Bakgrund: Tidigare studier har visat på risker för patienterna under de interhospitala transporterna samt att kravet på medföljande vårdpersonal är stort. Antalet interhospitala transporter är något som har ökat i antal då patienter måste transporteras till sjukhus med specialiserad diagnostik och specifik behandling, så kallad rikssjukvård. Syfte: Studiens syfte var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av arbetet med interhospitala transporter. Metod: Studien är en kvalitativ studie där åtta anestesisjuksköterskor deltog i semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen gav sex kategorier och fjorton underkategorier som beskriver anestesisjuksköterskans upplevelser av att arbeta med interhospitala transporter. Kategorierna är: Att vara förberedd och få rätt information vid hämtning av patient; Att samarbeta med andra yrkesgrupper; Att ha eller inte ha tillräckliga kunskaper och erfarenheter; Att arbetet väcker känslor; Att arbeta i en miljö som medför dålig ergonomi och störningar; Anestesisjuksköterskans upplevelser av arbetstider och rutiner. Anestesisjuksköterskorna i föreliggande studie upplevde att förberedelserna av patienten innan avtransport påverkades negativt av bristande kommunikation och en rörig miljö. Slutsats: När svårt sjuka eller kritiskt sjuka patienter hämtas av anestesisjuksköterskan för transport till annan behandling på annat sjukhus är det mycket viktigt att förbereda transporten och patienten noga. En väl genomförd förberedelse ansågs av anestesisjuksköterskorna ge en lugnare transport och minskar på problem samt ger en bättre patientsäkerhet. Kommunikationen ansågs ibland som bristfällig och den rutin som fanns som stöd fungerade dåligt. Genom att följa befintliga rutiner skulle eventuella brister i förberedelserna kunna lindras för anestesisjuksköterskan.

Background: Emergency Cesarean section is the most common major surgical procedure in Africa and anesthesia is required for Cesarean sections. Aim: The aim of the study was to describe the actions of the perioperative team, with the main objective on the nurse anesthetist during a Cesarean section in Ghana. Methods: An ethnographic design with unstructed participant observations was carried out for this qualitative study. This overt descriptive study was carried out during 2 weeks in January 2011 at the Oda Government Hospital in Akim-Oda in Ghana. The content was analyzed through thematic content analysis based on field notes. Results: During 7 observations the writers found that the nurse anesthetists at the work alone without an anesthesiologist. The content analysis identified 5 different categories of the nurse anesthetists practice and the surgical team during a Cesarean section: Work environment, Care and treatment of the patient, Resources, Hygiene, Safety and security. Conclusion: The different treatment of the patient in Ghana and in Sweden was substantial. However; the writers found the working environment for the nurse anesthetist to be functioning, with limited means and resources. / Bakgrund: Akut Kejsarsnitt är det vanligaste större kirurgiska ingrepp i Afrika och anestesi krävs för Kejsarsnitt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva åtgärderna av ett perioperativ team, med huvudfokus på anestesisjuksköterskan, under ett Kejsarsnitt i Ghana. Metod: En etnografisk design med ostrukturerade deltagande observationer utfördes för denna kvalitativa studie. Studien genomfördes under 2 veckor i januari 2011 på Oda regions sjukhus i Akim-Oda i Ghana. Innehållet analyserades genom tematiska innehållsanalyser av field notes. Resultat: Vid 7 observationer fann författarna att anestesisjuksköterskan arbetade ensam utan en anestesiolog. Innehållsanalysen uppvisade 5 olika kategorier av anestesisjuksköterskans praxis och det kirurgiska teamet under ett Kejsarsnitt. Arbetsmiljö, vård och behandling av patienten, resurser, hygien, säkerhet och trygghet. Slutsats: Behandlingen av patienten jämfört med vården som ges till patienter i Sverige var märkbart annorlunda . Trots detta fann författarna att arbetsmiljön för anestesisjuksköterskan fungerade, med begränsade medel och resurser.

Bakgrund: Inom hälso-och sjukvården har samarbete vuxit fram som en organisationsform. Kunskap om hur vårdpersonal uppfattar samarbete är värdefullt för en fortsatt utveckling av organisationen och för att säkra god vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskans, anestesisjuksköterskans och operationssjuksköterskans uppfattning av samarbetet på operationssalen samt vilka främjande och hindrande faktorer som påverkade samarbetet. Metod: Som metod valdes en deskriptiv design med kvantitativa data. Ett frågeformulär har använts för att uppnå syftet med studien. Frågeformuläret har inspirerats av "The Operating Room Management Attitudes Questionnaire". Totalt 38 frågeformulär med medföljande informationsbrev delades ut till 12 operationssjuksköterskor, 13 anestesisjuksköterskor och 13 undersköterskor. Personalen informerades om studien muntligen på en arbetsplatsträff (APT). Resultat: Resultatet visade att de främjande faktorerna för ett fungerande samarbetet är god kommunikation, personkemi, kompetens, teamträning, checklista och konstruktiv kritik. De hindrande faktorerna för ett fungerande samarbete som framkom i resultatet var att det inte gavs tid för reflexion, bristande resurser gällande personal och utrusning samt trång arbetsmiljö. Konklusion: Om kommunikationen fungerar mellan professionerna samt att tid ges för reflexion främjas i sin tur samarbetet och patientsäkerheten vilket minskar vårdskador. / Background: Cooperation as a form of organisation has become more and more important within the health services.Knowledge of how health professionals perceive cooperation is valuable for the further development of the organization and to ensure good care. Aim: The purpose of this study was to investigate an assistant nurse's, nurse's anesthetist and surgical nurse's the perception of cooperation in the operating room, as well as the promotion and prevention factors affecting cooperation. Method: The method was a descriptive design with quantitative data. A questionnaire was used in order to achieve the purpuse of the study.The questionnaire is inspired by "The Operating Room Management Attitudes Questionnaire". A total of 38 questionnaires with an accompanying information letter was distributed to 12 surgical nurses, 13 nurse anesthetists and 13 assistant nurses. The staff were informed about the study orally in a department meeting. Results: The results showed that the promoting factors for an effective collaboration is good communication, personal chemistry, expertise, teamtraining, checklist and constructive criticism. The disincentives for a functional cooperation that emerged in the result, was that there was no time for reflection, a lack of staff resources, shortage of equipment and cramped working conditions. Conclusion: A well functioning communication between professions, where time for reflection is given encouriging cooperation, which in turn promotes patient safety and thereby reduces preventable harm.

Bakgrund: Tidigare forskning som beskriver hur bedömningen av postoperativ trakeal extubation ska gå till och vad som måste vägas in i bedömningen är begränsad. Existerande forskning berör specifika kriterier för att bedöma extubationstillfället, men få studier sammanställer samtliga. De kriterier som framkommer är anestesidjup, spontanandning, vakenhet, neuromuskulär blockad och temperatur. Anestesiyrket och den tysta kunskapen karaktäriseras av att simultant balansera flöden av formell kunskap från litteratur och kunskap från tidigare erfarenhet. Som nyutbildad och oerfaren anestesisjuksköterska saknas referenser och tidigare upplevelser vilket kan försvåra bedömningen av extubationstillfället. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur anestesisjuksköterskan bedömer postoperativ trakeal extubation. Metod: En kvalitativ ansats med fokusgruppsintervju som metod användes. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes med tre respektive fem anestesisjuksköterskor på två sjukhus i Stockholm. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen gav en vidareutveckling av befintliga kriterier utifrån anestesisjuksköterskornas tidigare erfarenheter och kunskaper. Extubation sågs som en process och inte som ett enskilt moment, där datainsamling utfördes kontinuerligt för att bedöma den. I resultatet identifierades åtta kategorier: Fri luftväg, anestesimetod, neuromuskulär blockad, temperatur, väckning, vakenhet, andning och tyst kunskap. Dessa skapade en tydligare bild av hur kriterierna stod i relation till varandra. Slutsats: Den tysta kunskapen hjälper anestesisjuksköterskan i processen att bedöma extubationen. Klinisk betydelse: Studien ökar förståelsen för komplexiteten av bedömningen som utförs av anestesisjuksköterskan inför extubation. / Background: Previous research assessing postoperative tracheal extubation is limited. Existing research refer to specific criteria to assess extubation, but few studies compile all criteria. These criteria were depth of anesthesia, breathing, alertness, neuromuscular blockade and temperature. The profession of anesthesiology and tacit knowledge is characterized by simultaneously balancing formal knowledge from literature and knowledge from previous experiences. A recently graduated and inexperienced nurse anesthetist lacks references and past experiences which can complicate the assessment of extubation. Aim: The aim of this study is to describe how the nurse anesthetist assesses postoperative tracheal extubation. Method: A qualitative approach with focus group interviews was used. Two focus group interviews were carried out with three and five nurse anesthetist in two hospitals in Stockholm. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in a further development of criteria by nurse anesthetics previous experiences and knowledge. Extubation was referred to as a process rather than a specific procedure, where the collection of data was carried out continuously in order to assess it. Eight categories were identified: airway, anesthetic regimen, neuromuscular blockade, temperature, awakening, alertness, breathing and tacit knowledge. These created a clearer view of how the criteria were related to each other. Conclusion: Tacit knowledge helps the nurse anesthetist in the process to assess extubation. Clinical significance: The study increases the understanding of the complex assessment of extubation.

The rapid development of the intensive care medicine with a large amount of highly specific information requires sufficiently educated nurses in the field. A nurse anesthetist is a nurse working in intensive care with a focus on anesthesiology. She provides highly specialized nursing care to patients during the course of general or local anesthesia. The work is divided into two parts, a theoretical part and a practical part. The theoretical part focuses on the development of anesthesiology and intensive care medicine. It also focuses on the education of nurses. The education of nurses is summarised from historical beginnings to the present time. This part also includes new requirements for the education of non-medical medical staff and the current supporting legislation. Higher education for intensive care is also mentioned. The next chapter of the theoretical part focuses on the competencies of nurses in anesthesiology and intensive care medicine. The practical part includes interviews with six nurses. Three interviews were conducted with nurses that witnessed the beginnings of the field of anesthesiology as we know it nowadays. The method of qualitative research, study of documents, analysis of primary archival sources of the Ministry of Health, NLK, ÚVN, legislation, periodicals, professional...

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan ansvarar för att identifiera när ett förlopp avviker från det normala i den perioperativa vården. Tidigare studier visar att explorativ laparotomi har hög förekomst av allvarliga komplikationer och 30-dagarsmortalitet. Syfte: Syftet var att undersöka korrelation mellan preoperativa variabler och förekomst av allvarliga komplikationer hos vuxna patienter som genomgår akut explorativ laparotomi på en operationsavdelning. Syftet var även att undersöka korrelation mellan preoperativa variabler och mortalitet hos vuxna patienter som genomgår akut explorativ laparotomi på en operationsavdelning. Metod: Studien var en retrospektiv registerstudie med kvantitativ ansats. Registerdata innehållande pre-, intra- och postoperativa uppgifter om 387 patienter som genomgått explorativ laparotomi, inhämtades från Provisio för åren 2019–2021. Datamatris skapades utifrån Clavien-Dindos komplikationsklassifikation. Materialet analyserades med beskrivande statistik, Spearmans rho och multipel linjär korrelationsanalys. Huvudresultat: Allvarliga komplikationer förekom hos 33,6% av patienterna. 9,6% av patienterna avled inom 30-dagar. ASA-klass var statistiskt signifikant korrelerat till allvarliga komplikationer (p: <0,001). Ålder (p:<0,001), ASA-klass (p: <0,001) och prioritetsnivå till operation (p: 0,049) var statistiskt signifikant korrelerat till 30-dagarsmortalitet. Slutsats: Explorativ laparotomi är en allvarlig operation som i de flesta fall utförs på redan svårt sjuka patienter. Anestesisjuksköterskan har en betydande roll i optimeringen av den intraoperativa omvårdnaden. Alla människor har rätt till god evidensbaserad vård och det finns utvecklingspotential vid explorativ laparotomi. / Background: The nurse anesthetist is responsible for identifying when a course of care deviates from the normal in perioperative care. Previous studies show that exploratory laparotomy has a high incidence of severe complications and 30-day mortality. Aim: The aim was to investigate correlation between preoperative variables and the presence of severe complications in adult patients undergoing acute exploratory laparotomy in an operating department. The aim was also to investigate correlation between preoperative variables and mortality in adult patients undergoing acute exploratory laparotomy in an operating department. Method: The study was a retrospective registry study with a quantitative approach. Registry data containing pre-, intra- and postoperative data on 387 patients who underwent exploratory laparotomy were obtained from Provisio for the years 2019–2021. A data matrix was created based on Clavien-Dindo's classification of complications. The material was analyzed with descriptive statistics, Spearman's rho and multiple linear correlation analysis. Result: Severe complications occurred in 33.6% of patients. 9.6% of patients died within 30 days. ASA class was statistically significantly correlated to severe complications (p:<0.001). Age (p:<0.001), ASA class (p: <0.001) and priority level to surgery (p: 0.049) were statistically significantly correlated to 30-day mortality. Conclusion: Exploratory laparotomy is a serious operation that in most cases is performed on already severely ill patients. The nurse anesthetist has a significant role in the optimization of intraoperative nursing. All people have the right to good evidence-based care and there is development potential in exploratory laparotomy.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan arbetar i team med flera olika professioner, med varierande bakgrund, kunskap och erfarenheter. Forskning tyder på att risken ökar för en osäker vård om inte kommunikationen i teamet fungerar. Brister i kommunikationen och sättet att kommunicera i teamet genererar i stora risker som kan leda till en icke säker vård för patienten. Detta genererar i att antalet felbehandlingar ökar, vilket kan leda till lidande och död hos de drabbade patienterna.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenhet av kommunikation i operationsteamet.   Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes och åtta stycken kvalitativa artiklar inkluderades i resultatet. En sökning genomfördes med hjälp av PEO-modellen. Artiklarna i resultatet är kvalitetsgranskade och innefattar ett etiskt resonemang.   Resultat: Analysen genererade i tre stycken huvudkategorier, Teamet har betydelse, Dialogen i teamet och Verksamhetsmässiga faktorer. Sammansättningen av teamet och de olika professionernas erfarenhet och utbildning spelade en roll för kommunikationen. Tiden för reflektion är knapp, detta på grund av ett pressat tidsschema. Kommunikationsverktyg ansågs förbättra kvaliteten på kommunikationen samt genererade i en ökad patientsäkerhet.     Slutsats: Genom ett välfungerande team med ömsesidig respekt för varje professions kompetens och erfarenhet, kan en effektiv kommunikation av hög kvalitet generera i en säker vård för de patienterna som vårdats inom operationskontexten.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan bedriver avancerad omvårdnad i en högteknologisk miljö. Att vara novis i ett komplext yrke kan vara svårt och utmanande men ofta sker en succesiv progression i yrkesrollen. Forskning visar att arbetsmiljön påverkar de nyutexaminerades erfarenheter av den första tiden inom yrket. För att skapa förutsättningar för att nyutexaminerade anestesisjuksköterskor ska utvecklas och trivas i yrket behövs en förståelse för hur den första tiden i yrket erfars. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vara ny på en operationsavdelning. Metod: Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio deltagare från tre olika sjukhus. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur datamaterialet framkom fyra huvudteman; att träda in i en ny profession, förutsättningar för en trygg start, att erfara stress och att växa i sin yrkesroll. Totalt identifierades tolv subteman. Konklusion: För att kunna uppnå en lärande miljö det är viktigt att kollegorna är stöttande och förstående samt ger nyutexaminerade utrymme att vara noviser. Genom att tillhandahålla en bredvidgång som är klinikbunden ges utrymme för lärande ochprogression i yrket. Nyutexaminerade är i behov av gott om tid för att kunna bedriva en säker vård. / Background: The nurse anesthetist conducts advanced nursing in a high technological environment. Being a novice in a complex profession can be difficult and challenging but often there is a successive progression in the professional role. Studies show that the work environment affects newly graduate’s experiences of the first period in the profession. To create conditions for newly graduated nurse anesthetists to evolve and thrive, an understanding of their first time in the profession is necessary. The aim: The aim of this study was to describe the newly graduated nurse anesthetist’s experiences of being new in surgical ward. Method: Data was collected through qualitative semi structured interviews with nineparticipants from three different hospitals. Data material was analyzed with a qualitative content analysis.Results: Four main themes emerged from the data material; entering a new profession, circumstances for success, experiencing stress and to grow in their profession. In total twelve sub-themes where identified. Conclusion: to achieve a learning environment colleagues need to be supportive and understanding as well as giving the newly graduated space to be a novice. By providing an introduction that is clinic based, space is provided for learning and progress in the profession. Newly graduated is in need of plenty of time to provide safe care.