be prepared to handle situations where a difficult airway may occur. Aim: The aim was to describe the anesthesia nurse's experiences of difficult airway management. Method: A qualitative interview study was conducted with an inductive approach by Graneheim and Lundman's (2004) method for qualitative content analysis. 14 anesthesia nurses were interviewed from two medium-sized hospitals in southern Sweden.  Results: The analysis resulted in five main categories and six subcategories. The main categories were: Being prepared, Increased tension, A feeling of competence and responsibility, The importance of the team and Facing challenges. In summary, the anesthesia nurses experienced a variety of emotions. Preparation was highlighted as important and the team could be of great importance, ending up in a more foreign environment could be seen as a challenge. Conclusion: The study shows that there is a great responsibility on the anesthesia nurses in difficult airway management. It is important to have a good action plan and be prepared for the care of the patient. It raises feelings such as stress and self-doubt that need to be processed in different ways. Being able to reflect and ventilate thoughts with one’s colleagues is considered significant.

Improving patient safety through reduction of medical errors is a national priority. One of the strategies widely utilized to address this issue is the use of incident reporting systems. The purpose of this study was to describe factors that predict the likelihood that Certified Registered Nurse Anesthetists (CRNAs) will use incident reporting systems, guided by the theory of planned behavior (Ajzen, 1991). A non-experimental, correlational research design was utilized to achieve the study aims. Following IRB approval, a cross-sectional survey was administered electronically to a random sample of practicing CRNAs. Correlational analyses and a standard logistic regression were utilized to determine the relationship between cognitive factors and CRNAs' use of incident reporting systems. Two hundred and eighty-three practicing CRNAs participated in this study. These CRNAs value incident reporting, perceive social pressure to report, and feel in control over reporting, yet had not consistently used existing incident reporting systems in the past 12 months. A CRNA’s attitude toward reporting and the degree to which he or she perceived social pressure to report, were determined to be significant predictors of the likelihood that a CRNA would use an incident reporting system. Social pressure to report was the most important factor in the prediction model. The results of this study revealed that there are missed opportunities for learning from patient safety incidents in anesthesia practice. The information gained in this study has the potential to assist organizations in the design of strategies to promote incident reporting by practicing CRNAs.

Anestesisjuksköterskors huvudsakliga arbetsuppgift är anestesiologisk omvårdnad. De ska även verka för att den anestesiologiska vården blir evidensbaserad genom att ta initiativ till och verka för omvårdnadsforskning. Idag sker omvårdnadsforskningen i en accelererande takt och det krävs av anestesisjuksköterskan att hålla sig a´jour med vad resultaten visar. Tidigare forskning visar att det är oklart om omvårdnadsforskningsresultat idag används av anestesisjuksköterskor i den kliniska verksamheten. Syftet med studien är därför att ta reda på hur anestesisjuksköterskan upplever att ta till sig och införliva omvårdnadsforskning i det kliniska arbetet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts. Åtta intervjuer har genomförts och analyserats. Resultatet visar att anestesisjuksköterskors försök att införliva omvårdnadsforskning på arbetsplatsen styrs av begränsningar och möjligheter. Begränsningarna upplevs vara: att inte riktigt förstå innerbörden av begreppet omvårdnadsforskning, att inte ha tid till att diskutera, utvärdera eller tillämpa omvårdnadsforskningsresultat, att omvårdnadsforskning prioriteras lågt i organisationen och brist på forskningsmetodik. Möjligheterna upplevs å andra sidan vara: En vilja att hålla sig ajour, tillgång och tid till att ta till sig och införliva omvårdnadsforskning samt att ha kunskaper kring forskningsmetodik. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

<p>Healthcare staff working within emergency care must often handle extreme and emotional situations. Most of the certified registered nurse anesthetists (CRNAs) will some time during their professionally active lives confront with events that are difficult to handle and for some these events will lead to more or less serious traumatic distress and in certain cases develop post traumatic stress disorder symptoms. Many studies demonstrate that staff working in similar stress related environment runs larger risk in order to get stress related symptoms. The aim with the study was to describe the experiences around difficult work related events among CRNAs. The study was implemented as a descriptive study with qualitative run-up via a questionnaire with open questions relevant for the study's aim. Seven CRNAs participated in the study and the result was processed with a qualitative method for content analysis. The result showed that the majority of the participants experienced bothersome events at work but most of them managed not to develop future harmful experiences from these events. The participants could clearly describe their experiences around difficult events and also provide what type of processing that fits best for them. This study gives an increased understanding how CRNAs experience difficult work related events.</p> / <p>Sjukvårdspersonal som arbetar inom akutsjukvård måste ofta handskas med extrema och känsloladdade situationer. Större delen av alla anestesisjuksköterskor kommer någon gång under sitt yrkesverksamma liv att konfronteras med händelser som är svåra att hantera och för några kommer dessa händelser att leda till en mer eller mindre allvarlig traumatisk stress som i vissa fall kan utvecklas till ett posttraumatiskt stressyndrom. Ett flertal studier påvisar att personal som arbetar i ovan liknande stressrelaterad miljö löper större risk för att få stressrelaterade symtom. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser kring svåra arbetsrelaterade händelser. Studien genomfördes som en deskriptiv studie med kvalitativ ansats via en frågeguide med öppna frågor relevanta för studiens syfte. Sju anestesisjuksköterskor deltog i studien och resultatet bearbetades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys. Resultatet visade att många upplever jobbiga händelser på arbetet men att få tar det med sig hem och utvecklar det till en skadlig erfarenhet. Anestesisjuksköterskan kunde klart beskriva sina upplevelser kring svåra händelser och även förmedla den typ av bearbetning som passar bäst för just honom/henne. Denna studie ger en ökad förståelse över hur anestesisjuksköterskor upplever svåra arbetsrelaterade händelser.</p>

Healthcare staff working within emergency care must often handle extreme and emotional situations. Most of the certified registered nurse anesthetists (CRNAs) will some time during their professionally active lives confront with events that are difficult to handle and for some these events will lead to more or less serious traumatic distress and in certain cases develop post traumatic stress disorder symptoms. Many studies demonstrate that staff working in similar stress related environment runs larger risk in order to get stress related symptoms. The aim with the study was to describe the experiences around difficult work related events among CRNAs. The study was implemented as a descriptive study with qualitative run-up via a questionnaire with open questions relevant for the study's aim. Seven CRNAs participated in the study and the result was processed with a qualitative method for content analysis. The result showed that the majority of the participants experienced bothersome events at work but most of them managed not to develop future harmful experiences from these events. The participants could clearly describe their experiences around difficult events and also provide what type of processing that fits best for them. This study gives an increased understanding how CRNAs experience difficult work related events. / Sjukvårdspersonal som arbetar inom akutsjukvård måste ofta handskas med extrema och känsloladdade situationer. Större delen av alla anestesisjuksköterskor kommer någon gång under sitt yrkesverksamma liv att konfronteras med händelser som är svåra att hantera och för några kommer dessa händelser att leda till en mer eller mindre allvarlig traumatisk stress som i vissa fall kan utvecklas till ett posttraumatiskt stressyndrom. Ett flertal studier påvisar att personal som arbetar i ovan liknande stressrelaterad miljö löper större risk för att få stressrelaterade symtom. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser kring svåra arbetsrelaterade händelser. Studien genomfördes som en deskriptiv studie med kvalitativ ansats via en frågeguide med öppna frågor relevanta för studiens syfte. Sju anestesisjuksköterskor deltog i studien och resultatet bearbetades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys. Resultatet visade att många upplever jobbiga händelser på arbetet men att få tar det med sig hem och utvecklar det till en skadlig erfarenhet. Anestesisjuksköterskan kunde klart beskriva sina upplevelser kring svåra händelser och även förmedla den typ av bearbetning som passar bäst för just honom/henne. Denna studie ger en ökad förståelse över hur anestesisjuksköterskor upplever svåra arbetsrelaterade händelser.

Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att undersöka om anestesisjuksköterskans skattning av postoperativ smärta skiljer sig fran patientens egenskattade VAS. Bakgrund: Flertalet studier visar att sjuksköterskor underskattar patienters smärta och att VAS inte används i tillräcklig utsträckning vid smärtskattning. Många erfarna sjuksköterskor tenderar att lita mer på sin intuitiva känsla om patientens smärta än på vad patienten säger. Metod: Åtta anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i storstadsregionen fick genom ett frågeformulär skatta 44 patienters postoperativa smärta utifrån en beteenderelaterad skala och fysiologiska parametrar. Detta värde jämfördes med patientens egenskattade VAS/NRS. Resultat: Anestesisjuksköterskomas beteendeskattning stämde väl överens med patientens egenskattade VAS. De anestesisjuksköterskor som arbetat länge beteendeskattade närmre patientens VAS än de som arbetat kortare tid som anestesisjuksköterskor. De tre vanligaste fysiologiska parametrar anestesisjuksköterskorna bedömde var ansiktsuttryck, kroppsrörelse och tal. Slutsats: Anestesisjuksköterskomas erfarenhet av att bedöma och behandla patienter som är sövda eller sederade kan kanske förklara den högre samstämmigheten mellan deras och patientens smärtskattning. / Aim: The aim of this pilot study was to investigate if the pain assessment made by Swedish nurse anesthetists differ from the patients' own assessed pain, using the visual analogical scale, VAS. Background: Several studies shows that nurses tend to underestimate postoperative pain and that assessment tools seldom is used in pain assessment. Experienced nurses seem to rely more on their own intuitive feeling about patients' pain experience rather than what the patient says. Method: Eight nurse anesthetists in a Swedish hospital answered a questionnaire and made behavior assessments of postoperative pain on 44 patients, using physiological parameters which where compared with the patient's VAS\NRS. Results: Nurse anesthetists' pain assessment using physiological parameters where consistent with the patients' VAS/NRS. More experienced nurses assessed closer to the patient's VAS/NRS than the inexperienced did. The three most common physiological parameters used where facial expression, bodily movements and sounds. Conclusion: The nurse anesthetists' experience of observing patients during anesthesia and sedation might explain the high correlation in pain assessment.