Bakgrund Missfall är vanligt förekommande och innebär att en kvinnas graviditet spontant avbryts innan fostret har möjlighet till överlevnad utanför livmodern före graviditetsvecka 22 avslutats eller då fostret väger mindre än 500 gram. Omvårdnaden vid missfall varierar utifrån diagnos och sjukvårdsinrättning. Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kunskapsområde. Omvårdnadsarbetet grundar sig i en humanistisk människosyn som tar hänsyn till hela människan. Sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat och synliggöra hela personen och dennes upplevelse. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av omvårdnad i samband med missfall fram till graviditetsvecka 22. Metod Vald metod var en litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes i databaserna Public Medline och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. Efter urval och kvalitetsgranskning analyserades 17 vetenskapliga artiklar enligt Kristenssons integrerade analys. Resultat Resultatet består av tre teman vilka övergripande beskrev aspekter av kvinnans upplevelse av omvårdnaden vid missfall. Dessa teman var mötet med sjuksköterskan, kommunikation och sjukhusvistelsen. Kvinnors upplevelser vid missfall i samband med omvårdnaden påverkades av avsaknad av personcentrerad omvårdnad och information, sjuksköterskans empati eller brist därav, samt bristande vårdmiljö. Slutsats Ett missfall kan vara en betungande händelse för kvinnan. I mötet med vården har kvinnan ett starkt behov av att få förståelse för sin förlust. Vården vid missfall utövas ibland med ett alltför kliniskt förhållningssätt där det emotionella stödet för kvinnan är eftersatt. Omvårdnaden vid missfall skulle kunna förbättras genom att sjuksköterskan arbetar mer personcentrerat. Genom att skapa gemensamma nationella riktlinjer för omvårdnadsarbetet kring missfall kunde bättre förutsättningar för kvinnan nås och leda till ökad jämlikhet. / Background Miscarriage is common and means that a women's pregnancy spontaneously ends before the fetus has a possibility for survival outside the womb and before the end of pregnancy week 22 or when it weighs less than 500 grams. The nursing care around miscarriage varies depending on diagnosis and healthcare facility. Nursing care is the nurse’s specific knowledge area and the care is based on a humanistic view of human beings, regarding the whole person. The nurse should work person-centered and acknowledge the whole person and her experience. Aim The aim was to describe women's experiences of nursing care in connection with miscarriage up until pregnancy week 22. Method The chosen method was a literature review. The data collection was done in the databases Public Medline and the Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. After selection and quality review 17 scientific articles were analyzed according to Kristensson’s integrated analysis. Results The results consist of three themes which generally describes aspects of the woman’s experience of the nursing care in connection with miscarriage. These themes were interactions with the nurse, communication and hospital stay. Women’s experiences of nursing care in connection with miscarriage is affected by the lack of person-centered care and information, the nurse's empathy or lack thereof as well as insufficient care environment. Conclusions A miscarriage can be burdensome for the woman. When receiving care, the woman has a strong need to have her loss acknowledged by the nurse. The care during miscarriage is sometimes practiced with an overly clinical approach where the emotional support is neglected. The nursing care around miscarriage could improve by the nurse working more person-centered. Creating national guidelines for the nursing care regarding miscarriage could give the woman better preconditions and lead to increased equality

Bakgrund: När det konstaterats att livsförlängande behandling inte längre är meningsfullt övergår vårdandet till den senare fasen, livets slutskede. Livets slutskede innebär att döden är ofrånkomlig inom en snar framtid och målet med behandling är då att lindra lidande. God palliativ vård bygger på de fyra hörnstenarna symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, relation och kommunikation samt stöd till närstående. Tillsammans med ett personcentrerat förhållningssätt kan de fyra hörnstenarna tillämpas av all vårdpersonal i syfte att tillföra patienter ett förbättrat välmående och ökad livskvalitet i livets slut. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter som befinner sig i livets slutskede upplever omvårdnaden på sjukhus. Metod: Vald design till uppsatsen var litteraturöversikt och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Vid artikelsökningen användes databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete]. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Resultatet delades upp i huvudkategorier som beskrev patienters upplevelse av sjukhusmiljön, mötet med sjuksköterskan, symtomlindring samt existentiella behov. Tillsammans med underkategorier visar resultatet att patienter som befann sig i livets slutskede över lag var nöjda även om brister kunde pekas ut. De brister som fanns handlade om hur patienter upplevde sjukhusmiljön där exempelvis flerbäddssalar påverkade livskvaliteten på ett negativt sätt. Patienter beskrev även hur sjukvårdspersonal på sjukhuset upplevdes som stressade och oengagerade vilket bidrog till att patienterna kände sig som en belastning. Slutsats: Kunskap om palliativ omvårdnad på sjukhus till de patienter som befinner sig i livets slutskede är, baserat på resultatet i denna uppsats, ett viktigt ämne att belysa. Med en ökad medellivslängd samt ny forskning och teknik för livsuppehållande åtgärder kommer behovet av palliativ omvårdnad efterfrågas i allt större utsträckning. Brist på kunskapen att förmedla god omvårdnad till människor i livets slutskede medför ett försämrat välmående och nedsatt livskvalitet för patienter i det sena palliativa skedet. / Background: When it has been established that life-prolonging treatment is no longer meaningful, care goes to the latter phase, the final stage of life. The final stage of life means that death is inevitable in the near future and the goal of treatment is to alleviate the suffering. Good palliative care is based on the four cornerstones of symptom relief, multi-professional collaboration, relationship and communication, and support for close relatives. Together with a person-centered approach, the four cornerstones can be applied by all health care professionals with the aim of providing patients with improved well-being and improved quality of life at the final stage. Aim: The purpose of this literature review was to describe how patients who are at the final stage of life experience nursing care in hospitals. Method: The chosen design for the essay was a literature review and 15 scientific articles which form the basis for the result. In the article search, the databases Public Medline [PubMed] and the Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete] were used. The result was compiled by an integrated analysis. Results: The results were divided into main categories that described the patients' experience of the hospital environment, the meeting with the nurse, symptom relief, and existential needs. Together with the subcategories, the results show that the patients who were in the final stages of life were generally satisfied, although deficiencies could be identified. The shortcomings that could be pointed out were about how the patients experienced the hospital environment where, for example, multi-bed rooms negatively affected their quality of life. The patients also described how they experienced the hospital staff being stressed and disengaged, which contributed to the patient feeling like a burden. Conclusions: Knowledge about palliative care in hospitals for patients at the final stage of life is, based on the results of this paper, an important topic to elucidate. With an increased life expectancy as well as new research and technology for life-sustaining measures, the need for palliative care will be increasingly demanded. Lack of knowledge to convey good care to people at the final stage of life results in impaired well-being and reduced quality of life for patients who are in the late palliative stage.

Bakgrund   Sömn är en subjektiv upplevelse och en förutsättning för att kroppen ska må bra och ha möjlighet för återhämtning. Inom slutenvården är det välkänt att patienter inte sover tillräckligt bra. Konsekvenser av sömnbrist kan innebära en fördröjning på kroppens läkningsförmåga. Patientens tillfrisknande riskerar därmed att fördröjas och följden kan bli en längre vårdtid. Att identifiera omvårdnadsåtgärder som främjar sömn av god kvalitet är ett av sjuksköterskans professionella ansvar. Genom en personcentrerad omvårdnad kan tillit mellan vårdgivare och vårdtagare skapas och en individuell vårdplan verkställas för att främja en god sömnkvalitet. Syfte Syftet var att beskriva hur alternativa omvårdnadsåtgärder som främjar sömnkvalitet ur ett patientperspektiv inom slutenvården. Metod Studiens syfte besvarades med hjälp av metoden litteraturöversikt. Data samlades in via databaserna PubMed och CINAHL och studien inkluderade 18 artiklar efter en integrerad dataanalys och kvalitetsgranskning. Artiklarna var av kvalitativ och kvantitativ studiedesign.  Resultat  Sömn av god kvalitet kan implementeras med hjälp av alternativa omvårdnadsåtgärder såsom användning av öronproppar och ögonmasker, aromaterapi, massage med eteriska oljor samt stämningsfylld musik. Studien fann även att bemötande, tillgänglighet och en anpassad miljö skapade trygghetskänslor och ett inre lugn hos inneliggande patienter vilket underlättade sömnen. Slutsats  Studiens resultat belyser tillämpbara alternativa omvårdnadsåtgärder som främjar sömn av god kvalitet inom slutenvården. Personcentrerade omvårdnadsåtgärder kan främja sömnens kvalitet genom att patienterna har möjlighet att komma till ro samt uppleva mindre oro och ångest. / Background Sleep is a subjective experience and a prerequisite for the human body to feel good and have the opportunity for recovery. It is well-known that patients do not sleep well enough in the inpatient care. The consequence of sleep deprivation can be a delay in the body’s healing ability. This may cause the patients' affliction to be prolonged, resulting in a longer period of hospitalization. Identifying alternative nursing measures that promote a better quality sleep is one of the nurses’ professional responsibilities. Through a patient-centered care trust can be built between nurse and patient and an individual care plan can be implemented to promote a better sleep quality for the patient. Aim The aim was to describe alternative nursing measures that promote better sleep quality from the patient perspective during hospitalization. Method The aim of the study was answered through a literature review. Data was collected through PubMed and CINAHL, and after an integrated data analysis and quality control this study included 18 articles. The articles were both qualitative and quantitative. Results A better sleep quality can be implemented using alternative nursing measures such as the use of earplugs and eye masks, aromatherapy, massage with essential oils and mood-filled music. The study also found that a good treatment, availability and a customized environment created a feeling of safety and an inner peace for the patients, which facilitated the sleep. Conclusions The results of this study describe applicable alternative nursing measures that promote a better sleep quality during hospitalization. A patient-centered care can promote sleep quality due to patients being more able to relax and experiencing less anxiety.

Bakgrund Fem miljoner dödsfall orsakas i världen varje år av skador med eller utan avsikt vilket medför ett stort folkhälsoproblem. Trauma är i Sverige den vanligaste dödsorsaken hos människor under 40 år. Forskare har även kunnat identifiera ett samband mellan expone- ring av traumatiska händelser och utvecklingen av posttraumatiskt stressymptom. Sjukskö- terskan möter ofta patienter som genomgått ett trauma och ser deras lidande i samband med detta. Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse av sjuksköterskans omvårdnadsarbete i samband med trauma. Metod En litteraturöversikt genomfördes med 20 utvalda studier från flera olika länder där både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades utifrån databaserna PubMed och CI- NAHL. Dessa studier analyserades enligt en integrerad analys och granskades utifrån Sophiahemmets Högskolas underlag. Resultat Resultaten visade att lindrat lidande, ökad delaktighet, information till patienten, socialt stöd samt att förebygga förekomsten av psykisk ohälsa var viktigt för patienterna i sam- band med trauma. Deras lidande lindrades när de upplevde att de mottog en högkvalitativ vård. Slutsats Sjuksköterskan spelade en stor roll för patienternas upplevelse av traumasituationen. Om- vårdnaden var viktig då patienterna ofta befann sig i en utsatt situation. Att sjuksköterskan tog sig tid till att informera och kommunicera med patienterna visade sig viktigt för deras upplevelse. De flesta patienterna uppgav att kvalitativ vård och ett bra bemötande ledde till att de kunde känna sig trygga samt att deras lidande lindrades. / Background Injuries with or without intent cause five million deaths every year, causing a major public health problem. In Sweden trauma is the most common cause of death for people under the age 40. Researchers have also been able to identify a link between exposure to traumatic events and the development of post-traumatic stress symptoms. The nurse often meets pa- tients who have undergone trauma and sees their suffering. Aim The aim of the study was to shed light on the patient’s experience of nursing in connection with trauma. Method A literature review with 20 selected studies from several different countries where both qualitative and quantitative studies were included. These studies were analyzed according to an integrated analysis method and examined by the assessment basis of Sophiahemmet University. Results The results showed that alleviating suffering, participation, information, social support and preventing the occurrence of mental illness was important for patients in connection with trauma. Their suffering was alleviated when they felt they received high quality care. Conclusion The nurse plays a major role in the patients’ experience of a trauma situation. Nursing is important as patients are often in vulnerable situation. The fact that the nurse takes time to inform and communicate with the patient has proved important for their experience. Most patients state that qualitative and attentive care results in being able to feel safe and to alle- viate their suffering.

Background World Health Organization reports that there are no exact statistics of how many older adults worldwide suffer from malnutrition, but available data suggest that about 15–60 percent of older adults cared for in hospitals, nursing homes and home-care programmes are suffering from malnutrition. It is important that the registered nurse is aware of different interventions and how they can be implemented in order to improve the nutritional status of the older adult. Aim The aim of this study was to examine nursing interventions used to treat and prevent malnutrition in older adults at hospitals and nursing homes. Method The study design was a literature review with 15 scientific articles included. The data collection was done in the databases PubMed and CINAHL. The result articles were a mix of both qualitative- and quantitative studies. Intergraded data analysis was used to compile the 15 articles. Results The interventions had an overall positive effect on the nutritional status of the older adults. Oral nutritional supplements were the most common intervention. Both environmental and social factors had effect on the mealtime experience. The older adult was not often involved in the nutritional care and the evaluation of the outcome of the interventions was scarce. The teamwork between health professionals, relatives and the older adult was inadequate. Conclusions Malnutrition in older adults is a prevalent problem and is often de-prioritized in nursing care. The most common intervention used was oral nutritional supplements but there are other interventions that also provide positive results and provide more individual care and are often disregarded by the RN’s. The older adults’ involvement in the nutritional care can be increased and improved as well as involvement of relatives. The importance of treating and preventing malnutrition is a topic that could be emphasized more within the geriatric care. / Bakgrund Världshälsoorganisationen rapporterar att det inte finns någon exakt statistik över hur många äldre personer över hela världen som lider av undernäring, men tillgängliga data tyder på att cirka 15–60 procent av de äldre personer som vårdas på sjukhus, särskilt boende och inom hemsjukvården lider av undernäring. Det är viktigt att den legitimerade sjuksköterskan är medveten om olika omvårdnadsåtgärder och hur de kan genomföras för att förbättra den äldre personens näringsstatus. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka tillämpade omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla undernäring hos äldre personer på sjukhus och särskilt boende. Metod Studiedesignen var en litteraturöversikt med 15 vetenskapliga artiklar inkluderade. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatartiklarna var en blandning av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. En integrerad analys utfördes för att sammanställa de 15 artiklarna. Resultat Omvårdnadsåtgärderna hade en övergripande positiv effekt på de äldre personernas näringsstatus. Näringsdrycker var den vanligaste åtgärden. Både miljömässiga och sociala faktorer påverkade matupplevelsen. Den äldre personen var sällan involverad i sin nutritionsvård och utvärdering av omvårdnadsåtgärderna var sällsynt. Samarbetet mellan vårdpersonal, anhöriga och den äldre personen var otillräckligt. Slutsats Undernäring hos äldre personer är ett vanligt förekommande problem som ofta bortprioriteras inom vården. Den vanligaste åtgärden var insättande av näringsdryck men det finns andra åtgärder som ger goda resultat och är mer individanpassade som ofta förbises av sjuksköterskan. Den äldre personens medverkan i sin vård gällande nutrition kan ökas och förbättras, såväl som medverkan av anhöriga. Vikten av att behandla och förebygga undernäring är ett ämne som skulle kunna betonas mer inom geriatrisk vård.

Bakgrund   I samhällen där andelen äldre människor ökar i förhållande till andra åldersgrupper, blir det åldersrelaterade sjukdomstillståndet sarkopeni mer och mer aktuellt. Definitionen av sarkopeni innehåller oftast en ökad förlust av muskelmassa och tillståndet har ett tydligt samband med fysiska handikapp, skörhet, längre vårdtider, ökad fallrisk, frakturer, lägre livskvalitet, dödlighet och därmed lidande. Behandling och prevention av sarkopeni innehåller nutritionsrelaterade åtgärder, ofta i form av kosttillskott. För att kunna utföra omvårdnadsåtgärder på ett säkert sätt tillsammans med patienten, är det viktigt att vårdpersonalen har god kunskap som är evidensbaserad. Syfte Syftet var att beskriva effekter av kosttillskott på äldre patienter med sarkopeni. Metod Designen som valdes var en litteraturöversikt. Sexton artiklar hittades genom databassökning och analyserades för att hitta likheter och olikheter mellan dem. Ett resultat sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat  Effekterna av kosttillskott på äldre patienter med sarkopeni som hittades kunde delas in i nio olika kategorier: förändring i muskelmassa, kroppsvikt, fysisk kapacitet, fettmassa, fettfri massa, nutritionsstatus, biokemiska parametrar, förekomsten av sarkopeni, samt aktiviteter i det dagliga livet (ADL) och livskvalitet.  Slutsats Effektparametrarna som studerades visade sig ha samband med fenomen som livskvalitet, ADL, fallrisk, vårdtider och dödlighet. Kosttillskottens förmåga att positivt påverka dessa fenomen, kan på det viset spela en betydande roll i lindrande och prevention av lidande bland äldre människor med sarkopeni. / Background Age-related conditions such as sarcopenia are becoming more common in societies where age-distribution is increasingly tilting towards older generations. Sarcopenia, involving increased loss of muscle mass, is significantly associated with physical handicap, frailty, need of medical care, falls, fractures, decreasing quality of life, mortality and suffering. Amongst the methods for treating and preventing sarcopenia are nutrition related interventions such as nutritional supplementation. For nursing and health care to be safe and satisfactory, medical personnel needs to have evidence based knowledge on the applied methods and interventions. Aim The aim was to describe effects of nutritional supplements on elderly patients with sarcopenia. Method The design chosen for this study was a literature review of scientific articles. Sixteen articles were found using databases and analysed with the aim to find similarities and differences. Results The found effects of nutritional supplements on elderly with sarcopenia could be categorized as change in muscle mass, physical capacity, body weight, fat mass, lean body mass, nutritional status, biochemical parameters, the prevalence of sarcopenia as well as activities of daily living (ADL) and quality of life.  Conclusions  The effect parameters defined in the result of this study were shown to be associated with quality of life, ADL, risk for falls, extended need of medical care and mortality. The positive effects of nutritional supplements on these phenomena can therefore play an important role in easing and preventing suffering amongst elderly patients with sarcopenia.

Bakgrund Att bli mamma kan uppfattas som en omtumlande händelse i en kvinnas liv. Kvinnor som inte varit deprimerade under graviditeten kan utveckla en depression efter förlossning, en så kallad postpartumdepression. Det krävs mod hos sjuksköterskan för att kunna bedriva god omvårdnad där sjuksköterskan i mötet med patienten tar hänsyn till relationen och möjliggör partnerskap. I denna studie kommer därför faktorer som påverkar sjuksköterskans vårdrelation med kvinnor som lider av postpartumdepression att belysas. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans vårdrelation med kvinnor som lider av postpartumdepression. Metod Designen som valdes för studien var litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa har tagits fram genom databassökningar i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat Resultatet utgjordes av tre kategorier. Kunskap och information, Vårdrelation samt Stöd och uppmuntran. Resultatet visade att sjuksköterskan ska ha kunskap kring ämnet postpartumdepression för att kunna identifiera sjukdomen och kunna informera patienten. Sjuksköterskans förmåga att skapa vårdrelationer är grundläggande för om kvinnan kommer att vilja ta emot vården eller inte och därmed avgörande för kvinnans tillfrisknande. Stöd och uppmuntran är betydande i omvårdnaden som bör ske på ett familjefokuserat sätt. Slutsats Sjuksköterskan spelar en central roll i omvårdnaden av kvinnor som lider av postpartumdepression. Trots att studier visar att sjuksköterskor i de flesta fall är de första som tar emot kvinnorna som söker vård för depressiva symtom efter graviditet, så är kunskapen om denna sjukdom begränsad. Mer forskning krävs för att förbättra identifieringen och behandlingen av kvinnor med postpartumdepression inom sjukvårdsområdet. / Background Becoming a mother may be a tumultuous event in a woman’s life. It is common that women who have not been depressed during pregnancy may develop postnatal depression, also known as postpartum depression. In order to facilitate a good working relationship between the nurse and a new mother suffering from postpartum depression, courage and consideration of the circumstances on behalf of the nurse are necessary. This study aims to highlight the nurse’s significance in the care of women with postpartum depression. Aim The aim of this study was to describe factors that affect the alliance between the nurse and the woman suffering from postpartum depression. Method The design of the study is that of a literature review. A search of the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO resulted in 17 articles. These articles were reviewed and analysed. Results The review resulted in three major categories; Knowledge and information, The relationship between the nurse and the patient, and Support and encouragement. The results implicated that the nurse needs be knowledgeable about postpartum depression in order to identify the disorder and provide the patient with relevant information. The results showed that women with a good working alliance with the nurse were far more likely to accept care, and thus more likely to recover from postpartum depression. The role of the nurse is therefore crucial to the woman’s recovery. Support and encouragement was found important to be delivered to the entire family. Conclusions The role of the nurse when providing care for women suffering from postpartum depression was found to be of great significance. Even though nurses often are the first in contact with women seeking care for depressive symptoms after pregnancy, the knowledge about postpartum depression is limited. Further research is needed to improve the identification and treatment of women with postpartum depression in the nursing field.

Introduktion: Med en stigande ålder på befolkningen förväntas andelen människor med njursvikt öka världen över och därmed kommer flertalet att behöva dialys för att ersätta njurarnas funktion. I och med detta kan fler komma att behöva utföra dialys i hemmet. Tidigare forskning säger att dialys i hemmet är en outnyttjad tillgång i världen och dessutom billigare än dialys i center, samtidigt som dialys i hemmet tillåter patienten att utföra mer egenvård. Som teoretisk referensram används Dorothea Orems omvårdnadsteori om egenvård.  Syfte: Detta arbete har som mål att undersöka patienternas erfarenheter av egenvård och dialysbehandling i hemmet.  Metod: För att besvara studiens syfte gjordes en deskriptiv litteraturstudie med artiklar från hela världen.  Resultat: Resultatet visade att ett genomgripande tema framkom: “Patienterna upplevde egenvården i samband med dialys i hemmet som något positivt vilket gav dem mer självständighet, ökad flexibilitet och ökad kontroll. Stöttningen ansågs också viktig för patienten”. Stöd, både från anhöriga och sjukvårdspersonal, kunde vara positivt genom att patienterna fick ökad förståelse för sin sjukdom, ökad självsäkerhet och självförtroende samt skapade trygghet. Stödet kunde också vara negativt då det kunde få patienterna att uppleva erfarenheter som rädsla, frustration och minskad självständighet. Välbefinnande kan öka vid behandling i hemmet, genom bland annat ökad frihet och ökad energi. Känslan av kontroll ökar vid egenvård och behandling i hemmet då behandlingen ofta blir till en rutin för patienten. Modifiering av egenvård är möjlig och görs ofta genom att experimentera och ändra restriktioner och egenvårdstips för att kunna leva ett normalt liv. Slutsats: Studien visar på att egenvård och dialysbehandling i hemmet ofta är positivt för patienterna, men det finns negativa aspekter som patienterna upplever. / Introduction: With an aging population, the amount of people with chronic kidney disease will increase in the world and so will the amount who will need dialysis to replace their kidney function. Consequently, more people will need access to dialysis from home. Studies show that home-dialysis is an untapped resource worldwide and provides patients with a cost effective solution. As a theoretical framework, Dorothea Orems theory of self-care will be used. Aim: The aim of the study is to investigate patients' experience of self-care and dialysis at home. Method: To answer the study's aim, a descriptive review was done by consulting academic research or articles from different areas of the world. Results: The results showed a main theme: “Patients experienced that the self-care in correlation with home-dialysis was seen as positive and gave them independence, flexibility and control. Support was also considered important”. Support with self-care had a big presence, both from healthcare and relatives. Support could be both positive and negative, while providing the patient with a better understanding of their disease, self-assurance, and safety, it was also the root of frustration and a reduction in independence. Wellbeing could improve through home-dialysis through increased freedom and energy. The feeling of control also increased through self-care and dialysis-treatment and both often became a routine. Modifications in self-care are often made through experimenting and patients' own changes of restrictions and self-care tips, made to live a normal life. Conclusion: The study shows that self-care and dialysis-treatment at home was often seen as positive by the patient, but there are negative aspects that patients also experience.

Bröstcancer är en vanligt förekommande sjukdom idag och väcker många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att få klarhet och ökad förståelse i hur bröstcancerdrabbade kvinnor och män upplever och hanterar sin sjukdom för att ta reda på hur vi som sjuksköterskor kan ge tillfredsställande omvårdnad till dessa patienter. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning granskade enligt Polits et al (2001) kriterier. Den teoretiska referensramen var Cullbergs (1992) beskrivning av den traumatiska krisens förlopp. Resultatet uppdelades i sju teman, under vilka upplevelser och hanteringsstrategier hos de drabbade beskrivs. Dessa teman var emotionella upplevelser, identitet & kroppsbild, inre styrka, yttre stöd, nya livsperspektiv, framtid samt omvårdnad. Bland de viktigaste och mest framträdande upplevelserna var betydelsen av det emotionella stödet och vikten av tillhandahållandet av information för att kunna hantera sin situation. I detta fanns en viss genusskillnad.Upplevelsen och hanteringen av bröstcancer är väldigt komplex och individuell, därför måste också omvårdnaden anpassas därefter. Resultatet kan öka sjuksköterskans förståelse och kunskap om dessa kvinnors och mäns upplevelser och hantering av bröstcancer, vilket kan leda till en bättre omvårdnad med en helhetssyn på patienten. / Breast cancer is a common disease today and arises many strong feelings. The aim of this study was to bring clarity and better understanding about how female and male breast cancer patients experience and cope with their disease, in order to find out how we as nurses can give satisfying care to these patients. The literature review was based on eleven scientific articles with qualitative alignment that were revised according to the Polit et al (2001) criteria’s. The theoretical reference frame was the description of the traumatical crisis process presented by Cullberg (1992). The results were divided into seven themes, under which the experiences and coping strategies of the patients were outlined. These themes were emotional experiences, identity & body image, inner strength, practical support, new life perspectives, the future and care. Among the most important and most salient experiences were the importance of the emotional support and the role of perceiving information in order to be able to cope with the situation. Here a gender difference was found.The experience and the coping of breast cancer is very complex and individual, hence the care must be adjusted thereby. The results can increase the nurses understanding and knowledge of the experiences and the coping of the female and male breast cancer, which could contribute to a better care with a holistic view of the patient.

Bakgrund: Sexualitet är inte per automatik synonymt med samlag, förmåga till orgasm eller summan av individens erotiska liv. Begreppet utvidgas i denna litteraturstudie till att innefatta människans kärlekssökande, hur känslolivet tar sig i uttryck samt hur sexualitet uttrycks via beröring. Då en människa drabbas av sjukdom eller skada påverkas hens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som förbättrar patienternas och deras familjers livskvalitet genom att förebygga och lindra både fysiskt och psykiskt lidande. Syfte: Att belysa hur sexualitet berörs inom palliativ vård sett utifrån patienternas perspektiv. Metod: För att besvara syftet har en litteraturstudie gjorts. Databassökningarna skedde i PubMed, CINAHL samt Scopus, analys inspirerades av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 10 vetenskapliga artiklar har utgjort underlag för litteraturstudien. Två teman identifierades: Patienters upplevelse av sexualitet och Patienters upplevelse av kommunikation om sexualitet med vårdpersonal. Patienterna definierade sexualitet som ett koncept med olika komponenter varpå den vanligaste fördelningen var att skilja på sexuella relationer och funktioner. Betydelsen av sexualiteten kunde variera mellan patienterna, men en majoritet upplevde att den påverkades av faktorer så som läkemedelsbiverkningar. Patienterna betonade vikten av stöd och information samtidigt som de eftersökte vårdpersonal att kommunicera med på ett respektfullt sätt. Hinder för kommunikation kunde vara vårdpersonalens fokus på medicinska utlåtande eller en rädsla för att situationen skulle vara obekväm. Konklusion: Det finns ett behov av kommunikation mellan patienter och vårdpersonal avseende sexualitet. / Background: Sexuality is not automatically the same as intercourse, the ability to have an orgasm or the result of our erotic experiences. The concept is in this context wider and includes the search of love, the way we express our emotions and the way we touch each other's lives. When a person has a life-threatening illness the way he or she is experiencing health and wellbeing is affected. The essence of palliative care is a way of nursing that improves patients and their families’ quality of life, through easing of the physical and emotional suffering. The aim with this study has been to study how sexuality is approached within a palliative care setting, out of a patient perspective.Method: A literature review was conducted. Searches were made in the PubMed database, the CINAHL database as well as the Scopus database. The result is based on ten scientific articles that were analyzed regarding quality and result. Results: Two themes were identified: Patients experiences of sexuality and Patients experience of communication about sexuality with health care professionals. The patients defined sexuality as a concept of various components, and a distinct difference was often made between sexual relationships and sexual functions. How patients valued sexuality varied within the patient group, although it was often expressed that sexuality was affected by several aspects of having a life-limiting illness. The patients expressed a need for support and information as they reached out to health care professional in search of a respectful way of communicating about sexuality. Communication between health care professionals and their patients was hindered by a narrow minded view of sexuality and a fear of creating discomfort.Conclusions: This study has shown that there is a need of communication between health care professionals in palliative care and their patients.