Bakgrund   Endometrios är en kronisk sjukdom vid vilken livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Sjukdomen drabbar var tionde kvinna och kan orsaka kronisk smärta, smärta vid samlag samt menstruation och infertilitet. Socialstyrelsen rekommenderar i de nationella riktlinjerna för vård vid endometrios ett multiprofessionellt samarbete kring patienten. Det är sjuksköterskans uppgift att initiera samt organisera den interprofessionella vården. Det är även sjuksköterskans uppgift att tillhandahålla kvinnorna med stöd och information för att underlätta hantering av den, för flera kvinnor, svåra smärtan och komplexa symtombilden. Detta ämne valdes för att bredda kunskapen hos hälso- och sjukvårdspersonal och framför allt sjuksköterskor. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod Studiedesignen som valdes var en litteraturöversikt. En artikelsökning i tre relevanta databaser med avgränsningsåren 2009- 2019 gjordes varpå 15 artiklar kvalitetsgranskades samt analyserades med en integrerad analysmetod. Resultat Endometrios påverkade flera aspekter av kvinnors liv. Smärta löpte som en röd tråd genom de analyserade artiklarna och orsakade slitningar i familjen, parrelationen, samlivet samt i arbetslivet. Det orsakade psykisk ohälsa samt dålig självupplevd hälsa. Mötet med hälso- och sjukvården upplevdes av flertalet kvinnor som negativt. Slutsats  Endometrios hade en negativ effekt på kvinnornas livskvalitet och mötet med sjukvården orsakade flertalet av kvinnorna en stor del onödigt lidande. Nyckelord: Endometrios, Livskvalitet, Omvårdnad, Psykologi / Background Endometriosis is a chronic disease where the endometrium grows outside of the uterus. The disease affects one in ten women and can cause chronic pain, pain at intercourse and menstruation as well as infertility. In the national guidelines for care of endometriosis the health authorities recommend a multidisciplinary teamwork. The work of initiating and organizing this collaboration belongs to the nurse. It is also the nurse’s role to provide the women with support and information in order to help manage the often-difficult pain and complex symptoms. This topic was chosen to broaden the knowledge of health care professionals and especially nurses. Aim The aim was to illustrate women’s experiences living with endometriosis.  Method The chosen study design was a literary review. Article searches were done in three relevant databases with the inclusion years of 2009- 2019 whereupon 15 articles where chosen for a quality audit and an integrated analysis. Results Endometriosis affected several aspects of women's lives. Pain was the main theme throughout the analyzed articles causing tensions in family, couple relations, intimacy and work life. It caused mental ill-health as well as poor self-experienced health. Numerous women experienced the encounter with health care as negative. Conclusions Endometriosis had negative effects on the women’s quality of life and the encounter with health care often caused the women a great deal of unnecessary suffering. Keywords: Endometriosis, Nursing care, Psychology, Quality of life

No description available.

Bakgrund: Stroke ses som en av världens vanligaste folksjukdomar med ofta många och långa komplikationer i efterförloppet. Oavsett vart i vårdkedjan vårdpersonal är verksam i, är det stor sannolikhet att möta på patienter som någon gång kan ha drabbats av stroke. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa vårdpersonalens erfarenheter av att vårda patienter som drabbats av en stroke. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes där 6 artiklar analyserades genom Fribergs femstegsmodell. Vid sökningen av kvalitativa artiklar tillämpades databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Analysen genererade 4 huvudkategorier och 9 subkategorier. Huvudkategorierna var: omvårdnad och rehabilitering, teamarbete, kommunikation och information samt arbetssituationen. Konklusion: Vårdpersonal har många positiva erfarenheter av att vårda patienter som drabbats av stroke, där en strävan finns efter att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Det behövs dock fortsatt forskning, kunskap och utbildning utifrån vårdpersonalens perspektiv för att därmed kunna utföra en optimal omvårdnad och rehabilitering. / Background: Stroke is seen as one of the world's most common public diseases with often many and long complications in the aftermath. Regardless of where in the care chain healthcare staff are active in, there is a great chance of meeting patients who may have suffered a stroke at some point. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on the care staff's experiences of caring for patients affected by a stroke. Methods: A qualitative literature study was performed where 8 articles where analyzed through Friberg's five-step model. When searching for qualitative articles, the databases Cinahl and Pudmed were applied. Results: The analysis genereted 4 main categories and 9 subcategories. The main categories where: nursing and rehabilitation, teamwork, communication and information, and the work situation. Conclusion: Nursing staff have many positive experiences of caring for patients affected by stroke, where there is an effort to work from a person-centered approach. However, continued research, knowledge and education from the care staff's perspective are needed to be able to perform optimal nursing and rehabilitation.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas – sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande – ur ett genusperspektiv. Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande. Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje. Både kvinnor och män har preferenser för att bli vårdade av kvinnliga sjuksköterskor men hyste olika preferenser för delaktighet och omgivning. Kvinnors uppfattningar av vårdande vid missnöje var främst gällande bemötande, attityder och respekt från sjuksköterskor medan männens uppfattningar i större utsträckning gällde organisation och struktur.  Diskussion: Är sjuksköterska som yrke feminiserat? Förväntas kvinnor vara mer delaktiga i sitt eget vårdande på grund av könsroller och stereotyper i samhället? Vad beror olikheterna i uppfattningar av vårdandet på – blir kvinnor och män bemötta olika och hur kommer det sig att män inte riktar samma mängd kritik mot vårdandet som kvinnor? Kan det bero på normen om maskulinitet som icke sårbar? / Background: In modern society there is an on-going debate about gender and gender identity, the debate focuses on wage differences, parenting as well as nursing in regard to gender and can be seen all over media, on TV, in the papers as well as on the Internet. Studies have showed that women and men perceive certain aspects of nursing differently and also possess different preferences regarding the conduct of nursing care – nurses should therefore be able to have a gender sensitive approach in the encounter with patients. Aim: The purpose of this paper is to describe patients’ perceptions of nursing care from a gender perspective. Method: This paper was conducted through a literature review of 14 scientific, peer-reviewed articles that were analysed with a qualitative design. The theoretical frame of reference for this paper was Katie Eriksson’s theory on caring. Results: The results consist of three themes; (a) Women and men’s expectations and wishes regarding nursing care, (b) When the expectations and wishes are not met and (c) When expectations and wishes are met. The results show that disparities in perceptions of nursing care only arise when the patients are dissatisfied. Both women as well as men prefer female nurses to handle the nursing care although they have different preferences for participation and surroundings. When women described their dissatisfaction it was mostly regarding attitudes, respect and treatment from nurses while the men described aspects of the organisation and structure of nursing care. Discussion: Is the nursing profession feminized? Do we expect women to be more participatory than men in their own care due to gender roles and stereotypes? Why do these disparities arise – are women and men treated differently by nursing staff and how come men does not reflect as much criticism towards care as women do? Could it be the leading norm about masculinity as non-vulnerable?

Bakgrund: Ätstörningar är ett allvarligt folkhälsoproblem som ger psykiatriska och kroppsliga konsekvenser samt en försämrad livskvalitet. Det utlösande i förloppet att utveckla en ätstörning anses vara en sammankoppling av biologiska, sociala eller psykologiska faktorer. Samsjukligheten mellan ätstörningar och depression, samt relaterade syndrom som ångest, tvångssyndrom och självskadebeteenden är vanligt förekommande. Sjuksköterskan kan möta dessa patientgrupper i olika former av vårdkontexter, då ätstörningsproblemen ses öka i dagens samhälle. För att kunna ge den bästa vården till personer med anorexia nervosa så krävs kunskap hos sjuksköterskan kring sjukdomen och omvårdnaden.  Syfte Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka erfarenheter av omvårdnad hos personer med anorexia nervosa ur ett patientperspektiv. Metod En icke systematisk litteraturöversikt har använts som metod. En sammanställning av befintlig relevant forskning har gjorts för att undersöka personer med anorexia nervosa erfarenheter av omvårdnad. Datainsamlingen skedde genom databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo, där 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär valdes ut för en integrerad dataanalys.  Resultat Fyra huvudkategorier med underkategorier identifierades, Upplevelsen av vårdmötet med vårdrelationen, holistiskt synsätt och vårdpersonalens förståelse och kunskap. Att vägleda och ha struktur i omvårdnaden och betydelsen av hälsosamma vanor med främja goda matvanor och vikten av socialt stöd samt upplevelsen av vårdmiljöns betydelse.  Slutsats Vårdrelationen mellan personerna med anorexia nervosa och sjuksköterskan ansågs vara av stor vikt för en positiv återhämtning. Det framkom att personerna önskade att sjuksköterskorna utförde sin yrkesroll omsorgsfullt, med ett vänligt beteende, visade respekt, värdighet och medkänsla. Sjuksköterskan ansvarar för regler och struktur i behandlingen, som visade sig både ha för- och nackdelar. Bristande kunskap hos vårdpersonal visade sig vara ett av flera identifierade problematiska områden. För att komma åt de identifierade problemområdena så krävs vidare forskning. / Background Eating disorders are a serious public health issue that give psychiatric and bodily consequences and a worsened quality of life. Developing an eating disorder is considered to be an interconnection of biological, social and psychological factors. The comorbidity of eating disorders and depression, along with related syndromes as anxiety, obsessivecompulsive disorder and self-harming behaviors, are common. Nurses can meet these patient groups in different care contexts today. In order to provide the best care to people with anorexia nervosa, nurses need knowledge of the disease and nursing care. Aim The aim of this literature review was to investigate experiences of nursing care in individuals suffering from anorexia nervosa from a patient perspective. Method Non-systematic literature review method was used. A compilation of existing relevant research has been done to explore the experiences people with anorexia nervosas have of nursing care. The data collection took place through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO, where 15 articles of qualitative and quantitative nature were selected for an integrated data analysis. Results Four main categories with subcategories were identified. The experience of the care encounter, care relations, holistic approach and care staff understanding and knowledge. To guide and have structure and the importance of healthy habits, promoting good eating habits and the weight of social support and experience of care environment Conclusions The relationship between persons with anorexia nervosa and nurses was seen to be of great assistance towards a recovery. It was shown that the people wanted nurses to perform their professional role carefully, with a friendly demeanor, respect, dignity and compassion. Nurses were responsible for rules and structure in the treatment, and were shown to have both advantages and disadvantages. Lack of knowledge among healthcare professionals proved to be one problem area, and in order to identify them further research is required.

Bakgrund: Hot och våld förekommer i alla delar av vården och det speglar ett hårdare klimat i samhället och framförallt inom akutsjukvården. Ambulanspersonalen arbetar patientnära och är extra utsatta i både ensamarbete och i komplexa situationer. Att uppleva hot och våld i arbetet kan få negativa konsekvenser för ambulanspersonalens hälsa och även för patientsäkerheten. Författarna har valt personcentrerad vård som specifikt kompetensområde då det har en betydande del av omvårdnadsprocessen. Syftet: Syftet var att belysa erfarenheter av hot och våld i samband med omhändertaganden av patienter inom ambulanssjukvård. Metod: Litteraturöversikt med en systematisk metod. Artiklarna söktes i två olika databaser, PubMed och CINAHL och totalt inkluderades 16 artiklar till resultatet. Analysmetoden som användes var en integrerad analys. Resultatet: Analyserades till tre kategorier; variationer av hot och våld, bidragande faktorer till hot och våld, konsekvenser av hot och våld. Resultatet visade att vara ung ambulanspersonal och sakna arbetslivserfarenhet var en bidragande orsak för att utsättas för hot och våld. De som utsätter ambulanspersonal för hot och våld var patienten, anhöriga och andra personer på plats. Slutsats: Det finns faktorer som ambulanspersonalen inte kan påverka. En starkt bidragande orsak till hot och våld mot ambulanspersonal var alkohol- och drogpåverkade patienter. Det som genomsyrar nästintill alla artiklar är att yngre och oerfaren personal lättare hamnar i dessa situationer, då den kliniska erfarenheten och livserfarenheten saknades. Det är viktigt att ambulanspersonalen är situationsmedveten och kan förutse vilka situationer som kan urarta och förebygga dessa. Konsekvenserna kan bli påtagliga i form av ökad stress och empatinedsättning för patienterna om personalen inte får det stöd som efterfrågas. / Background: Threats and violence occur in every part of the healthcare system and this is a reflection of a harder climate in society, especially in emergency medical services. Ambulance staff work closely with the patients and are vulnerable in situations when they are alone and when the situation is complex. When experiencing threats and violence at work can have negative consequences for the ambulance staff´s health and for the patient safety. Person-centred care has an imported role in the nursing-process. Aim: To illustrate the experiences in situations where threats and violence occur towards ambulance staff meanwhile they took care of patients. Method: Was a literature overview with a systematic method. The articles were searched in two different databases, PubMed and CINAHL and a total of 16 articles were included to the result. The analysis method used was a integrated analysis. Results: Were analysed in to three categories; variations of threats and violence, contributing factors to threats and violence, consequences of threats and violence. The results showed that being young and work in the ambulance and if they had none work experience was a contributing factor for being exposed to threats and violence. It´s patients, relatives and people on site who expose´s the ambulance staff for threat and violence. Conclusion: There were factors that the ambulance staff couldn't affect and one major contributing factor which led too threat and violence were alcohol- and drug affected patient´s. In almost all the article showed that younger and unexperienced ambulance staff were end up easier in these situations. It´s important that ambulance staff are aware of the situation and can predict which situations can degenerate and prevent them. The consequences for ambulance staff that don´t receive the support that was requested could lead to increased stress and lack of empathy toward the patient.

Bakgrund: Missfall är en vanlig graviditetskomplikation som sker i ungefär 20% av alla kända graviditeter. Att genomgå missfall innebär en stor sorg och förlust. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge god omvårdnad till kvinnor som genomgår missfall. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad vid missfall. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Nio vetenskapliga artiklar bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier; att möta komplexa behov, att ge skriftlig och muntlig information, att ge emotionellt stöd, vårdmiljön betydelse och sjuksköterskans känslor. Sjuksköterskorna upplevde att kvinnorna var i behov av såväl fysisk som emotionell omvårdnad för att underlätta förlusten. Att ge omvårdnad vid missfall kunde vara utmanande i en stressig vårdmiljö. Sjuksköterskorna upplevde att mötet med kvinnorna kunde vara en känslomässig utmaning. Konklusion: Att möta patienter som upplevde sorg efter ett missfall var en stor emotionell påfrestning för sjuksköterskor. Utmaningen var större för de sjuksköterskor som inte hade så lång yrkeslivserfarenhet eller som upplevde en avsaknad av utbildning och stöd. Sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att tillgodose såväl fysiska som emotionella behov i omvårdnaden. / Background: Occurring in 20% of pregnancies, miscarriages is a quite frequent complication. Grief and a feeling of loss are common emotions reported. The nurse has an important role in the perinatal bereavement care. Aim: The aim was to describe the experiences of nurses caring for women undergoing a miscarriage. Method: A general literature study with an inductive approach was implemented. Nine scientific articles were analyzed through content analysis. Results: The result based on five main categories; understand and met the complex needs, to provide written and verbal information, to provide emotional support, a good caring environment and the nurses feelings. To ease the grief, the nurses found the women in need of physical and emotional care. Nursing care could be a challenged by a stressful working environment. Conclusion: Meeting women in grief after a miscarriage, could arouse an emotional stress. To newly educated and unexperienced nurses and for nurses in need of more support and education, the challenge was even more significant. The nurses found it important to fulfill the needs of both physical and emotional care.

Bakgrund: Patientsäkerheten brister ibland i vården men är så viktig för den enskilda individens mående och tillfrisknande, begreppet innebär att patienter inte ska komma till skada eller att vårdåtgärder uteblir som patienten är i behov utav. Olika faktorer kan påverka att oförutsedda händelser inträffar som kan medföra en patientsäkerhetsrisk, för att dessa faktorer skall kunna uppmärksammas rapporteras händelser in som avvikelser av involverad personal. Det saknas studier gjorda på vilka områden som identifieras bland dessa avvikelser. Syfte: Syftet var att beskriva vilka typer av avvikelser som rapporterats in samt antal per år och analysera vilka områden som identifieras bland avvikelserna inom intensivvården för att främja patientsäkerheten. Metod: En registergranskning med tematisk analys av 212 avvikelser inrapporterade i sjukhusets interna avvikelsesystem. Resultat: Studien visar att de avvikelser som rapporterats till största del består av undvikbara vårdskador, 85 %, samt 15 % oundvikliga vårdskador. De områden som förekommer rör mestadels läkemedelsförseelser samt bristande följsamhet kring riktlinjer. Det är många olika faktorer som identifierats som potentiella orsaksområden men arbetsmiljö, kompetensbrist, den mänskliga faktorn samt organisatoriska faktorer är de återkommande områden som identifierats. Slutsats: Resultaten från denna studie visade att arbetsmiljö är en faktor som är starkt förknippad med patientsäkerhet. Majoriteten av alla negativa händelser som inträffar är undvikbara då det till största del är läkemedelsbetingade eller en brist på följsamhet av etablerade rutiner på avdelningen. De oundvikbara händelser som inträffat är till största del beroende på organisatoriska faktorer och därmed ej något som vårdpersonal hade kunnat förändra utgången av. / Background: Sometimes patient safety is lacking in care, but it is very important for the individuals care and recovery, the concept means that patients should not be harmed or lack nursing care that the patient is in need of. Various factors can affect the occurrence of unforeseen events that may be a patient safety risk, so for these factors to be noticed, events are reported as deviations of the staff involved, no studies have been done on what these deviations have for common areas. Purpose: The purpose was to describe which types of deviations that were reported over time and to analyze what common areas there is for the deviations reported in intensive care units to improve patient safety. Method: A registries study of 212 deviations from the hospitals internal deviation-database with a thematic analysis. Result: The deviations reported consists of avoidable medical errors, 85%, and 15% of unavoidable medical errors. The common areas that occur are drug misconducts and lack of adherence to guidelines. There are different factors that have been identified as potential causes, but the working environment, lack of competence, the human factor and organizational factors are the recurring areas identified. Conclusion: The working environment is a factor that is strongly associated with patient safety. The majority of all deviations that occur are avoidable as they are drug misconducts or lack of adherence to established guidelines on the department. The unavoidable medical errors occurred due to organizational factors and are therefore not something that healthcare personnel could have changed the outcome of.

Bakgrund: Sjukhus upplevs för många som en främmande plats där vårdmiljön innehåller flera sömnstörande intryck. En störd sömn kan på sikt orsaka ohälsa, obehag och försämrad läkning hos patienter. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser av hur vårdmiljön påverkar sömnen på vårdavdelningar, samt utforska sjuksköterskornas upplevelser av hur vårdmiljön påverkar patienternas sömn. Metod: Syftet har besvarats med hjälp av en litteraturöversikt. De ingående artiklarna som inkluderats har varit av kvalitativ ansats samt multimetodsstudier med kvalitativa inslag. Litteratursökningen har genomförts i databaserna PubMed, CINAHL, PsycInfo, Svemed+ och Google Scholar. De inkluderade studierna i detta arbete har genomgått en kvalitetsanalys där de erhållit medel till hög kvalité. Resultat: Resultatet har sammanställts i fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier. I resultatet framkom det att vårdavdelningens klimat med allt från ljud och buller till ljus och en skiftande temperatur påverkade patienternas sömn. Avdelningens omvårdnadsrutiner och den medicintekniska utrustningen var orsaker till sömnstörningar och rubbad dygnsrytm. Det egna upplevda hälsotillståndet med såväl fysiska som psykiska aspekter, till följd av symtom och påfrestande tankar gjorde det svårt att sova. Patienterna och sjuksköterskorna upplevde att möten och interaktionen med andra patienter och vårdpersonal väckte känslor som i olika avseenden påverkade sömnen. Slutsats: Med anledning av studiens resultat kan slutsatser dras att området är komplext och att mer forskning behövs, i synnerhet på sedvanliga vårdavdelningar. En bredare kunskapsbild gällande sömn skulle därmed innebära att fler åtgärder tillämpas kliniskt i syfte att främja patienters sömn. / Background: The health facility environment is an unaccustomed place which is filled with sleep disturbing impressions. Disturbed sleep contributes to illness, discomfort and a decreased healing process for the patients. Aim: The aim of this study was to illustrate the patients experiences of how the health facility environment affects the sleep of patients in hospital wards and explore nurses experiences of how the health facility environment affects the patients sleep. Method: To answer the aim of this study a literature review was conducted with qualitative and multimethod studies. The literature search used the databases PubMed, CINAHL, Psycinfo, Svemed+ and Google Scholar. The included articles in this study has passed through a quality analysis and have received average- to high quality. Results: The results have been put together in four main categories with associated subcategories. The results showed that the ward climate with sound and noise to light and a changing temperature affected the patients sleep. Nursing care routines and the medical equipment were causes of sleep disorders and deranged circadian rhythm. The own state of health with physical and mental aspects, as symptoms and stressful thoughts were experiences that made it hard to sleep. The patients and nurses experienced that encounters and interactions with other patients and staff evoked emotions which in different ways affected the sleep. Conclusion: With reason to this study conclusions can be made that this field of care is complex and more research is needed, especially at customary wards. A wider knowledge regarding sleep would mean that more measures can be applied clinically to promote patients sleep.

Bakgrund: Diagnosen demens förekommer världen över och i framtiden förutses antalet drabbade stiga i takt med att livslängden ökar. Demens är en diagnos som innefattar olika symptom. Symptom uppkommer i samband med sjukdomar eller skador i olika delar av hjärnan och den drabbade kan uppleva problem med att hantera sin tillvaro. Några av symptomen vid demenssjukdom kan vara glömska, svårigheter med fysiken och motoriken, svårigheter att orientera sig samt rastlöshet och irritabilitet. Sjuksköterskan skall kunna arbeta ensam eller tillsammans med andra för att bedöma, diagnostisera, planera, genomföra, och utvärdera omvårdnadsarbetet. Utvecklingen av teknik inom vården ställer sjuksköterskor inför nya krav och uppgifter. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av tekniska hjälpmedel inom demenssjukvården. Metod: Beskrivande litteraturstudie där kvalitativa artiklar användes. Totalt inkluderades 11 artiklar. Databasen MEDLINE via PubMed användes för att söka upp samtliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskor hade både positiva och negativa erfarenheter. Det ansågs vara viktigt med ett gott samarbete tillsammans med rutiner för implementering och användning av tekniska hjälpmedel. Kunskap om teknologin och ett personcentrerat förhållningssätt var en grundläggande del av omvårdnaden med tekniska hjälpmedel. Sjuksköterskornas erfarenheter visade även att etiken var ett viktigt område att ha i åtanke vid arbetet med tekniska hjälpmedel. Slutsats: Rutiner, teamarbete, kunskap och utbildning är grunden för att arbeta kvalitetssäkert med tekniska hjälpmedel. Den tekniska utvecklingen går hela tiden framåt och teknik i vården är något alla sjuksköterskor någon gång kommer att möta. Det är viktigt att vi tar vara på de erfarenheter som redan finns för att sjuksköterskeyrket och omvårdnadsarbetet skall kunna växa i takt med tekniken. / Background: The diagnosis dementia exists all over the world and the occurrence is expected to rise in the future, as the life span increases. Dementia is a diagnosis that includes different symptoms. Symptoms occurrences is associated with diseases or damages in different parts of the brain and the affected can experience difficulties with handling their existence. Some of the symptoms of dementia can be forgetfulness, difficulties with physics and motor skills, difficulties in finding their way, restlessness and irritability. Nurses shall be able to work alone or with others to assess, diagnose, plan, implement and evaluate the nursing work. The development of technology in health care settings introduces nurses to new demands and tasks. Aim: The aim of the literature study was to describe nurses’ experiences with assistive technology when caring for people with dementia. Method: Descriptive literature study using qualitative articles. A total of 11 articles was included. The database MEDLINE through PubMed was used when searching for articles. Main results: Nurses experiences with assistive technology was both positive and negative. It was crucial that all the professions were working together with routines for the implementation and application of assistive technology. Knowledge of the technology and a person-centered approach was a key-point in the work with assistive technology. The nurses experiences showed that the ethics was an important subject to consider when talking about and using the technology. Conclusion: Routines, teamwork, knowledge and education is the foundation of quality assured care with assistive technology. The technical development is constantly moving forward and technology in health care is something every nurse is eventually going to face. That is why it is important to take care of the existing experiences so that the nursing profession and work can grow alongside the technology.