Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov och är väsentlig för människors hälsa. Under sömnen återhämtar sig kroppen. Brist på sömn försämrar läkningsprocessen hos patienter. Trots sömnens betydelse har patienter upplevt olika sömnstörande faktorer på sjukhus.   Syfte: Syftet med den här litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser av sömn inom slutenvården.  Metod:  En litteraturöversikt med deskriptiv design. Det som inkluderades var elva stycken artiklar med kvalitativ metod eller multimetod där endast den kvalitativa ansatsen analyserades och redovisades i resultatet. Artiklarna kvalitetsanalyserades med granskningsmallar och resultaten kategoriserades in i olika huvud- och subkategorier. Resultat: I resultatet redovisades fyra huvudkategorier med tretton subkategorier. I vårdmiljön uppkom det att ljud, ljus, temperatur och brist på bekvämlighet påverkade sömnen och gjorde det svårare att sova. Vissa fann trygghet i omgivningens ljud och renlighet främjade sömnen. Olika psykiska och fysiska faktorer som smärta, sjukdom, oro, tankar och hotad integritet försvårade insomningen och en sammanhängande sömnen. Omvårdnaden från personal, kontroller och administrering av läkemedel störde den sammanhängande sömnen, ju mer vården anpassades efter patienten desto tryggare kände sig patienterna och hade lättare för att somna. Patienterna upplevde att bemötande och information från vårdpersonal kunde påverka sömnen både positivt och negativt beroende på om de upplevde det som ett bra eller dåligt bemötande och om de kände sig välinformerade eller inte.  Slutsats: Patienterna upplevde att sjukhus har flera faktorer som påverkar sömnkvaliteten negativt. Individanpassad omvårdnad bidrar till trygghet vilket ger en god sömn. Vidare behövs det mer forskning om sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder som kan användas kliniskt på olika avdelningar. / Background: Sleep is a basic need and is essential for human health. During sleep, the body recovers. Lack of sleep impairs the healing process for patients. Still patients have experienced various factors in hospitals that disturbs their sleep.  Purpose: The aim of this literature review was to describe patients experiences of sleep in a hospital.  Method: A literature review with descriptive design. The eleven articles that were included had a qualitative method or a multi-method where only the qualitative parts were analyzed and reported in the results. The articles were quality reviewed and the results were categorized into various main- and sub categories.  Result: The results consisted of four main categories with thirteen subcategories. In the health facility environment it emerged that noise, light, temperature, poor cleanliness and comfort affected sleep and made it more difficult to fall  asleep. Some patients found the sounds in the surroundings to provide a sense of security. Various mental and physical factors such as pain, illness, anxiety, thoughts and lack of integrity made it difficult to fall asleep and also the continuity of sleep were disrupted. Nursing from healthcare workers, controls and administration of drugs disturbed the sleep. The patients felt safer and had an easier time to fall asleep when the care was adapted to their personal needs. The patients found that treatment and information from healthcare workers could affect sleep both positively and negatively depending on whether they experienced it as a good or a bad treatment and whether they felt well informed or not.  Conclusion: The patients experienced that hospitals have several factors that negatively affect the sleep quality. Individualized care provides a sense of security which helps with sleep. More research is needed on care that improves the sleep quality for patients in different wards.

Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsnamn för symtom orsakade av någon form avhjärnskada. Beroende på var skadan sitter, kan sjukdomsbild variera. Några symtom viddemenssjukdom kan försämring av minne, oro, agiterat beteende och depressiva symtom.Dessa behandlas ofta med läkemedel. Alternativa behandlingar, såsom musik, har visat siganvändbara inom både demensvården och övriga vården och givit positiva effekter på hälsan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad musik kan ha för effekt gällande beteende hosäldre personer med demenssjukdom, enligt den vetenskapliga litteraturen. Metod: Beskrivande kvantitativ litteraturöversikt. Resultat: Av tio studier studerade åtta musikenseffekt på agiterat beteende, varav fem av dessa kunde påvisa en minskning. Tre studierundersökte musikens effekt på oro, samtliga redovisade minskad oro. Två studier studeradeom musik hade effekt på depressiva symtom. I en av dem minskade detta efter interventionermed musik. Slutsats: Genom att tillämpa musik inom vården för äldre personer meddemenssjukdom kan det bidra till positiva effekter på hälsan såsom minskat agiterat beteende,minskad oro och minskade depressiva symtom. Det ska dock tas hänsyn till att musiken ivarje enskild studie haft en varierad effekt på beteendemässiga och psykiska symtom. Trotspositiva resultat behövs mer forskning kring musik som en alternativ behandling dåforskningen inom området är begränsad. Det läsaren kan ha i åtanke är att musik inte skadar,därför uppmuntras personer i demenssjukas närhet att spela musik - en insats som sannoliktkan medföra positiva följder för alla inblandade. / Background: Dementia is a general term for symptoms caused by abnormal brain changes.Depending on where the changes are located, the clinical picture varies. Symptoms ofdementia could be memory loss, anxiety, agitated behaviour and depressive symptoms.These are frequently treated with medication. Alternative treatments, such as music, havebeen proven to be useful in both dementia care and other health care sectors and have hadpositive effects on health. Aim: The aim of this study was to describe what effect music canhave regarding the behaviour of aged people with dementia, according to the scientificliterature. Method: A descriptive quantitative literature review. Result: Eight articles studiedthe effect of music on agitated behaviour, five demonstrated a decrease. Three studiesexamined the effect of music on anxiety, all decreased anxiety. Two studies examined theeffect of music on depressive symptoms, one reported decreased depressive symptoms. Conclusion: By applying music in dementia care, it can contribute to positive effects onhealth such as reduced agitated behaviour, anxiety and depressive symptoms. However, itmust be considered that the music interventions in each study had a varied effect onbehavioural and psychological symptoms. Despite positive results, more research on music asan alternative treatment is needed, as research in the area is limited. The reader should keepin mind that music does not harm, therefore people in the vicinity of elderly with dementiaare encouraged to play music - an effort that is most likely to have positive consequences foreveryone involved.

Bakgrund: Substansmissbruk av narkotika eller alkohol innebär stora sociala konsekvenser för personen som missbrukar och förknippas med stora kostnader för samhället. Substansmissbruk är ofta ett känsligt ämne för vårdgivare där samhällets syn på missbruk påverkar sjuksköterskans attityd. Patienter med substansmissbruk uttrycker ett behov av att få sina fysiska och psykiska behov tillgodosedda. Syftet med litteraturstudien var att belysa påverkan av sjuksköterskans attityd gentemot patienter med substansmissbruk på somatiska vårdenheter. Metod: En allmän litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar valdes för att svara på syftet. I resultatet framkom det att sjuksköterskans attityd påverkar omvårdnaden av patienter med substansmissbruk på flera somatiskavdelningar. En negativ attityd och bristfällig omvårdnad till patienter med substansmissbruk berodde på okunskap, dåligt kollegial och organisatoriskt stöd. Sjuksköterskor med mer positiv attityd mot patienter med substansmissbruk var mer erfarna och hade mer kunskap om patientgruppens vårdbehov. Omvårdnaden av patientgruppen upplevs komplex och ställer höga krav på sjuksköterskan och organisationen. Konklusion: Övervägande delen av resultatet belyser att sjuksköterskor som arbetar inom somatisk vårdenhet har en negativ attityd gentemot patienter med substansmissbruk som bidrar till en bristfällig omvårdnad till patientgruppen. En god omvårdnad kan endast delges när sjuksköterskan besitter kunskap, stöd och ser personen bakom sitt missbruk. / Background: Substance abuse of drugs or alcohol is a major social issue for the person with an addiction and is also associated with considerable societal costs. Substance abuse is often a sensitive subject for caregivers where society’s reflection on substance abuse affects the nurse´s attitude. Patients with substance abuse express a need of that both their physical and mental needs be met. The aim of the literature study was to shed light on the impact of the nurses’ attitude towards patients with substance abuse in somatic care units. Method: A general literature study in which 13 scientific articles were selected that related to the studies purpose. The results show that the nurse’s attitude affects the patients’ care with substance abuse in a somatic ward. There was a correlation between attitude and nursing. A negative attitude and inadequate care for patients with substance abuse resulted from lack of knowledge, poor collegial and organizational support. Nurses with a more positive attitude towards substance abuse patients were more experienced and had more knowledge about the patient group’s care needs. The patient group’s care is perceived as complex and places high demands on the nurse and the organization. Conclusion: Most of the result indicate that nurses working in somatic care unit have a negative attitude towards patients with substance abuse, contributing to inadequate care to the patient group. Good nursing can only be provided when the nurse possesses knowledge, support and can see the person behind the addiction.

Bakgrund: Föräldrars syn på omvårdnad styrs av känslor och skiljer sig mot sjuksköterskors syn på omvårdnad, som styrs av rutiner, arbetsstruktur, ideologiskt engagemang och den dagliga verksamhetens förutsättningar. Den skilda synen på omvårdnad orsakar lätt missförstånd och barriärer mellan föräldrar och sjuksköterskor som kan försämra föräldrars upplevelse av omvårdnad. Sjuksköterskan har som ansvar att anpassa omvårdnaden i största mån efter vad hälsa betyder för den enskilda individen. Sjuksköterskans kunskap om föräldrars upplevelser av omvårdnad är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna leverera en god omvårdnad till en familj. Syfte: Litteraturstudien hade som syfte att belysa föräldrars upplevelse av omvårdnad när deras barn vårdas på sjukhus. Metod: Examensarbetet är utfört som en litteraturöversikt och innehåller 14 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har sökts fram i databaserna CINAHL och PubMed, har granskats enligt granskningsmallar och är godkända av etiska kommittéer. Resultat: Fyra olika huvudkategorier av föräldrars upplevelser kunde utformas i resultatet. 1. Kommunikation 2. Delaktighet i sitt barns vård 3. Sjuksköterskors bemötande 4. Sjukhusmiljön. Kommunikation kunde konstateras vara en viktig del för omvårdnaden där den återfanns som en förutsättning för en upplevelse av god omvårdnad inom alla huvudkategorierna. Slutsats: Föräldrars upplevelser av omvårdnad är viktiga för omvårdnadens grunder. En förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskor och föräldrar kan bidra till att främja många av föräldrars upplevelser av omvårdnad när deras barn vårdas på ett sjukhus. Vidare behövs mer framtida forskning om föräldrars upplevelser av omvårdnad för en utökad kunskap och djupare förståelse inom området. / Background: Parents’ view of nursing care differs compared to the nurses’ view of nursing care. Parents’ view of nursing care is highly affected by emotions meanwhile the nurses’ view is based on routines, organizational structure, ideological commitment and the conditions of the daily activities. The different view could easily cause misunderstandings and barriers between them that could worsen the parents experience of the nursing care. The nurse have a responsibility to adapt the nursing care to the individual person’s perception of well being. The knowledge of parents’ experience of nursing care is essential for the quality of the nursing care for families. Aim: This study aimed to illustrate parents’ experience of nursing care when their child is hospitalized. Methods: The study is conducted as a literature review and contains 14 scientific articles whom been collected from CINAHL and PubMed as chosen databases. The articles have been analyzed with review templates and also approved by etichs committees. Findings: Four different main categories of the parents’ experiences of the nursing care where found. 1. Communication 2. Participation in their childs’ care. 3. The nurses’ treatment. 4. The hospital enviroment. Communication had a significant importance for the nursing care. The Communication could also be found as a requisite for a good experience in all the main categories. Conclusion: Parents’ experiences of nursing care are important for the fundamentals of nursing care. Improvement of communication between the nurse and the parents could enhance the parents’ experiences of nursing care when their child was hospitalized. Furthermore, future research on parents experiences of nursing care as a parent is needed to contribute to the gap of knowledge and create a deeper understanding of the subject.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som försämrar hjärtats pumpförmåga. Sjukdomen gör att patienter får en försämrad livskvalitet då symtom som andfåddhet och trötthet uppstår som gör att patienterna inte kan leva som tidigare. Hjärtsvikt kan även påverka patienten psykiskt, depression är ett vanligt symtom.    Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt.   Metod: En beskrivande litteraturstudie där tio kvalitativa originalartiklar från databasen PubMed lästes och analyserades.    Resultat: Tre kategorier, Följder av fysiska förändringar, Upplevelsen av anhöriga och Vårdmötet, framkom genom analys av artiklarna. I kategorin Följder av fysiska förändringar lyftes livsförändringar, symtombördan samt livssynen. Under kategorin Upplevelsen av anhöriga visade resultatet att patienter upplever sig som en börda för sina familjer samt känner sig socialt isolerade på grund av sin sjukdom. Patienterna uttryckte ångest och frustration. Under kategorin Vårdmötet visade resultatet av patienter har både positiva och negativa upplevelser av vården.    Slutsats: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar människor på olika sätt. Denna studie belyser hur människor med hjärtsvikt påverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskor som vårdar patienter med hjärtsvikt måste bortse från sjukdomen hjärtsvikt och se hela människan, som helhet, bakom sjukdomen för att kunna ge den bästa möjliga vården. / Background: Heart failure is a disease that impaire the hearts pumping capacity. The disease causes patients to have a worsening quality of life due to symptoms such as shortness of breath and fatigue. This means that patients cannot live as before. Heart failure can also affect the patient mentally such as depression.   Aim: The aim with this study was to examine patients experiences of living with heart failure.   Method: A descriptive literature study in which ten qualitative original articles from PubMed database were read and analyzed.   Results: Three categories, Consequences of Physical Changes, The experience of relatives and Care Meeting, emerged through analysis of the articles. In the category Consequences of physical changes, life changes, symptom burden and outlook on life were raised. Under the category The experience of relatives, patients experience themselves as a burden for their families and feel socially isolated because of their illness. The patients expressed anxiety and frustration. Under the category Care Meeting, the patients showed both positive and negative experiences of care.   Conclusion: Heart failure is a disease that affects people in different ways. This study highlights how people with heart failure are affected physically, mentally and socially. Nurses who care for patients with heart failure must ignore the disease and see the whole person behind the disease in order to provide the best possible healthcare.

Purpose: The purpose of this Qualitative Descriptive study was to describe the experience of hospitalized adults during the pandemic who did not have COVID-19. Specific Aims: The specific aims of the study were to: Describe the hospital experience, including but not limited to, interactions with hospital staff, visitation, isolation, physical and emotional stressors, and the environment. Identify perceived comfort needs during hospitalization and perceptions of the nurse’s role in providing comforting interventions. Examine the ability to achieve physical, psychospiritual, sociocultural, and environmental comfort during hospitalization despite the required infection control measures. Framework: This study was guided by Kolcaba’s Theory of Comfort (1994). Design: This was a qualitative descriptive study. Semi-structured interviews were conducted. Interview questions focused on the overall hospital experience, the nurse’s role in their experience, comfort needs, and the experience of having comfort needs met during the hospitalization. Results: Twenty participants took part in this study. Conventional content analysis revealed five main themes. The themes are: I don’t expect the hospital to be comfortable, I was always tense, Wanting human connection, Communication is important, and Nurses are busy. Conclusion: The findings identified a need for targeting education, research, and policy development to improve patient comfort (physical, psycho-spiritual, sociocultural, and environmental). This is important as we look toward improving the overall patient experience during hospitalization.

Bakgrund: Undernäring inom slutenvården är ett vanligt förekommande tillstånd. Upp till 40% av patienterna är undernärda när de skrivs in i slutenvården och nästan hälften riskerar undernäring under vårdtiden. Äldre personer är särskilt utsatta att drabbas av konsekvenser till följd av undernäring. I Sverige är denna grupp överrepresenterad gällande både vårdtid och vårdtillfällen inom slutenvården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och behandla undernäring hos vuxna patienter inom slutenvård. Metod: Litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet tyder på att kunskapen hos sjuksköterskorna är varierande och att det råder en viss osäkerhet på hur nutritionsvården ska utföras. Sjuksköterskor framhåller att otillräckligt utbildningsinnehåll avseende nutrition, hög arbetsbelastning, otydlig ansvarsfördelning och organisatoriska strukturer bidrar till att omvårdnadsåtgärder med att förebygga och behandla undernäring prioriteras bort. Slutsats: Det finns utmaningar för att optimera nutritionsbehandlingen inom slutenvården. Litteraturöversiktens resultat tyder på att sjuksköterskorna inte har tillräckliga förutsättningar för en god nutritionsvård. Bristen på förutsättningar resulterar i osystematiska omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla undernäring hos vuxna patienter i slutenvården. / Background: Malnutrition in incare is a common condition. Up to 40% of the patients are malnourished when they are registered into inpatient care and almost half of them are at risk of malnutrition during the care period. Elderly people are particularly vulnerable to the consequences of malnutrition. In Sweden, this group is overrepresented in terms of both care period and care opportunities in inpatient care. Aim: The aim of this literature review is to describe nurses' experiences of preventing and treating malnutrition in adult patients in inpatient care.Method: A literature review based on 16 scientific articles. Results: The result indicates that the knowledge regarding nutrition among nurses varies and that there is some uncertainty about how nutritional care should be performed. Nurses point out that insufficient educational content regarding nutrition, high workload, unclear areas of responsibilities and organizational structures contribute to the de-prioritization of nursing activities to prevent and treat malnutrition.Conclusion: There are challenges in optimizing nutritional treatment in incare. The results of the literature review indicate that the nurses do not have the sufficient conditions for a good nutritional care. The lack of conditions results in unsystematic nursing activities to prevent and treat malnutrition in adult patients in inpatient care.

Bakgrund: Sjuksköterskor spenderar mycket av sin arbetstid med dokumentation och samordning med andra vårdinstanser. Omfattande information om komplexa resurskrävande patienter är en nyckelfaktor för ett säkert överlämnande mellan avdelningar och sjuksköterskor. Dokumentationsarbetet sker nästan uteslutande i IT-baserade miljöer. Detta är relevant att undersöka för att kunna förbättra sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö inom ramen för dokumentation. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av det administrativa arbetet i omvårdnaden. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudkategorier; Arbetsplatsens betydelse för upplevelsen av administrativt arbete, Dokumentation upplevs bra om den innebär direkt nytta eller förändring för patienten, IT-systemens betydelse för upplevelsen av administrativt arbete samt sex underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av administrativt arbete varierar. Skillnaderna beror på arbetsplats, datorsystem och patienter. Dokumentation i sig själv kan påverka upplevelsen av arbetsmiljön. Upplevs dokumentationen direkt gynna patientens möjligheter till hälsa och välbefinnande, upplevs även arbetsinsatsen mindre betungande. Krångliga IT-system kan innebära repetitiv dokumentering, vilket höjer arbetsbelastningen i form av ökad tidsåtgång. Detta påverkar den psykosociala och fysiska arbetsmiljön i och med att sjuksköterskan spenderar tid dokumenterandes i stället för att arbeta patientnära. Dokumentation är en viktig del av omvårdnaden och behöver vara så utan att hindra i sjuksköterske- och patientrelationen. / Background: Nurses spend time working with documentation and coordination with other care agencies. Comprehensive information about complex resource-intensive patients is a key factor for a secure transfer between departments and nurses. The documentation work takes place almost exclusively in IT-based environments. It is relevant to investigate as there can be improvement in the nurses' psychosocial work environment within the framework of documentation. Purpose: To shed light on nurses' experiences of the administrative work in nursing. Method: A literature review. Results: The analysis revealed three main categories; The importance of the workplace for the experience of administrative work, Documentation is experienced well if it makes direct benefit or change for the patient, IT systems significance for the experience of administrative work and six subcategories. Conclusion: Nurses’ experiences of administrative work vary. The differences depend on the workplace, computer systems and patients. Documentation can affect the experience of the work environment. If the documentation directly benefits the patient’s opportunities for health and wellbeing, the work effort is also perceived as less burdensome. Complicated IT systems can involve repetitive documentation, which increases the workload in form of increased time. This affects the psychosocial and physical work environment as the nurse spends time documenting instead of working close to the patient. Documentation is an important part of nursing and needs to be so without hindering the nurse and patient relationship.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som förekommer bland kvinnor. Kvinnor i den fertila åldern som drabbas av bröstcancer upplever oftast en mer omfattande stress med både psykisk och fysisk påverkan inför hur livet kommer bli nu. Många kvinnor drömmer om ett liv med barn och familj. För dessa kvinnor kan bröstcancer samt behandlingen försvåra chanserna till en eventuell graviditet samt utveckla en påverkan på sexuallivet med minskad sexlust. Det resulterar i en mängd känslor och ett lidande hos kvinnorna. Sjuksköterskor har en viktig del i vården för dessa kvinnor. Omvårdnad omfattar främjande av hälsa, lindra lidande, förebygga ohälsa samt återställa hälsa. Syfte Syftet var att beskriva kvinnor i den fertila ålderns upplevelser av omvårdnaden vid bröstcancer. Metod Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt innefattande 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Databassökningar utfördes i både PubMed och CINAHL samt genom manuell sökning. Materialet har genomgått en kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultat Huvudteman som identifierades var; omvårdnad som inte möter kvinnans behov samtomvårdnad som möter kvinnans behov. Subteman som växte fram var; avsaknad av information gällande fertilitet och sexualitet, brist på information och kommunikation,otillräckligt stöd, positiva upplevelser av omvårdnad samt upplevelser av god omvårdnad gällande fertilitet. Slutsats Fynden visade att kvinnor med bröstcancer saknar information angående fertilitet och sexualitet, önskar mer stöd från sjuksköterskan och hälsorelaterad information samt kommunikation och även brister i omvårdnad som skapat lidande och vårdlidande hos kvinnor. Det har även visat att en del kvinnor har upplevt en god omvårdnad av sjuksköterskan med bra bemötande och varit tillfredsställda med informationen som givits. / Background Breast cancer is the most common form of cancer found among women. Women in childbearing age who suffer from breast cancer can experience extensive stress with both psychological and physical impact on their present and future lives. Many women dream of a life with children and family life. Breast cancer, as well as treatment, can hamper the chances of a possible pregnancy. Breast cancer can also impact the woman’s sexual life with reduced sexual desire. This can result in emotional reactions and suffering for the women concerned. Nurses have an important part in the care provided for these women. Nursing care incorporates promoting health, relieving suffering, preventing ill health and restoring health. Aim The aim was to describe women in childbearing age experiences of nursing care in breast cancer. Method This study was conducted as a literature review comprising of 15 scientific articles of qualitative and quantitative design. Database searches were performed in both PubMed and CINAHL as well as by manual search. The material has undergone a quality review according to Sophiahemmet University's assessment documentation. Results Main themes identified were; nursing that does not meet women's needs and nursing that meets women's needs. Sub-themes that emerged were; lack of information regarding fertility and sexuality, lack of information and communication, insufficient support,positive experiences of nursing and experiences of good care regarding fertility. Conclusions The findings showed that women with breast cancer lack information about fertility and sexuality. Furthermore desires for more support from the nurse, health-related information and communication. The lack of care creates suffering and health distress in women with breast cancer. It has also been shown that some women have experienced good nursing care meeting their needs and satisfied with the information provided.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett globalt problem som leder till onödigt lidande och förtidig död. Många äldre är multisjuka, vilket innebär att de lever med flera somatiska och/eller psykologiska sjukdomar samtidigt. Detta påverkar symtombilden hos äldre som lider av psykisk ohälsa, och det är vanligare att dessa personer att söka vård för fysiska åkommor eller besvär istället för sitt psykiska mående.  Detta gör det svårare för vårdpersonal att uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa.   Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskors uppfattning av omvårdnad vid psykisk ohälsa hos äldre.   Metod: Arbetet är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Litteratursökningar gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och Pubmed.   Resultat: Resultatet delades upp i 2 huvudkategorier bestående av Kunskap och Relation, med 4 underkategorier bestående av Psykisk ohälsa, Rutin, Relationen med äldre och Andra relationer. I resultatet framkom det att många sjuksköterskor upplevde att de saknade den kunskap som behövs vid omvårdnad av psykisk ohälsa hos äldre, även vikten av en god relation mellan sjuksköterskan och patienten, dess anhöriga, och annan vårdpersonal framfördes.   Slutsats: Sjuksköterskor känner att deras kunskap är otillräcklig vid omvårdnad av psykisk ohälsa hos äldre. En god relation med patienten är viktig, men anhöriga glöms ofta bort. Rutiner saknas vid omvårdnaden. Författarna anser att för lite fokus läggs på omvårdnaden vid psykisk ohälsa hos äldre.