<p><strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund än deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vården av dessa patienter. <strong></strong></p><p><strong>Metod</strong> Tolv kvalitativa studier från olika länder ingick i denna litteraturstudie, där forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. Vår studie analyserades enligt en kvalitativ metod.</p><p><strong>Resultat</strong> Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vården av patienter med annan kulturell bakgrund; <em>kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.</em></p><p><strong>Slutsats </strong>Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sågs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstår. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor såg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansåg att tillgång till tolk skulle underlätta vården.</p> / <p><strong>Aim</strong> The purpose of this literature study was to describe nurses’ experiences of encounters with patients from different cultural backgrounds than their own, and to describe the opportunities and barriers that nurses’ face when caring for these patients.</p><p><strong>Method </strong>Twelve qualitative studies from different countries were included in this literature study, in which researchers interviewed nurses and presented their problems and experiences. Our study was analyzed by using a qualitative approach.</p><p><strong>Findings </strong>The study revealed four phenomena that nurses face when caring for patients from different cultural backgrounds; <em>the communication with the patient, encounters with family/relatives, nurses’ experiences of working conditions in cultural encounters and cultural nursing knowledge.</em></p><p><strong>Conclusion </strong>Nurses felt that communication was the biggest main obstacle in meetings with patients with different cultural backgrounds. Interpreter, colleagues and relatives were seen as opportunities to avoid the obstacles that arise. Family in patients with different cultural background was very important in nursing care of these patients. Nurses saw education as an opportunity to increase their cultural knowledge and believe that access to an interpreter would facilitate health care.</p>

<p>En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten.</p> / <p>A great deal of the reports which arrives to the patient´s committee is about bad encounters. Patients who seek care at an emergency department should not feel inferior or unsafe because of a bad encounter from the nursing staff. A professional and caring encounter will give power and raise the wellbeing within the patient and that must be offered to the patient. A raised feeling of wellbeing might reduce the sense of bad health. The group of patients this study focuses on is the patients which arrive to the emergency department with a non urgent diagnosis. They often experience a lower rate of good encounters than the patients with an urgent diagnosis. The aim of this study was to highlight what´s important for the patient in the nurse-patient encounter in an emergency department. The search for literature was done in databases. A literaturereview was made from articles and an analysis was made where patient’s similarities and differences in the experience of the encounter sought out. The authors found twelve themes presented in possibilities and difficulties so that the patient will experience that the encounter I satisfying. The result shows that if the nurse’s take some time for the patient and gives them information, treats them as individuals and with respect, the patient feel empowerment to handle the situation. It is of importance for the nurse to understand how the patient experiences the encounter. A good encounter from the nurse can make the patient feel a raised wellbeing and a presence of health. This is a possibility for the patient to gain a feeling of better health.</p>

Report (Ed. D.)--Teachers College. / Issued also on microfilm. Includes bibliographical references.

BAKGRUND: Studierna visar att våldet har ökat med åren. Riskfaktorer och riskbeteenden har identifierats och orsakerna kan vara flera till att patienten upplever ohälsa. Forskningen inom detta fält har hittills fokuserat på bakomliggande orsaker till patientens aggressiva beteende och bedrivits under många år. Ökade kunskaper om sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård kan bidra till att utveckla omvårdnad anpassad till situationen, i syfte att främja hälsa. SYFTE: Studiens syfte är att utforska sjuksköterskans omvårdnad och upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård. METOD: Litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa studier. RESULTAT: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och 12 underkategorier. Huvudteman som uppkom var; sjuksköterskan i interaktion med patienten, organisatoriska faktorer och personliga faktorer samt underkategorier som handlade om; avledning av hotfulla situationer, personligt utrymme, information och bedömning, gränssättning, riskfaktorer kopplade till aggression, bristande support från chefer, bemanning, personalsäkerhet, erfarenhet och kommunikationsfärdigheter, lojalitet gentemot patienten och arbetet, hopplöshet och besvikelse samt coping. SLUTSATS: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever vårdandet av patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård på olika sätt. Sjuksköterskans upplevelse kan komma att inverka på patientens omvårdnad. För att sjuksköterskan ska kunna arbeta hälsofrämjande behövs verktyg och färdigheter för att kunna hantera aggressionen på ett adekvat sätt. Ökad kompetens upplevs ha en inverkan på vårdkvalitén för patienten och upplevs påverka antalet våldsincidenter. En stödjande ledningsstruktur och god arbetsmiljö upplevs som viktig och kan tänkas bidra till att allt fler sjuksköterskor stannar kvar på sin arbetsplats inom den psykiatriska vården. / BACKGROUND: The studies show that violence has increased over the years. Risk factors and risk behaviors have been identified and the reason for the patient to experience illness can be many. Research in this field has so far focused on the underlying causes of the patient's aggressive behavior and has been conducted for many years. Increased knowledge of the nursing experience of caring for patients with aggressive behavior in psychiatric care can help to develop nursing care adapted to the situation, in order to promote health. AIM: The aim of the study was to explore nursing care and nurse’s perceptions of caring for patients with aggressive behavior in psychiatric care. METHOD: The systematic review was based on both qualitative and quantitative studies. RESULTS: The analysis resulted in three main categories and 12 subcategories. The main themes that emerged were: the nurse in the interaction with the patient, organizational and personal factors as well as subcategories that dealt; diversion of threatening situations, personal space, information and assessment, setting limits, risk factors associated with aggression, lack of support from managers, staffing, personnel security, experience, and communication skills, loyalty towards patient and work, hopelessness and disappointment and coping. CONCLUSION: The results show that nurses experience the care of patients with aggressive behavior in psychiatric care in different ways. The nurse's experience may affect the patient's health. For the nurse to work with health promotion it is required tools and skills to handle aggression in an adequate way. Increased skills are perceived to have an impact on the quality of care for the patient and are experienced to affect the number of violent incidents. A supportive management structure and good working environment is perceived to be important and could contribute to more and more nurses to remain in their workplace in psychiatric care.

Aim: The overall aim of this thesis was to describe and explore how sexuality, body image and HRQoL were affected in patients treated for hematologic malignancies, and their need for support. A further aim was to describe nurses’ conceptions of dialogues about sexuality. Methods: Ten nurses in cancer care (I) and twelve patients were interviewed (II). Data were analysed according to phenomenography (I-II). Data were also collected from patients (≥45 years) included consecutively: at baseline (n=32), one month (n=25; III-IV) and six months (n=20; IV) after treatment. Three instruments were used: SAQ-S, BIS and EORTC QLQ-C30. The data were analysed statistically. Main findings: The nurses (I) conceived that they should talk about sexuality with cancer patients, but usually did not due to their own attitudes, lack of knowledge about sexuality, communication skills and environmental conditions. The patients (II) experienced negative effects on sexual function and sexual relationship due to affected strength and sexual desire. The patients’ sexuality, body image and HRQoL were affected during (II-III) and one month after treatment (III-IV). Patients recovered with regard to these issues within six months, except for sexual relationship (IV). However, when the disease and side effects were experienced as severe, thoughts about and interest in sexuality were overshadowed, and the need or wish for support related to this issue was low (II). Sexuality and body image seemed to influence changes in HRQoL (IV). Conclusion: Patients above the age of 45 treated for hematologic malignancies with chemoimmunotherapy experienced problems related to sexuality, body image and HRQoL. However, as sexuality was found to be of low priority due to concerns for life when the disease and side effects were severe, support must be timely and individualized. Patient-centered care, with patients continuously meeting a nurse guided by the idea of holistic individual nursing care throughout the care trajectory, is suggested. / Sexuality is to a large extent seen as a private and sensitive topic by both patients and nurses in cancer care. The patients in this thesis were above the age of 45 and treated with chemo- or chemoimmunotherapy for hematologic malignancies. They experienced affected sexuality, body image and HRQoL during and after treatment. The importance of sexuality was low and sexuality seemed to be overshadowed when the disease and side effects were experienced as severe. Few patients described that information might have been helpful.  In order to avoid violating patients’ integrity, one challenge is to identify patients who ascribe importance to sexuality and who also want support regarding sexuality. One way is to organize care in a patient-centered way, with patients continuously meeting a nurse guided by the idea of holistic individual nursing care throughout the care trajectory. Furthermore, nurse educators’ need to acknowledge this area and the health care leaders should provide nurses opportunities to discuss attitudes and personal barriers to sensitive issues such as sexuality

No description available.

Suicid är ett samhällsproblem i Sverige. Det är idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 års ålder. Vårdpersonalen anser att det är psykiskt påfrestande och svårt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var därav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnära patienten. Riskfaktorer för suicidnära patienter är bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök. Sjuksköterskan skall möta dessa patienter genom att vara närvarande, lugn, lyssna och skapa en relation genom kommunikation. 11 artiklar har analyserats med deduktiv ansats. Resultatet har innefattat tre rubriker, att möta patientens behov, att ge stöd i relationen och att främja reflektion, som var relevanta för syftet. Relationen mellan patient och sjuksköterska är grundläggande i den suicidnära patientens behandling. Patienten skall känna sig sedd, som en jämlike, respekterad och accepterad som individ. Sjuksköterskan bör vara förberedd innan en relation inleds, genom att vilja se den unika individen och lyssna till patientens behov. Mot bakgrund av resultatet behövs mer utbildning om individualiserad vård och mer reflektion kring hur sjuksköterskan bemöter patienten.

Bakgrund: Få studier har gjorts inom psykiatrisk omvårdnad med fokus på patientperspektivet. Detta perspektiv är dock viktigt då det ger en inblick i hur patienterna upplever den vård de erhåller. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter på en psykiatrisk vårdavdelning upplever det bemötande de får av avdelningens sjuksköterskor. Metod: Semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analys av materialet framkom fyra huvudkategorier som samlade de aspekter på bra och mindre bra bemötande som respondenterna beskrivit: Betydelsen av att bli sedd och bekräftad av personalen, Personalens agerande och attityder gentemot patienterna, Önskemål och förväntningar på personalen samt Hur icke-verbal kommunikation påverkar hur bemötandet upplevs. Slutsats: Den mest framträdande aspekten av gott bemötande beskrevs som förmågan att kunna ta sig tid att lyssna på patienten, och den mest framträdande aspekten av mindre bra bemötande beskrevs som brist på denna förmåga. / Background: There are few studies focusing on the patients’ perspective of psychiatric care. However, this perspective is important, as it offers insight in the care received from the patient’s view point. Aim: The aim of this study was to describe how the patients in a psychiatric ward perceive the caregiving behavior of the ward’s nurses. Method: Semi-structured interviews analyzed through qualitative content analysis. Result: Analysis of the data resulted in four main categories describing aspects of good and less good caregiving behavior as perceived by the patients. The categories were: The importance of being seen and validated by the staff, The staff’s attitudes and behavior towards the patients, Wishes and expectations regarding the staff and How non-verbal communication affects the way the care giving behavior is perceived. Conclusion: The most prominent aspect of good caregiving behavior was described as the nurse’s ability to take the time to listen to the patient, and the most prominent aspect of a less good caregiving behavior was described as insufficiency in this ability.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors reflektioner om hur de uppnår ett gott bemötande av patienter. Studien hade en beskrivande design och genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex erfarna sjuksköterskor verksamma inom somatiska vuxenvården intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av denna studie visar att sjuksköterskan vill skapa en öppen atmosfär. Kommunikationen måste fungera med patienten, det är viktigt att sjuksköterskan ser till att vara tillgänglig och att aktivt lyssna och vara lyhörd. Sjuksköterskan tänker på att kroppsspråket ska visa samma som det som sägs verbalt och använder medvetet kroppskontakt som en form av kommunikation. Öppenhet och respekt ska förmedlas så patienten känner och vill vara involverad i sin vård. Sjuksköterskan måste ibland tackla patientens tidigare sjukvårdserfarenheter. Det är också av värde att sjuksköterskan är medveten om sina egna begränsningar vilket underlättar bemötandet med patienten. Ett tecken på ett gott bemötande är när patienten visar trivsel och har förtroende för sjuksköterskan. Ett gott bemötande betyder också mycket för sjuksköterskan själv. / The aim of this study was to describe experienced registrered nurses (RNs) reflections regarding creating a good interaction with patients i.e how the RNs are/behave towards patients, how the RNs come across. The study had a descriptive design and was conducted as six semi structured interviews with experienced RNs, all working on different adult somatic wards. The results were analysed using qualitative content analysis. It highlighted the importance of creating an open atmosphere by being available and the key aspects of communication such as, actively listening and being perceptive to the unspoken word. Consciously mirroring their own spoken word with their body language and using body contact also conveyed positive communication to patients. Conveying open mindness and respect motivated patients to be involved in their own care. The RNs had to be aware of past patient hospital experiences and being self aware, in particular of their own limitations, benefitted both patients and RNs. Positive effects were shown when patients responded with signs of well-being and faith in the RNs. When RNs came across well generated this too personal satisfaction for the RNs.

Bakgrund: Tidigare forskning visade på att sjuksköterskor tenderade att ha en negativ bild av missbrukare, samtidigt som de uttryckte att de ändå gav god omvårdnad. Missbrukspatienterna ansågs ha ett stort eget ansvar för sin sjukdom. De negativa attityderna sågs ofta som direkt orsakade av kunskapsbrist. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur några sjuksköterskor uppfattade mötet med missbrukare på en akutmottagning i en svensk storstad. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, där det manifesta innehållet analyserades. Resultat: Kunskapsbrist inom området beroendelära ansågs vara en faktor som påverkade mötet negativt. Sjuksköterskorna visade respekt för patienten och poängterade vikten av att ha empatisk förmåga. Patientgruppen ansågs generellt som svårhanterlig på grund av ovilja att samarbeta och de hotfulla situationer som ibland uppkom i samband med alkohol och narkotikapåverkan. Hopplöshet infann sig inför det faktum att sjuksköterskan försökte göra allt för denna patientgrupp, men inte såg några framsteg. Slutsats: Sjuksköterskorna hade en generellt sett positiv uppfattning av mötet och de viktigaste delarna för att skapa ett gott möte var kunskap, empati och respekt. Utbredd kunskapsbrist inom beroendelära var ett hinder för att skapa ett bra möte. / Background: Previous research showed that nurses tended to hold a negative image of substance abusers, but they still provided good care for the group. Substance abusers held a great responsibility for their own illness. The negative attitudes were often seen as directly caused by lack of knowledge. Aim: To describe how some nurses perceived the meeting with substance abusers at an emergency room in a Swedish city. Method: Interview-study with a qualitative approach, where the analysis was conducted with content analysis on the manifest contents. Result: Lack of knowledge about addiction affected the meeting in a negative way. The nurse showed respect for the patient and empathized the need for empathetic ability in nursing. Overall substance abusers were seen as an unwieldy group due to their inability to cooperate and the threatening situations which sometimes occurred. The fact that the nurse tried to do everything in her power to help the patient, but didn't see any progress generated feelings of hopelessness. Conclusion: The nurses had an overall positive perception of the meeting and the most important components to create a good meeting were knowledge, empathy and respect. Lack of knowledge about addiction was a hindrance for creating a good meeting.