Bakgrund Missfall drabbar ca 20% av alla kvinnor med bekräftade graviditeter i Sverige. Den vanligaste orsaken till missfall är kromosomavvikelser hos fostret. Riskfaktorer för missfall är bland annat om kvinnan har diabetes mellitus eller en sköldkörtelsjukdom som inte är medicinskt välinställd. Även livsstilsrelaterade riskfaktorer föreligger. Vid missfall kan kvinnan uppleva en känsla av att sakna kontroll och hjälplöshet. Ett missfall kan upplevas traumatiskt och förlusten kan påverka kvinnan under en längre tid. Viktiga omvårdnadsåtgärder som lyfts upp är information om vem kvinnan kan kontakta och allmän information, samt även att vara lyhörd som sjuksköterska. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av omvårdnad vid missfall.​ Metod En litteraturöversikt som inkluderat 7 kvalitativa artiklar samt 3 artiklar med mixad metod. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl complete och PubMed. Resultat Resultatet presenteras i tre huvudteman: Vårdmiljön skapar oro och ovisshet, Vikten av omvårdnadsinformatik och Vikten av psykosocialt stöd. Resultatet visar bland annat på att kvinnor upplevde att väntan på svar kring diagnostiseringen av missfallet skapade ångest och oro, medan snabb hantering och behandling värdesattes. Även en bristande medkänsla från sjuksköterskor i samband med missfall framkom och bristande information kring missfall samt att många kvinnor kände att de lämnades frågandes efter ett missfall. Slutsats Trots vissa positiva upplevelser av omvårdnad vid missfall, såsom tydlig information och emotionellt stöd från sjuksköterskor, var de negativa upplevelserna övervägande. Kvinnor upplevde en otrygg vårdmiljö, bristande bemötande och bristande information. Kvinnor efterfrågade mer information samt tydlig och direkt kommunikation samt uppföljning. Den känslomässiga hanteringen av förlusten upplevdes lättare om sjukvårdspersonal hade ett bemötande med medkänsla då det upplevdes som tröstande. / Background Miscarriage affetcs around 20% of all women with confirmed pregnancies in Sweden. The most common cause of miscarriage is chromosomal abnormalities in the fetus. Various diseases can consitute risk factors, such as diabetes mellitus or thyroid disease that’s not medicaly well-controlled. Lifestyle-related risk factors also exist. During a miscarriage, the women can experience a sense of lacking control and helplessness. A miscarriage can be perceived as traumatic and the loss can impact the woman for an extended period. Essential nursing measures that were highlighted include providing information about who the women can contact and general information. Additionally, being attentive as a nurse is important. Aim The aim was to enlighten women’s experience of nursing care in the context of miscarriage. Method A literature review including 7 qualitative atricles and 3 articles with mixed method. The literature search was conducted in the databases Cinahl complete and PubMed. Results The results are presented in three main themes: The healthcare environment creates anxiety and uncertainty, The importance of nursing informatics and The importance of psychosocial support. The findings indicated, among other things, that women experience anxiety and worry during the wait for diagnostic results of the miscarriage, quick handling and treatment was valued. A lack of compassion from nurses in connection with miscarriage was evident, leaving many women with unanswered questions after a miscarriage.​ Conclusions Despite some positive experiences of care during miscarriage, such as clear information and emotional support from nurses, the negative experiences were dominant. Women perceived an insecure care environment, inadequate treatment och lack of information. Women sought more information as well as clear and direct communication and follow-up. The emotional handling of the loss was perceived easier if the nurses approached it with compassion, as it was found to be comforting.

Bakgrund  Suicid orsakar stort lidande och är ett folkhälsoproblem. Sjuksköterskan har en viktig funktion i mötet med den suicidnära patienten. Genom att studera patienternas egna upplevelser kan omvårdnaden utformas till deras fördel. Katie Erikssons teori om lidande har använts som teoretisk utgångspunkt för att besvara syftet.  Syfte  Syftet var att beskriva suicidnära patienters upplevelser av omvårdnad.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats användes för att besvara syftet. Artikelsökningar utfördes i PubMed, CINAHL samt PsycInfo. Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag användes i kvalitetsgranskning av artiklarna. Resultatet sammanställdes genom en integrerad dataanalys.  Resultat  Resultatet presenterades under tre huvudkategorier: Att få omvårdnad genom relationer, Att bli påmind om sitt värde och Att ge upp sin autonomi och bli skyddad från sig själv. I resultatet framkom att relationen mellan patient och vårdpersonal hade stor betydelse för patientens upplevelse av omvårdnaden. Ett värdigt bemötande som inbegrep att bli bemött av vänliga, lyhörda och stöttande sjuksköterskor hade en positiv inverkan på patienten. Att få hjälp av sjuksköterskan med att få sina behov tillgodosedda och få nytt hopp var viktiga komponenter av omvårdnaden. Inläggning på sjukhus kunde upplevas som en trygghet och ett skydd mot sig själv, samtidigt som det medförde en begränsad autonomi. Observation upplevdes som ett intrång och vikten av interaktion poängterades.  Slutsats  Resultatet i litteraturöversikten visade att sjuksköterskans omvårdnad kan ha stor inverkan och förhindra suicid. Sjuksköterskan behöver vara lyhörd och inkännande inför patientens behov, sträva efter att jämna ut maktobalansen, samt att interagera och bygga relationer med patienten. Om sjuksköterskan lyckas med det kan hon lindra patientens lidande och inge hopp. Med anledning av detta behöver sjuksköterskor kunskap om vad den suicidnära patienten behöver. / Background  Suicide causes significant suffering and is a public health issue. The nurse plays a crucial role in encounters with suicidal patients. By studying the patients' own experiences, care can be tailored to their advantage. Katie Eriksson's theory of suffering has been used as a theoretical framework to address the purpose.  Aim  The aim of the study was to describe suicidal patients’ experiences of nursing care.  Method  This non-systematic literature review was based on 15 original articles, including both qualitative and quantitative method. Searches were conducted in the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. Sophiahemmet University ́s assessment instrument was used to evaluate the quality of the included articles. An integrated analysis was used to compile the findings.  Results  Three main categories were identified: Receiving care through relationships, Being reminded of one's worth, and Surrendering autonomy and being protected from oneself. The results highlighted that the relationship between the patient and healthcare personnel held significant importance in the patient's experience of care. Being treated by friendly, empathetic, and supportive nurses had a positive impact on the patient. Receiving assistance from the nurse in meeting their needs and gaining new hope were essential components of care. Hospitalization could be perceived as a source of security and protection from oneself, while also resulting in limited autonomy. Observation was experienced as an intrusion, and the importance of interaction was emphasized.  Conclusions  The conclusion is that nursing care can have a significant impact and prevent suicide. The nurse needs to be attentive and empathetic to the patient's needs, strive to balance power dynamics, and actively engage in building a relationship with the patient. If the nurse succeeds in doing so, she can alleviate the patient's suffering and inspire hope. Therefore, nurses need knowledge of what the suicidal patient requires.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor både nationellt och internationellt. Det finns flera olika sätt att behandla bröstcancer och dessa är bröstbevarande kirurgi, cytostatikabehandling och postoperativ strålbehandling. Vårdgivare har ett viktigt ansvar att ge information och stöd till kvinnorna. Anhöriga är ett viktigt stöd till kvinnor med bröstcancer för att hjälpa dem hantera den känslomässiga stressen som kan uppstå samt gå igenom behandlingar. Syfte: Kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer ur ett vårdande perspektiv. Metod: Beskrivande litteraturstudie som är byggd på 14 vetenskapliga artiklar som söktes fram via databasen Pubmed. Huvudresultat: Resultatet i litteraturstudien visade att kvinnor med bröstcancer behöver information och stöd. Genomgående i alla inkluderande studier är att kvinnorna har behov av information som är förståelig och inte bara medicinska termer. Det sociala stödet gavs av både anhöriga och vårdpersonal. Kvinnorna i de inkluderade studierna önskade att vårdpersonal gav mer stöd och information. Slutsats:  Kvinnor som får en bröstcancerdiagnos behöver stöd och information. Som vårdpersonal är det viktigt att förstå kvinnorna och ge dem individuell information. Anhöriga är ett viktigt stöd för kvinnor som drabbas av bröstcancer

Missed nursing care, according to Kalisch and Williams, is nursing care that is not completed to the highest quality of care, leading to an increase in hospital costs and poor patient outcomes. Missed nursing care can occur with any patient population; however, a survey by Kasich called the MISSCARE Survey has only been used in the adult and neonatal populations. Pediatric patients are a diverse and complex subset of the population, differing greatly from the adult and neonatal populations, thus identifying a need for a focused pediatric survey to effectively study missed nursing care in the pediatric setting. The purpose of this research, therefore, was to create and validate a pediatric nursing care survey A convenience sample of 10 pediatric experts completed the Expert Panel Survey to determine a content validity ratio (CVR) and content validity index (CVI) of a modified, MISSCARE Survey (Kalisch & Williams, 2009). Items determined to be essential by ninety percent or more of the participants (CVR> 0.78), were included in the MISSCARE-Pediatric Survey. Results showed that the CVI of the MISSCARE-Pediatric Survey determined by the Expert Panel was 0.9, meaning the items are essential to the pediatric population (Gilbert & Prion, 2016a). The created MISSCARE-Pediatric Survey includes 18 questions in section A (Types of Missed Nursing Care), 28 questions in section B (Reasons for Missed Nursing Care), and 9 questions in Demographics. Future research will determine content reliability of the MISSCARE-Pediatric Survey.

Bakgrund: Tidigare studier som undersökt arbetsrelaterad stress har uppgett att en majoritet av sjuksköterskor upplever någon form av stress under sitt arbetspass. Orsaker kan bland annat vara hög arbetsbelastning, tidspress och brist på beröm. För att förebygga ohälsa är det av vikt att kartlägga arbetsrelaterade stressfaktorer, detta för att kunna införa preventiva insatser. Det är av intresse att undersöka hur arbetsrelaterad stress kan påverka omvårdnaden då Socialstyrelsen klarlägger att arbetsmiljön är betydelsefull för att kunna utföra en patientsäker vård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress i samband med omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie som har inkluderat elva kvalitativa studier. Databassökningarna genomfördes i CINAHL och PubMed där de utvalda studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall. Dataanalysen av studierna utfördes utifrån Popenoe m.fl. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av arbetsrelaterad stress i samband med omvårdnadsarbetet kunde sammanställas i tre övergripande kategorier; organisatoriska brister, tid som utmaning och otillräcklig kommunikation och samarbete. Utifrån dessa uppkom sex underkategorier; hög arbetsbelastning, underbemanning, tidspress, avbrott i arbetet, brist i samspelet med patient och anhöriga och brist i samverkan mellan kollegor. Konklusion: Generellt visade det sig att sjuksköterskorna upplevde arbetsrelaterad stress i sitt arbete på grund av flera faktorer. Detta resulterade i en försämrad kvalitet på omvårdnaden och det blev brister i att utföra en patientsäker och personcentrerad vård. / Background: Previous studies on occupational stress have stated that a majority of nurses experience some form of stress during their work shift. Reasons can include high workload, time pressure and lack of reward. It is important to chart work-related stress factors in order to prevent illness and to be able to introduce preventive measures. Investigating how occupational stress can affect nursing care is of interest as the National Board of Health and Welfare clarifies that the work environment is important to be able to perform patient-safe care.  Aim: To illustrate nurses’ experiences of occupational stress in relation to nursing care.Method: A literature review that included eleven qualitative studies. Database searches were done in CINAHL and PubMed and the studies have been quality reviewed using SBU:s review template. The articles were analyzed based on Popenoe et al.  Results: The nurses’ experiences of occupational stress in relation to nursing care could be compiled into three overarching categories; organizational shortcomings, time as a challenge and insufficient communication and cooperation. Based on these, six subcategories emerged; high workload, staff shortage, time pressure, interruption of work, lack of interaction with patient and relatives and lack of collaboration with colleagues.  Conclusion: In general it turned out that the nurses experienced occupational stress because of several factors. The result of this were reduced quality of care and there were shortcomings in performing safe and person-centered care.

Bakgrund Svårläkta sår kan innebära lidande och sänkt livskvalitet för individen som drabbas samt ökade kostnader för samhället. Sår som inte läker förekommer särskilt bland äldre människor och kan bero på bakomliggande faktorer såsom venös och arteriell insufficiens samt diabetes. Vårdens primära mål är vanligtvis att uppnå sårläkning men för patienter med svårläkta sår kan välmående och symtomlindring vara minst lika viktigt. Det finns dock begränsad kunskap om hur vården ska tillgodose behoven hos denna patientgrupp på bästa sätt. Att sammanställa hur patienter med svårläkta sår upplever omvårdnaden kan ge insikt om och belysa faktorer som är betydelsefulla för dessa patienter och på så vis bidra till att öka kunskapen hos vårdpersonal när det gäller omvårdnad vid svårläkta sår. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad vid svårläkta sår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Artiklarna inhämtades genom sökordskombinationer och manuella sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och en integrerad analys genomfördes av inkluderade artiklar. Resultat Den integrerade analysen resulterade i sex kategorier: upplevelse av vårdkontinuitet, upplevelse av vårdpersonalens kunskap om sårvård, upplevelse av vårdrelation, mötet och delaktighet vid omvårdnad, upplevelse av kommunikation och information, upplevelse av förband, förbandsbyten och tekniska omvårdnadsåtgärder samt upplevelse av tidsåtgång kopplat till omvårdnad. Slutsats Studien belyser ett behov av personcentrerad och holistisk omvårdnad som beaktar individens behov och tillvaratar dennes resurser samt främjar delaktighet. Det upplevs viktigt att vårdpersonalen har kunskap om sårvård samt beaktar patienternas kunskap om sina egna tillstånd. Patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal beskrivs som såväl positiva som negativa. Studien tyder även på att lidande i form av smärta är en framträdande upplevelse som förbises av vårdpersonal och är otillräckligt lindrad. / Background Chronic ulcers may cause suffering and reduced quality of life as well as increased economic costs to society. Ulcers that do not heal are most common among older people and might be caused by underlying conditions such as venous and arterial insufficiency or diabetes. Wound healing might usually be the primary goal of health care but well-being and symptom relief might be just as important for the patient if the ulcer is chronic. The current knowledge of how to meet the health care needs of patients with chronic wounds is however limited. Compiling the experiences and perceptions of nursing care among patients with chronic ulcers might give insight into factors that are considered important for these patients, which could possibly contribute to raising the healthcare personnel’s knowledge of nursing care for chronic ulcers. Aim The aim of this study was to illuminate how patients with chronic ulcers experience nursing care. Method A non-systematic literature review which included 15 scientific original articles with qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL by using combinations of keywords and by manual searches. The quality of each article was reviewed, and the content of the included articles was analyzed with an integrated analysis. Results The integrated data analysis resulted in six themes: experience of continuity of care, experience of health care personnel’s knowledge of wound care, experience of care relationship, the meeting and participation in nursing care, experience of communication and information, experience of dressings, dressing changes and technical nursing care interventions and experience of time consumption related to nursing care. Conclusions This study revealed a need for person centered care and holistic nursing that encourage patient participation in care and considers the individual’s needs as well as resources. It is important that healthcare personnel have knowledge of wound care and to take the patients´ knowledge of their own condition in consideration. Patients describe having both positive and negative experiences of encountering with health care personnel. Findings of this study also indicate that patients are suffering due to physical pain. The study also shows that the patients´ pain is overlooked by healthcare personnel and the patients are receiving insufficient pain relief.

Mindfulness utövas av sjuksköterskor i en ökad omfattning både i öppenvården och slutenvården och ges till allt sjukare patienter. Omvårdnadsåtgärder inom psykiatrisk vård syftar till att stärka patientens förmåga till återhämtning, vilket väcker frågan kring vilka verktyg psykiatrisjuksköterskan bör använda, då självkänsla, empowerment och livskvalitet står för en stor del av hälsoupplevelsen hos patienter. Syftet var därför att sammanställa kunskap om mindfulness och dess betydelse för återhämtning i psykiatrisk vård. Då ämnet var lite beforskat inom omvårdnadsforskningen utfördes en systematisk integrerad litteraturstudie. Tjugofyra artiklar utgjorde grunden för vårt resultat, som visar att det finns oenighet i synen på återhämtning och vilka mätmetoder som ska användas för att mäta återhämtning. Återhämtning kan främjas eller motverkas av Mindfulness, vilket i första hand beror på huruvida fokus på återhämtning ligger inom den biomedicinska eller den psykosociala modellen. Om sjuksköterskor tolkar återhämtning utifrån den psykosociala modellen, gör en helhetsbedömning av patientens somatiska och psykiska hälsa och härefter planerar åtgärder utifrån patientens individuella behov, kan mindfulness bli en omvårdnadsåtgärd som bidrar till återhämtning. Studien kan då utgöra ett underlag för hur sjuksköterskor inom psykiatrin kan använda mindfulness som omvårdnadsåtgärd för att uppnå återhämtning för patienterna.

Bakgrund Inom hälso- och sjukvården är abort en av de vanligaste medicinska åtgärderna och är av största vikt för den berörda personens hälsa och liv. Barriärer i form av ekonomisk situation, geografisk plats, icke-respektfull och diskriminerande abortvård leder till ett ökat antal osäkra aborter. En inducerad abort är ingen enkel process utan innebär många olika känslor, där de flesta behöver någon form av omvårdnad. Sjuksköterskan är viktig under denna process, och ska vara en stöttning samt hjälpa den abortsökande att hantera sin situation. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur personer som har genomgått en inducerad abort upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Sökningarna utfördes i CINAHL och PubMed med hjälp av sökord. Alla artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. För att analysera och sammanställa resultatet har en integrerad dataanalys använts. Resultat Upplevelserna av att möta hälso- och sjukvården vid en inducerad abort varierade, med allt från upplevelser som var bättre än förväntat till upplevelser som var mycket dåliga, där ibland sexuella trakasserier. God information och kommunikation, bra stöd och delaktighet var viktigt för en person som söker abort och dess upplevelse av hälso- och sjukvården, speciellt där det fanns identifierade hinder och utmaningar. Slutsats De centrala aspekterna som påverkade den varierande upplevelsen av abortvården var information och kommunikation, stöd, delaktighet samt hinder och utmaningar för vård. Stigmat, kriminaliseringen och väntetiden ansågs vara de tre största barriärerna inom abortvård, och påverkade patientupplevelserna i stort. Joyce Travelbees omvårdnadsteori har applicerats i studien. / Background Abortion is one of the most common medical procedures within healthcare and is of utter importance for an impacted person's health and life. Barriers that lead to an increased count of unsafe abortions are economic status, geographical location, as well as disrespectful and discriminatory abortion care. An induced abortion is not an easy process and brings up many different emotions and most people need some type of nursing care throughout the process of an induced abortion. Nurses are crucial to this process and must support the person seeking an abortion and aid in handling their situation. Aim The purpose of this literature review was to illuminate the experiences of meeting health care workers among persons who have undergone an induced abortion. Method This study is a non-systematic literature review that included 15 scientific articles. With the use of keywords, we searched for articles in CINAHL and PubMed. All articles underwent a quality review with the guidance of Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. An integrated data analysis was used to analyze and summarize the results. Results People’s experiences of meeting healthcare workers throughout an induced abortion varied from care that was better than expected to much worse, for example, experiences of sexual harassment. Good information, good support, and patient participation among abortion seekers were important for the experience of meeting the healthcare system, especially where hinders and challenges in care were identified. Conclusions The central aspects that impacted the varied experience of abortion healthcare were information, support, patient participation as well as hinders and challenges to healthcare. Stigma, criminalization of abortion, and waiting times were seen as the two biggest barriers that impacted the experience of going through an abortion. Joyce Travelbee’s nursing care theory was applied in the study.

Bakgrund: Globalt lever cirka 37 miljoner människor med HIV, varav cirka 7000 av dessa finns i Sverige. HIV är mest framträdande i de södra delarna av den afrikanska kontinenten, men smittspridningen har under senare år sjunkit drastiskt. HIV kan vara framträdande i kroppen, men den drabbade kan vara symtomfri i flera år innan de första symtomen visar sig. Tillgången till relevant utbildning om sjukdomen varierar över världen. För attkunna utföra adekvat omvårdnad bör sjuksköterskan besitta kunskap om hur sjukdomen förebyggs, behandlas, rehabiliteras och lindras. Utbildning ses som en viktig aspekt för god omvårdnad, för både patient och sjuksköterska. Detta för att lyfta den allmänna kompetensnivån. Syfte:  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av omvårdnad vid HIV. Metod:  Litteraturöversikten baserades på aktuella evidensbaserade artiklar som berörde syftet med det självständiga arbetet. 11 artiklar valdes ut, sammanställdes och analyserades. Artiklarna som lyftes var hämtade från databaserna PubMed och CINAHL Complete och var både kvantitativa och kvalitativa. Slutsats: Litteraturöversikten innehåller två teman, det första temat var Upplevelser av bemötande och stigma vid omvårdnad. Det andra temat var Upplevelser av kommunikationen, relationen och attityden vid omvårdnad. Resultaten visade både positiva och negativa erfarenheter av HIV-vård från de patienter som tog emot omvårdnaden. Resultaten visade vidare att det fanns brister i sjuksköterskornas utbildning, eller brist på utbildning om HIV, samt att det fanns skillnader i åsikter och kommunikation. Resultat: Resultatet visade att bristen på kunskap bland sjuksköterskorna var direkt kopplad till den uppfattade och upplevda omvårdnaden. Det var av vikt för deltagarna att sjuksköterskan redan vid första mötet med patienten skapade förutsättningar för förtroende och ett personcentrerat förhållningssätt. Det skapades genom ett förhållningsätt som karakteriserades av lyhördhet, förståelse och respekt för patienten i syfte att etablera en så optimal omvårdnadsrelation som möjligt. / Background: Globally, roughly 37 million people live with HIV, with around 7000 of these located in Sweden. HIV is most prominent in the Southern regions of the African continent, however the infection rate in recent years has fallen drastically. The HIV-virus may be prominent in the body, yet the victim can be asymtomatic for years before the first symtoms are evident. The availability of relevant education on the disease varies across the world. Education is seen as an important aspect for quality nursing care, for both patient and nurse to raise the general level of competence. To be able to provide adequate nursing care, the nurse should possess knowledge on how the illness is best prevented, treat, and rehabilitated and mitigated. Aim: The aim of the study was to describe patients’ experiences of HIV nursing care. Method:  The literature review was based on current evidence-based articles that related to the purpose of the thesis. 11 articles have been selected, compiled and analysed. The articles were taken from the databases of PubMed and CINAHL Complete with both quantitative and qualitative articles. Results: The literature review featured two themes, the first theme was Experiences of treatment and stigma in nursing care. The second theme was Experiences of communication, relationship and attitude in nursing care. The results showed both positive and negative experiences of HIV nursing care from the patient receiving care. Conclusions: The results further showed incorrect education or lack of education regarding the nurses, or the lack of education regarding the specific illness HIV, as well as difference in opinions and communication.The results found that the lack of knowledge among the nurses was directly linked to the perception and experience of nursing care. It was crucial for the participants that the nurse created the possibility of trust and person-centered approach through sensitivity, understanding and respect from the first meeting with the patient to establish the optimal nursing and care relationship.

ABSTRACT Background: Suicide is one of the leading causes of death worldwide and a serious public health issue. A prior suicide attempt is therefor a significant risk factor for future suicide, which could be preventable with evidence-based interventions. Stigmatization surrounding mental health and suicide has led to many people that are thinking of suicide, or those who have attempted it, to not seek help. This increases the risk for future suicide attempts, and therefore the amount of deaths.    Aim: The aim of this study was to describe patients experiences of support and care after a suicide attempt.    Method: A qualitative literature study where 14 articles were included from the databases PubMed and PsycInfo. The articles were quality reviewed using the SBU’s quality assessment template and were analyzed using the meta-synthesis method.    Result: Experiences of inadequate care were mostly based on insufficient knowledge, deficiencies in how patients were treated, stigmatization and fear, and bad quality of care. Experiences of good care were mostly based on patient centered care, a strong patient-personal relationship, good care meeting, and patient involvement. The patients emphasized the need to be heard and support from others in the same situation.    Conclusion:  Three main categories were identified that described how patients experienced support and care after a suicide attempt: experiences of inadequate care, experiences of good care, and favorable factors for good care. The results highlighted the need for more knowledge among nurses to ensure the best possible care for people who have gone through a suicide attempt.   Keywords: Nursing Care, Patient Experience, Suicide Attempt, Suicide Prevention. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Suicid är en av de ledande dödsorsakerna i världen, och ett allvarligt folkhälsoproblem. Ett tidigare suicidförsök är en stor riskfaktor för senare suicid, vilket anses kunna förebyggas med evidensbaserade insatser. Stigmatisering kring psykisk ohälsa och suicid har lett till att många människor som tidigare begått suicidförsök eller har tankar om det, väljer att inte söka vård vilket ökar risken för fler suicidförsök och därmed dödsfall.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av stöd och vård efter suicidförsök.   Metod:  En kvalitativ litteraturöversikt där 14 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades med SBU:s kvalitetsgranskningsmall, och innehållet analyserades med hjälp av metasyntesen.    Resultat: Upplevelser av bristande vård grundade sig främst i otillräcklig kunskap och kompetens, brister i bemötande, stigmatisering och rädsla, samt brister avseende vårdkvalitet. Upplevelser av god vård grundade sig mycket i personcentrerad vård, god relation mellan patient och vårdpersonal, vårdpersonalens goda bemötande, samt delaktighet. Patienterna framhävde även behovet av att bli hörd och få stöd av andra i samma situation.    Slutsats:  Tre kategorier identifierades som beskrev hur patienter upplevde stöd och vård efter suicidförsök; upplevelser av bristande vård, upplevelser av god vård, och gynnsamma faktorer för god vård. Resultatet visade på att det krävs mer kunskap och kompetens hos sjuksköterskor för att bemötandet av patienter som genomgått ett suicidförsök ska bli så bra som möjligt.    Nyckelord: Bemötande, Patienters upplevelse, Suicidförsök, Suicidprevention, Omvårdnad.