Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor. Dödligheten för bröstcancer har minskat sedan 1970-talet samtidigt som prevalensen har ökat i samband med förbättrad diagnotisering som resulterar i att många får diagnos tidigt i sjukdomsförloppet. Livskvaliteten kan påverkas negativt hos patienter med bröstcancer och därför behövs en omvårndad som beaktar hela patienten. Genom att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad vid bröstcancer kan styrkor och svagheter identifieras i den egna professionen, vilket har betydelse i att utveckla yrkeskompetensen och bedriva en mer evidensbaserad vård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av patienter med bröstcancer. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna bearbetades och analyserades vilket resulterade i tre huvudkategorier. Resultat: Huvudkategorierna var "Emotionella erfarenheter", "Betydelsen av kunskap, kompetens och utbildning" samt "Erfarenheter av samtalets betydelse". Konklusion: Sjuksköterskor upplevde det både positivt och negativt att vårda patienter med bröstcancer. De upplevde att emotionella utmaningar samt bristande kunskap och kompetens utgjorde ett hinder för att kunna ge en god och säker vård. Det behövs en djupare förståelse för sjuksköterskans perspektiv på möjligheter och hinder för att kunna vidareutveckla omvårdnaden och höja vårdkvalitén. / Background: Breast cancer is the most common cancer form in women. The mortality for breast cancer has decreased since the 1970s while the prevalence has increased, which associates to development in diagnosis which has resulted in many getting the diagnosis in the early stages of the disease. The quality of life can be negatively affected in patients with breast cancer and therefore there is a need for care that takes regard to the whole patient. Strenghts and weaknesses can be identified by exploring nurses' experiences of providing breast cancer care in the own profession, which has importance in developing the professional competence and conducting a more evidence-based care. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences of caring for patients with breast cancer. Method: A literature review based on ten scientific articles. The articles were processed and analyzed which generated in three main categories. Results: The main categories were "Emotional experiences", "The significance of knowledge, competence and education" and "Experiences of the importance of dialogues". Conclusion: Nurses experienced both positive and negative aspects of caring for patients with breast cancer. They experienced that emotional challenges and lack of knowledge and competence hindered the ability to provide a good and safe care. There is a deeper need for understanding the nurse's perspective on possibilites and obstacles to further develop and increase the quality of care.

Bakgrund: Akut konfusion är ett vanligt förekommande fenomen på intensivvårdsavdelningar. Tillståndet är övergående vid behandling, vilken främst består av omvårdnadsåtgärder. Symtomen består av akut förvirring och förlust av uppmärksamhet och medvetande till sin omgivning.  Syfte: Att undersöka erfarenheter av att ha genomgått akut konfusion i samband med vård på intensivvårdsavdelning. Metod: Allmän deskriptiv litteraturstudie med ett resultat grundat på tio originalartiklar med intervjustudier som metod, funna i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har kvalitetsgranskats mot granskningsmall framtagen av SBU där risk för bias bedömdes som låg, medel eller hög. Resultatet analyserades utifrån Popenoe et al. guide för dataanalys.   Resultat: Två teman utgjorde studiens resultat; Funktionspåverkan samt Hallucinationer och vanföreställningar. Främst negativa upplevelser med stor påverkan beskrevs. Studiens resultat utgörs av olika typer av funktionspåverkan, hur akut konfusion haft en påverkan på patienternas kommunikationsförmåga, minne, känsla av kontroll samt hantering av deras känslor. Samtliga deltagare upplevde någon slags hallucination eller vanföreställning. Patienter beskrev upplevelser av förändrade personligheter, upplevelse av misstro och fara, hallucinationer och vanföreställningar kring djur samt positivt upplevda hallucinationer.  Slutsats: Patienter önskar mer information kring akut konfusion samt risken för insjuknande. En önskan om att anhöriga erbjuds större deltagande finns, liksom att mer utbildning för vårdpersonal ges vid implementerandet av screeningverktyg, såväl som tydligare rutiner på avdelningarna. En önskan finns även om ytterligare utbildning av personal gällande bemötandet vid akut konfusion för att underlätta såväl tillfrisknande som välmående.

Introduktion: Vårdrelaterad infektion (VRI) är en vanlig vårdskada globalt, i Europa och i Sverige. Årligen drabbas 57 000 patienter av VRI i Sverige. De typiska patientgrupperna som drabbas är äldre, multisjuka och patienter som har genomgått kirurgiska ingrepp. VRI skapar ett stort lidande för patienten, höga kostnader för samhället samt är en bidragande orsak till antibiotikaresistens. Vårdrelaterade infektioner och multiresistenta bakterier kan medföra negativ påverkan på livskvalitet samt psykiska besvär till följd av isolering. Därför är det viktigt att undersöka patienters erfarenheter för att utveckla kunskapen hos vårdpersonal samt förbättra omvårdnaden och anpassa vården efter patienten och på så vis ge patienten en bättre vårdupplevelse. Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av vårdrelaterade infektioner och/eller multiresistenta bakterier.Metod: Studien är en litteraturöversikt med beskrivande design och kvalitativ ansats. Den stödjer sig på tio vetenskapliga originalartiklar.Resultat: Studierna undersökte patienters erfarenheter av vårdrelaterade infektioner och/eller multiresistenta bakterier. Resultatet delades in i fem kategorier: Symtom, Känslor, Social påverkan, Ekonomisk påverkan och Vårdens ansvar. Resultatet visade framförallt patientens negativa erfarenheter såsom lidande i form av smärta, rädsla, isolering, bristande information, negativ påverkan på nära relationer och ekonomi.Slutsats: Resultatet visade varierande upplevelser hos patienterna i de studier som redovisats. Erfarenheter var både fysiska och psykiska. Patienter hade känt av depression, ångest och ensamhet och lidit kroppsligt på grund av smärta. Sjukdomen har påverkat patienternas ekonomi och även relationer med nära och kära. De upplevde likaså avsaknad av information om diagnosen och en bristfällig kommunikation med vårdpersonal. Slutsatsen visar på vikten av fortsatt forskning inom området, vilket skulle gynna både patienterna och samhället i stort. / Introduction: Healthcare-associated infection (HAI) is a common healthcare injury globally, in Europe and in Sweden. Annually 57 000 patients suffer from HAI in Sweden. The typical patient groups affected are the elderly, multimorbid patients and patients who have undergone surgical procedures. HAI creates great suffering for the patient, high costs for society and is a contributing cause of antibiotic resistance. HAI and multi-resistant bacteriacan have a negative impact on quality of life and psychological problems as a result of isolation. The literature study aims to highlight experiences from patients affected by HAI and thereby increase knowledge in the field to give patients a better care experience.Aim: The aim is to describe patients' experiences of healthcare-associated infection and/or multidrug-resistant bacteria.Method: The study is a literature review with descriptive design and qualitative approach. It is based on ten original scientific articles.Result: The studies investigated patients' experiences of healthcare-associated infectionsand/or multidrug-resistant bacteria. The result was divided into five categories: Symptoms, Feelings, Social impact, Economic impact and Health care's responsibility. The results mainly showed the patient's negative experiences such as suffering in the form of pain, fear, isolation, lack of information, negative impact on close relationships and economy. Positive experiences such as a feeling of gratitude for life, the support from nursing staff and a community with the other patients at the hospital were also presented.Conclusion: The results showed varying experiences among the patients in the studies reported. They were both physical and psychological and had a major impact on the patients' lives based on several different aspects. Patients had felt depression, anxiety and loneliness and suffered physically due to pain. Disease has affected the patients' economy and also close relationships. They also experienced a lack of information about the diagnosis and a lack of communication with healthcare staff. The conclusion shows the importance of continued research in the field, which would benefit both patients and society at large.

Introduktion: Akut konfusion är ett tillstånd som karakteriseras av akut kognitiv svikt och drabbar upp till 80% av kritiskt sjuka patienter på intensivvårdsavdelningar.  Tillståndet skapar ett lidande hos patienten och ger även negativa konsekvenser för anhöriga, vården och samhället. Behandlingen består i första hand av omvårdnadsåtgärder vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av akut konfusion på intensivvårdsavdelning.  Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tretton kvalitativa artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL samt i metaanalysers referenslistor. Kvalitetsgranskningen utfördes med kvalitetsgranskningsmall från SBU. Resultatanalysen genomfördes med Forsberg & Wengströms analysmodell.  Resultat: I resultatet identifierades fem teman: upplevelser av sjuksköterskans och närståendes förhållningssätt och bemötande, upplevelser av perceptionsstörningar, upplevelser av att vara vilsen i tid och rum, upplevelser av skiftande sinnesstämning samt upplevelser av agitation och paranoia.  Slutsats: Patienternas upplevelser av akut konfusion beskrevs som ett lidande. De framkom att patienterna nyttjade olika copingstrategier för att hantera tillståndet. Genom att ha kunskap om detta kan sjuksköterskan vara ett stöd i att lindra patientens lidande. Patienters upplevelser behöver studeras ytterligare så sjukvårdspersonal kan utbildas vidare i ämnet och på så sätt erbjuda en god vård för denna patientgrupp. / Introduction: Acute confusion is a condition characterized by an acute cognitive failure and affects up to 80% of the severely ill patients in intensive care units. The condition contributes to suffering for the patient and also generates negative consequences for relatives, healthcare and society. The treatment is primarily nursing measures which makes high demands on nurses competence.  Aim: The aim of the study was to describe the adult patient's experience of acute confusion in the intensive care unit.  Method: A general literature study with a qualitative approach. Thirteen qualitative studies were found in the databases PubMed, CINAHL and through metaanalyzes references. The quality review was done implementing the quality review template from SBU. The result analysis was carried out using Forsberg and Wengströms analysis model.  Results: The result identified five themes: experiences of the nurse and relatives approach and reception, experiences of perception disorders, experiences of being disoriented in time and space, experiences of mood swings, and also experiences of agitation and paranoia.  Conclusion: Patients' experiences of acute confusion was described as a suffering. Patients used different coping strategies to manage their condition. With knowledge about the condition the nurse can be a support in easing the patients suffering. Patients' experiences need to be studied further so healthcare professionals can be educated about the subject and offer good care för this patient group.

Introduktion: Cirka 33 700 kvinnor genomgår abort i Sverige varje år. Det finns två huvudsakliga metoder för abort: medicinsk abort och kirurgisk abort. Kvinnor som genomgår en abort kan uppleva både fysiska och psykiska besvär, där de kan behöva stöd från sjukvårdspersonal.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå en abort.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.  Resultat: Resultatet visade att kvinnors upplevelser varierade. En del kvinnor var nöjda med vården och upplevde att de fick tillräckligt med information samt blev bemötta med respekt. En del kvinnor upplevde stigmatisering och diskriminering från vårdpersonalen. Det väckte negativa känslor hos kvinnor såsom sorg och skam. Beslutet att göra abort varierade. Kvinnor upplevde känsla av stolthet och var bekväma med sina beslut, eller upplevde sorg och hade ingen att vända sig till samt blev chockade över att ha avslutat graviditeten.  Slutsats: Kvinnor upplevde blandade känslor i samband med abort, såsom skuld, stolthet, oro och ensamhet. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonal har djupare förståelse för abortprocessen för att kunna minska lidande hos kvinnor och därmed negativa vårdupplevelser. / Introduction: Approximately 33,700 women undergo abortions in Sweden every year. There are two main methods of abortion: medical and surgical. Women who undergo an abortion may experience both physical and mental discomfort, where they may need support from healthcare professionals.  Aim: The purpose of the literature study was to describe women's experience of undergoing an abortion. Method: A descriptive literature review based on 13 scientific articles with a qualitative approach. Results: The results showed that women's experiences varied. Some women were satisfied with the care and felt that they received enough information and were treated with respect. Some women experienced stigma and discrimination from the healthcare staff. It evoked negative feelings in women such as sadness and shame. The decision to have an abortion varied. Women experienced feelings of pride and were comfortable with their decisions, or experienced grief and had no one to turn to and were shocked to have terminated the pregnancy. Conclusion: Women experienced mixed feelings associated with abortion, such as guilt, pride, anxiety and loneliness. Therefore, it is important for healthcare professionals to have a deeper understanding of the abortion process to be able to reduce the suffering of women and thus negative care experiences.

Bakgrund: Ett skratt sprunget ur humor, höjer immunförsvaret, sänker stressnivån, höjer blodtrycket och minskar smärta. Humor är socialt konstruerat och unik för varje individ. Den grundutbildade sjuksköterskan förväntas ha en kommunikativ förmåga samt bedriva personcentrerad vård. Målet inom omvårdnad är att främja hälsa och förebygga sjukdom, där humor kan vara ett recept på läkande medicin. Syfte: Att undersöka humorns betydelse inom omvårdnad utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie bestående av 12 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats där datan identifierades genom innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier och 10 underkategorier identifierades. Kategorierna var: Humor i patientmötet som redogör för humorns betydelse i omvårdnadskommunikationen mellan sjuksköterskan och patient, Den avgörande humorn vilken sammanför humor med erfarenhet, Humor i kroppen och knoppen vilken beskriver humorns fysiologiska och psykologiska påverkan på individen, Den könsliga humorn belyser humorns skiftande i uttryck och betydelse beroende på kön och Varning för humor beskriver hur humorn kan riskera relationen mellan sjuksköterska och patient och på så vis resultera i negativa konsekvenser. Konklusion: Humorn är både enkel och komplex. Den är unik i sin uttrycksform och betydelse utifrån varje person. Humor bidrar inte endast till ett fysiskt och psykiskt välbefinnande utan har även en god effekt på inlärning och minne. Humor är en konstform baserad på erfarenhet och det krävs mer forskning kring området för att ta humorn inom omvårdnaden på allvar. / Background: A laugh produced by humour increases the immune system, lowers stress levels, raises blood pressure and reduces pain. Humour is socially constructed and unique to each individual. The registered nurse is expected to have a communicative ability as well as conduct a person-centred care. The goal in nursing is to promote health and prevent disease, where humour can be a recipe as healing medicine. Purpose: To examine the importance of humour in nursing from a nurse perspective. Method: A literature review consisting of 12 scientific studies with a qualitative approach in which the data is identified through content analysis. Results: Five categories and 10 subcategories were identified. The categories were: Humour in the patient interaction which explains the importance of humour in nursing communication between the nurse and the patient, The decisive humour which brings together humour with experience, Humour in the body and the bud which describes the physiological and psychological impact of humour on the individual, The gender of humour highlights the changing expression of humour and meaning depending on gender and Warning for humour describes how humour can risk the relationship between nurse and patient and thus result in negative consequences. Conclusion: Humour is both simple and complex. It is unique in its form of expression and meaning based on each person. Humour not only contributes to physical and mental wellbeing but also has a good effect on learning and memory. Humour is an art form based on experience and more research is needed to take humour in nursing seriously.

BakgrundEn ätstörning är en allvarlig sjukdom där en person har en störd relation till mat samt till sin egen kropp. Sjuksköterskan kan möta patienter med ätstörningar i alla kontexter. I omvårdnaden har sjuksköterskan en central roll och bemötandet blir en viktig aspekt. Sjuksköterskan skall arbeta personcentrerat med fokus på delaktighet. Den som lider av en ätstörning kan drabbas av allvarliga konsekvenser, både psykiskt och somatiskt. Sjukdomarna är komplexa i sin natur och patienterna saknar ofta sjukdomsinsikt. SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i omvårdnaden av patienter med ätstörningar. MetodEn strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodik som tillämpas vid systematiska översikter. 16 artiklar från databaserna CINAHL och PsycInfo användes. Dessa var av kvalitativ- (n=10), kvantitativ- (n=2) och mixad design (n=4). ResultatResultatet som visade på sjuksköterskans erfarenheter delades upp i tre huvudkategorieroch sju underkategorier. Den första var ”Sjuksköterskans relation till patienten” med underkategorierna ”Den terapeutiska relationen” samt ”Rollkonflikten”. Den andra huvudkategorin var ”Sjuksköterskans känslor” med underkategorierna ”Positiva känslor”och ”Negativa känslor”. Den sista huvudkategorin var ”Faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad” med underkategorierna ”Utmaningar”, ”Stödjande faktorer”samt ”Utbildning”. SlutsatsLitteraturstudien visar på att sjuksköterskans erfarenheter innefattar en mångsidig komplexitet i omvårdnaden av patienter med ätstörningar. Det innefattar en rollkonflikt, starka känslor och etiska dilemman. Erfarenheterna identifierar stödjande faktorer och utmaningar på såväl personlig- som organisatorisk nivå. / BackgroundEating disorders are serious illnesses where the person has a disordered relationship to food and the body. The affected person can suffer from serious consequences both somatic and psychological which make the care complex. Nurses can meet patients with eating disorders in all different contexts and they have an important role in the care for these patients. Person centered care with a focus on patient participation is a central part of the nurse’s role in the treatment. The patients often lack insight in their disease which adds on further complexity in the comprehensive care. AimThe purpose was to describe the nurse's experiences in caring for patients with eating disorders. MethodA structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. 16 articles from CINAHL and PsycInfo were used. These were of qualitative- (n=10), quantitative- (n=2), and mixed design (n=4). ResultsThe identified result was split up in three main categories and seven subcategories. The first main category was “The nurse-patient relationship” with the subcategories “The therapeutic relationship” and “Role conflict”. The second main category was “The nurses’ feelings”with the subcategories “Positive feelings” and “Negative feelings”. The last main category that was identified was “Factors affecting the nurses care” with the subcategories “Challenges”, “Supporting factors” and “Education”. ConclusionsThis literature review shows that the nurses experiences include a versatile complexity in the care for patients with eating disorders. This involves role conflicts, strong feelings and ethical dilemmas. The experiences identify supporting factors and challenges on both organizational and personal level.

No description available.

Bakgrund  Parkinsons sjukdom är en kronisk neurodegenerativ sjukdom som leder till gradvis försämring av både fysiska och psykiska funktioner. Orsakad av nedbrytning av dopaminproducerande nervceller, särskilt i en del av hjärnan som kallas substantia nigra, resulterar sjukdomen i rörelsestörningar, koncentrationssvårigheter, sömnproblem samt förändringar i både humör och kognitivt beteende. Behandlingen fokuserar på att lindra symtomen, främst genom att ersätta bristen på dopamin med medicinering och ibland djup hjärnstimulering. Sjuksköterskor spelar en viktig roll genom att erbjuda stödjande vård och utbildning till både patienter och deras anhöriga, med fokus på att främja välbefinnandet och självständigheten hos personer med Parkinsons sjukdom.  Syfte  Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med Parkinsons sjukdom.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt där 14 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderades. Artiklarna bestod av både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes med integrerad dataanalys för att besvara syftet.  Resultat  I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier: fysiska upplevelser, psykiska upplevelser och psykosociala upplevelser. Resultatet visade Parkinsons sjukdom påverkar primärt motoriska funktioner men har även betydande konsekvenser för personers psykiska och sociala välbefinnande. Dessutom presenteras strategier för att hantera sjukdomen och hur personer anpassar sig till livet med Parkinsons sjukdom.  Slutsats  Denna litteraturöversikt undersöker hur personer med Parkinsons sjukdom upplever sjukdomen och de utmaningar som tillkommer. Det framkommer att de möter fysiska, psykiska och psykosociala utmaningar, ofta med flera symtom samtidigt, såsom nedsatt fysisk funktion, kommunikationsproblem och isolering. Trots detta utvecklar de strategier för att hantera vardagen och upprätthålla livskvaliteten. Studien betonar vikten av att sjuksköterskor förstår dessa strategier för att kunna ge anpassat stöd och vård, samt att ökad medvetenhet och kunskap är avgörande för att erbjuda personcentrerad vård. / Background  Parkinson's disease is a chronic neurodegenerative condition characterized by the gradual deterioration of both physical and mental functions. Caused by the breakdown of dopamine-producing nerve cells, particularly in a region of the brain known as the substantia nigra, the disease manifests in motor disturbances, difficulties with concentration, sleep disturbances, and changes in mood and cognitive behavior. Treatment focuses on reducing symtoms, primarily by replacing the dopamine insufficiency through medication and occasionally deep brain stimulation. Nurses play a crucial role by providing supportive care and education to both patients and their families, with an emphasis on promoting the well-being and independence of individuals with Parkinson's disease.  Aim  The aim was to illuminate individuals' experiences of living with Parkinson's disease.  Method  A non-systematic literature review incorporating 14 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL was conducted. The articles include both qualitative and quantitative approaches. They underwent quality assessment based on the evaluation criteria provided by Sophiahemmet University College for scientific classification and quality. The findings were synthesized using integrated data analysis to address the aim.  Results  In the compilation of the results, three main categories were identified: physical experiences, psychological experiences, and psychosocial experiences. The findings revealed that Parkinson's disease primarily affects motor functions but also has significant implications for individuals' mental and social well-being. Additionally, strategies for managing the disease and how individuals adapt to life with Parkinson's disease are presented.  Conclusions  This literature review examines how individuals with Parkinson's disease experience the illness and the challenges that come with it. It reveals that they face physical, psychological, and psychosocial difficulties, often experiencing multiple symptoms simultaneously, such as reduced physical function, communication issues, and isolation. Despite these challenges, individuals develop strategies to manage daily life and maintain their quality of life. The study emphasizes the importance of nurses understanding these strategies to provide tailored support and care. Additionally, increased awareness and knowledge are crucial for delivering person-centered care.

Bakgrund: Anorexia nervosa är ett psykiatriskt tillstånd som påverkar det fysiska och psykiska välmåendet. Tillståndet är svårbehandlat på grund av låg sjukdomsinsikt hos patienter, och den allvarligaste komplikationen av sjukdomen innebär döden. Anorexia nervosa påverkar inte bara patienten som drabbas, men också patientens närstående och anhöriga. Sjukdomen kräver att sjuksköterskor besitter kunskap om hälsa som helhet och att de har ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Metod: Arbetet var en litteraturstudie som utformades efter Polit och Becks niostegsmodell. Tio artiklar analyserades enligt Elo och Kyngäs analysmetod. Resultat: Sex underkategorier framställdes som sedan sammanfattades i två kategorier: Etisk stress och skapande av vårdrelationer. Vidare utvecklades en huvudkategori: Utmaningar med personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Litteraturstudien visade att sjuksköterskor upplever utmaningar i den personcentrerade omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa. Dessa utmaningar relaterar till sjuksköterskors etiska stress och utmaningar i skapandet av vårdrelationer. Fortsatt forskning: Ytterligare forskning behövs om sjuksköterskors upplevelser av deras ansvar för omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa samt vilka hälsofrämjande metoder som bör prioriteras i vården av dessa patienter. / Background: Anorexia nervosa is a psychiatric condition that affects the physical and mental well- being. The condition is tough to treat because of a low insight of the disease among patients, and the most serious complication is death. Anorexia nervosa does not only affect the patient, but family and friends of the patient too. The disease requires that nurses possess knowledge of health as a whole and that they have a person-centered approach. Aim: To investigate nurses’ experiences in caring for patients with anorexia nervosa.Method: The work was a literature study designed according to Polit and Beck's nine-step model. Ten articles were analyzed according to Elo and Kyngäs’ analysis method. Result: Six subcategories were developed that were summarized into two categories: Ethical stress and establishing care relationships. Furthermore, a main category was developed: Challenges with person- centered nursing. Conclusion: The literature study showed that nurses experience challenges in the person-centered care of patients with anorexia nervosa. These challenges relate to nurses' ethical stress and challenges in establishing caring relationships. Further research: Further research is required regarding nurses' experiences of their responsibility in caring for patients with anorexia nervosa and which health promoting methods should be prioritized in the care of these patients.