Background: Intimate partner violence, nursing care, men’s violence against women, nurses. Intimate partner violence and men’s violence against women is a health problem globally,socially and across all social classes. Different theoretical perspectives exist about the causes of intimate partner violence. Health consequences for women who are victims of intimate partner violence is a fact and go against human rights. Healthcare and nurses have a responsibility in providing good reception and good nursing care. Women exposed to intimate partner violence have torn experiences of nurses nursing care. Aim: To describe nurses’ nursing care towards women that are victims of intimate partner violence. Method: A literature study based on nine qualitative scientific articles with a content analysis. Results: Two main categories and four sub-categories emerged about nurses’ care of abused women. The main category Aspects related to care with the subcategories Nurses’ treatment and Nurses’ nursing measures. The main category Aspects related to communication with the subcategories Nurses’ identification of intimate partner violence and Nurses’ sensitivity. Conclusion: A deficiency in nursing care is between nurses and women exposed to intimate partner violence. Organizational factor, social structures and uncertainty about referrals can affect nursing care. Screening for intimate partner violence, knowledge and experience of intimate partner violence as well as the women participating in their own care is important to provide good care. Clinical significance: Discussions regarding attitudes toward intimate partner violence and how the nurses nursing care can be facilitated on organizational level need to be carried out. Training about intimate partner violence is still needed in workplaces and nursing school to provide better care to women exposed to intimate partner violence. Screening should be implemented and insured in nursing care.

Bakgrund: Vid bröstcancer är det psykiska omhändertagandet viktigt att beakta. Omvårdnadsåtgärderna bör inriktas inte bara gentemot det fysiska utan även mot det psykiska, då dessa patienter ofta går igenom olika faser av kris. Tidvattenmodellen kan ge verktyg och fungerar som en kompass för att kunna hantera händelser som sker i livet.  Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsåtgärder det fanns för kvinnor med psykisk ohälsa som vårdas för bröstcancer.   Metod: Som design användes en litteratursökning i databaserna Pubmed och CINAHL. Måtten som valdes att studeras var depression, ångest och livskvalitet (QoL). Resultatet baserades på elva originalartiklar med studier av kvantitativ ansats, som inte var äldre än tio år. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av granskningsmallar. Omvårdnadsåtgärderna som undersöktes var fysisk aktivitet, mindfulness, musik, utbildning/information/It-stöd och dans.   Resultat: Huvudfynden är att fysisk aktivitet framför allt påverkade QoL. Mindfulness hade påverkan på ångest, depression och Quality of Life (QoL). Musik hade tydligast uppmätt effekt på ångest. Utbildning/Information och It-stöd som intervention visade sig ha framför allt effekt på ångest och depression. Utbildning och information/It-stöd hade inte någon signifikant effekt där deltagarna ansåg sig ha fått för mycket information vilket ledde till mer oro.  Slutsats: Med förbättrade behandlingsmöjligheter ses en ökning i överlevnad och detta innebär att det ställs högre krav att ta hand om psykisk ohälsa som kan komma i efterförloppet av sjukdomen. Angående omvårdnadsåtgärderna finns det många olika alternativ,men beroende på var i sjukdomsförloppet kvinnan befinner sig behöver åtgärderna anpassas efter individen. / Background: Regarding breast cancer, mental health care is important to consider. Nursing measures should focus not only on the physical but also on the mental health as said patients often go through different phases of crisis. The Tidal model provides tools and acts as a compass to be able to handle events that occur in life.  Purpose: The aim of this study was to explore which care measures are available for mental illness in women who suffer from breast cancer.  Method: The database Pubmed and CINAHL were used as a design and literature search. The measures chosen to study were depression, anxiety and QoL. The result was based on eleven original articles which included studies of quantitative approach, which were not older than ten years. The quality of the articles were reviewed using review templates. The nursing measures examined were physical activity, mindfulness, music, education/information/It support and dance.  Results: The main findings are that physical activity primarily affected QoL. Mindfulness had an impact on anxiety, depression and QoL. Music had the most clearly measured effect on anxiety. Education, information and It support as an intervention proved to primarily effect anxiety and depression. Education and information/It support did not have a significant effect where the participants felt that they had received too much information, which led to more concern.  Conclusion: With improved treatment options, there is an increase in survival and this means that higher demands are placed on taking care of mental illness that may occur in the aftermath of the disease. Regarding the nursing measures, there are many different ones, but depending on where in the course of the disease the woman is, the measures need to be adapted to the individual

Background  The number of men entering the nursing care profession is still low, which means that nurses are still a minority in nursing care profession. The possible cause for this gender discrepancy is sociocultural perception of society that the nursing care profession is only for women. However, the demand for gender balance in the nursing care profession has increased. And as the result the number of men joining the nursing profession is increasing.  Aim  The purpose of this paper was to describe patients’ experience of nursing care from male nurses.  Method  Nonsystematic literature review that analyzes the results of 16 studies, published 2011- 2021, with qualitative, quantitative as well as mixed method approaches, collected from Public Medline [Pubmed], Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and manual search to give answers to the aim of the literature review. The main results of articles were synthesized and analyzed under themes and subthemes.  Results  Most of the patients who participated in all studies have reported that they found the care provided by male nurses to be satisfactory; however, some of the patients had a negative perception of men as nurses. And a large majority of both male and female patients do not prefer male nurses when it comes to intimate care and genital examination.  Conclusions  Patients' experiences of nursing care of male nurses were quite positive. However, most of the patients’ perception and attitude of men as a nurse varied. These attitudes were influenced by socio-cultural perceptions of gender norms. Male nurses were not favored for intimate care either. / Bakgrund Antalet män som gör ingång i vårdyrket är fortfarande lågt, vilket betyder att de är en minoritet i hälso- och sjukvårdsyrket. Ursprunget för de möjliga orsakerna är sociokulturell uppfattning av samhället att vårdyrket bara är för kvinnor. Dock har kravet för könsbalans inom vårdyrket har ökat. Följaktligen har antalet män som gör ingång i vårdyrket ökat.  Syfte  Syftet var att belysa patienters erfarenheter av manliga sjuksköterskors omvårdnad.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ samt mixad-metoddesign inkluderades i resultatet. Artiklarna är publicerade mellan 2011 och 2021 hämtade från databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. Även manuell sökning tillämpades för att besvara syftet. Artiklarnas resultat har också analyserats och sammanställts under teman och subteman.  Resultat  De flesta patienterna i samtliga studier har tyckt att vården som ges av manliga sjuksköterskor är tillfredsställande även om några av patienterna hade en negativ uppfattning gentemot män som sjuksköterskor. Det framgick att en stor majoritet av både manliga och kvinnliga patienter inte föredrar manliga sjuksköterskor för intimvård samt genitala undersökningar.  Slutsats  Patienters erfarenheter av omvårdnad från manliga sjuksköterskor var ganska positiva, patienternas syn på män som sjuksköterskor varierade. Patienternas attityd mot vårdyrket påverkades av sociokulturella uppfattningar om könsnormer. Manliga sjuksköterskor var oönskade för intimvård.

The master thesis is dealing with the constructure of a house with nursing care. It’s four floor cellarless building with flat roof. The strucutural system is a wall system of brick blogs. Ceilings are solved as reinforced concrete floating slab with circuit reinforcing beam.

Bakgrund: Det är ungefär var tredje gravid kvinna drabbas av missfall. Många kvinnor har själv drabbats eller känner någon som har drabbats av missfall. Eftersom missfall kan vara sammankopplat med skuld och skam är sjuksköterskans bemötande viktigt för att kvinnorna ska kunna bearbeta sorgen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av vårdersonalen vid missfall. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en artikel av mixad metod. Artiklarna hämtade från CINAHL Complete, Medline samt Psycinfo och har legat till grund för resultatet och analyserats enligt Fribergs metod Resultat: Resultatet framkom i fem olika teman vilka var (1) Kvinnors upplevelse av information från vårdpersonalen, (2) Kvinnors upplevelse av de olika vårdmottagningarna (3) Kvinnors upplevelse av vårdpersonalens bemötande, (4) Kvinnors reaktioner av missfall (5) Kvinnors upplevelse av stöd och uppföljning. Diskussion: Resultatets övergripande fynd handlade om kvinnor som drabbats av missfall och deras upplevelse av vårdavdelningarna och där ingick bemötande från vårdpersonalen och även utifrån sjuksköterskans perspektiv. Diskussionen förs relaterat till Swansons teori, reflektioner från författarna och bakgrunden till litteraturöversikten. / Background: It is common for a woman to suffer miscarriage. Most women have suffered or know someone who has suffered a miscarriage. Because a miscarriage may be associated with guilt and shame, the nurse's response is of great importance to a woman who needs to process the grief. Aim: The purpose was to describe women's experience of caregivers in case of miscarriage. Method: A literature review has been carried out where ten qualitative scientific articles and one article of mixed method. The articles were obtained from CINAHL Complete, Medline and Psycinfo and have been the basis for the results and analyzed according to Friberg's method Results: The results emerged in five different themes which were (1) The woman's experience of information from the care staff, (2) The women's experience of care environments, (3) The women's need for the various care departments and, (4) Women's reactions to miscarriage, (5) Women's experience of support and follow-up. Discussion: The overall finding of the result was about women who were affected by miscarriage and their experience of care units, treatment from the nursing staff and from the nurse's own perspective. Discussions are conducted related to Swanson's theory, reflections from the authors and the background to the literature review.

Bakgrund: Akut konfusion är ett vanligt tillstånd hos patienter som genomgått kirurgi och innebär att patientens kognitiva förmåga är nedsatt. Forskning visar att patienter som drabbas av akut konfusion efter ett kirurgiskt ingrepp har högre mortalitet och resulterar i ett lidande för patienten med allvarliga komplikationer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanfatta olika omvårdnadsinterventioner som förebygger akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design där resultatet grundar sig på 10 kvantitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet visade att en användning av screeningverktyg, anpassning av omvårdnadsmiljön och en medverkan av närstående kunde förebygga utvecklingen av akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi. Slutsats: Effektiva screeningsverktyg och rätt omvårdnadsåtgärder i kombination med närståendes medverkan är avgörande preventionsfaktorer för akut konfusion hos patienter som genomgått kirurgi. Sjuksköterskan har en avgörande roll i det patientnära arbetet eftersom det är här som rätt åtgärder måste sättas in – på så vis kan akut konfusion förebyggas och minska lidandet för patienten. Tillståndet bör därför uppmärksammas och förebyggas med hjälp av sjuksköterskans kompetens och omvårdnad. / Background: Delirium is one of the most common postoperative complications and results in impaired cognitive function for the patient. It has been established from research that delirious patients had a higher risk for mortality, pathophysiological consequences and negative postoperative outcomes which can cause distress for the patient. Intention: The aim of this study was to survey nursing interventions that prevent delirium for patients who underwent surgery. Method: Quantitative literature review with a descriptive design, where the result is based on ten quantitative original articles. Results: The results show that use of clinical assessment tools for nurses, adaptation of the nursing environment and involvement of family members helped to prevent the development of delirium. Conclusion: Proper nursing assessment tools, adaptation of the nursing environment and involvement of family members helped prevent delirium. Nurses play a vital role in the patientcentered care as it is here warning signs needs to be identified – knowledge of this subject should therefore be studied. This helps to improve the quality of the nursing care, prevents delirium and reduces unnecessary suffering for the patients.

Bakgrund Sömnen har många viktiga funktioner. Det är bland annat under sömnen kroppen återhämtar sig. Vid inläggning på sjukhus upplever patienter att sömnen störs. Sömnstörning påverkar läkningsprocessen negativt. Syfte med denna litteraturstudie var att undersöka hur inneliggande vuxna patienter upplever sömnen i sjukhusmiljön samt vilken omvårdnad som främjar patienters sömn. Metod Allmän litteraturöversikt med en deskriptiv design. Studien innefattade tolv artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Artiklarna granskades med granskningsmallar och artiklarnas resultat analyserades och kategoriserades in under olika områden. Resultatet visade att patienternas upplevelse av orsaken till sömnstörning övergripande berodde på; tankar och oro som uppkom i sjukhusmiljön, störande faktorer i sjukhusmiljön, sjukdom och symtom samt rutiner på avdelningarna. Omvårdnadsåtgärder som främjade sömn var lindring av oro, anpassning av miljö, delaktighet och tillfredsställande smärtlindring. Slutsats Sjukhusmiljön har stor inverkan på sömnen. Öronproppar och sovmask kan erbjudas till patienter för att eliminera ljud och ljus. En dialog mellan sjuksköterska och patient kan vara till hjälp för att upptäcka och hitta lösningar till patientens sömnstörning. Det finns ett behov av mer utbildning och forskning kring sömnfrämjande omvårdnad. / Background Sleep is vital for various functions. Among other things sleep aid the human body to recover. Due to hospitalization many patients experience sleep disturbances. Sleep disruptions effects the healing process negatively. Purpose The purpose of this study was to investigate how adult inpatients experience sleep in the hospital environment and to identify promoting nursing care. Method Literature review with a descriptive design. The study included twelve articles both with qualitative and quantitative design. The quality of the articles was assessed and the content regarding sleep analyzed and categorized into subcategories. Result Showed that the reason for inpatients sleep disturbances were mainly caused by; thoughts and worries caused by the hospital environment, disturbing factors in the environment, illness and symptoms and also routines in the hospital wards. The result even showed nursing care that promoted sleep were relief of worry, adaptation of the environment, participation and sufficient pain relief. Conclusion Hospital environment have a major impact on sleep. Earplugs and eyemasks can be offered to patients to eliminate sound and light. A dialogue between the nurse and the patient can be helpful to discover and find solutions to the patient's sleep deprivation. There is a need for more education and research in sleep-promoting nursing.

The thesis is focused on the intra-aortic balloon counterpulsation (IABP) from the perspective of nurses in the cardiac intensive care. It consists of two parts. Theoretical and empirical. The theoretical part will deal with the intra-aortic balloon counterpulsation, including basic anatomy of the heart and blood vessels, the principle of IABC, its indications, contraindications, technology IABC and specific nursing care of patients with established IABC. The empirical part is treated as quantitative research, which is used for the data collection method anonymous questionnaire. The aim of the thesis is to determine nurses' knowledge of IABC in the cardiac intensive care and subsequent drafting of guidance for postoperative cardiac surgery department KARIM University, Prague. In this section are also included important questions and answers from the perspective of the specified variables obtained from the questionnaire and subsequent actions arising in practice. Key words Counterpulsation, Cardiac cycle, Aorta, Heart, Nursing care

Implanting of leadless pacemakers is an innovative alternative to conventional implants. Of important benefit for patients is the minimally invasive approach, the minimalisation of risk of infection in the system and the reduced impact on quality of life when compared with conventional implants. The aim of this work is to review how patients rate their quality of life pre and post implant of the leadless pacemaker. For our research, we opted for a qualitative research method in the form of a standardized questionnaire about the Leadless pacemaker. The questionnaire survey will be conducted from December 2016 until the end of August 2017. The research sample consists of patients who were implanted with the Leadless pacemaker during a four-year period from December 2, 2012 to October 31, 2016 and who attend our hospital's cardiac pacemaker clinic. We would like to present the results obtained in a peer-reviewed journal and in professional cardiology conferences in the nursing section. We present one aspect of treatment (quality of life) at our institution, which has the largest number of implants of Leadless pacemakers in the Czech Republic. keywords: leadless pacemaker, nursing care, pacemaker implant, quality of life

Bakgrund: Akutsjukvård ges till någon som blivit akut sjuk eller skadad, vården ska dessutom leva upp till samhällets krav på god och säker vård. Idag arbetar både grund- och specialistutbildade sjuksköterskor på Sveriges akutmottagningar. Teamarbete är en viktig framgångsfaktor för att öka effektiviteten av vården. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonals erfarenheter av och reflektioner kring teamarbete inom akutsjukvård.  Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Artikelsökningen genomfördes i PubMed och Cinahl. Artiklarna har granskats, analyserats och sammanställts.    Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras i tre kategorier och åtta underkategorier; Behovet av en formell struktur: Vikten av god kommunikation, Vikten av tydliga roller och Vikten av en ledare. Hinder för ett optimalt teamarbete: Oerfarna teammedlemmar och Arbete under stress. Möjligheter som främjar teamarbetet: Skapa goda relationer, Stötta och hjälpa varandra och Utbildning och träning.  Konklusion: Fungerande teamarbete är vitalt för patientsäkerheten. Sjuksköterskor har en betydande roll i teamet samt påverkar utfallet av teamarbetet och vården. Det behövs kontinuerlig träning och utbildning i teamarbete samt riktlinjer över hur teamarbete ska bedrivas. / Background: Emergency care is given to someone who has been acutely ill or injured, the care must also live up to society’s demands for good and safe care. In Sweden both registered- and specialist nurses work in the emergency department. Teamwork is an important factor to increase efficiency of care.  Aim: The aim of this study was to illuminate health personnel’s experiences of and reflections on teamwork in the emergency medical services.  Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Search for articles was conducted in the databases PubMed and Cinahl. Articles have been reviewed, analyzed and complied.  Results: Results of the literature study are presented in three categories and eight subcategories; Need of a formal structure: Importance of good communication, Importance of clear roles and Importance of a leader. Obstacles to optimal teamwork: Inexperienced team members and Working during stress. Options that promotes teamwork: Create good relationships, Support and help each other and Education and training.  Conclusion: Functional teamwork is vital for patient safety. Nurses have a significant role in the team and influence the outcome of teamwork and care. Continuous training and education are required as well as guidelines on how teamwork should be conducted.