Sveriges befolkning blir allt äldre och i takt med detta ökar andelen personer med demens och deras behov av vård. Svårigheter med att hantera beteendestörningar såsom aggression och agitation hos personer med demens har visat sig vara ett problem för vårdpersonal. Syftet med denna litteraturstudie har varit att samman-ställa aktuell vetenskaplig litteratur avseende vad som är viktigt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom som uppvisar problematiska beteenden samt att undersöka vilket stöd vårdpersonalen behöver för att på ett professionellt sätt kun-na bemöta dessa personer. En systematisk litteraturstudie genomfördes utefter Goodmans sju forskningssteg (SBU, 1993), där vetenskapliga artiklar hittades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet redovisar vikten av att som vårdpersonal försöka finna eventuella bakomliggande orsaker till de prob-lematiska beteendena samt att utforma omvårdnad som anpassas till individen. Även faktorer såsom god kommunikation, känslomässig närvaro samt kunskap hos personalen om patientens livshistoria tas upp som viktiga. När det gäller behoven hos personalen för att kunna genomföra detta på bästa sätt utkristalliserade sig områdena handledning och utbildning. / The inhabitants of Sweden become older and older and following this an increase of the number of people suffering from dementia can be seen. Dementia is a progressive disease and the need for nursing care increases as the disease ad-vances. Difficulties in handling behaviours such as aggression and agitation displayed by people with dementia, has turned out to be a problem for nursing staff. The aim of this study has been to compile literature concerning different useful approaches towards people with dementia, in situations perceived as prob-lematic by nursing staff, and to examine what kind of support the staff need in order to deal with these people in a professional way. A systematic literature review was performed according to Goodman (SBU, 1993) where 13 scientific articles were used after searches in the PubMed and Cinahl databases. The result presents the importance of the nursing staff trying to find underlying reasons for the displayed problematic behaviours and also adjusting the nursing care accor-ding to the individual patient. Factors such as good communication, emotional presence and knowledge about the patients’ life history are emphasized. When it comes to the needs of the staff, the areas education and systematic guidance arose.

Det finns god kunskap om verksamma behandlingar för hypertoni. Trots det är följsamhet till behandling av hypertoni bristfällig och många patienter uppnår inte ett kontrollerat blodtryck. Syftet med denna litteraturstudie var att granska och sammanställa vetenskapliga artiklar om sjuksköterskans möjlighet att påverka följsamheten hos patienter med primär hypertoni gällande omvårdnadsåtgärder och läkemedelsbehandling. Utifrån syftet utformades två frågeställningar för att nå en djupare förståelse för ämnet. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie bearbetad genom Goodmans sju steg, vilka är utformade för en forskningsprocess. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar vilka framtagits genom databassökning i databaserna PubMed, CINAHL, Google Scholar samt PsychINFO. Resultatet av artikelgranskningen visade att genom utbildning och ökad kunskap om påverkansfaktorer kan sjuksköterskans möjlighet att utforma behandling och möta patienten förbättras, vilket kan leda till en förbättrad följsamhet. Slutsats för litteraturstudien var att sjuksköterskan behöver kunskap om de faktorer som påverkar patienters följsamhet samt utbildning för att kunna möta patienten och utforma behandlingen utifrån dennes specifika behov. / There is good knowledge of the active treatments for hypertension. Despite that adherence to the treatment of hypertension are poor and many patients do not achieve a controlled blood pressure. The aim of this study was to examine and summarize scientific articles on the ability of the nurse to influence adherence in patients with primary hypertension, current nursing interventions and pharmacotherapy. Two questions were formulated to reach a deeper understanding of the topic. The method was a systematic literature processed by Goodman's seven steps which are designed for a research process. The study was based on 13 scientific articles, which were derived by database searching in the databases PubMed, CINAHL, Google Scholar and PsychINFO. The result of the review showed that several factors affect patients' adherence to treatment. Education and increased knowledge of factors that can influence patients can improve nurses' ability to design treatment and improve patient encounters which could lead to improved adherence. The conclusion from this review was that the nurse need knowledge of the factors affecting patient adherence and education to meet patients and formulate treatment based on their specific needs.

Background: Genomic sequencing is used in the Neonatal Intensive Care Unit (NICU) to diagnose babies with genetic disorders. Purpose: To explore the experiences and knowledge of nurses working in NICUs related to genomic sequencing. Methods: This was a mixed-methods, cross-sectional descriptive survey of NICU nurses attending a national conference. Quantitative data were analyzed using descriptive statistics. Qualitative data were coded into categories and themes. Results: Of 188 NICU nurses, nearly half reported experience with genomic sequencing. Among nurses with experience, 62.7% rated the amount of discussion they had with families about genomic sequencing as "0". Additionally, 72.7% of participants reported feeling unprepared to discuss genomic sequencing. NICU nurses identified potential harms and benefits associated with disclosing incidental findings, and most (83.6%) were in support of revealing incidental findings. Conclusions: To better support NICU families, nurses need to increase their understanding of genomic sequencing and increase their ability to provide genomics-informed nursing care.

Bakgrund: Förekomsten av ätstörningar i samhället ökar och sjuksköterskan utgör en profession som arbetar patientnära och påverkar i hög grad utfallet av patienternas behandling. Ätstörningar är ett komplicerat tillstånd där patienterna ofta känner ambivalens gentemot sin behandling, vilket skapar ett hinder i etablerandet av en terapeutisk relation mellan patienter och sjuksköterskor. Den nära och långvariga interaktionen mellan sjuksköterskor och patienter kan potentiellt utgöra en risk för sjuksköterskornas eget psykiska välmående och därigenom också kvaliteten på vården som tillhandahålls. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av patienter med ätstörningar. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie, baserad på analysen av nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet identifierade tre huvudteman: sjuksköterskors erfarenheter av emotionella utmaningar i omvårdnaden, sjuksköterskors erfarenheter av att använda sin kompetens i omvårdnaden och sjuksköterskors erfarenheter av relationer i omvårdnaden. Konklusion: Den mest framträdande erfarenheten bland sjuksköterskorna i omvårdnaden av patienter med ätstörningar var den betydande påverkan som kunskap hade på deras interaktion med patientgruppen. Sjuksköterskorna beskrev hur brist på kunskap påverkade dem känslomässigt i mötet med patienterna och i förlängningen även omvårdnaden som utfördes. Därav rekommenderas fortbildning samt ytterligare forskning för att främja en arbetsrelaterad hälsa hos sjuksköterskorna samt möjliggöra evidensbaserad omvårdnad. / Background: The prevalence of eating disorders is increasing in the society, and nurses constitute a profession that works closely with patients, greatly influencing the outcome of their treatment. Eating disorders are a complex condition wherein patients often harbor ambivalence towards their treatment, creating a barrier to establishing a therapeutic relationship between patient and nurse. The close and prolonged interaction between nurses and patients potentially poses a risk to nurses' own mental well-being, consequently affecting the quality of care provided. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences in caring for patients with eating disorders. Method: The method used was a general literature review, based on the analysis of nine scientific articles. Results: The results identified three main themes: nurses' emotional challenges in nursing care, the utilization of competence in nursing care and experiences of relationships in nursing care. Conclusion: The most prominent experience among nurses caring for patients with eating disorders was the significant impact of knowledge on their interaction with the patient group. Nurses described how a lack of knowledge emotionally affected them during patient encounters and, consequently, the care provided. Therefore, further education and additional research are recommended to promote work-related health among nurses and enable evidence-based nursing care.

Bakgrund: Äldre personer har större risk att drabbas av sjukdom vilket innebär ett ökat behov av omvårdnad. Hbtqi-personer världen över riskerar att utsättas för diskriminering samt upplever sämre hälsa än jämnåriga heterosexuella cispersoner. Sjuksköterskor upplever sig ha en bristande kunskap om hbtqi-personers specifika omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet var att belysa äldre hbtqi-personers upplevelser av omvårdnad. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats där 14 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod analyserades vilket resulterade i fyra kategorier. Resultat: Kategorierna som framkom var: Upplevelser av diskriminering, Upplevelser av okunskap hos vårdpersonal, Upplevelser av att tillämpa strategier samt Upplevelser av inkludering. Resultatet visade att äldre hbtqi-personer hade både positiva och negativa upplevelser av omvårdnad. Faktorer som bidrog till upplevelser av diskriminering och upplevelser av okunskap hos vårdpersonal var heteronormativt förhållningssätt, bristande utbildning samt fördomar. Olika strategier tillämpades för att undvika diskriminering. Trots tidigare negativa erfarenheter av omvårdnad upplevde flertalet äldre hbtqi-personer inkludering av vårdpersonal. Empati och respekt var egenskaper hos vårdpersonalen som bidrog till en god relation och därmed god omvårdnad. Konklusion: Äldre hbtqi-personers upplevelser av diskriminering visar på att hälso- och sjukvården inte är jämlik. För att öka inkluderingen krävs ökad kunskap om äldre hbtqi-personers omvårdnadsbehov. / Background: Elderly people are at greater risk of falling ill, which means an increased need for nursing care. LGBTQI-persons worldwide are at risk of being discriminated against and experience poorer health than heterosexual cis people of the same age. Nurses feel they have a lack of knowledge about the specific nursing needs of LGBTQI-persons. Aim: The aim of this study was to shed light on older LGBTQI-persons’ experiences of nursing care. Method: A general literature review was conducted using an inductive approach where 14 qualitative articles and one mixed method article were analysed which resulted in four categories. Results: The categories that showed were Experiences of discrimination, Experiences of ignorance in healthcare workers, Experiences of applying strategies and Experiences of inclusion. The results showed that elderly LGBTQI-persons had both positive and negative experiences of nursing care. Factors that contributed to experiences of discrimination and experiences of ignorance among healthcare workers were heteronormative attitudes, lack of education and prejudice. Various strategies were applied to avoid discrimination. Despite previous negative experiences with nursing care, most elderly LGBTQI-persons experienced inclusion by healthcare workers. Empathy and respect were qualities of the healthcare workers that contributed to a good relationship and thus good nursing care. Conclusion: Elderly LGBTQI-persons experiences of discrimination show that the healthcare system is not equal. To increase inclusion, increased knowledge of elderly LGBTQI-persons nursing care needs is required.

Bakgrund: Trycksår är en skada i huden samt underliggande vävnad som kan uppstå efter tryck eller skjuv. Patienter som drabbas av trycksår uttrycker att det medför ett stort fysiskt, psykiskt och socialt lidande. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnadsarbetet där trycksårsprevention är en del av det förebyggande arbetet och inbegriper riskbedömning, hudbedömning samt regelbunden repositionering. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsprevention inom slutenvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 artiklar med kvalitativ studiedesign som inhämtats från databaserna Cinahl och Pubmed. De utvalda artiklarnas resultat analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultat: Genom innehållsanalysen utkristalliserades huvudkategorier och subkategorier ur artiklarnas resultat. Resultatet utformades i två huvudkategorier: Vårdteamet och Arbetsmiljö och sex subkategorier: Prevention, Kommunikation, Undersköterskan, Patienten, Organisatoriska faktorer och Hög arbetsbelastning. Konklusion: Sjuksköterskor hade erfarenhet av att vårdteamet och vårdgivarens organisatoriska ansvar hade en avgörande betydelse i arbetet med trycksårspreventionen. / Background: A pressure ulcer is an injury to the skin and underlying tissue that can occur after pressure or shear. Patients who suffer from pressure ulcers express that it causes great physical, psychological and social suffering. The nurse is responsible for the nursing work where pressure ulcer prevention is part of the preventive work and includes risk assessment, skin assessment and regular repositioning. Aim: The aim of the literature study was to shed light on nurses' experiences of pressure ulcer prevention in inpatient care. Method: Qualitative literature study based on 10 articles with a qualitative study design obtained from the databases Cinahl and Pubmed. The results of the selected articles were analyzed by conventional content analysis. Result: Through the content analysis, main categories and subcategories were crystallized from the results of the articles. The result was formed into two main categories: Care team and Work environment and six subcategories: Prevention, Communication, Nurse, Patient, Organizational factors and High workload. Conclusion: Nurses had experience that the care team and the caregiver's organizational responsibility had a decisive importance in the work with pressure ulcer prevention.

Background: Parkinson's disease [PD] is increasing more than any other neurological disease worldwide. PD is a multifactorial neurodegenerative disease with progressive impairment of motor control. Those affected by PD need an individual assessment regarding the care, rehabilitation and aids. Relatives are seen as a resource and carers can spend up to 110 hours a week caring for their relatives with PD. Aim: The aim was to investigate how elderly people with Parkinson's disease experience their care at home and how carers are affected. Method: The study is a literature review where previous knowledge is compiled into an overview. The literature review includes both qualitative and quantitative articles that where searched and selected from the databases Pubmed and Cinahl.  Results: Two major themes emerged: Aging with PS in the ordinary home and the impact of support in everyday life. The participants expressed the value of support, communication and care from health organisations, relatives and other PD-effected people.  Conclusion: The results showed that access to good healthcare and support was a decisive factor to be able to continue to live as normal as possible in the ordinary housing. Most family carers needed support from formal caregivers to cope. Information and education about Parkinson's pathophysiology and emotional support had a major impact to be able to plan the future and to be able to cope with the disease. / Att åldras medför förändringar och nya anpassningar i vardagen både för den äldre och de anhöriga. Att samtidigt drabbas av Parkinsons sjukdom (PS) medför ytterligare utmaningar och många som drabbas av sjukdomen upplever en livskris. Många av de som drabbas av sjukdomen och deras anhöriga har en önskan om att den drabbade ska kunna fortsätta bo kvar i det ordinära boendet och för att detta skall vara möjligt krävs rätt stöd och hjälpmedel för att vardagen skall kunna fungera på ett liknande sätt som tidigare. Denna litteraturöversikt undersöker hur personer som är äldre och har drabbats av PS upplevervården i det ordinära boendet samt hur anhörigvårdarna påverkas. I resultatet framkom vikten av stöd i hemmet för att skapa en fungerande vardag, både socialt och praktiskt. Sjuksköterskan har en avgörande roll för de som vårdas i det ordinära boendet även om de har en anhörigvårdare. Emotionellt stöd, kunskap om sjukdomens patofysiologi, de formella vårdgivarnas kunskaper och anhörigvårdarnas möjlighet till avlastning är viktiga delar som studien kom fram till. PS är en multifaktoriell neurodegenerativ sjukdom med progressiv försämring av motorisk kontroll. Att vara anhörig till en som drabbats av PS kan upplevas frustrerande eftersom den framtida prognosen inte är självklar och framtiden upplevs som oviss. Sjuksköterskan blir därför en bra resurs och informationskälla för medicinska- och patofysiologiska kunskaper hos båda parter. I diskussionen framkom det att vardagen förändrades markant för de som blir involverade i sjukdomen när någon drabbas. Sjukdomen uttrycker sig på olika sätt hos de drabbade och många av de vardagliga aktiviteterna behöver anpassas efter den PS-drabbades enskilda förmåga. Stöd i vardagen och utbildning om sjukdomens patofysiologi var viktiga grundstenar för att få en fungerande vardag. Studiens metod var litteraturöversikt där både kvalitativa- och kvantitativa artiklar har använts. Resultatet består av tio artiklar som analyserats och kodats enligt Friberg (2017). De valda artiklarna till resultatet kom ifrån sju olika länder vilket ökar överförbarheten då det kan leda till internationell kunskap.

Bakgrund: Bröstcancer drabbar många kvinnor världen över. Ett vanligt och effektivt sätt att behandla sjukdomen är genom en mastektomi, som innebär avlägsnandet av en del av, eller hela bröstet. Att genomgå en mastektomi är ofta påfrestande och kräver stöd från både närstående och sjukvården. Mastektomin medför en modifierad kropp och därmed förändrade tankar om kroppsuppfattningen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utforska kvinnors upplevelser av en förändrad kropp efter en bröstcancerrelaterad mastektomi.  Metod: En kvalitativ icke-systematisk litteraturstudie genomfördes med tio empiriska artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna blev kvalitetsgranskade och därefter analyserade, kodade och tematiserade för att generera ett sammanställt resultat som svarar till syftet.  Resultat: Fyra huvudteman upprättades; första intrycket efter mastektomin, att anpassa sig till en förändrad kropp, förändrade relationer och tacksamhet över att vara vid liv. Utöver huvudteman framkom även nio subteman.  Slutsats: Upplevelsen efter en mastektomi är individuell vilket ökar behovet av personcentrerad vård för kvinnorna. En förändrad kroppsuppfattning visade sig vara förekomande efter mastektomin och påverkade fler aspekter av kvinnans liv, både i relationen till sig själv och andra, därmed är det viktigt som sjuksköterska att tidigt att även involvera anhöriga i behandlingen och vården. Trots alla negativa konsekvenser efter mastektomin framgick även en tacksamhet för livet, där hälsan ansågs som viktigare än bröstet. / Background: Breast cancer affects many women worldwide. A common and effective way to treat the disease is through a mastectomy, which involves the removal of part of or all of the breast. Undergoing a mastectomy is often stressful and requires support from both relatives and the healthcare system. The mastectomy entails a modified body and thus changed thoughts about the body image. Purpose: The purpose of the literature study was to explore women's experiences of a changed body after a breast cancer-related mastectomy. Method: A qualitative non-systematic literature study was carried out with ten empirical articles from the databases Cinahl and Pubmed. The articles have been quality reviewed and then analyzed, coded and thematized to generate a compiled result that meets the purpose. Results: Four main themes were established; first impression after the mastectomy, adjusting to the changed body, changed relationships and thankful to be alive. In addition to these main themes, eight sub-themes also emerged. Conclusion: The experience after a mastectomy is individual, which increases the need for person-centered care for women. A changed body perception was found to be prevalent after mastectomy and affected various aspects of a woman’s life, both in relation to herself and others. Therefore, it is important as a nurse to involve family members early in the treatment and care. Despite all the negative consequences after mastectomy, there was also gratitude for life where health was considered more important than the breast.

Bakgrund: Akutens unika miljö präglas av snabba beslut kring svårt sjuka och skadade patienter. Trots att det finns evidens att omvårdnad är bärande för patientsäkerheten hamnar det ändå ofta i skuggan av den medicinska behandlingen på akuten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur arbetsmiljöfaktorer kan påverka omvårdnaden på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats skapades. Datainsamlingen utgjordes av strukturerade sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. 16 empiriska kvalitativa artiklar granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativ forskning. Därefter gjordes en tematisk kategorisering och analys av de 10 artiklar som framkom av datainsamlingen efter urval. Resultat: Två huvudteman och sex underkategorier framkom. Det första huvudtemat var: den fysiska arbetsmiljön med underkategorierna arbetsmiljön på akutmottagningen, när omvårdnaden brister och patientsäkerhetsarbetet. Det andra huvudtemat var: den organisatoriska & den sociala arbetsmiljön med underkategorierna äldre och anhöriga på akuten, bilden av sjuksköterskan och samverkan i team. Slutsats: Genomgående i resultatet finns bevis för att arbetsmiljön och brist på resurser leder till att omvårdnadsarbetet prioriteras bort. För att främja det viktiga omvårdnadsarbetet på akuten krävs förbättringar i sjuksköterskans arbetsmiljö. / Background: The unique environment of the emergency department is characterized by quick decisions regarding critically ill and injured patients. Despite the fact that there is evidence that nursing is essential for patient safety, it is still often overshadowed by medical treatment. Aim: To highlight nurses’ experiences of how factors related to the work environment can affect care in an emergency department. Method: A literature study with a qualitative approach was created. The data collection consisted of structured searches in the databases CINAHL and PubMed. 16 empirical qualitative articles were reviewed using a review template designed for qualitative research. Lastly, a thematic categorization and analysis of the 10 articles that emerged from the data collection after selection was made. Result: Two main themes and six subcategories emerged. The first main theme was: the physical work environment with the subcategories: the work environment in the emergency department, lack of nursing care and patient safety work. The second main theme was: the organizational & social work environment with the subcategories elderly and relatives in the emergency department, the nursing image and cooperation in teams. Conclusion: Throughout the results there is evidence that the work environment and lack of resources lead to nursing care being deprioritized. In order to promote the important nursing care in the emergency department, improvements are required.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd som uppstår vid akut skada i hjärtmuskeln. Orsakerna är kopplade till riskfaktorer som hypertoni, diabetes, ålder, rökning och ogynnsam livsstil. Rehabiliteringsprogram bör omfatta fysisk träning och fokusera på psykosociala samt livsstilsrelaterade faktorer. Livsstilsförändringar, inklusive rökstopp, kostförändringar och ökad fysisk aktivitet, är viktiga för sekundärprevention. Dessutom är uppföljning av rekommendationer från sjukvårdspersonal centralt för att minska risken för återinsjuknande. Dock är det inte alla som följer dessa rekommendationer för sekundärprevention. I detta sammanhang bör sjuksköterskans uppgift framträda som central för att bistå patienten i att uppnå en god hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienters erfarenheter av sekundärprevention efter en hjärtinfarkt. Metod: Examensarbetet utfördes som litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som identifierade tre huvudkategorier: Motivation till sekundärprevention, Vikten av stöd från omgivningen och Oro över ostabilt hjärta. Slutsats: Livsstilsförändringar som att sluta röka och engagera sig i fysisk aktivitet var viktiga sekundärpreventiva åtgärder men svårigheter att sluta röka och rädsla för en ny hjärtinfarkt vid fysisk aktivitet kunde upplevas som hinder. Omgivningens stöd var viktigt men ibland kunde oroliga anhöriga försvåra viljan att vara fysisk aktiv. En nödvändig strategi för sekundärpreventiva omvårdnadsåtgärder efter hjärtinfarkt innefattar motivation, fysisk aktivitet, stöd och hantering av oro och främjande av långsiktig hälsa. / Background: Myocardial infarction, marked by acute damage to the heart muscle, is associated with risk factors like hypertension, diabetes, age, and smoking. Rehabilitation programmes, emphasizing physical training and addressing psychosocial and lifestyle factors, underscore the importance of lifestyle changes such as smoking cessation, dietary modifications and increased physical activity for secondary prevention. Despite these recommendations, not everyone adheres to them. This highlights the pivotal role of nurses in assisting patients towards optimal health. Aim: The purpose of this literature review was to compile patients’ experiences of secondary prevention after a myocardial infarction. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. The result was based on scientific articles from databases CINAHL and PubMed. The selected articles were quality reviewed and analyzed using content analysis. Findings: The findings were based on 15 scientific articles identifying three categories: Motivation for secondary prevention, The importance of support from the environment, and Concerns about an unstable heart. Conclusion: Lifestyle changes such as quitting smoking and engaging in physical activity were important secondary preventive measures, but difficulties in quitting smoking and fear of a new heart attack during physical activity could be perceives as obstacles. A necessary strategy for secondary preventive nursing measures after myocardial infarction includes motivation, physical activity, support and management of anxiety and promotion of long-term health.