Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort problem i dagens samhälle. Konsekvenserna vid fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i nära relation kan uppkomma som fysiska och psykiska symtom. Sannolikheten för kvinnor att söka vård vid utsatthet är marginell och kvinnorna söker ofta vård av andra anledningar än där vården har möjlighet att identifiera utsatta kvinnor i behov av hjälp. Sjuksköterskors bemötande av kvinnliga patienter utsatta för våld i nära relationer kan spela stor roll för kvinnornas upplevelse.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod : Kvalitativ litteraturstudie. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att få fram relevanta artiklar. Vid databassökningarna tillämpades PEO modellen, där populationen (P) var sköterskor, exposure (E) var kvinnor utsatta för våld i nära relationer och i outcome (O) var det upplevelser av bemötandet. Artiklarna som kom upp i databassökningen granskades och slutligen återstod 23 artiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Efter kvalitetsgranskningen återstod 10 vetenskapliga artiklar som studien baserades på.  Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde utmaningar i bemötandet med en våldsutsatt kvinna. De upplevda känslorna som uppstod i bemötandet med våldsutsatta kvinnor var oro, rädsla, osäkerhet, att vara obekväm och frustration. Utmaningarna som identifierades var kunskapsbrist, komplexitet samt tidsbrist. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde olika känslor och utmaningar i bemötandet som medförde att sjuksköterskorna kände sig oförberedda inför bemötandet av kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Detta resulterade i en ökad risk för att sjuksköterskor inte skulle kunna utföra en god personcentrerad omvårdnad kring den enskilde patienten. / Background: Intimate partner violence is a huge problem in today’s society. The consequences of physical, psychological and sexual intimate partner violence can show physical and psychological symptoms. The possibility for women to seek care connected to violence is small and the women often seek care for other reasons, where the healthcare system has the possibility to identify women in need of help. When nurses meet female patients exposed to intimate partner violence, nursing care can make an important impact on those women.  Aim: The purpose of this study was to illustrate nurses ́experiences to meet women exposed to intimate partner violence. Method: Qualitative literature study. The CINAHL and PubMed databases were used to retrieve relevant articles. In the database searches, the PEO model was applied, where the population (P) was nurses, exposure (E) was women exposed to intimate partner violence and in outcome (O) there were experiences of the treatment. The articles that came up in the database search were reviewed and finally 23 articles remained and quality reviewed using the SBU's quality review template. After the quality review, 10 scientific articles remained, on which the study is based upon.  Results: The results showed that nurses experienced challenges in dealing with a woman exposed to violence. The perceived emotions that arose in dealing with abused women were worry, fear, uncertainty, being uncomfortable and frustration. The challenges were lack of knowledge, complexity and lack of time. Conclusion: Nurses experienced different emotions and challenges in the treatment, which meant that the nurses felt unprepared for the treatment of women exposed to violence in close relationships. This resulted in an increased risk that nurses would not be able to perform good person-centered care around the individual patient.

Spontaneous abortion, or miscarriage, is an event that affects approximately one in four women during their reproductive years. Despite the psychological and physiological trauma associated with the loss of pregnancy, few evidence-based practice recommendations exist to guide nursing care of women experiencing first trimester miscarriage. The purpose of this integrative review of literature was to examine research related to women's health care experiences of first trimester miscarriage and discuss common themes relating to nursing care. Inclusion criteria consisted of peer review research articles published after 2001 and available in the English language and women that experienced miscarriage during the first 12 weeks of pregnancy. Current literature was collected from Cumulative Index of Nursing and Allied Health Literature (CINAHL), MEDLINE- EBSCOhost and PsycINFO databases using combinations of various key words. Six qualitative studies and one quasi-experimental study met the inclusion criteria and were reviewed. The results indicated that nursing care of women experiencing miscarriage should include therapeutic communication, psychological support, and provision of information and follow-up care. While there is little research reviewing nursing interventions related to first trimester miscarriage, these themes may help guide the development of further research reviewing the efficacy and effectiveness of specific nursing interventions.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Obstipation är ett obehagligt och vanligt förekommande tillstånd. Symtom som bukuppspändhet, buksmärta, kräkningar, fatigue och huvudvärk är vanliga vid obstipation. Tidigare forskning har belyst barriärersom ses hindra patienter att förmedla sitt tillstånd samt brister i omvårdnadsdokumentation och bedömning har uppmärksammats vilket kan påverka omvårdnaden negativt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnaden till patienter med obstipation. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar varav tre kvantitativa, två kvalitativa och fyra med mixad metod. Artiklarnas innehåll analyserades enligt Popenoe et al. (2021) och fyra huvudkategorier utformades. Resultat:Resultatet presenterades med fyra huvudkategorier: (i) erfarenheter av gynnsam omvårdnad, (ii) erfarenheter av hinder i omvårdnaden, (iii) erfarenheter av utbildning, kunskap och samarbete vid omvårdnaden och (iv) sjuksköterskans erfarenheter av övriga omvårdnadsåtgärder. Konklusion: Resultatet visar sjuksköterskans erfarenheter av organisatoriska hinder som tidsbrist och att omvårdnaden vid obstipation nedprioriterades samt att det fanns gynnsammaomvårdnadsåtgärder relaterade till livsstilsfaktorer som sjuksköterskan behöver använda i större utsträckning. Det framkom även ett behov av ökad utbildning i obstipation och bedömningsverktyg. Vidare forskning behövs på hur vården kan organiseras för att säkerställa sjuksköterskans förutsättningar att bedriva en personcentrerad vård och minska användandet av laxerande läkemedel. / Background: Constipation is an unpleasant and widespread condition. Symptoms as abdominal distension, abdominal pain, vomiting, fatigue and headache are common with constipation. Previous research shows barriers that prevents patients from communicating their condition, shortcomings in nursing documentation and assessment have been noticed, which negativelyaffect nursing. Aim: The aim was to illustrate the nurse´s experiences of nursing care to patients with constipation. Method: A literature study based on nine scientific articles, three was quantitative, two qualitative and fourmixed methods. The articles were analyzed according to Popenoe et al. (2021) and four main categories was designed. Results: The results were presented in four main categories: (i) experiences of nursing care with positive effect, (ii) experiences of obstacles in the nursing care, (iii) experiences of education, knowledge and cooperation in the nursing care and (iv) experiences of other nursing measures. Conclusion: The results show nurses experiences of organizational obstacles such as lack of time and that nursing care for constipation was de-prioritized and that there also were favorable nursing measures related to lifestyle factors that nurses needto use to a greater extent. There was also a need for increased education in constipation and assessment tools. Further research is needed on how the care can be organized to ensure nurses conditions to provide personcentered care and reduce the use of laxatives.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett folkhälsoproblem och det påverkar människor runt om i världen i det vardagliga livet. Varje år inkommer ett stort antal patienter med psykisk ohälsa till somatiska akutmottagningar. Komorbiditet av fysisk och psykisk ohälsa leder till svårigheter för sjuksköterskorna att triagera patienterna. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter med psykisk ohälsa på somatiska akutmottagningar.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes och tolv resultatartiklar inkluderades och analyserades efter att ha genomgått kvalitetsgranskning utifrån ett granskningsprotokoll. Resultat: Tolv resultatartiklar resulterade i tre huvudfynd som visade att sjuksköterskor upplever att det saknas kunskap och utbildning för att kunna ge en säker och god vård till patienter med psykisk ohälsa. Det framkom upplevelser av stigmatisering gentemot patienter med psykisk ohälsa bland sjuksköterskorna på akutmottagningar. Slutligen visade resultatet att arbetsmiljön och samarbete är av betydelse för sjuksköterskans arbete. Slutsats: Ökad kunskap om psykisk ohälsa leder till tryggare sjuksköterskor, förbättrad vård och bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Minskad stigmatisering genom en öppnare syn på psykisk ohälsa skapar möjligheter till att sjuksköterskor kan utföra en bättre omvårdnad. Att bryta barriärer mellan somatisk och psykiatrisk akutsjukvård skulle öka samarbetet och bidra till en mer hållbar arbetsmiljö för sjuksköterskor. Forskning bör fokusera på att öka sjuksköterskors kompetens och interprofessionellt samarbete för effektivare omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa på akutmottagningar. / Background: Mental illness is a widespread public health problem, and it affects people around the world in everyday life. Every year, a large number of patients with mental illness are admitted to somatic emergency departments. Comorbidity of physical and mental illness leads to difficulties for nurses to triage the patients. Aim: Describe the nurse's experiences of caring for adult patients with mental illness in somatic emergency-departments. Method: A literature review with qualitative design was conducted and twelve result articles were included and analyzed after undergoing quality review based on a review protocol. Result: Twelve result articles resulted in three main findings that showed that nurses feel that there is a lack of knowledge and education to be able to provide safe and good care to patients with mental illness. There were experiences of stigmatization towards patients with mental illness among the nurses in emergency departments. Finally, the results showed that the work environment and cooperation are of importance for the nurse's work. Conclusion: Increased knowledge about mental illness leads to safer nurses, improves care and treatment. Reduced stigma through a more open view towards patients with mental illness creates opportunities for nurses to perform better care. Breaking barriers between somatic and psychiatric care would increase collaboration and contribute to a more sustainable work environment. Research should focus on nurses' competence and interprofessional collaboration for more effective care of patients with mental illness in emergency departments.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 10% av alla livmoderbärare. Patofysiologin är fortfarande okänd, men den mest omtalade teorin är Sampsons retrogradiga menstruation. De vanligaste symtomen är bäckensmärta och dysmenorré. Att få en diagnos tar lång tid och det finns idag ingen ensam undersökning som kan fastslå en endometriosdiagnos. Det finns ingen botande behandling utan fokuset ligger i att lindra lidandet. Genom att studera kvinnors erfarenheter kan sjukvården få en ökad kunskap om endometrios. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artikelsökningarna genomfördes på CHINAL och PubMed och resulterade i 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet sammanfattas med tre kategorier och åtta subkategorier. I Kategorierna Känslan av en kniv i magen, när endometriosen styr livet och vägen till ett hanterbart liv beskriver kvinnorna deras erfarenheter av smärtan och vilka konsekvenser endometriosen medförde i deras vardag, yrkesliv och relationer. Hur bemötandet i vården kunde se ut, och vad kunskapen hade för betydelse. Slutsats: Endometriosen påverkar kvinnornas livskvalité. Kvinnor med endometrios har kraftiga smärtor vilket kan ge ekonomiska påföljder i form av sjukskrivningar. Bristande kunskap om endometrios inom hälso -och sjukvård bidrar till ett onödigt lidande för kvinnan. Kvinnornas önskan var att bli tagna på allvar. När de mötte sjuksköterskor med kompetens och kunskap om endometrios bidrog det till en trygg miljö där kvinnorna vågade öppna upp sig. / Background: Endometriosis is a chronic disease that affects about 10% of uterus carriers. The pathophysiology is still unknown, but the most known theory is Sampson's retrograde menstruation. The most common symptoms are pelvic pain and dysmenorrhea. Getting a diagnosis takes a long time and there is currently no single examination that can establish an endometriosis diagnosis. There is no curative treatment, but the focus is on alleviating the suffering. By studying women's experiences, healthcare can gain an increased knowledge of endometriosis. Aim: To describe women's experiences of living with endometriosis. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. The article searches were conducted on CHINAL and PubMed and resulted in 16 scientific articles. Results: The result is summarized with three categories and eight subcategories. In the categories The feeling of a knife in the stomach, when endometriosis controls life and the path to a manageable life, the women describe their experiences of the pain and the consequences the endometriosis brought to their everyday lives, professional lives and relationships. What the treatment in health care could look like, and what the knowledge meant. Conclusion: Endometriosis affects women's quality of life. Women with endometriosis have severe pain, which can lead to financial consequences in the form of sick leave. Lack of knowledge about endometriosis in health care contributes to unnecessary suffering for the woman. The nurse has a significant impact on patients and healthcare professionals and therefore has a responsibility to ensure that the suffering of the women is reduced and that the development of knowledge is forward.

Bakgrund: Covid-19 bröt ut i Kina under december 2019. Fyra månader senare var majoriteten av världen drabbad av viruset. Sjuksköterskors arbete förändrades då de behövde vårda patienter med en sjukdom som ingen hade kunskap om initialt. Samtidigt som nya rutiner för hygien och skyddsutrustning krävdes. Covid-19 förändrade sjukvården och den personcentrerade vården och patienters möjlighet att delta i sin egen vård påverkades negativt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda covid-19-patienter i slutenvård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades för att genomföra litteraturöversikten. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Tretton artiklar med kvalitativ design användes till resultatet. Dataanalysen genomfördes enligt Fribergs fem steg (2022). Resultat: Resultatet belyser vad sjuksköterskor upplever när de vårdar covid-19-patienter i slutenvård och består av tre kategorier och sju subkategorier: Ovisshet (Att känna rädsla, Att känna osäkerhet). En svår arbetssituation (Att känna stress, Att känna utmattning, Att bli stigmatiserad). Stolthet (Känslor av ett meningsfullt vårdande, Att känna sig uppskattad). Slutsatser: Sjuksköterskorna upplevde flertal olika känslor av att vårda covid-19-patienter. Exempelvis förekom rädsla, osäkerhet och stress. Dessa berodde ofta på kunskapsbrist, vilket tydliggör behovet av utbildning. Även stolthet och känslor av att bli uppskattad förekom hos sjuksköterskorna, på grund av omgivningens reaktioner. / Background: The covid-19 outbreak started in China in December of 2019. Four months later most of the world was affected by the virus. Nurses’ work was changed, since they needed to care for patients with a disease that no one knew about initially. At the same time, new routines for hygiene measures and protective equipment were required. Covid-19 changed the healthcare, and person-centred care and patients’ ability to participate in their own care was negatively affected. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for covid-19 patients in inpatient care. Method: A qualitative method with inductive approach was applied to carry out the literature review. Article searches were performed in the databases CINAHL and MEDLINE. Thirteen articles with qualitative design were used for the result. The data was analysed according to Friberg’s five steps (2022). Result: The result highlights what nurses experience when caring for covid-19 patients in inpatient care and consists of three categories and seven subcategories: Uncertainty (To feel fear, To feel insecure). A difficult work situation (To feel stressed, To feel exhaustion, To be stigmatized). Pride (Feelings of meaningful caring, Feeling appreciated). Conclusion: The nurses experienced a variety of emotions from caring for covid-19-patients. For instance, fear, uncertainty, and stress were present. These were often due to a lack of knowledge, which makes clear the need for training. Pride and feelings of being appreciated also emerged among the nurses, due to the reactions of those around them.

Bakgrund. Det genomförs ca 130 000 transplantationer världen över årligen, många av dem kan vara livsavgörande för att patienter med kronisk eller akut organsvikt ska kunna fortsätta leva. Forskning har visat att det finns en osäkerhet hos vårdpersonal att jobba med organtransplanterade, men också att osäkerheten går att minska med utbildning och kunskap. Syfte. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsbehovet hos organtransplanterade utifrån ett patientperspektiv. Metod. Litteraturstudien utfördes som en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning med inspiration av metasyntes enligt Friberg. I en integrerad sammanställning samlas tidigare framtagen forskning enligt ett syfte och analyseras för att framställa nya resultat. I denna litteraturstudie har 12 artiklar analyserats. Resultat. Efter analysen framkom tio subteman som grupperades in i fyra huvudteman, Fysiologiska utmaningar, Psykiska kunskapsbehov, Stöd samt Vikten av kunskap för hjälpa.  Slutsats. För att vårda transplanterade patienter och bemöta deras omfattande omvårdnadsbehov behöver sjuksköterskan besitta kunskap och vara förberedd. Att främja självständigheten för patienterna är av stor vikt dels då detta är något patienterna eftersträvar, dels då egenvården ställer stort krav på patienterna själva. / Background. About 130 000 transplantations are performed each year the world over, many of them vital for patients with chronic or acute organ failure to be able to keep on living. Research has shown that health care staff are uncertain about working with organ transplant recipients, but also that this uncertainty can be reduced by education and knowledge.  Aim. The aim of this literature review was to illustrate the nursing needs of organ transplant recipients from a patient perspective. Method. The literature review was carried out as an integrated compilation of qualitative research inspired by meta synthesis according to Friberg. In an integrated compilation earlier research is gathered according to an aim and analyzed to produce new results. In this literature review 12 articles have been analyzed.  Results. After the analysis ten sub themes emerged that were grouped into four main themes: Physiological challenges, Psychological knowledge needs, Support and also The importance of knowledge to help.  Conclusion. To care for transplant recipients and treat their extensive nursing needs the nurse needs to be knowledgeable and be prepared. To foster independence for the patients is of great value both because this is something the patients strive for and also because the selfcare requires a lot from the patients themselves.

Bakgrund: Stress är ett återkommande dilemma inom hälso- och sjukvården. Stressreaktionens utveckling delas in i tre huvudfaser. Sjuksköterskeyrket är en stressfylld profession där stressupplevelsen är individuell. Copingstrategier inbegriper Problemfokuserad coping, Emotionsfokuserad coping samt Undvikandestrategier. Den legitimerade sjuksköterskans arbete ska oavsett vårdform och verksamhetsområde utmärkas av ett etiskt förhållningssätt och bygga på evidens. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete innefattas kärnkompetensen Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling.Syfte: Att belysa vilka arbetsrelaterade stressorer och copingstrategier som förekommer i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.Metod: Litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Databassökningen skedde genom en blocksökning i CINAHL, PsycINFO och PubMed. En kvalitetsgranskning av artiklar genomfördes med hjälp av en av författarna modifierad granskningsmall utformad av Willman et al (2011). Analys av samtliga artiklar skedde utifrån Fribergs (2012) trestegsmodell.Resultat: De mest förekommande arbetsrelaterade stressorerna hos yrkesverksamma sjuksköterskor var arbetsbelastning, höga arbetskrav, konflikter samt död och att arbeta med patienter i livets slutskede. Vid hanteringen av dessa arbetsrelaterade stressorer förekom fyra olika copingstrategier, vilka var positiv omvärdering, emotionsfokuserad coping, problemfokuserad coping och undvikande/fly.Konklusion: Det förekom olika arbetsrelaterade stressorer inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Vid hantering av dessa arbetsrelaterade stressorer förekom fyra olika copingstrategier. / Background: Stress is recurring dilemma in the healthcare. The development of stressreaction is divided in three main phases. The nursing profession is stressful and the experience of stress is individual. Coping strategies includes Problemfocused coping, Emotionfocused coping and Avoidancestrategies. The registered nurse’s work should regardless of form of care and unit be characterized of ethical approach and built on evidence. The nursing care includes the core competence Inprovement knowledge for development of quality.Aim: To enlighten nurses’ workrelated stressors and coping strategies in the nursing care.Method: The literature review includes ten scientific articles with a quantitative approach. The database searches were conducted by building block strategy in the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed. The quality of the articles were appraised with a modified review by the authors, designed by Willman et al (2011). The analysis of the articles were conducted by Friberg’s (2012) three steps-model.Results: The most common work-related stressors among professional nurses was workload, high work demands, conflicts and death and dealing with patients that were dying. The handling of these work-related stressors where by using four various copingstrategies, which were positive revaluation, emotion focused coping, problem focused coping and avoid/escape. Conclusion: There were different work-related stressors in the nursing care work. When handling these work-related stressors, four different coping strategies occurred.