Spelling suggestions: "subject:"cursing feasures"" "subject:"cursing 1measures""
1 |
Omvårdnadsåtgärders effekt på undernäring vid demenssjukdomGorzo von Bilkei, Thérese, Malinska, Joanna January 2021 (has links)
Bakgrund: Undernäring hos äldre är ett vanligt förekommande problem i Sverige, men även runt om i världen. Personer med demenssjukdom löper en ökad risk att drabbas av undernäring, vilket medför ett lidande för individen samt en kostnad för samhället. I sjuksköterskans ansvarsområden ingår bedömning, planering, genomförande och utvärdering av omvårdnadsåtgärder. Genom att förebygga undernäring kan sjuksköterskan motverka de negativa effekterna som undernäring innebär, både för individen och för samhället. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärders effekt på undernäring hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats och deskriptiv design användes för att besvara studiens syfte. I resultatet inkluderades totalt tolv originalartiklar. Resultat: Fyra kategorier av omvårdnadsåtgärder identifierades; servering av näringsdrycker, måltidsfrämjande aktiviteter, utbildning av patienter och anhörigvårdare samt ätstödjande åtgärder. Samtliga åtgärder visade signifikanta förbättringar av nutritionsstatusen hos deltagarna på olika validerade utfallsmått, bland annat; BMI, MNA och EdFED. Slutsats: Litteraturstudien visade omvårdnadsåtgärder i form av servering av näringsdrycker, måltidsfrämjande aktiviteter, utbildning av personer med demenssjukdom och anhörigvårdare samt ätstödjande åtgärder kan signifikant förbättra nutritionsstatusen hos personer med demenssjukdom. Detta leder i sin tur till minskad risk för ytterligare komplikationer, exempelvis förvirringstillstånd, fallolyckor och utveckling av trycksår. Utöver det mänskliga lidandet medför undernäring höga vårdkostnader. Därför bör sjuksköterskor implementera dessa åtgärder för att förebygga lidande hos individen och för att minska kostnaderna för samhället. / Background: Malnutrition among the elderly is a common problem in Sweden, but also worldwide. People with dementia run an increased risk of suffering from malnutrition, which entails both suffering for the individual and a cost for society. One of the responsibilities of nurses is to assess, plan, implement and evaluate nursing measures. By preventing malnutrition nurses can mitigate the negative effects of malnutrition, both for the individual and society. Aim: The aim of this study was to describe nursing measures effect on malnutrition for people with dementia. Method: A literature study with a quantitative approach and descriptive design was used to answer the aim of the study. The result included a total of twelve original articles. Results: Four categories of nursing measures were identified; serving nutritional supplement drinks, meal promoting activities, education of people with dementia and carers as well as eating support measures. All measures lead to significant improvements in the nutritional status of the participants on various validated outcome measures, including; BMI, MNA and EdFED. Conclusion: The present literature study showed that nursing measures such as serving nutritional supplement drinks, meal promoting activities, education of people with dementia and carers as well as eating support measures could significantly improve the nutritional status of people with dementia. This in turn leads to a reduced risk of further complications, such as confusion, falls and the development of pressure ulcers. In addition to human suffering, malnutrition leads to increased costs for society. Therefore, nurses should implement these measures to prevent suffering of the individual and to reduce the costs for society.
|
2 |
Riskfaktorer och omvårdnad för psykisk ohälsa bland ungdomarSörell, Elina, Olsson, Pauline January 2018 (has links)
Background: Young people are constantly exposed to risk factors that may affect mental health. But through knowledge and proper nursing, several risk factors can be eliminated which will improve mental health. Aim: The purpose of the study is to highlight risk factors and nursing measures for mental illness among young people. The aim was also to investigate the chosen articles' data analysis methodology. Method: This descriptive literature study was founded on 16 scientific articles. The literature was analyzed and reviewed to distinguish themes. In addition to this, the data analysis methodology was examined. Results: Several risk factors showed an increased risk of mental health among young people. Risk factors was most apparent amongst youth whose families had poor socioeconomic status, who witnessed or been subjected to violence and exclusion. Overall, a higher proportion of young female reported mental illness. In nursing care for young people who suffered from mental illness, there was a great need for support. The literature showed the importance of the nurse ability to spend enough time and built up a trustworthy relationship with the patient. Though motivation and education by the nurse, the awareness increased, and feeling of stigmatization decreased in the population of young people with mental illness. Conclusions: This literature study highlights several risk factors regarding mental illness among young people, the most significant were the impact of the family, socioeconomic conditions, postponed or witnessed violence, being a female and stress. The literature study also addresses nursing in mental health among young people, highlighting the importance of providing support, listening, being available, working to build a trustful relationship, interacting with parents and mental healthcare expertise. This knowledge enables nurses to identify mental illness among early-stage adolescents and to institute nursing measures on time. / Bakgrund: Ungdomar utsätts ständigt för riskfaktorer som kan påverka den psykiska ohälsan. Men genom kunskap och rätt omvårdnad kan flera riskfaktorer elimineras och det psykiska måendet förbättras. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa riskfaktorer och omvårdnadsåtgärder vid psykisk ohälsa bland ungdomar samt granska de valda artiklarnas dataanalysmetod. Metod: Denna beskrivande litteraturstudie grundades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats och granskats för att urskilja teman samt vilken dataanalysmetod som använts. Huvudresultat: Flera olika riskfaktorer visade ge ökad risk för psykisk ohälsa bland ungdomar. Det som stod ut mest var ungdomar vars familjer hade sämre socioekonomiska förhållanden, ungdomar som bevittnat eller blivit utsatt för våld samt utanförskap. Överlag led fler andel tjejer av psykisk ohälsa. I omvårdnaden kring ungdomar som drabbats av psykisk ohälsa sågs ett stort behov av stöd. Det var också viktigt att sjuksköterskan tog sig tid och byggde upp ett förtroendefullt förhållande gentemot ungdomen. Genom att sjuksköterskan motiverade och utbildade ungdomar med psykisk ohälsa ökade medvetenheten och stigmatiseringen minskade. Slutsatser: Denna litteraturstudie belyste flera riskfaktorer för psykisk ohälsa bland ungdomar, vanligaste var familjens inverkan, socioekonomiska förhållanden, att utsättas eller bevittna våld, att vara tjej och stress. Litteraturstudien lyfte även omvårdnadsåtgärder vid psykisk ohälsa bland ungdomar där de belyste vikten av att ge stöd, lyssna, vara tillgänglig, arbeta för att bygga en förtroendefull relation samt samverka med föräldrar och andra professioner. Denna kunskap möjliggör för sjuksköterskor att identifiera psykisk ohälsa bland ungdomar i tidigt stadie och sätta in omvårdnadsåtgärder i tid.
|
3 |
Sjuksköterskans förebyggande omvårdnadsåtgärder mot trycksår bland äldre – en litteraturöversikt / The nurse’s preventive nursing measures against pressure ulcers among the elderly – a literature reviewHassan Bisri, Maryamo, Qamar, Mohammad Dirie January 2021 (has links)
Bakgrund: Trycksår är en vanlig vårdskada som kan orsaka ett stort lidande förpatienter, det medför dessutom höga kostnader både på individ och samhällsnivå.Trycksår är även vanligt förekommande problem globalt och drabbar oftare blandäldre patienter som är multisjuka. Sjuksköterskor har ansvar att förebyggavårdskada och reducera patientens lidanden.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förebyggandeomvårdnadsåtgärder mot trycksår bland äldreMetod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där 15 vetenskapligaartiklar sammanställdes. Databaserna som användes i studien var CINAHL ochPubmed. De vetenskapliga artiklarna var publicerade mellan år 2011 och år 2021.Artiklarna analyserades i fyra steg.Resultat: Resultatet redovisades i fyra olika kategorier som besvarade studienssyfte. Kategorierna var lägesändring, tryckavlastande material, hudvård ochbedömning av nutritionsstatus. Varje kategori beskrev förebyggandeomvårdnadsåtgärd mot trycksår bland äldre patienter.Slutsats: Genom ökad kunskap inom olika förebyggande omvårdnadsåtgärder mottrycksår bland äldre patienter, kan risken av att en vårdskada uppstår minskas.Litteraturstudien ger möjligheter för sjuksköterskor att utöva beprövade ochförebyggande omvårdnadsåtgärder mot trycksår bland äldre patienter. / Background: pressure ulcers are a common healthcare injury and cause greatsuffering for patients, in addition to high costs for both individuals andsociety. Pressure ulcers are also a common problem globally and occur more oftenamong elderly patients who are multi sick. The nurses have responsibility forpreventing care injuries and reducing the patients sufferingAim: The aim of the study was to describe the nurses preventive care measuresagainst pressure ulcers among the elderlyMethod: The study was conducted as a literature review, where 15 scientificarticles were compiled. The databases used in the study were CINAHL andPubmed. The scientific articles were published between the years 2011 and 2021.The articles were analyzed in four steps.Results: The results were reported in four different categories that answered thepurpose of the study. The categories were change of position, pressure-relievingmaterial, skin care and assessment of nutritional status. Each category describedpreventive care measures against pressure ulcers among elderly patients.Conclusion: Through increased knowledge in various preventive care measuresagainst pressure ulcers among elderly patients, the risk of a care injury occurringcan be reduced. The literature study provides opportunities for nurses to practiceproven and preventive nursing measures against pressure ulcers among elderlypatients.
|
4 |
Omvårdnad vid urininkontinens hos kvinnor / Nursing for women with urinary incontinenceAbdulahi Jama, Saido, Munter, Nanna January 2021 (has links)
Background: Urinary incontinence (UI) is a public health problem, globally and nationally. UI means a reduced quality of life for those suffering from it and at the same time it means high costs for the care. Within the patients, women are overrepresented. Nearly half of all women are at risk of UI in adult age. There are about 500,000 people in Sweden with such severe degrees of UI, that it effects their everyday lives. Aim: The aim was to highlight nursing measures given to women with urinary incontinence. Method: A literature review with thematic analysis. Scientific articles used include qualitative and quantitative studies. Result: Three themes were identified. “Pelvic floor training as nursing measure” with categories “Training recommendations”, “Yoga and bioassisted-technic”, “Conservative treatment and motivational interviewing” with categories “Follow-up” and “Adapted nursing measures” and “Barriers that prevent nursing measures” with the categorie “Need for competence” and “Lack of documentation and stigma”. Conclusion: Conservative management measures aren ́t enough, although the combination of motivational interviewing, clear instructions, with yoga or bio-assisted-technique, reduced UI are shown. Lack of knowledge according to detection, preventive nursing measures of and documentation. Difficulties in talking about UI, related to stigma, lead to patients not receiving the care needed. / Bakgrund: Urininkontinens (UI) är ett folkhälsoproblem, globalt och nationellt. UI innebär försämrad livskvalité för den som lider av det, samtidigt innebär det stora kostnader för vården. Inom patientgruppen är kvinnor överrepresenterade. I vuxen ålder riskerar nära hälften av alla kvinnor att drabbas av UI. Det är 500 000 personer i Sverige, med så svår grad av UI att det påverkar deras vardag. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som ges till kvinnor med urininkontinens. Metod: En allmän litteraturöversikt med tematisk analys. Vetenskapliga artiklar som används är kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Tre teman och sex kategorier identifierades. ”Bäckenbottenträning som omvårdnadsåtgärd” med kategorierna ”Träningsrekommendationer” och ”Yoga och biofeedback”. ”Konservativ behandling och motiverande samtal” med kategorierna ”Uppföljning” och ”Anpassade omvårdnadsåtgärder” samt tema ”Barriärer som hindrar omvårdnadsåtgärder” med kategorierna ”Behov av kompetens” och ”Utebliven dokumentation och stigma”. Slutsats: Konservativ omvårdnadsåtgärd är inte tillräckligt men i kombination med motiverande samtal, tydliga instruktioner, med yoga eller ihop med biofeedbacktekniken visar den på minskad UI. Bristande kunskap förekommer i upptäckt, förebyggande omvårdnadsåtgärder och dokumentation. Svårigheter att prata om UI, relaterat till stigmatisering, leder till att patienten inte får den vård som behövs.
|
5 |
Omvårdnadsåtgärder för patienter med fetma : En litteraturöversikt / Nursing measures for patients with obesity : A literature reviewMessa, Camilla, Ugarte, Alma-mia January 2021 (has links)
Background:Obesity is a condition in which the individual accumulates fat to an abnormal or excessive extent, which can be harmful to health. Every year, almost 4 million people diefrom the obesity epidemic, which is seen to increase in all age groups and burden individuals as well as society. It is a complex disease state caused by various factors such as biological, behavioural, social and environmental conditions and increases the risk of developing secondary diseases and premature death. Aim: The aim of the study was to identify nursing measures in the diagnosis of obesity. Method: The study is a general literature study based on eleven scientific articles with a qualitativeapproach and was analysedwith a thematic analysis method. Results: A recurring topic in the scientific articles was screened for a latent theme: person-centered patient education. The theme is based on developed sub-themes: physical activity, autonomy,and nutrition. Conclusions: The conclusion of the study is that the nurse works based onperson-centered patient education and offers patients with obesity nursing measures that include increased physical activity, strengthen the patient's autonomy and nutritional science. The obesity epidemic is a problem that is increasing in society on a national and global level, thus the authors of this study believe that there is an increased need for supplementary research in the field. / Bakgrund: Fetma är ett tillstånd där individen ansamlar fett i en onormal eller överdriven omfattning vilket kan vara skadligt för hälsan. Årligen dör närmare 4 miljoner människor av fetmaepidemin som ses öka i alla åldersgrupper och belastar individer som samhället. Det är ett komplext sjukdomstillstånd som orsakas av olika faktorer som biologiska-, beteendemässiga-, sociala- och miljömässiga förhållanden samt ökar risken att utveckla sekundära sjukdomar och förtidig död. Syfte: Syftet med studien var att identifiera omvårdnadsåtgärder vid diagnosen fetma. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och analyserades med tematisk analysmetod. Resultat: Ett återkommande ämne i de vetenskapliga artiklarna avskärmades till ett latent tema: personcentrerad patientutbildning. Temat utgår från framtagna subteman: fysisk aktivitet, autonomi och nutrition. Slutsatser: Slutsatsen till studien är att sjuksköterskan arbetar utifrån personcentrerad patientutbildning samt erbjuder patienter med fetma omvårdnadsåtgärder som inkluderar ökad fysisk aktivitet, förstärka patientens autonomi samt nutritionslära. Fetmaepidemin är ett problem som ökas i samhället på en nationell och global nivå, därmed anser författarna till denna studie att det finns ett utökat behov med kompletterande forskning inom området.
|
6 |
Skolsköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vid vaccination av elever med stickrädsla : En kvalitativ intervjustudie / School nurses' experiences of nursing measures when vaccinating pupils with fear of needles : A qualitative interview studyPersson, Alexandra January 2022 (has links)
Bakgrund: Stickrädsla är vanligt förekommande bland barn i alla åldrar och kan i samband med vaccinationer leda till försvårande omständigheter. Det finns dock omvårdnadsåtgärder som kan lindra såväl rädsla som smärta hos barn vid nålrelaterade procedurer, som vaccination. Syfte: Var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vid vaccination av elever med stickrädsla. Metod: En kvalitativ forskningsansats baserad på semistrukturerade intervjuer med sex skolsköterskor som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema, En elevcentrerad omvårdnad skapar goda förutsättningar för en trygg vaccination, och tre huvudkategorier: Att skapa en elevcentrerad utgångspunkt, Att skapa goda förutsättningar och Betydelsen av skolsköterskans tidigare arbetslivserfarenhet. Konklusion: Skolsköterskorna arbetar med olika omvårdnadsåtgärder för att lindra rädsla och smärta i samband med vaccination av elever med stickrädsla. En elevcentrerad omvårdnad hjälper skolsköterskan att se eleven som en helhet och främjar en delaktighet. Vidare kan omvårdnadsåtgärder anpassas utefter elevens individuella behov och önskemål vilket stärker elevens egna förutsättningar till att fullfölja sin vaccination. / Background: Fear of needles is common among children of all ages and can lead to aggravating circumstances in the context of vaccinations. However, there are nursing measures that can relieve both fear and pain in children during needle-related procedures, such as vaccination. Aim: Was to describe school nurses’ experiences of nursing measures when vaccinating pupils with fear of needles. Method: A qualitative research approach based on semistructured interviews with six school nurses that were analyzed with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in a theme, a pupil-centered nursing creates good conditions for safe vaccination, and three main categories: Creating a pupil-centered starting point, creating good conditionsand the importance of the school nurse's previous work experience. Conclusion: The school nurses work with various nursing measures to relieve fear and pain in connection with vaccination of pupils with a fear of needles. A pupil-centered nursing helps the school nurse to see the student as a whole and promotes participation. Furthermore, the nursing measures can be adapted to the pupil´s individual needs and wishes, which strengthens the pupil´s own conditions for completing his or her vaccination.
|
7 |
Viktiga återhämtningsfrämjande omvårdnadsåtgärder efter stroke. En litteraturöversikt / Outlining important nursing measures promoting recovery for people who suffered a stroke. A literature reviewPuonti, Sara January 2021 (has links)
Bakgrund: Stroke är en snabbt tillstött störning av hjärnans funktioner orsakat av trombos (propp) eller blödning, som varar i över 24 timmar eller resulterar i att personen som drabbats avlider. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos vuxna människor. Besvär som trötthet, depression, smärta, muskelsvaghet i ena sidan av kroppen, minnessvårigheter, läs-, tal- och skrivsvårigheter är vanliga efter en stroke. Vid insjuknande i stroke är tidsaspekten kritisk för att snabbt ställa diagnos och påbörja behandling, men även att tidigt börja rehabilitera samt träna på att återfå funktioner som tappats. Syfte: Syftet är att beskriva omvårdnadsåtgärder som är viktiga för att främja återhämtning hos personer som drabbats av stroke. Metod: Denna litteraturöversikt är baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed samt analys genomfördes med hjälp av Fribergs femstegs analysmodell. Resultat: Resultatet visar på att en optimerad återhämtning för patienter som har drabbats av stroke förutsätter att sjuksköterskan inleder med att bygga en god relation till sin patient och dess anhöriga. Sjuksköterskan har till uppgift att övervaka fysiska funktioner, ge stöd och support och att tidigt efter insjuknande starta upp rehabilitering i form av tidig mobilisering och träning av minne och tal. Slutsats: Relationen till patienten och dess anhöriga påverkar kommunikationen och motivationen till att genomföra rehabilitering samt förtroendet för vården och teamet som arbetar runt om patienten. God kommunikation, förtroende och motivation hos patienten samt dennes anhöriga leder till förbättrad återhämtning. / Background: Stroke is a fast occurrent disturbance in the functions of the brain caused by either thrombosis (clot) or a bleeding, that lasts over 24 hours or leads to death. Stroke is the most common cause of disability in adults. Problems such as fatigue, depression, pain, muscle weakness in one side of the body, loss of memory function, and difficulties with speech, writing and reading are common after a stroke. The timeframe after stroke is crucial to reach a diagnosis and treatment to start as well as an early start of rehabilitation to regain loss of function. Aim: The aim is to describe nursing measures of importance to promote recovery in people who suffered a stroke. Methods: This literature review was based on 16 research articles. Databases that were used to conduct the searches were CINAHL and PubMed and analysis was performed using Fribergs five step analysis model. Results: An optimised recovery after stroke is started by the nurse building a good relationship with the patient and its relatives. Tasks performed by the nurse is to monitor vital functions, give support and encouragement as well as assisting in an early start up of mobility training and training of memory and speech. Conclusion: The relationship to the patient and its relatives influences communication, motivation to perform rehabilitation and the trust in the care given by the team surrounding the patient. Good communication, trust in the care system and motivation from the patient and its relatives improves recovery from a stroke.
|
8 |
Upplevelsen av stödjande omvårdnadsåtgärder hos personer med Anorexia Nervosa : En litteraturstudie / The experience of supportive care measure in people with Anorexia Nervosa : A literature ReviewHasselblad, Emma, Eriksson, Felicia January 2021 (has links)
Bakgrund: I Sverige har cirka 190 000 personer lidit någon gång av en ätstörning. Anorexia Nervosa (AN) är en av de vanligaste ätstörningarna som orsakar självsvält, där tvångsmässiga beteenden och tankar av födointag och träning uppkommer. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av stödjande omvårdnadsåtgärder hos personer med Anorexia Nervosa. Metod: Litteraturstudien utgår från 11 vetenskapliga artiklar i resultatet med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Innehållet har analyserats och granskats utifrån en innehållsanalys och därav bildat tre teman: stödjande kommunikation, stödjande relation och brist på stöd. Resultat: Stödjande omvårdnadsåtgärder som en effektiv vårdkommunikation stärkte förtroendet och skapade säkerhet hos personerna, samt ökade motivation och engagemang till att vilja bli frisk. Relationen till hälso-och sjukvårdspersonalen fick en positiv upplevelse i att visa empati och förståelse för personerna. Bristen på stöd väckte känslomässiga reaktioner såsom otrygghet, osäkerhet och en känsla av att inte bli sedd. Men även bristen på okunskap till det manliga könet vid AN. Konklusion: Resultatet belyser hälso-och sjukvårdspersonalens stödjande omvårdnadsåtgärder som en bidragande del i återhämtningen och behandlingen. Där personer beskriver upplevelsen av fysiologiska och psykologiska känslor under sjukdomsprocessens steg. / Background: In Sweden, there are about 190.000 persons who had an eating disordersometimes in their life. Anorexia Nervosa (AN) is one of the most common eating disorders that causes self-starvation, where compulsive behaviors and thoughts of food intake and exercise occur. Aim: The aim was to investigate experiences of supportive nursing measures in people with Anorexia Nervosa. Method: The literature study is based on 11 scientific articles in results with qualitative and quantitative approaches. The content has been analyzed and examined on the basis of a content analysis and has thus formed three themes: supportive communication, supportive relationship and lack of support. Results: Supportive nursing measures such as effective care communication strengthened trust and created security among people, as well as increased motivation and commitment to wanting to get well. The relationship with the health care staff had a positive experience in showing empathy and understanding for the persons. The lack of support provoked emotional reactions such as insecurity and a feeling of not being seen. But also the lack of ignorance of the male sex at AN. Conclusion: The results highlight the health care staff's supportive nursing measures as a contributing part of recovery and treatment. Where people describe the experience of physiological and psychological emotions during the stages of the disease process.
|
9 |
Omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos äldre : En litteraturstudie / Nursing measures that promote sleep for the elderly : A literature studyAvdic, Arna, Axelsson, Maria January 2022 (has links)
Background: Common sleeping problems in the elderly are difficulties falling asleep and waking up several times during the night. Waking up several times during the night means that the important recovery that takes place during deep sleep is absent. Longer stretches of bad sleep negatively affect feelings of hunger and the immune system. Lack of sleep can also lead to memory problems and severe fatigue during the day, which increases the risk of falling and fall injuries. At high age, the body's conditions for distributing drugs change and side effects become more common, which justifies non-pharmacological nursing measures that promote sleep for the elderly. Aim: The aim was to describe nursing measures that promote sleep for the elderly. Method: A literature study. Result: Measures that were shown to promote sleep were aromatherapy, chamomile extract, relaxation exercises, acupressure, hand bath with hand massage, yoga, physical activity and natural daylight. Relaxation exercises should be performed in the evening to give the best effect. Physical activity of the degree recommended by the WHO is sufficient to have an effect on sleep quality. Staying in daylight during the morning proved to be the best time to contribute to a better sleep. Conclusion: Many of the elderly get a better quality of sleep from non-pharmacological nursing measures, and in addition, they do not cause any side effects. This suggests that they should be used by nurses in the care of the elderly with sleeping problems. / Bakgrund: Sömnstörningar kan vara av olika karaktär. De vanligaste sömnproblemen äldre har är svårigheter med att somna och även att de vaknar flera gånger under natten. Att vakna flera gånger under natten leder till att den viktiga återhämtningen som sker under djupsömnen uteblir. Sömnbristen påverkar hungerkänslor och immunförsvar negativt. Sömnbrist kan även leda till minnesbesvär och svår trötthet dagtid, vilket ökar risken för fall och fallskador. Vid hög ålder ändras kroppens förutsättningar att distribuera läkemedel och biverkningar blir vanligare, vilket motiverar icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos äldre. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos äldre personer. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Åtgärder som visade sig vara sömnfrämjande var aromaterapi, kamomillextrakt, avslappningsövningar, akupressur, handbad med handmassage, yoga, fysisk aktivitet samt dagsljus. Avslappningsövningar ska utföras på kvällen för att ge bäst effekt. Fysisk aktivitet av den grad som WHO rekommenderar är tillräckligt för att ge effekt på sömnen. Vistelse i dagsljus under förmiddagen visade sig vara bäst tidpunkt för att bidra till en bättre sömn. Konklusion: Många av de äldre får en bättre sömn av icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder, dessutom ger de inga biverkningar. Detta talar för att de bör användas av sjuksköterskor i vården av äldre med sömnproblem.
|
10 |
Sjuksköterskans bedömning och lindring av smärta hos personer med demens / The nurse's assessment and relief of pain in people with dementiaHansson, Emil, Heidari, Reza January 2020 (has links)
Bakgrund: Enligt forskning har en majoritet av personer med demens någon form av obehandlad smärta. Bristande kommunikation mellan sjuksköterska och patient beskrivs som en orsak till svårigheten för sjuksköterskan att undersöka, bedöma och behandla denna smärta. En fungerande kommunikation och förståelse för patientens livsvärld i kombination med kunskaper om smärtbedömning, kunskap om hur personer med demens upplever smärta samt lämpliga omsorgssåtgärder är nödvändiga för att lindra patientens smärta. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskan kan bedöma och lindra smärta hos personer med demens. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar varav elva med kvalitativ ansats och fyra med kvantitativ ansats. Datasamling genomfördes via databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att genomföra smärtbedömning på person med medelsvår eller svår demens i form av kognitiv svikt. Bedömningsinstrument är grunden för att sjuksköterskan ska kunna genomföra smärtbedömningen på ett adekvat, säkert, systematiskt och tidseffektivt sätt. Sjuksköterskan kan använda observationsinstrument och självrapporterade bedömningsskalor vid smärtbedömning utifrån observation respektive patientens egen smärtskattning. Fungerande omvårdnadsåtgärder för att lindra smärta är, utöver en fungerande kommunikation med patienten, musik, massage, värmebehandling och användning av rogivande robotdjur. Slutsats: Smärtbedömning och omsorg av personer med demenssjukdom är en komplex process på grund av patientens nedsatta kommunikationsförmåga. Sjuksköterskan behöver därför fördjupad kännedom om lämpliga bedömningsinstrument för att framgångsrikt bedöma smärta. Utifrån ett personcentrerat helhetsperspektiv behöver sjuksköterskan även förstå patientens livsvärld samt kommunicera med närstående för att framgångsrikt ge smärtreducerande omsorg. / Background: According to research, the majority of people with dementia have some form of untreated pain. Lack of communication between nurse and patient is described as a reason for the difficulty for nurses to examine, assess and treat this pain. A functioning communication and understanding of the patient's perceptions in combination with knowledge of pain assessment, knowledge of how individuals with dementia experience pain and appropriate care measures are necessary to relieve the patient's pain. Aim: The purpose of the study was to describe the nurse's nursing measures to assess and alleviate pain in people with dementia. Method: A literature review based on 15 scientific articles, 11 of which have a qualitative approach and four with a quantitative approach. The data collection was carried out in the databases CINAHL and PubMed. Results: It is a major challenge for the nurse to make a pain assessment for a patient with moderate and severe cognitive failure. Assessment instruments are the basis for the nurse to be able to perform the pain assessment in an adequate, safe, systematic and time-efficient manner in this patient group. There are observational instruments and self-reported assessment scales that nurses can use in pain assessment based on the nurse's observation and interpretation and the patient's own pain assessment. The nursing measures that the nurse can take in order to alleviate the pain of the patient include music, massage, heat treatment and use of robotic animals. Conclusion: Pain assessment and care of people with dementia is a complex process due to the patient's impaired communication skills. The nurse therefore needs indepth knowledge of appropriate assessment instruments to successfully assess pain. From a person-centered holistic perspective, the nurse also needs to understand the patient's world of life viewpoints and communicate with relatives to successfully provide pain-reducing care.
|
Page generated in 0.0758 seconds