Demens är ett samlingsbegrepp för flertalet kroniska sjukdomar vilka gemensamt påverkar personens kognitiva funktioner i ett successivt progredierande förlopp. Gemensamt är att personens förmåga att kommunicera påverkas. Demenssjukdomarna medför vidare inverkan på den sjukes livssituation, såväl socialt, psykologiskt som fysiologiskt. Symtombilden är beroende av hjärnskadans omfattning såväl som samspelet med omgivningen. Ofta bor personer med demenssjukdom under senare delen av sjukdomsförloppet på ett särskilt boende, där vård och omsorg tillhandahålls. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadspersonalens erfarenhet av kommunikation med personer med demenssjukdom inom särskilt boende. Metoden för studien var kvalitativ, med ansats genom en litteraturöversikt, där systematisk sökning genomfördes i databasen PubMed. Femton artiklar inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades via integrerad analys. Resultatet redovisas via tre kategorier vilka sammanfattar omvårdnadspersonalens erfarenheter av kommunikation med personer med demenssjukdom; ”Organisationers ramar påverkar kommunikationens förutsättningar”, ”Personalens strävan efter strategier i kommunikationen” och ”Kommunikationen medför ömsesidiga konsekvenser”. Resultatet visade att omvårdnadspersonalens förutsättningar att kommunicera med vårdtagarna påverkas av utbildning och organisationers struktur och kultur samt tillgången av tid. Omvårdnadspersonalen strävar efter att tolka vårdtagarnas uttryck korrekt. Då tolkningen är framgångsrik upplevs uttrycken meningsfulla. Strävan efter att skapa och upprätthålla en omvårdnadsmässig relation uttrycks, vilket anses vara en förutsättning för god omvårdnad. Förhållandet mellan förutsättningar och framgångsrik kommunikation skapar positiva eller negativa känslor hos såväl personal som vårdtagare samt inverkar på omvårdnadens kvalitet. Slutsatsen ifrån litteraturstudien var att omvårdnadspersonalen har insikt i kommunikationens avgörande roll för kvaliteten på omvårdnaden om demenssjuka personer, men saknar ibland förutsättningar för att kunna skapa en relation till, och sedermera en god kommunikation med, vårdtagaren. Personer med demenssjukdom har under sjukdomens progress, även i slutskedet, kvarvarande förmågor att kommunicera. / Dementia is a collective term for several chronic diseases which jointly affect the person's cognitive functions in a successively progressive course. Common is that the person's ability to communicate is affected. The dementia diseases also have an impact on the patient's life situation, both socially, psychologically and physiologically. The symptoms depend on the extent of the brain damage as well as the interaction with the environment. Often people with dementia during the latter part of the disease course live in a nursing home, särskilt boende, where care and attention is provided. The aim of the literature study was to shed light on the nursing staff's experience of communication with people with dementia in nursing homes. The study was conducted using a qualitative method as a literature review, where a systematic search was performed in the database PubMed. Fifteen articles were included, quality reviewed and analyzed via integrated analysis. The results are reported via three categories which summarize the nursing staff's experiences of communication with people with dementia; "Organizations' frameworks affect the conditions of communication", "Staff's pursuit of strategies in communication" and "Communication entails mutual consequences". The results showed that the nursing staff's prerequisites for communicating with people with dementia are affected by the structure and culture of education and organizations, as well as the availability of time. The nursing staff strives to interpret the care recipients' expressions correctly. When the interpretation is successful, the expressions are perceived as meaningful. The effort to create and maintain a nursing relationship is expressed, which is considered a prerequisite for good nursing. The relationship between conditions and successful communication creates positive or negative feelings in both staff and care recipients and affects the quality of care. The conclusion from the literature study was that the nursing staff has insight into the crucial role of communication for the quality of care for people with dementia, but sometimes lacks the conditions to be able to create a relationship with, and later good communication with, the care recipient. People with dementia have, during the progression of the disease, even in the final stages, remaining abilities to communicate.

Bakgrund  Långvarig smärta har en mångfacetterad grund och kan uttrycks på olika sätt. Den långvarigasmärtan har en stor prevalens i samhället och orsakar ofta lidande i flera dimensioner därhälso- och sjukvården arbetar för att förhindra dessa. Hälso- och sjukvården arbetar medmultimodal behandling i samarbete med patienterna för att hitta en acceptabel smärtnivå och en fungerande vardag. I samband med behandling får patienterna kontakt med vårdpersonalsom utför omvårdnad. För att utveckla omvårdnadsarbetet kan patienters upplevelser studeras. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av omvårdnadens betydelse vid långvarigsmärta. Metod Designen var en icke-systematisk litteraturöversikt. I databaserna PubMed och CINAHL, sominnehar omvårdnadsvetenskaplig litteratur, söktes originalartiklar. Artiklarna avgränsades tillpublicering mellan åren 2010–2020 och skulle vara skrivna på engelska. Efter metodisktsökande, kvalitetsgranskning och analys med en integrerad analysmetod inkluderades 17artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat Utifrån patienters upplevelser identifierades faktorer som beskrevs vara betydelsefulla delar iomvårdnaden. Tre kategorier skapades för att beskriva dessa faktorer: Partnerskap mellanvårdpersonal och patienter, struktur i omvårdnaden och patientens förväntningar påvårdpersonalen. Slutsats Resultatet tyder på att omvårdnad som utförs med ett uttalat holistiskt och personcentreratpartnerskap, där kunskap, kontinuitet och tillräckligt med tid finns tillgängligt, verkarupplevas som positivt och hjälpsamt av patienter med långvarig smärta. Kunskapen fråndenna litteraturöversikt kan ses som en sammanställning av information om patientersupplevelser av betydande delar i omvårdnaden som kan hjälpa sjuksköterskor i arbete mot enbättre omvårdnad och lindrandet av patienters lidande. / Background Chronic pain has a multifaceted basis and can be expressed in different ways. The chronicpain has a high prevalence in society and often causes suffering in several dimensions wherethe health service works to prevent these. The health service works with multimodal treatmentin collaboration with the patients to find an acceptable level of pain and a functioningeveryday life. In connection with treatment, patients get in touch with healthcare professionalswho perform nursing. To develop nursing, patients' experiences can be studied. Aim The purpose was to describe patients’ experiences of nursing care of importance for peoplewith chronic pain. Method The design was a non-systematic literature review. Original articles were searched indatabases with nursing science literature. The articles were limited to publication between theyears 2010-2020 and were to be written in English. After methodological search, qualityreview and analysis with an integrated analysis method, 17 articles of both qualitative andquantitative methods were included. Results Based on the patient's experiences, some factors were identified that were described asimportant parts of the care. Three categories were created to describe these factors:Partnerships between healthcare professionals and patients, the structure of care and thepatient’s expectations of healthcare professionals.  Conclusions The results indicate that nursing care provided with a pronounced holistic and person-centeredpartnership, where knowledge, continuity and sufficient time are available, seems to beperceived as positive and helpful by patients with chronic pain. The knowledge from thisliterature review can be seen as a compilation of information about patients 'experiences ofsignificant parts of nursing that can help nurses towards better nursing and the relief ofpatients' suffering.

Ambulanssjuksköterskor träffar dagligen patienter i olika situationer. Varje situation är unik och ställer höga krav på ambulanssjuksköterskans kommunikativa förmåga, både icke-verbalt och verbalt. God kommunikation är en förutsättning för en bra vårdrelation mellan patienten och vårdaren och har visat sig vara en central del för att uppnå personcentrerad vård. Bristande kommunikation i vården är ett av de vanligaste klagomålen från patienter och har visat sig kunna leda till sämre vård, ökade risker för vårdskador samt ökade socioekonomiska kostnader. Syftet var att identifiera vilka faktorer som enligt patienten upplevs inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal prehospitalt. Metoden som valdes var en litteraturöversikt där sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. 16 kvalitativa vetenskapliga studier användes i föreliggande litteraturöversikt efter att de kvalitetssäkrats och analyserats. I resultatet framkom fyra huvudkategorier som enligt patienten upplevdes inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal: Inge trygghet, Bekräftelse, Dialog, Information. Under kategorin Inge trygghet framkom tre subkategorier: Bemötande, Paralingvistiska element samt Empati. Slutsatsen var att de nyckelfaktorer som enligt patienten upplevdes inverka på kommunikationen med ambulanspersonal var vitala för att möjliggöra personcentrerad vård och ökad patientsäkerhet. Ytterligare forskning inom området är nödvändigt för att säkerställa vilka faktorer som enligt patienten upplevs inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal prehospitalt / Ambulance-nurses meet patients on a daily basis in different situations. Every situation is unique and places high demands on the ambulance nurse’s communicative ability, both non- verbally and verbally. Good communication is a prerequisite for a good care relation between patient and carer and has proven to be a central part of achieving person-centered care. Deficient communication in healthcare is one of the most common complaints from patients and has been shown to be able to lead to inadequate care, increased risks of adverse events and also increased socio-economical costs. The aim was to identify which factors according to the patient are perceived to affect the communication in the encounter with ambulance personnel in the prehospital environment. The method that was chosen was a literature review where searches for scientific articles were made in the databases Cinahl and PubMed. 16 qualitative scientific studies were used in this literature review after they were quality assured and analyzed. The results emerged in four main categories which, according to the patient, were perceived to influence the communication in the meeting with ambulance personnel: Provide security, Confirmation, Dialogue, Information. Under the category Provide safety three subcategories emerged: The encounter, Paralinguistic elements and Empathy. The conclusion was that the key factors, which according to patients were perceived to affect the communication with ambulance personnel were vital in enabling person-centered care and increased patient safety. Further research within this field is necessary to ensure which factors influence on the communication in the encounter with the ambulance personnel in the prehospital environment.

Trauma definieras som skador som uppkommer av kraftigt våld. Dessa skador kan medföra hot mot individens liv och hälsa eller risk för allvarlig kvarstående funktionsnedsättning. Med den åldrande populationen i samhället finns ett behov av ändring av fokus i traumaomhändertagandet och omvårdnaden. Äldre patienter har en högre risk för komplikationer samt dödlighet vid trauman då den äldre patienten har minskade fysiologiska funktioner och ändrade reserv- och reparationskapaciteter.  Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar den äldres omvårdnad i traumaomhändertagandet. För denna studie genomfördes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes i Pubmed och Cinahl och 15 vetenskapliga artiklar valdes ut. Data analyserades genom en integrerad analys där resultatet sammanställdes och presenterades i resultattabell.  Denna studie identifierade två huvudkategorier och totalt fem underkategorier. De huvudkategorier som uppenbarades var betydelsen av specialistkunskap och standardiserade arbetssätt i omvårdnaden av den äldre traumapatienten. I de 15 artiklar som hittades till denna studie framkom bland annat att specialistsjuksköterskans kompetens, advanced care planning, att arbeta i team, strukturerat arbetssätt, kontinuitet och identifiering av risker var faktorer som hade betydelse för omvårdnaden och omhändertagandet för den äldre traumapatienten.   Denna studie belyser faktorer som påverkar omvårdnaden och omhändertagandet för den äldre traumapatienten, dessa faktorer kan hjälpa vården att identifiera den äldres behov. Att utveckla vårdprogram för de äldre traumapatienterna, öka specialistkunskaper hos vårdpersonalen, arbeta med rutiner och identifiering av risker samt att arbeta mer utifrån den äldres egna mål skulle påverka omhändertagande av den äldre traumapatienten positivt. / Trauma is defined as injuries that arise from severe violence. These injuries can pose a threat to the individual's life and health or a risk of severe permanent disability. With the aging population in society, there is a need to change the focus in trauma care and nursing. Elderly patients have a higher risk of complications and mortality from trauma as the elderly patient has reduced physiological functions and altered reserve and repair capabilities. The purpose of this study was to shed light on factors that affect the elderly's nursing in trauma care. A literature review was conducted for this study. Searches were conducted in Pubmed and Cinahl and 15 scientific articles were selected. Data were analyzed through an integrated analysis where the results were compiled and presented in the results table. This study identified two main categories and a total of five subcategories. The main categories that were revealed were the importance of specialist knowledge and standardized working methods in the care of the elderly trauma patient. In the 15 articles found for this study, it emerged, among other things, that the specialist nurse's competence, advanced care planning, working in teams, structured working methods, continuity and identification of risks were factors that were important for the nursing and care of the elderly trauma patient. This study highlights factors that affect the care and nursing of the elderly trauma patient, these factors can help the care to identify the elderly's needs. Developing care programs for the elderly trauma patients, increasing specialist knowledge of the care staff, working with routines and identifying risks and working more based on the elderly's own goals would have a positive effect on the care of the elderly trauma patient.

En åldrande befolkning i västvärlden leder till ett högre antal äldre över 80-års ålder. Ambulanssjuksköterskan ska enligt riktlinjer jobba med professionellt, personcentrerat och vetenskapligt med ansvar för omvårdnad, symtomlindring och behandling av patienter. Det finns begränsat med material som beskriver den omvårdnad i ambulanssjukvården. Syftet var att beskriva upplevelser av omvårdnadsåtgärder för den geriatriska patienten med höftledsfraktur inom prehospital akutsjukvård. Använd metod har varit en integrerad litteraturöversikt med systematisk ansats och en integrerad analysmetod vilket är en sammanställning av befintlig forskning inom experimentell, icke-experimentell, teoretisk och empirisk kunskap vilka integreras inom ett specifikt område. Tretton kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts för att svara på studiens syfte. Resultatet visade att empati är en av grunderna för att patienten ska få känna sig som personer och inte ett tillstånd. Det tyder på vikten av att patienter får förtroende för ambulanspersonalen för att vården ska bli så bra som möjligt. Kommunikation är en annan av grunderna till att patienten ska få en bra upplevelse av prehospital sjukvård. Kontinuerlig kommunikation gör patienten mindre stressad. När patienten upplever att ambulanspersonalen är deltagande och medkännande blir vården blir mer personcentrerad än sjukdomsfokuserad. Ett bra patientmöte leder till minskad oro och rädsla hos patienten, samt att patienten får större förtroende för ambulanspersonalen. Slutsatsen var att det är viktigt att ambulanspersonal förstår hur deras agerande påverkar patientmötet. Genom att ambulanspersonalen jobbade engagerat och personcentrerat kunde de göra patienten delaktig i sin vård vilket ökade patientens välbefinnande samt minskade deras lidande. De omvårdnadsåtgärder som har visat sig viktiga i den här studien är kommunikation, empati samt personcentrerad omvårdnad. / An aging population in the Western world leads to a higher number of elderly people over the age of 80. According to guidelines, the ambulance nurse must work in a professional, person- centred and scientific manner with responsibility for nursing, symptom relief and treatment of patients. There is limited material that describes nursing in the ambulance service. The aim was to describe experiences of nursing care for the geriatric patient with hip fracture in pre-hospital emergency care. The method used has been an integrated literature review with a systematic approach and a integrative analysis method, which is a compilation of existing research within experimental, non-experimental, theoretical and empirical knowledge which is integrated withins a specific area. Thirteen qualitative and quantitative articles have been used to answer th purpose of the study. The results showed that empathy is one of the foundations for the patient to feel like a person and not a condition. This indicates the importance of patients gaining trust in the ambulance staff for the care to be as good as possible. Communication is another one of the foundations for the patient to have a good experience of pre-hospital healthcare. Continuous communication makes the patient less stressed. When the patient experiences participation and compassion from the ambulance staff, the care becomes more person-centered than disease focused. A good patient meeting leads to reduced anxiety and fear in the patient, as well as the patient gaining greater trust in the ambulance staff. The conclusion was that it is important that paramedics understand how their actions affect the patient encounter. By working in a person-centered way, the paramedics were able to make the patient involved in their care, which increased the patient's well-being and reduced their suffering. The nursing measures that have been shown to be important in this study are communication, empathy and person-centred nursing.

Bakgrund Barns smärta utgörs av många olika dimensioner, och har länge varit ett eftersatt område som har präglats av myter och missuppfattningar. Barn som uppsöker sjukvården och som genomgår smärtsamma procedurer är särskilt utsatta då kommunikationen med ett barn måste anpassas i samband med vårdbesöket. Sjuksköterskan bör förstå komplexiteten kring att behandla smärta hos ett barn och vilka faktorer som utgör en smärtupplevelse samt vad smärta innebär. Barn är inte små vuxna och detta är av stor vikt för en sjuksköterska att förstå i samband med omvårdnaden när ett barn behöver uppsöka sjukvården. Syfte Syftet var att undersöka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid procedursmärta hos barn. Metod Detta arbete redovisas med hjälp av en icke-systematiska litteraturöversikt där resultatet baserats utifrån 16 originalartiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna som inkluderades inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av sökord i olika kombinationer som var relevanta för att besvara syftet. Artiklarnas kvalitet granskades sedan med hjälp av en kvalitétsgranskningsmall. En integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat I resultatsammanställningen identifierades två huvudkategorier samt fem underkategorier för att strukturera upp samt för att kunna besvara syftet. Att barns smärta är komplex och flerdimensionell tyder på att ett personcentrerat förhållningssätt är av stor vikt och att anpassningar bör göras utifrån ålder och barnets mognadsgrad när det kommer till vilka icke-farmakologiska åtgärder som bör användas under procedurer. Att ta hjälp av rätt verktyg leder till en minskad smärtupplevelse samt minskar även oro och ångest som barn upplever när de genomgår en smärtsam procedur. Slutsats Denna litteraturöversikt visar på värdefulla metoder och distraktionstekniker som sjuksköterskor kan och bör använda sig av för att minska procedursmärta, ångest och oro hos barn. Att barn får möjlighet att bli distraherade under procedurer, oavsett vilken teknik som används, är värdefullt för helhetsupplevelsen och framtida vårdmöten. / Background Children's pain consists of many different dimensions and has long been a neglected area that has been characterized by myths. Children seeking medical care and undergoing painful procedures are particularly vulnerable as communication with a child must be adapted. The nurse should understand the complexity of treating pain in a child and what factors make up a pain experience and what pain means. Children are not small adults, and this is of great importance for a nurse to understand in connection with the care when a child needs to seek medical care. Aim The aim was to investigate non-pharmacological nursing interventions for procedural pain in children. Method This work is presented using a non-systematic literature review where the results are based on 16 original articles with quantitative approach. The articles used were retrieved from the databases CINAHL and PubMed using keywords in various combinations. The quality of the articles was then reviewed using a quality review template. An integrated data analysis was used to compile the results. Results In the summary of results, two main categories were identified and five subcategories to give the result a structure to answer the purpose of the study. Children's pain is complex and multidimensional suggests that a person-centered approach is of great importance and that adjustments should be made based on the age and maturity of the child when it comes to which non-pharmacological measures should be used during procedures. Conclusions This literature review demonstrates valuable methods and distraction techniques that nurses can and should use to reduce procedural pain, anxiety and worry in children. That children could be distracted during procedures, regardless of the technology used, is valuable for the overall experience and future care encounters.

Bakgrund Djur tjänar som lojala och betydelsefulla följeslagare, som förser oss med villkorslös kärlek, tillgivenhet, och kamratskap. Varje människa är unik och ska bemötas efter sina förutsättningar. Det humanistiska perspektivet på hälsa, som kopplar ihop själ, kropp, och ande samt ser människan ur ett helhetsperspektiv, överskuggas ofta av den biomedicinska modellen där sjukdom beskrivs som något som drabbar personen utifrån, där denne inte aktivt behöver delta i behandlingen. Då den psykiska ohälsan ökar markant världen över skulle patienter kunna gynnas av fler komplementära behandlingsmetoder som väver in det humanistiska perspektivet på hälsa. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever djurassisterad terapi. Metod Denna litteraturöversikt är icke-systematisk och har baserats på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design samt tre med mixad metod där den kvalitativa delen inkluderades. Artiklarna inhämtades från de två databaserna PubMed och CINAHL. De granskades därefter utifrån bedömningsunderlaget för vetenskaplig klassificering och kvalitet som används av Sophiahemmets Högskola. En integrerad dataanalys gjordes sedan för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Resultatet är baserat på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning varav tre artiklar med mixad metod användes som utgångspunkt. Två kategorier identifierades från den integrerade analysen: Förbättrad livskvalitet och Utvecklade relationer. Vidare sammanställdes även fyra underkategorier vilka var: Ökat självförtroende och självkänsla, Ökat välbefinnande, Ömsesidig vänskap samt Ökad samhörighet. Artiklarna beskriver hur personer med psykisk ohälsa upplever djurassisterad terapi. Återkommande i de analyserade resultaten var att djurterapi i dess många olika former verkar ha en direkt samt indirekt positiv inverkan på personer med psykisk ohälsa, där den pådrivande faktorn verkar vara den utvecklade relationen människa och djur. Denna relation blir i sin tur en katalysator till en rad olika faktorer såsom tillit till andra och sig själv, ett ökat självförtroende, samt en förbättrad känsla av sammanhang. Slutsats Att integrera djurassisterad terapi inom omvårdnad för personer med psykisk ohälsa kan vara ett värdefullt verktyg för att stärka människors känsla av sammanhang. Resultaten verkar tyda på att djurassisterad terapi ger en positiv inverkan på den psykiska ohälsan, vilket kan ge underlag till att vidareutveckla denna terapiform som en komplementär behandlingsmetod för att utveckla den psykiatriska vården. / Background Animals serve as loyal and meaningful allies, providing us with unconditional love, affection, and companionship. Each person is unique and should be treated according to their own personal circumstances. The humanistic perspective on health, which connects the soul, body and spirit and views the person from a holistic perspective, is often overshadowed by the biomedical model where illness is described as something that affects the person from the outside, where he does not need to actively participate in the treatment. As mental illness is increasing significantly worldwide, people could benefit from more complementary treatment methods that weave in the humanistic perspective on health. Aim The aim for this literature review was to describe how people with mental illness experience animal-assisted therapy. Method This literature review is non-systematic and has been based on 16 scientific articles with a qualitative design which also includes three mixed method ones where the qualitative part was included. The articles were obtained from the two databases PubMed and CINAHL. They were then reviewed based on the assessment basis for scientific classification and quality used by Sophiahemmet University. An integrated data analysis was then done to analyze and compile the results. Results The result is based on 16 scientific articles with a qualitative focus, in which three of those had a mixed method as a starting point. Two categories were identified from the integrated analysis: Improved quality of life and Enhanced relationships. Furthermore, four subcategories were compiled which were: Increased self-confidence, Increased well-being, Mutual friendship, and Increased affinity. The articles describe how people with mental illness experience animal-assisted therapy. Recurring in the analyzed results was that animal therapy in its many different forms seems to have a direct and indirect positive impact on the persons experiencing mental illness, where the driving factor seems to be the developed relationship between human and animal. This relationship in turn becomes a catalyst to a number of different factors such as trust in others and oneself, increased self-confidence, and an improved sense of coherence. Conclusions Integrating animal assisted therapy in nursing care for people with mental illness can be a valuable tool to strengthen people's sense of coherence. The results seem to indicate that animal-assisted therapy has a positive impact on mental illness, which can provide a basis for further developing this form of therapy as a complementary treatment method to develop the field of psychiatric care.

Bakgrund: Isolering kan användas som åtgärd då en patient har en infektion eller en smittsam sjukdom och måste separeras från omgivningen för att förhindra smittöverföring. Smittsamma sjukdomar beskrivs som sjukdomar som kan innebära en fara mot människors hälsa och som kan överföras till eller mellan människor. Sjuksköterskor har ett ansvar att förebygga och begränsa utbrott eller spridning av smittsamma sjukdomar. Patienter i isolering uttrycker ett missnöje över sjuksköterskors hantering av vården och upplever att inte bli behandlade med värdighet och respekt. Sjuksköterskor ska ha ett holistiskt synsätt, se individen bakom sjukdomen och stärka patientens känsla av värdighet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar i isolering. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie och inkluderade 10 vetenskapliga artiklar som bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades; utmaningar i omvårdnaden, sjuksköterskans egna reaktioner och arbetsmiljöns betydelse. Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde utmaningar med att bedriva högkvalitativ omvårdnad för patienter i isolering. Konklusion: Det finns behov av vidare forskning och förbättringsarbete för att skapa en mer gynnsam arbetsmiljö för sjuksköterskor och en personcentrerad vård av hög kvalitet för patienter i isolering. / Background: Isolation can be used when a patient has an infection or a communicable disease and must be separated from the environment to prevent infection transmission. Communicable diseases are described as diseases that may pose a danger to human health, and which can be transmitted to or between people. Nurses have a responsibility to prevent and limit disease outbreaks or spread of communicable diseases. Patients in isolation express dissatisfaction with nurses’ handling of care and not being treated with dignity and respect. Nurses must have a holistic approach, see the individual behind the illness and strengthen the patient's sense of dignity. Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of caring for patients with communicable diseases in isolation. Method: The study was a general literature study that included 10 scientific articles that were processed in a content analysis. Results: Three main categories were identified; challenges in nursing care, the nurse’s own reactions and the importance of the work environment. The results show that nurses experienced challenges in providing high-quality care for patients in isolation. Conclusion: There is a need for further research and improvement work to create a more favorable work environment for nurses and high-quality, person-centred care for patients in isolation.

Bakgrund: Epilepsi är en neurologisk sjukdom som drabbar människor över hela världen. Epilepsi påverkar livets alla aspekter och de begränsningar som sjukdomen medför kan resultera i försämrad livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av omvårdnad vid epilepsi. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och tolv vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Patienter med epilepsi upplevde omvårdnaden bristfällig gällande information och bemötande. Otydlig och otillräcklig information från vårdpersonal medförde svårigheter att hantera sin sjukdom. Patienter upplevde ett förminskande av känslor samt att vårdpersonal visade brist på empati och respekt vid bemötandet. Bemötandet från sjukvårdspersonal beskrevs som väsentligt då det lägger en grund för upplevelsen av omvårdnaden. Personcentrerade omvårdnadsåtgärder samt ett professionellt bemötande upplevdes öka hanterbarheten, stärka självbestämmandet och genererade i ökad livskvalitet. Konklusion: Det förelåg brister i omvårdnaden vid epilepsi och det framkom ett behov av ökad kunskap gällande personcentrerad vård. Genom att patienters upplevelser belystes ökade medvetenheten kring behov och resurser, vilket genererade i en förbättrad personcentrerad omvårdnad och förbättrad livskvalitet. / Background: Epilepsy is a neurological disease that affects people all over the world. Epilepsy affects all aspects of life and the limitation that the disease entails can result in an impaired quality of life. Purpose: The purpose was to elucidate adult patients experience of nursing care in epilepsy. Method: A general literature study was conducted and twelve scientific articles were included. Results: Patients with epilepsy perceive the nursing care as insufficient when it comes to information and treatment. Unclear and insufficient information from healthcare professionals means that patients with epilepsy experienced difficulties in managing their illness. Patients with epilepsy experience a diminution of emotions as well as an empathetic and disrespectful treatment. The treatment from healthcare professionals is described as essential as it laid a foundation for the experience of nursing. Person-centered care measures and professional treatment are perceived to increase manageability, strengthened self-determination and results in increased quality of life. Conclusions: There are shortcomings in nursing care in epilepsy and a need for improvement is identified regarding person-centered care. By highlighting patients’ experiences, awareness of needs and resources increases, which can generate improved person-centered care and improved quality of life for patients with epilepsy.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter upplever sitt venösa bensår och dess omvårdnadsåtgärder. Litteraturstudien grundades på metod av Forsberg & Wengström (2003). Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Resultatet visade på att patienters upplevelser av venösa bensår hade en negativ inverkan på livet. Hos patienterna fanns en ständig oro och rädsla för eventuella komplikationer, yttre våld mot såret samt känslor av hopplöshet gällande sårläkningen. Mer forskning krävs för att få en tydligare förståelse för dessa patienter och deras upplevelser av deras bensår samt upplevelser kring omvårdnadsbehandlingen vid venösa bensår. / The aim of this systematic literature review was to examine how patients perceived their risk of venous leg ulcers and its care measures. The literature study was based on a method of Forsberg & Wengström (2003). Ten scientific articles included in the literature study. The results showed that patients' perceptions of venous leg ulcers have a negative impact on their lives. Among the patients was a constant worry and fear of possible complications, external violence against the bone or the wound and feelings of hopelessness regarding the wound healing. More research is needed to reach a clearer understanding of these patients experience of their ulcers and the experiences of its care measures.