Suicidalitet bland äldre utgör en växande utmaning med olika faktorer som ökar äldres sårbarhet. Förståelsen för omvårdnad vid suicidalitet hos äldre är fortfarande begränsad. Sjuksköterskor spela en central roll i vården av äldre suicidala patienter. Att vårda suicidala patienter är en komplex uppgift som innefattar att vara uppmärksam på suicidala signaler, lindra patientens psykiska smärta och förmedla hopp. En ökad förståelse för sjuksköterskors erfarenheter kan förbättra vården och minska suicidalitet bland äldre. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad vid suicidalitet hos äldre patienter över 65 år i äldrepsykiatrisk specialistvård. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och 10 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes. Data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier: Vikten av ömsesidigt stöd, samarbete och kommunikation mellan vårdpersonal; Åldersspecifika utmaningar i omvårdnad vid suicidalitet hos patienter över 65 år; Betydelsen av personcentrerad omvårdnad för äldre suicidala patienter; och Vikten av utbildning och kompetensutveckling för personal. Förståelsen för äldre patienters subtila uttryck för suicidalitet är viktig. Sjuksköterskor måste lyssna aktivt och stödja en öppen dialog. Kollegialt stöd, utbildning och personcentrerad omvårdnad är centrala vid vården. Ytterligare forskning behövs för att uppnå bättre omvårdnadsåtgärder och möta behoven hos äldre suicidala patienter. / Suicidality among the elderly is a growing challenge with various factors increasing their vulnerability. Understanding care for elderly suicidal patients remains limited. Nurses play a central role in caring for older suicidal patients. Caring for suicidal patients involves recognizing suicidal signals, easing emotional pain and instilling hope. Enhanced understandig of nurses´ experiences can improve care and reduce elderly suicidality. The aim of the study was to describe nurses´ experiences of caring for elderly suicidal patients over 65 years within the geriatric psychiatric specialty care. A qualitative method with an inductive approach was used and 10 semi-structured interviews with nurses were conducted. Data was analyzed using manifest qualitative content analysis. The result reveald four categories: The importance of mutual support, collaboration and communication among healthcarestaff; Age-specific challenges in the care of suicidality in patients over 65 years; The significance of person-centered care for older suicidal patients; and The importance of training and professional development for staff. Recongnizing subtle expressions of suicidality in older patients is vital. Nurses must actively listen and encourage open dialogue. Collegial support, education and person-centered care are essential. Further research is needed to achieve better care measures and meet the needs od older suicidal patients.

De patienter som främst drabbas av svårläkta sår är ur den äldre befolkningen vilket är den del av befolkningen som kommer att öka mest inom de närmsta decennierna. Forskning har visat att malnutrition har en stor betydelse när det gäller uppkomst och läkningsprocess av svårläkta sår. Distriktssköterskor har en betydande roll i arbetet att förebygga malnutrition och underhålla en fullgod nutrition hos patienterna. Målet är att främja sårläkning och förbättra patientens livssituation genom en holistisk syn på patienternas hälsa och näringssituation. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med nutrition hos patienter med svårläkta sår eller risk för sår. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Nio distriktssköterskor intervjuades. Resultatet utmynnade i tre huvudkategorier och tolv underkategorier enligt följande; Främja vårdkvalitén, Teamsamverkan och Upplevelsen om behovet av att upprätthålla kvalitativ vård. Det finns en delad uppfattning bland distriktssköterskorna angående organisation, struktur och rutiner. Det fungerar bra på vård -och omsorgsboendet men sämre på vårdcentral och hemsjukvård. Gemensamt för distriktssköterskorna är att de upplever att det ibland är svårt att hantera patientens autonomi och omvårdnadspersonalen/hemtjänstpersonalens brist på engagemang. I diskussionen framhålls att det behövs bättre kommunikation mellan olika professioner och att det behövs understöd på överordnad nivå i organisationen för att understödja utrymme för tid. Det framkommer att distriktssköterskorna tycker att nutritionen har en betydande roll för uppkomst och läkning av svårläkta sår, men att de kan känna sig ensamma i sin strävan för att uppnå patientens nutritionsmål. / The patients most affected by difficult-to-heal wounds are the elderly population, which is the segment of the population that will increase in the coming decades. Research has shown that malnutrition plays a significant role in the occurrence and healing of difficult wounds. District nurses have a significant role in the work, especially in preventing malnutrition and maintaining adequate nutrition in patients. The goal is to promote wound healing and improve the patient's life situation through a holistic approach to the patient's health and nutritional status. The purpose of the study was to highlight district nurses' experiences of working with nutrition in patients with difficult-to-heal wounds or a risk of wounds. The method used was qualitative content analysis with an inductive approach. Nine district nurses were interviewed. The result led to three main categories and twelve subcategories and as follows: Promoting care quality, Team collaboration, And the experience of the need to maintain quality care. There is a divided opinion among district nurses regarding organization, structure, and procedures. It works well in nursing homes but less effectively in primary care and home care. Common for district nurses is the experience that it is sometimes difficult to handle the patient's autonomy and the lack of engagement from care personnel/homecare personnel. In the discussion, it is emphasized that better communication is needed between different professions and that support from the organization is needed to provide space for time. It emerges that district nurses believe that nutrition plays a significant role in the occurrence and healing of difficult wounds but that they may feel lonely in their efforts to achieve the patient's nutritional goals.

Bakgrund: En god omvårdnadsrelation mellan anhöriga och sjuksköterskan är grunden för att främja hälsa och välbefinnande hos närstående med hjärtsvikt. Brist på vårdpersonal och ständiga överbeläggningar inom hälso-och sjukvården utmanar sjuksköterskans kommunikativa förmåga med anhöriga och riskerar patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas erfarenheter av sjuksköterskans omvårdnad i samband med vård av närstående med hjärtsvikt. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Data har analyserats med hjälp av Popenoe trestegsmetod för innehållsanalys. Resultat: I litteraturstudien presenteras resultatet baserat på följande tre kategorier: erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskan, erfarenheter av sjuksköterskans undervisning och erfarenheter av samarbete med sjuksköterskan. Konklusion: Anhöriga hade både negativa och positiva erfarenheter av sjuksköterskans omvårdnad och bemötande, relaterat till i vilken mån de fick vara tillräckligt delaktiga i vården. Anhöriga upplevde att sjuksköterskan saknade tillräckliga resurser för att säkerställa patientsäkerhet och vårdkvalité i praktiken. / Background: A good nursing relationship between relatives and the nurse is the basis for promoting the health and well-being of relatives with heart failure. The shortage of healthcare workers and constant overcrowding in healthcare challenges the nurse’s communicative ability with relatives and risks patient safety. Aim: The aim of the study was to shed light on relatives’ experiences of the nurse’s nursing care in connection with the care of relatives with heart failure. Method: The study was conducted as a general literature review with an inductive approach based on nine qualitative scientific articles. The data has been analyzed using Popenoes’s three-step method for content analysis. Results: The literature review presents the results based on the following three categories: experiences of communication with the nurse, experiences of the nurse’s teaching and experiences of collaboration with the nurse. Conclusion: Relatives had both negative and positive experiences of the nurse’s care and treatment, related to the extent to which they were able to be sufficiently involved in the care. Relatives experienced that the nurse lacked sufficient resources to ensure patient safety and quality of care in practice.

Bakgrund: Suicid och suicidförsök är ett globalt hälsoproblem. Patienternabefinner sig i en sårbar situation efter ett suicidförsök och upplever oftakänslor av skuld och skam. Patienten kan uppleva bristande tillit i vårdkontakten eftersom omvårdnaden inom somatisk akutsjukvårdfokuserar på fysiska behov och det psykologiska stödet är otillräckligt.Upplevelsen av ofullständig vård skapar ett stort lidande för patienten.Sjuksköterskor behöver därför kunskap om bemötandet av patienterna för att skapa en tillitsfull kontakt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att inom somatisk akutsjukvård vårda patienter efter suicidförsök. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats.Artiklarna var av kvalitativa, kvantitativa eller av mixad metod. Resultat: Resultatet redovisas i kategorierna känslomässiga erfarenheter, erfarenheter av utbildning och arbetslivserfarenhet samt erfarenheter av bristfällig vårdmiljö. Konklusion: Generellt rådde brist på suicidutbildning hos sjuksköterskor inom somatisk akutsjukvård. Bristande kunskaper ledde tillen osäkerhet och en känsla av att vara oförberedd i mötet med suicidala patienter. Ytterligare fortbildning för sjuksköterskor är därför av största vikt. / Background: Suicide and suicide attempts are a global health problem. Patients are in a vulnerable situation after a suicide attempt and often experience feelings of guilt and shame. The patient may experience a lack of trust in the healthcare contact as the care in somatic emergency care focuses on physical needs and the psychological support is insufficient. The experience of incomplete care creates great suffering for the patient. Nurses therefore need to know how to interact with patients to create a trusting relationship. Aim: The aim of the study was to illuminate nurses' experiences of caring for patients after suicide attempts within somatic emergency care. Method: A general literature study with an inductive approach. The articles were qualitative, quantitative or mixed methods. Results: The results are presented in the categories emotional experiences, experiences of education and work experience and experiences of inadequate care environment. Conclusion: In general there was a lack of suicide education among nurses in somatic emergency care. Lack of knowledge led to uncertainty and a feeling of being unprepared in the encounter with suicidal patients. Further training for nurses is therefore essential

Bakgrund: Pankreascancer är en aggressiv cancersjukdom och uppskattas vara den tolfte dödligaste cancerformen. Sjukdomen drabbar bukspottskörtelns förmåga att producera exokrina och endokrina enzymer. Cancersjukdomen upptäcks vanligtvis i ett sent skede vilket innebär att behandlingsalternativen blir begränsade. Den teoretiska referensramen som appliceras i litteraturöversikten är livskvalitet hos personer med pankreascancer och deras upplevelser av sjukdomen. Syfte:  Beskriva personers upplevelser av pankreascancer.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades för att genomföra litteraturöversikten. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Elva kvalitativa artiklar utgjorde resultatet och i analysprocessen användes en modell enligt Friberg.  Resultat: Resultatet belyser personers upplevelser av pankreascancer och presenteras i två teman: Fysisk påverkan och Psykosociala förändringar samt sex subteman: Att känna fatigue, Nutritionsbesvär, Att ha smärta, Känslomässigt lidande, En annan kroppsbild och Det sociala samspelet. Livskvaliteten för personer med pankreascancer påverkades av fysiska och psykiska symtom samt psykosociala påfrestningar. Slutsatser: Pankreascancer är en komplex och allvarlig sjukdom vars symtom ställer höga krav på sjukvården. Personers upplevelser bör vara utgångspunkten för att kunna förbättra deras livskvalitet i den mån det är möjligt.    Nyckelord: Livskvalitet, omvårdnad, pankreascancer och upplevelse. / Background: Pancreatic cancer is an aggressive form of cancer and is estimated to be the twelfth deadliest form of cancer. The disease affects the pancreas and its ability to produce exocrine and endocrine enzymes. Typically pancreatic cancer is detected at a late stage resulting in limited treatment options. The theoretical framework applied in this literature review was quality of life among individuals with pancreatic cancer and their experiences of the disease. Purpose: Describe peoples' experiences of pancreatic cancer.  Method: Qualitative method with an inductive approach was used to conduct the literature review. Article searches were done in the databases CINAHL and MEDLINE. Eleven qualitative articles formed the result which were analyzed according to a model by Friberg. Results: The results highlight peoples´ experiences of pancreatic cancer and consist of two themes: Physical impact and Psychosocial changes and six subthemes: To sense fatigue, Nutritional problems, Experiencing pain, Emotional distress, Body image changes and Social interactions. The quality of life of individuals with pancreatic cancer was affected by physical and phycological symptoms and as well as psychosocial distresses. Conclusions: Pancreatic cancer is a complex and severe disease with symptoms that place high demands on healthcare. Individuals' experiences should be the starting point for improving their quality of life to the extent possible.   Keywords: Experiences, nursing care, pancreas cancer and quality of life.

Bakgrund: Stroke är den näst vanligaste dödsorsaken i världen och den tredje vanligaste orsaken till funktionsnedsättning. Sjuksköterskor har en viktig roll inom strokeomvårdnad där de tillsammans med anhöriga och patienter försöker förebygga sjukdom och lindra lidande.  Från ett omvårdnadsperspektiv är det viktigt med tidig behandling, mobilisering och rehabilitering. Empowerment teorin kan användas för att främja en vård med fokus på patientens egen kraft till levnadsförändringar.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda strokepatienter.  Metod: Den design som valdes var en litteraturöversikt med kvalitativa artiklar och en induktiv ansats. Det inkluderades 15 artiklar till resultatet och Fribergs femstegsmodell användes till analysen.   Resultat: I resultatet framkom två teman med totalt fem subteman. Det första temat var ”Betydelsen av relationsskapande i strokevården” med subteman “Att kommunicera med patienter”, “Att ge patienten hopp” och “Att se anhöriga som en resurs”. Det andra temat var ” Arbetsmiljöns betydelse för en god strokevård” med de två subteman, “Vikten av att känna uppskattning och “Vikten av teamsamverkan”.  Slutsats: Litteraturstudien visar att sjuksköterskors kommunikation och samarbete i team är avgörande för patientens välbefinnande. Sjuksköterskans förmåga att lyssna och engagera sig för patienten är grundläggande för en positiv vårdmiljö. Inkludering och stöd av anhöriga är viktigt för att säkerställa högre vårdkvalitet.  En god teamsamverkan krävs även för främjandet av empowerment. Fortsatt utbildning om strokeomvårdnad, kommunikationstekniker och organisatoriskt stöd behövs för att förbättra kommunikation och teamsamarbete bland sjuksköterskor.  Nyckelord: sjuksköterska, upplevelser, omvårdnad, stroke, empowerment / Background: Stroke is the second leading cause of death worldwide and the third leading cause of disability. Nurses play a crucial role in stroke care, working alongside patients and families to prevent disease and alleviate suffering. From a nursing perspective, early treatment, mobilization, and rehabilitation are vital. The empowerment theory can be used to promote care with a focus on the patient's own power to make lifestyle changes.  Aim: The aim was to describe nurses' experiences in caring for stroke patients.   Method: The chosen design was a literature review with qualitative articles and an inductive approach. Fifteen articles were included in the results, and Friberg's five-step model was used for analysis.  Results: The results revealed two themes with a total of five sub-themes. The first theme was "The importance of relationship building in stroke care" with the subthemes "Communicating with patients", "Giving the patient hope" and "Seeing relatives as a resource". The second theme was "The importance of the work environment for good stroke care" with the two subthemes, "The importance of feeling appreciated and "The importance of team collaboration  Conclusion: The literature review demonstrates that nurses' communication and teamwork are crucial for patient well-being. Nurses' ability to listen and engage with patients is fundamental to a positive care environment. Inclusion and support of family members are essential to ensure higher quality of care. Effective teamwork is also necessary for promoting empowerment. Continued education on stroke care, communication techniques and organizational support are needed to improve communication and teamwork among nurses.     Keywords: nurse, experience, nursing care, stroke, empowerment

Bakgrund: Anorexia nervosa är en av de allvarligaste psykiatriska diagnoserna en person kan drabbas av med en hög mortalitet. Det är ett sjukdomstillstånd som på ett omfattande vis påverkar den drabbade individens fysiska och psykosociala funktioner. Omvårdnaden för patienter med anorexia nervosa är komplex och kräver ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter med anorexianervosa. Metod: För denna studie användes en allmän litteraturöversikt som design med en kvalitativ innehållsanalys utifrån Granheim och Lundman (2003). Resultat: I studien framkom två huvudkategorier och sex subkategorier. De två huvudkategorierna bestod av; En komplex vårdrelation och Utmaningar i mötet med patienter med anorexia nervosa. De sex subkategorierna var följande; Vikten av förtroende och svårigheter i att bygga en relation, En mångfacetterad roll, Brist på utbildning och kunskap, En krävande omvårdnad, Emotionellt utmanande möten och Motstridiga känslor. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att det är utmanade och komplext att ge omvårdnad åt patienter med anorexia nervosa. Patientgruppen beskrivs som mer krävande än andra patienter på psykiatriska avdelningar och att det finns ett kunskapsbehov för att förbättra vårdkvalitén. Vårdrelationen sjuksköterska och patient emellan är essentiell för tillfrisknandet i sjukdomen, samtidigt som den kräver tid och tålamod att utveckla. Fortsatt forskning: Fortsatt forskning utifrån sjuksköterskors perspektiv eftersom de arbetar närmast patienterna och besitter värdefull kunskap. / Background: Anorexia nervosa is one of the most severe psychiatric diagnoses with high mortality rates. It is a condition that extensively affects the physical and psychosocial functions of the affected individual. Nursing care for patients with anorexia nervosa is complex and requires a holistic and person-centered approach. Aim: To describe nurses’ experience of providing care to patients with anorexia nervosa. Method: A general literature review design was used for this study with a qualitative content analysis following Granheim and Lundmans (2003) approach. Results: The study revealed two main categories and six subcategories. The two main categories consisted of; A complex care relationship and Challenges in encountering patients with anorexia nervosa. The six sub-categories were as follows; The importance of trust and difficulties in building a relationship, A multifaceted role, Lack of education and knowledge, Demanding nursing care, Emotionally challenging encounters and Conflicting emotions. Conclusion: Nurses find it challenging and complex to provide nursing care to patients with anorexia nervosa. The patient group is described as more challenging than other psychiatric patient groups and that there is a need for knowledge to improve the quality of care. The relationship between nurse and patient is essential in the recovery of the disease, while it requires time and patience to develop. Further research: Further research from the perspective of nurses as they work closest to patients and have valuable knowledge.

Bakgrund: Bröstcancer beräknas vara den vanligaste formen av cancersjukdomar bland kvinnor. Majoriteten av kvinnor som insjuknar i bröstcancer diagnostiseras vid ett tidigt stadium vilket ökar chansen för överlevnad. Men eftersom bröstcancer inte alltid är lika framträdande ställs krav på noggrannhet vid diagnosticering. Att bli diagnostiserad med bröstcancer medför ett fysiskt, psykiskt, emotionellt och existentiellt lidande, och sjuksköterskan har därför en betydande funktion i att stödja patienten under vårdprocessen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors erfarenheter av att insjukna i bröstcancer. Metod: Denna studie har genomförts som en kvalitativ studie baserad på bloggar. Åtta bloggar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman: En inre kamp att insjukna i diagnosen, Kroppsliga förändringar påverkar vardagen, Stöd från sjukvårdspersonal och anhöriga, och Olika aspekter av bemötandet inom vården. Insjuknandet i bröstcancer beskrevs som en påfrestande händelse i livet och stöd från vårdpersonalen och anhöriga, samt samtal var av betydelse. Konklusion: Att insjukna i bröstcancer är en påfrestande händelse i livet som påverkar hela kvinnan. Genom stöd som präglas av kontinuitet, tillgänglighet och information, kan sjuksköterskor bidra till att minska lidande och främja kvinnors hälsa, välbefinnande och trygghet vid insjuknandet av bröstcancer. / Background: Breast cancer is estimated to be the most common form of cancer among women. The majority of women who develop breast cancer are diagnosed at an early stage, which increases the chance of survival. But because breast cancer is not always as prominent, accuracy is required when diagnosing. Being diagnosed with breast cancer entails physical, psychological, emotional and existential suffering, and the nurse therefore has a significant function in supporting the patient during the care process. Aim: The purpose of this study was to investigate women's experiences of getting sick with breast cancer. Method: This study has been conducted as a qualitative literature study based on blogs. Eight blogs were selected and analyzed through qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Findings: The analysis resulted in four themes: An inner struggle to get sick with the diagnosis, Bodily changes affect everyday life, Support from healthcare and relatives, and Different aspects of treatment in care. Being diagnosed with breast cancer was described as a wearing incident in life and support from healthcare staff and relatives and also conversations were important. Conclusion: Getting breast cancer is a stressful event in life that affects the whole woman. Through support that is characterized by continuity, accessibility, and information, nurses can contribute to reducing suffering and promoting women's health, well-being and security when diagnosed with breast cancer.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd som kräver livsuppehållande åtgärder. Varje år drabbas 1,3 miljoner människor av hjärtstopp världen över. Tack vare medicinska framsteg ökar antalet överlevande. Aktuell forskning visar att patienter som överlevt drabbas av besvärande fysiska och psykiska komplikationer. Den efterföljande vården och omvårdnaden har beskrivits som bristfällig, då patienternas omvårdnadsbehov går obemärkt förbi. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att överleva hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie som inkluderade åtta kvalitativa, en kvantitativ och en mixad studie. Resultat: Resultatet belyser fem huvudkategorier: Hälsopåverkan, utmaningar i mötet med vården, en förändrad tillvaro, tacksamhet till livet och existentiella frågor. Flera överlevare drabbades av nedsatt kognitiv förmåga, fysisk nedsättning och försämrat psykiskt mående. Erfarenheter från patienter som överlevt var att livet förändrades helt efter hjärtstoppet.  Patienterna beskrev att de fick otillräcklig uppmärksamhet av vårdpersonal, att de kände sig övergivna och att den efterföljande vården hade brister. Patienternas erfarenheter var också att de fått en ny syn på livet och tacksamhet för att vara vid liv. Konklusion: Ett förbättringsarbete av omvårdnaden efter hjärtstopp är av behov. Ytterligare forskning krävs av kvinnors erfarenheter av att överleva hjärtstopp. / Background: Cardiac arrest is a life-threatening condition that requires life sustaining measures. Each year 1.3 million people suffer cardiac arrest worldwide. Thanks to medical progress the number of survivors is increasing. Current research shows that survivors were troubled from physical and psychological complications. The post-cardiac arrest care has been described as inadequate, as patients’ care needs go unnoticed. Aim: The aim was to highlight the patients’ experiences surviving cardiac arrest. Method: A general literature study that included eight qualitative studies, one quantitative study and one mixed method study. Results: The result highlights five main categories: Health impact, challenges in the encounter with healthcare, a changed existence, gratitude for life and existential questions. Several survivors suffered a decreased cognitive ability, physical impairment, and a negative impact on their psychological well-being. Experience from patients that survived was that life changed completely after the cardiac arrest. Patients expressed that they received insufficient attention from the healthcare staff, they felt abandoned, and the aftercare was inadequate. Patients experienced a new perspective on life and gratefulness to be alive. Conclusion: There is a need for quality improvement of the nursing care post-cardiac arrest. Further research is needed on women’s experiences of surviving cardiac arrest.

Pediatric emergency care poses specific challenges for nurses. Maintaining competence to care for children can be difficult as their physiology is different to adults. Children also have other medical requirements and nursing needs which differ depending on their age and maturity. Caring for children means not only focusing on the specific patient but also on their family. This too can pose a challenge for the attending nurse. The aim of the study is therefore to describe nurses' experiences of caring for acutely ill children within emergency care. Through the method of an integrative literature review with an inductive and systematic approach, searches were conducted in CINAHL and PubMED that resulted in fifteen highquality articles that were included in the study. The results led to three main categories: Security and competence in one's professional role, Relationship to child and parent and Relationship to the care team and seven subcategories: Lack of knowledge and information, Ability to interpret signals, Experience and emotions, Information to the child/parent, Trust, Clarify plan so as not to prolong suffering and Responsibility and teamwork. The study's conclusion was that there was a clear connection between nurses' experience of caring for acutely ill children and their own security in their professional role. The nurses described the difficulties of combining care for the parents in connection with the care of an acutely ill child. Furthermore, challenges related to adapting information and nursing care after the child’s and families’ specific needs were described. The nurse's role beyond being responsible for nursing care was to be a link between the child, the parents, and other professional groups. Nurses risked ending up in ethically difficult situations. Through education, practice and clinical experience, the care could be successful, and nurse’s abilities improved. / Pediatrisk akutsjukvård innebär många utmaningar för sjuksköterskor. Att upprätthålla kompetens för att vårda barn kan vara svårt då deras fysiologin skiljer sig mot vuxna. Barn även har andra medicinska förutsättningar och omvårdnadsbehov som skiljer sig beroende på åldern och mognad. Att vårda barn innebär inte bara fokus på den specifika patienten utan även på deras barnets familj. Även detta kan innebära en utmaning för behandlande sjuksköterska. Studiens syfte är därför att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda akut sjuka barn inom akutsjukvård. Genom metoden integrativ litteraturöversikt med induktiv och systematisk ansats genomfördes sökningar i CINAHL och PubMED som resulterade i femton artiklar av hög kvalitet som inkluderades i studien. Resultatet redovisas med tre huvudkategorier: Trygghet och kompetens i sin yrkesroll, Relationen till barn och förälder och Relation till vårdteamet och sju underkategorier: Kunskaps- och informationsbrist, Förmåga att tolka signaler, Erfarenhet och känslor, Information till barnet/förälder, Förtroende, Tydliggöra plan för att inte förlänga lidande och Ansvar och teamarbete. Studiens slutsats är att det finns ett tydligt samband mellan sjuksköterskors erfarenhet av att vårda akut sjuka barn och deras egen trygghet i sin yrkesroll. Sjuksköterskorna beskrev svårigheterna att kombinera omhändertagande av föräldrarna i samband med omhändertagande av ett akut sjukt barn. Fortsatt beskrevs utmaningarna med att anpassa information och vården efter barnets och familjens specifika behov. Sjuksköterskans roll utöver att ansvara för omvårdnad är att agera som en länk mellan barnet, familjen och övriga yrkesgrupper. Sjuksköterskan riskerar att hamna i etiskt svåra situationer. Genom utbildning, övning samt klinisk erfarenhet kan vården bli framgångsrik och sjuksköterskans förmågor förbättras.