Bakgrund: Nålrelaterade procedurer är vanligt förekommande inom barnsjukvården och är något som orsakar lidande för barn. Om detta lidande inte förebyggs eller lindras adekvat kan det leda till stickrädsla. Sjuksköterskan har en skyldighet att vidta omvårdnadsåtgärder utefter barnets behov och därför är det viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos barn vid venprovtagning och insättning av perifer venkateter (PVK-sättning). Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos barn vid venprovtagning och PVK-sättning. Metod: Litteraturstudien baserades på 14 kvantitativa originalartiklar som har kvalitetsgranskats. Resultatet har därefter analyserats genom att identifiera data, organisera data i olika kategorier samt summera och analysera detta, vilket resulterade i tre huvudkategorier: fysisk distraktion, aktiv distraktion och passiv distraktion. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att fysisk distraktion hade en lindrande effekt på smärta, oro och rädsla i samband med venprovtagning och PVK-sättning i ett flertal av studierna. Likaså hade aktiva och passiva distraktionsmetoder en betydande positiv effekt hos barnen i samband med procedurerna. Slutsats: Med hänsyn till distraktionsmetodernas påvisade effekt bör sjuksköterskan individanpassa omvårdnadsåtgärder och använda sig av dessa distraktionsmetoder i samband med venprovtagning och PVK-sättning. / Background: Needle related procedures are common in pediatric healthcare and causes suffering to the child. If this suffering is not adequately prevented or treated, a fear of needles could be developed. The nurse is responsible to take nursing measures according to the child's needs. Thus, it is important that the nurse has knowledge of which nursing measures that relieves suffering in children during venipuncture and intravenous insertion (IV-insertion). Aim: To describe nursing measures that relieve suffering in children during venipuncture or IV-insertion. Method: The literature study was based on 14 original quantitative articles. The articles were quality reviewed and then analyzed. The analysis consisted of identifying data, organizing and categorizing data and then summarizing and analyzing the result. The result was presented in three main categories: physical distraction, active distraction and passive distraction. Result: It was found that physical distraction had a relieving effect on pain, anxiety and fear during and after the venipuncture and IV-insertion in several studies. Likewise, active and passive distraction methods had a positive effect on the children during and after the procedure. Conclusion: Considering the effect of the distraction methods, the nurse should individualize the nursing measures during venipuncture and IV-insertion.

Bakgrund Förstoppning är ett problem för många barn och prevalensen tros ligga mellan 1–31 procent världen över. Problematiken skapar obehagliga konsekvenser för barnet och enbart läkemedelsbehandling visar sig har otillräcklig effekt då studier visat att cirka 25 procent av barn som diagnostiserats med förstoppning lider även av detta i vuxen ålder. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder till barn med förstoppning. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna har inhämtats från databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat I resultatet presenteras de två huvudkategorierna utbildning och bemötande. De omvårdnadsåtgärder som identifierades och gav resultat innehöll att kompetensutveckla sjuksköterskor så att rätt information ges till föräldrar om förstoppning men också att skapa förtroende och använda ett patientanpassat förhållningsätt. Kunskap, information och förhållningssätt var grundläggande faktorer till ett optimalt omhändertagande. Slutsats Litteraturöversikten visar att sjuksköterskans kunskap, erfarenhet och bemötande har en betydande roll i barnens återhämtning. Sjuksköterskan behöver kunna förmedla egenvårdsundervisning på ett patientanpassat sätt för att förbättra barns möjlighet att tillfriskna och öka föräldrars kunskap. Dessa åtgärder visade sig vara betydelsefulla inslag i omvårdnaden kring barn med förstoppning / Background Constipation is a problem for many children and the prevalence is believed to be between 1-31 percent worldwide. The problem creates unpleasant consequences for the child and medical treatment alone proves to have insufficient effect as studies have shown that around 25 percent of children diagnosed with constipation also suffer from this in adulthood. Aim The purpose of this literature review is to describe the nursing measures for children with constipation. Method The literature review was carried out as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The result is based on eleven scientific articles.The articles have been obtained from the databases Pubmed and CINAHL. Results The results present the two main categories: education and treatment. The nursing measures that were identified and yielded results included developing the skills of nurses so that the right information is given to parents about constipation but also building trust and using a patient-friendly approach. Knowledge, information and attitude were fundamental factors for optimal care Conclusions The literature review shows that the nurse's knowledge, experience and attitude have a significant role in the children's recovery. The nurse needs to be able to convey self-care education in a patient-adapted way to improve children's opportunity to recover and increase parents' knowledge. These measures proved to be important elements in the careof children with constipation

Bakgrund Trycksår är en vävnadsskada som uppkommer vid tryck samt skjuv och det finns flera kategorier beroende på svårighetsgrad. Det är ett tillstånd som kan orsaka svår smärta och orsaka ett lidande hos patienten. Den mest drabbade patientgruppen inom slutenvården är äldre personer som redan är sköra. Prevalensen är hög varpå litteraturöversikten undersöker vilka trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder som finns. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva omvårdnadsåtgärder för att förebygga trycksår hos äldre personer inneliggande på sjukhus. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. I litteraturöversikten inkluderades 12 kvantitativa artiklar och 2 kvalitativa artiklar som publicerats mellan år 2012–2022 i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Analysen bildade fyra huvudkategorier och tio underkategorier som blev litteraturöversiktens resultat. Huvudkategorierna var åtgärder för att främja en hel hud, förflyttning och lägesändring, tillgodose behov av näring och information om trycksår. Underkategorierna var god hudvård, plåster i förebyggande syfte, kuddar och dynor, mobiliserade- och sängliggande patienter, betydelsen av god nutrition, bedömning och underhållning av nutritionsstatus, god patientundervisning samt utbildning av personal. Slutsats Litteraturöversiktens resultat påvisar att det finns flera olika typer av trycksårsförebyggande omvårdnadsåtgärder. / Background A pressure ulcer is a tissue injury that occurs due to pressure and shear. There are several categories depending on the degree of severity. It is a condition that can cause severe pain and cause suffering to the patient. The most affected group of patients in inpatient care are elderly people who are already frail. The prevalence is high, which is why the literature review investigates which pressure ulcer prevention nursing measures are available. Aim The purpose of the literature review is to describe nursing measures to prevent pressure ulcers in elderly people in a hospital setting. Method The literature review has been carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. In the literature review, 12 quantitative articles and 2 qualitative articles published between the years 2012-2022 were included in the databases CINAHL and PubMed. Results The analysis formed four main categories and ten subcategories that became the result of the literature review. The main categories were measures to promote healthy skin,movement and change of position, satisfy nutritional needs and information about pressure ulcers. The subcategories were good skin care, preventive dressings, pillows and cushions, mobilized- and bedridden patients, the importance of good nutrition, assessment and maintenance of nutritional status and good patient- and staff education. Conclusions The result of the literature review presents that there are several different types of pressure ulcer prevention nursing measures.

Kognitiv sjukdom utgör en övergripande term som omfattar olika diagnoser och i Sverige drabbas årligen 20 000 - 25 000 personer av dessa tillstånd. Att leva med denna sjukdom innebär en utmaning när de kognitiva funktionerna försämras. Beteendemässiga och psykiska symtom kan orsaka ett stort lidande för personen med kognitiv sjukdom och omgivningen. Det primära vid symtom som är beteendemässiga och psykiska är personcentrerade omvårdnadsåtgärder. En viktig del i detta är att öka förståelsen för hur omvårdnadsåtgärder bidrar till ökad livskvalitet för personer med kognitiv sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder och dess effekter för personer med kognitiv sjukdom som uppvisar beteendemässiga och psykiska symtom vid demens på särskilt boende. Metod: Litteraturöversikt med systematisk metod valdes för att uppfylla syftet med studien. Resultatet sammanställdes med utgångspunkt från kvantitativa studier som publicerats de senaste tio åren för att spegla den mest aktuella forskningen inom det valda ämnesområdet. Resultatet omfattade sammanställning av 16 studier. Resultat: Resultatet indikerade att beteendemässiga och psykiska symtom vid kognitiv sjukdom minskade vid användning av olika former av kognitiv stimulans och fysisk aktivitet. Omvårdnadsåtgärder som dockterapi, musik, hälso- och välfärdsteknik samt individuella fysiska aktiviteter hade god effekt. Däremot påvisade gruppträning ingen signifikant förbättring. Slutsats: Genom att implementera omvårdnadsåtgärder för personer med kognitiv sjukdom kan livskvaliteten ökas samt hälso- och sjukvårdspersonalens omvårdnad personcentreras. Ytterligare effekt som kan ses är att när rätt omvårdnadsåtgärder ges kan läkemedel på sikt minskas och risken för allvarliga biverkningar samt oönskade effekter avta eller försvinna helt. / Cognitive disorder is an overarching term that includes various diagnoses, and in Sweden 20,000-25,000 people suffer from these conditions annually. Living with this disorder presents a challenge when cognitive functions deteriorate. Behavioural and psychological symptoms can create great suffering for the individual but also for relatives. To prevent and alleviate behavioural and psychological symptoms in dementia, are person-centred nursing measures primary. An important part of this is to increase understanding of how nursing measures contribute to increased quality of life for people with cognitive disorder. Aim: The aim was to describe nursing measures and their effects for people with cognitive disorder who exhibit behavioural and psychological symptoms of dementia in nursing homes. Method: Literature review with a systematic method was chosen to fulfil the aim of the study. The results were compiled based on quantitative studies published in the last ten years to reflect the most current research within the chosen subject. The result comprehensive compilation of 16 studies. Results: The result indicated that the symptoms of behavioural and psychological symptoms of cognitive disorder decreased when using different forms of cognitive stimulation and physical activity. Nursing measures such as doll therapy, music, health- and welfare technology and individual physical activities had a good effect. In contrast, group training showed no significant improvement. Conclusion: By implementing nursing measures for people with cognitive disorder, the quality of life can increase, and the working nursing methods of healthcare professionals become person-centred. An additional effect that can be seen is that when the right nursing measures are given, drugs can eventually decrease, and the risk of serious side effects and unwanted effects decrease or disappear completely.

Introduktion: Hypotermi innebär att patientens kärntemperatur är under 36 grader. Alla patienter riskerar att bli hypoterma vid kirurgiska ingrepp om inga förebyggande åtgärder utförs. Det går att förebygga hypotermi med antingen värmetillförande åtgärder eller genom att bibehålla patientens normala temperatur. Hypotermi kan leda till komplikationer för patienten så som sämre sårläkning, postoperativa sårinfektioner, ökad risk för trycksår, hjärtproblem och ökad blödningsbenägenhet. Trots att studier har visat på kunskap om ämnet är hypotermi vanligt förekommande vid kirurgiska ingrepp. Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning omvårdnadsåtgärder utfördes av operationsteamet för att förebygga hypotermi intraoperativt. Metod: Studien var en kvantitativ strukturerad observationsstudie. Data samlades in under 43 operationer på två sjukhus i södra Sverige. Observationerna utgick från ett protokoll som skapades utefter AORN (Association of perioperative registered nurses) och NICE:s (National institute for health och care excellence) riktlinjer och innehöll 12 förebyggande omvårdnadsåtgärder för att förhindra hypotermi. Resultat: Samtliga patienter fick varma täcken och varma intravenösa vätskor. All personal följde WHO:s checklista och majoriteten undvek att exponera patienten i onödan. Omvårdnadsåtgärder som inte utfördes lika frekvent var varmluftstäcke, varma spolvätskor, fot och benvärmare samt temperaturmätning på patienten. Aluminiumtäcke, värmemadrass, värmemössa och varm huddesinfektion användes aldrig. På de patienter som en temperatur togs på hade omvårdnadsåtgärderna en god effekt då majoriteten av patienterna inte längre var hypoterma i slutet av den intraoperativa fasen. Slutsats: Operationsteamet använde sig alltid av förebyggande omvårdnadsåtgärd för att förhindra hypotermi, några i högre utsträckning än andra. Några patienter var fortfarande hypoterma i slutet av den intraoperativa fasen vilken kan tyda på att en förbättring skulle kunna ske på de omvårdnadsåtgärder som inte användes lika frekvent. / Introduction: The definition of hypothermia is when the patients core temperature is below 36 degrees. All the patients have an increased risk of becoming hypothermic during surgical procedures if no preventive measures are taken. Hypothermia is preventable with either heat inducing measures or by maintaining the patient’s normal temperature. Hypothermia can lead to complications for the patients such as impaired wound healing, Increased risk of postoperative wound infection, increased risk of bedsores, heart conditions and increased tendency to bleed. Although studies have shown knowledge of this topic hypothermia is a common occurrence in surgical procedures. Aim: The aim of this study was to investigate in which extension nursing measures were used by the operations team to prevent hypothermia intraoperatively. Method: The study was a quantitative structured observational study. Data was collected during 43 operations at two hospitals in southern Sweden. The observations followed a protocol that was created along AORN (Association of perioperative registered nurses) and NICE: s (National institute for health and care excellence) recommendations and contained 12 nursing measures to prevent hypothermia. Result: All the patients received warm blankets and warm intravenous fluids. All the operating staff used the WHO: s checklist and the majority avoided unnecessary patient exposure. The nursing measures that were used less frequently were warm air blankets, feet-and leg warmers and temperature measurement on the patient. Aluminum blankets, heating mattress, heat caps and warm skin antisepsis were never used. On the patients of whom a temperature was taken, the nursing measures had a good effect since the majority of the patients were no longer hypothermic at the end of the intraoperative phase. Conclusion: The operation team always used care measures to prevent hypothermia, some to a greater extent than others. Some patients were still hypothermic at the end of the intraoperative phase, which may indicate that an improvement could occur in the nursing measures that weren’t used as frequently.

Bakgrund: Demens är en ökande folksjukdom, att drabbas av demens ger i nio av tio fall beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens ska enligt Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demens i första hand lindras med omvårdnadsåtgärder. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom på särskilt boende. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av åtta intervjuer med öppna frågor för sjuksköterskor arbetande på särskilt boende för personer med demenssjukdom. Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskornas erfarenheter kunde delas in i fyra subkategorier som tillsammans bildade fem huvudkategorier; Kartläggning av beteenden och symtom för att hitta rätt omvårdnadsåtgärder, Omvårdnadspersonalen påverkar kvalitén i omvårdnad, Teamets betydelse för omvårdnadsåtgärder & Personcentrerad vård för att lindra beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder är till stor nytta för att lindra beteenden och symtom och skapar livskvalitet för personer med demenssjukdom. Att arbeta i team under hela processen från utredning till framtagande av omvårdnadsåtgärder var positivt för att skapa en personcentrerad vård. Personcentrerad vård bedrivs på det sätt att omvårdnadsåtgärder bör utgå ifrån individens behov och begär och kunde lättast formas efter personens levnadsberättelse. Inställningen hos omvårdnadspersonalen var avgörande för omvårdnadsåtgärdernas kvalitet. / Background: Dementia is a growing disease world-wide, and in nine of ten cases, dementia causes behavioral and psychological symptoms. According to the Swedish National Board of Health and Welfare's guidelines for dementia, BPSD should primarily be relieved by nursing measures. Purpose: To describe nurses experiences of nursing measures for person with behavioral and psychological symptoms of dementia in nursing homes. Method: A qualitative content analysis of eight interviews with open questions for reg. nurses working in nursing homes for persons with dementia. Results: The study's result showed that nurse’s experiences could be identified in four subcategories that established five main categories: Survey of behaviors and symptoms to find the right nursing measures, The nursing staff affects the quality of nursing, The team's importance for nursing measures & Person-centered care to relieve behavioral and mental symptoms in dementia. Conclusion: Nursing measures are very useful for relieving behaviors and symptoms and creating quality of life for people with dementia. Working in teams throughout the process from investigation to development of nursing measures was positive in creating a person-centered care. Person-centered care is conducted in such a way that nursing measures should be based on the individual's needs and desires and could most easily be shaped according to the person's life story. The attitude of the nursing staff was crucial to the quality of the nursing measures.

Bakgrund: Majoriteten av de personer som genomgått ett amputationsingrepp drabbas av fantomsmärta. Trots att fantomsmärta är ett vanligt fenomen inom denna patientgrupp så är det ofta missförstått och det föreligger problem förknippade med hanteringen av fantomsmärtor. Tidigare forskning har visat inkonsekventa resultat som varierar från en forskare till en annan och komplexiteten med fantomsmärta har lett till behandlingsresultat med varierande effekt. I första hand har farmakologisk behandling använts, men många patienters smärta förblir refraktär mot farmakologiska medel och kräver därför andra alternativ. En alternativ behandling som först föreslogs i början på 1990-talet i vårdandet av fantomsmärta är spegelterapi. Spegelterapi kan användas som en omvårdnadsåtgärd för att smärtlindra fantomsmärtor och ska minska den amputerade kroppsdelens smärta.Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa effekten av spegelterapi som en omvårdnadsåtgärd för smärtlindring av fantomsmärtor.Metod: Metoden som använts är systematisk databassökning i databaserna PubMed och Cinahl. Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga studier med kvantitativ studiedesign.Resultat: Litteraturstudiens syfte blev besvarat och kunde fastställa att spegelterapi har en smärtlindrande effekt för fantomsmärtor. Ett bifynd var att interventionen även bidrar till enförbättrad livskvalitet. Således delades resultatet in i två huvudteman: Spegelterapins smärtlindrande effekt utifrån olika smärtskattningsskalor samt påverkan på livskvaliteten. De frågor som ställts är om spegelterapi är en omvårdnadsåtgärd som kan användas i praktiken.Konklusion: Spegelterapi har en smärtlindrande effekt och minskar fantomsmärtor. Ett bifynd var att interventionen även bidrar till en förbättrad livskvalitet samt ökar välmåendet hos amputerade personer som lider av fantomsmärtor. Spegelterapi hade kunnat användas i praktiken efter att ha blivit optimerad och där en standardmetod för spegelterapi tagits fram. Däremot krävs det vidare forskning om spegelterapi. / Background: The majority of amputees suffer from phantom pain. Although phantom pain isa common phenomenon, it is often misunderstood and there are often problems with themanagement of phantom pain. Previous research has shown inconsistent results that varyfrom one researcher to another. The complexity with phantom limb pain has led to treatmentresults with varying effects. Primarily pharmaceuticals have been the main treatment. But many patients' discomfort still remains and the need for alternative treatment options isimperative. One alternative treatment is mirror therapy which was first suggested in thebeginning of the 1990’s century. Mirror therapy is supposed to reduce the phantom limb pain.Aim: The aim of this literature review is to highlight the effect of mirror therapy as a nursing treatment for reducing phantom limb pain.Method: The method that is used is a systematic database search in PubMed and Cinahl. The literature study is based on 10 scientific articles with a quantitative study design.Result: The literature study proved that mirror therapy is effective for reducing phantom limb pain. A secondary finding was the improvement of quality of life. Therefore the result was divided into two main themes: Change in phantom pain based on different pain assessment scales and the impact on the quality of life. Questions that were asked are whether mirror therapy is an intervention that can be used in the treatment of the phenomenon.Conclusion: Mirror therapy does reduce phantom pain in amputees. A secondary finding was that the intervention also contributes to a better quality of life and increases the well-being for the amputee. Mirror therapy could be practically applied after a standard method has been produced. However, further research is needed on mirror therapy.