Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskor i stor utsträckning erfar vården av personer med självskadebeteende utmanande samtidigt som forskning kring personernas erfarenheter visar att de ofta upplever vården negativt. Vården har ofta ett fokus på olika säkerhetsaspekter och negativa attityder bland vårdpersonal kan leda till ett sämre bemötande. Sjuksköterskornas erfarenheter visar på ett behov av ökad kunskap kring självskadebeteende. Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med självskadebeteende inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och sex sjuksköterskor verksamma i psykiatrisk slutenvård deltog. Resultatet analyserades via en kvalitativ innehållansalys. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskornas erfarenheter handlar om att vårda i det känslomässigt komplexa, viktiga aspekter kring att vårda tillsammans med andra samt betydelsen av att mötas i det svåra. Slutsats: Vårdandet innebär att sjuksköterskor påverkas känslomässigt och de upplever ofta att de inte vet hur de ska hjälpa personerna. Den vårdande relationen ses som viktigast för främjandet av en god vård. Reflektion och stöd av teamet är betydelsefullt, dels genom att arbetssituationen upplevs lättare, dels genom ett genererande av gemensamma kunskaper kring vårdandet. / Background: Previous research describes that nurses to a large extent find the care of people with self-harming behavior challenging and difficult, while research on the persons experiences shows that they often experience the care in a negative manner. Negative attitudes exist among healthcare staff, which can lead to poorer treatment. The nurses’ experiences show a need for increased knowledge about self-harming behaviour. Aim: Nurses experiences of caring for people with self-harming behaviour in psychiatric inpatient care. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Data were collected via semi-structured interviews and six nurses working in psychiatric inpatient care participated. The result was analyzed by a qualitative content analysis. Result: The results show that the nurses experiences are about caring in an emotional complexity, important aspects of caring among others and the importance to be able to meet the person in emotionally demanding situations. Conclusion: Caring leads to evoking of complex emotions and the nurses often feel that they do not know how to help the person. The caring relationship is seen as the most important aspect of good care. Reflection and support by the team is experienced important because it leads to a better work situation as well as it generates knowledge of self-harming behaviour.

Introduktion: Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till sjukdom och död i Europa. Kännedom om riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom minskar avsevärt risken att drabbas. I samband med en hjärtinfarkt kan känslor som ångest, stress och rädsla för återinsjuknande uppkomma. Anhöriga upplever att patienter får otillräckligt med information och stöd efter en hjärtinfarkt. Omvårdnaden i samband med hjärtinfarkt syftar till en god relation mellan personen och sjuksköterskan, där sjuksköterskans omvårdnad syftar till att främja hälsa hos personen. Det är därför av vikt att beskriva hur personer upplever omvårdnad i samband med hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vuxna personers erfarenheter av omvårdnad i samband med hjärtinfarkt. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats i form av litteraturöversikt. Resultat: Fyra kategorier växte fram under analysen: Att få varierad information, Att få varierat bemötande, Att få stöd för livsstilsförändringar och Att få emotionellt stöd. Varierande erfarenheter gällande information upplevdes, såväl tillfredsställande som bristfällig information. Varierat bemötande i samband med hjärtinfarkt upplevdes, både som positivt och negativt. För lyckade livsstilsförändringar var en god relation till sjuksköterskan av vikt, samtidigt som det fanns ett behov av ytterligare stöd. Emotionellt stöd från sjuksköterskor och anhöriga hade positiva effekter under vårdtiden, samtidigt som otillräckligt stöd förvärrade upplevelsen i samband med hjärtinfarkten. Slutsats: Resultatet ger en värdefull inblick i erfarenheter av omvårdnad i samband med hjärtinfarkt. Sjuksköterskor behöver vara lyhörda för vad personer önskar och behöver gällande information, bemötande, livsstilsförändringar och emotionellt stöd. Sjuksköterskan behöver möta personernas behov med ett personcentrerat förhållningssätt för bästa möjliga omvårdnad. / Introduction: Cardiovascular disease is the most common cause of illness and death in Europe. Knowledge of risk factors reduces the risk of being affected. In connection with a myocardial infarction feelings like anxiety, stress and fear of relapse appear. Relatives experience insufficient information and support after a myocardial infarction. The relation between the person and the nurse is an important part of nursing, where the nursing aims to promote health. Therefore it's important to describe how people experience nursing in connection with a myocardial infarction. Aim: The aim of this literature overview was to describe adults' experiences of nursing in connection with a myocardial infarction. Method: Descriptive design with a qualitative approach as a literature overview. Results: Four categories emerged during the analysis: Getting varied information, Getting varied treatment, Getting support for lifestyle changes and Getting emotional support. Varying experiences regarding information was experienced, both sufficient and deficient information. Varied treatment was experienced, both positive and negative. For successful lifestyle changes, a good relationship with the nurse was important, there was a need for further support. Emotional support from nurses and relatives had positive effects during the care, while insufficient support worsened the experience. Conclusion: The result provides a valuable insight into the experiences of nursing in connection with a myocardial infarction. Nurses need to listen to what people want and need regarding information, treatment, lifestyle changes and emotional support. The nurse needs to meet the people's needs with a person-centred approach for the best possible care.

Background: Emergence delirium is a transient change in mental function and is a common complication in the postoperative period. The condition is characterized by emotional disturbances, lack of ability to think clearly, disorientation and hallucinations. Emergence delirium is associated with both suffering for the patient and a longer period of care. Method: Literature review with a qualitative approach and a descriptive design. The result is based on ten scientific qualitative original articles. All articles have been quality reviewed using SBU's (2022a) review template and the content has been analyzed through Forsberg and Wengström's (2016) content analysis. Aim: The aim was to investigate patients' experiences of postoperative confusion in hospital departments. Results: Three themes emerged in the results; the experience of being in emergence delirium, interaction with staff and environmental impact. Emotional experiences and feelings of a distorted picture of reality emerged. The environment in the care department was perceived to have a negative impact on the disease state. Suffering was a major factor that was experienced as burdensome. A minority described a positive picture of their experience. The condition made communication and interaction with healthcare staff complicated. Patients experienced obstacles in conveying their will, and healthcare professionals were therefore unable to provide the person-centred care that every patient is entitled to. Conclusion: Emergence delirium caused problems in the care of patients. The experience of a distorted picture of reality together with the emotional strain was suffering. Difficulty with communication created a disturbed interaction with healthcare staff, which led to problems in the care of patients. The nurse's way of meeting the patient in suffering contributed to the patient's experience. / Bakgrund: Akut konfusion är en övergående förändring i den mentala funktionen och är en vanlig komplikation i det postoperativa skedet. Tillståndet kännetecknas av känslomässiga störningar, bristande förmåga att tänka klart, desorientering samt hallucinationer. Akut konfusion är associerat med både lidande för patienten och en längre vårdtid. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Resultatet grundar sig på tio vetenskapliga kvalitativa originalartiklar. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats med SBU:s (2022a) granskningsmall och innehållet har analyserats genom Forsberg och Wengströms (2016) innehållsanalys. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av postoperativ konfusion på vårdavdelning.  Resultat: I resultatet framkom tre teman; upplevelsen att befinna sig i akut konfusion, interaktion med personal och miljöpåverkan. Det framkom emotionella upplevelser och känslor av en förvrängd verklighetsbild. Miljön på vårdavdelningen upplevdes ha en negativ inverkan på sjukdomstillståndet. Lidande var en stor faktor som upplevdes betungande. En minoritet beskrev en positiv bild av sin upplevelse. Tillståndet gjorde kommunikation och interaktion med vårdpersonal komplicerad. Patienter upplevde hinder i att förmedla sin vilja och vårdpersonal kunde därför inte ge en personcentrerad vård som varje patient har rätt till. Slutsats: Akut konfusion medförde problematik i vårdandet av patienter. Upplevelsen av en förvrängd verklighetsbild tillsammans med den emotionella påfrestningen var ett lidande. Svårighet med kommunikation skapade en störd interaktion med vårdpersonal, vilket medförde problematik i vårdandet av patienter. Sjuksköterskans sätt att möta patienten i lidande bidrog till patientens upplevelse.

SAMMANFATTNING Introduktion Mäns våld mot kvinnor har under lång tid varit ett utbrett samhällsproblem. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att identifiera och erbjuda stöd vid våldsutsatthet. Kunskap om bemötande vid våld i nära relation ökar kvinnors benägenhet att berätta om sin utsatthet.  Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av bemötande från hälso- och sjukvård hos kvinnor som utsatts för våld i nära relation.  Metod En litteraturstudie med deskriptiv design och en kvalitativ ansats som grundar sig på tio orginalartiklar. De inkluderade artiklarna var publicerade mellan 2014-2024 och har analyserats tematiskt. Den teoretiska referensramen i arbetet utgörs av Hildegaard Peplaus interaktionsteori. Huvudresultat Resultatet synliggjorde våldsutsatta kvinnors upplevelser av faktorer som varit stödjande respektive hämmande i vårdens bemötande. Syftet besvarades i huvudkategorierna stödjande och hämmande faktorer, vilka innehöll fem respektive fyra underkategorier. Huvudkategorin stödjande faktorer täckte underkategorierna avlastning, tillit, information, samhörighet och tillgänglighet. Huvudkategorin hämmande faktorer täckte underkategorierna hotad integritet, bristande engagemang, diskriminering samt förminskande och skuldbeläggande.  Slutsats De primära resultaten i studien visade att hämmande faktorer har påverkat kvinnors relation till vården negativt och att stödjande faktorer har påverkat relationen positivt, vilket ökat kvinnors möjlighet att ta emot stöd. Kvinnor har genomgående beskrivit att raka frågor, initiativtagande och individanpassat stöd varit framgångsfaktorer i vårdens bemötande. / ABSTRACT Introduction Men's violence against women has long been a widespread social problem. The healthcare system has a responsibility to identify and offer support in cases of intimate partner violence. Knowledge of how to respond to intimate partner violence increases women's inclination to talk about their vulnerability. The aim The purpose of the literature study was to describe experiences of treatment from healthcare in women who were exposed to intimate partner violence. Method A literature study with descriptive design and qualitative approach based on ten original articles. The included articles had been published between 2014 and 2024 and have been analyzed thematically. The theoretical frame of reference in the work is Hildegaard Peplau's interaction theory.  Results The results showed female victims of intimate partner violence's experiences of supporting as well as inhibiting factors, in the treatment from healthcare. The aim was answered in the main categories supporting and inhibiting factors, which contained five, respectively, four subcategories. The main category supporting factors covered the subcategories unburdening, trust, information, affinity and availability. The main category inhibiting factors covered the subcategories threatened integrity, lack of commitment, discrimination, diminishing, and victim blaming. Conclusion The primary results showed that inhibiting factors have negatively affected women's relationship with healthcare and that supporting factors have positively affected the relationship, increasing women's ability to receive support. Throughout, women have described forward questions, taking initiative, and inividualized support as success factors in the treatment from healthcare.

The overall aim of this thesis is to obtain an understanding of Emergency Healthcare Work (EHW) at the Emergency Department (ED), including the competencies required by EHW, and based on practitioners' and managers' perspectives. Methods: In study I, a quantitative method was employed. A questionnaire was sent to all Swedish EDs and data was analysed using descriptive statistics and content analysis. In studies II- IV, qualitative methods were used. In study II, participant observations and individual and group interviews were conducted. In studies III-IV individual and group interviews were conducted. In studies II-IV, data was analysed using qualitative content analysis. Results: According to head nurses, basic nursing education does not lead to sufficient competence for working at an ED and thus supplementary formal education is needed. A minority of head nurses perceive that they are completely responsible for creating preconditions for competence development (study I). The EHW is characterized by rapid, brief and standardized encounters with limited scope for providing individualized care. Practitioners strive to be adaptable by structuring EHW and they cooperate to achieve a good workflow (study II). Management is characterized by a command and control approach. Managers experience EHW as lifesaving work and they experience difficulties in meeting the expectations of their staff (study III). There is also tension between professional groups in EDs as well as hierarchical boundaries that influence the possibilities to develop competencies in EHW. The focus on competence in EHW is on account of the emergency and lifesaving nature of its actions. Purely medical competencies are valued and caring competencies are subsequently downgraded. A medical competence approach consolidates the current view of competencies necessary in everyday work in EDs (study IV). Conclusions: EHW and the competencies required by EHW are defined from a purely medicalized and result-driven viewpoint. Patients' medical needs are given greater importance than their caring needs. Medicalized and result-driven EHW makes it difficult to provide individualized care. This difficulty is a hindrance to the implementation of a holistic view in EHW. / <p>Akademisk avhandling som för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet kommer att offentligt försvaras Fredagen den 12 december, kl. 09.00 i hörsalen 2119 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Arvid Wallgens Backe, Hus 2, Göteborg</p><p>I. Andersson, H. &amp; Nilsson, K. (2009). Questioning Nursing Competences in Emergency Health Care. Journal of Emergency Nursing, 35, 305-311. II. Andersson, H., Jakobsson, E., Furåker, C. &amp; Nilsson, K. (2012). The everyday work at a Swedish emergency department - The practitioners' perspective. International Emergency Nursing. 20, 58-68. III. Andersson, H., Wireklint Sundström, B., Nilsson, K. &amp; Jakobsson Ung, E. (2014). Management of everyday work in Emergency Departments – An exploratory study with Swedish Manager. International Emergency Nursing. 22, 190-196. IV. Andersson, H., Wireklint Sundström, B., Nilsson, K. &amp; Jakobsson Ung, E. (2014). Competencies in Swedish emergency departments - The practitioners' and managers' perspective. International Emergency Nursing. 22, 81-87.</p>

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en folkhälsosjukdom som finns i hela världen och som främst drabbar rökare. Sjukdomen är livslång och upplevs individuellt av varje drabbad person. Med sjukdomen tillkommer förändringar i vardagen för de som drabbas. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier, samtliga kvalitativa. Artiklarna är hämtade från Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna har analyserats och redovisats i fyra huvudtema. Resultat: Resultatet redovisas i fyra tema; Att känna rädsla inför en oviss framtid, Att skämmas och anklaga sig själv, Att känna sig begränsad och missförstådd i vardagen, Att känna ångest och oro. Diskussion: Resultatdiskussionen fokuserar på hur vardagslivet påverkas för personer som lever med KOL. Vetenskaplig litteratur och Jean Watsons teori används för att belysa resultatet.

Die Studienarbeit stellt das Krankheitsbild der Demenz kurz dar und gibt einen Überblick über die aktuelle Situation der Betreuung von Menschen mit einer schweren Demenz in Pflegeoasen sowie über derzeit vorliegende Studien und Evaluationen. Der demographische Wandel hat auch zur Folge, dass immer mehr Menschen an Demenz erkranken. Deshalb müssen Pflegeheime die Pflegekonzepte stärker an der Krankheit Demenz ausrichten. Als Pflegeoase bezeichnet man einen auf besondere Art und Weise gestalteten, gemeinsam genutzten Lebensraum für Menschen im schwersten Stadium der Demenz innerhalb stationärer Altenpflegeeinrichtungen. Für Menschen in einem weit fortgeschrittenen Stadium der Demenz kann ein eigens für sie konzipierter Schutzraum von Vorteil sein und sich positiv auf deren Wohlbefinden, Verhaltensweisen und Lebenssituation auswirken.

Lecturers at three Nursing Colleges in the Gauteng Province in South Africa where this study was conducted raised their concern that a large proportion of learners reaching the senior phase have difficulty solving patient care problems and even making specific decisions regarding patient care. These learners are also unable to formulate nursing diagnoses and develop nursing care plans. This lack of essential critical thinking skills is evident during the assessment of their assignments, tests as well as clinical formative assessments. These skills can be developed within learners throughout their four-year training, if exposed to outcomes- based education (OBE) and problem-based teaching strategies especially starting on the first level of their training course. The current nursing education programme, at these Nursing Colleges where this study was conducted is an outcomes- and problem-based curriculum. It is important that teaching strategies utilized by nurse educators are appropriate for the specific curriculum implemented because they greatly differ from the traditional teaching strategies. The purpose of this study was to investigate the teaching and assessment strategies utilized in the facilitation of learning for the first year level students in the subject General Nursing Science (GNS I). The focus of the study was on the first year of training because it is expected that development of critical thinking be started at this level. A quantitative, contextual descriptive research method was utilised. The sample consisted of lecturers (N=23) and students (N=680). The lecturers from each of the three colleges were addressed during a personnel meeting regarding the study and a suitable date and time was set for the distribution of the questionnaires to the lecturers and to first year learners during the last block of the academic year. The questionnaires were distributed to the lecturers and the learners on the agreed date and time and the researcher was present to clarify any misunderstanding regarding the tool. The questionnaire consisted of appendix E, which was distributed to lecturers and appendix F, which was distributed to the learners. Respondents were requested not to give any identifiable information on the questionnaires and to place completed questionnaires in the box provided in each of the venues to ensure confidentiality and anonymity. Data from the study indicated that not all of the teaching strategies and assessment methods utilized by the educators are appropriate and conducive for the stimulation of critical thinking skills. The majority of the lecturers facilitate through a lecture method and assessments are mostly done through written tests and examinations. On the other hand teaching facilities at the colleges are inadequate, for instance small group facilities are not available. Recommendations are as follows: <ul> <li> More lecturers should be encouraged to obtain a Masters Degree qualification in Nursing.</li> <li> All lecturers should utilize the OBE educational strategies.</li> <li> In their facilitation of GNS I lecturers should accommodate older students, because they were never exposed to an OBE approach in their basic education.</li> <li> Lecturers should utilise a variety of teaching strategies that will ensure development of critical analytical thinking.</li> <li> Lecturers should utilize a variety of assessment methods.</li> <li> Students should be encouraged to seek information on their own, specifically regarding case studies because this actively involves them as they are solving problems, making decisions and draw conclusions in relation to GNS I.</li> </ul> Copyright / Dissertation (MCur)--University of Pretoria, 2011. / Nursing Science / unrestricted

Bakgrund: Diabetes ökar i världen. Majoriteten av de som drabbas både i Sverige och internationellt har diabetes typ 2. Egenvård har stor betydelse för att förhindra komplikationer. Forskning visar att distriktssköterskor har uppmärksammat att patienter är i behov av personcentrerad vård för en god egenvård. Därmed är det viktigt att utforska patienters upplevelser av vad som främjar och hindrar rekommenderad egenvård.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vad som främjat respektive hindrat deras genomförande av rekommenderad egenvård vid diabetes typ 2.  Metod: Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. En allmän litteraturöversikt utfördes och 16 vetenskapliga kvalitativa artiklar granskades med bedömningsmall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering samt analyserades med hjälp av Fribergs metod.   Resultat: Vad som främjat patienters genomförande av rekommenderad egenvård var: patienters upplevelse av att ha eget ansvar; patienters upplevelse av att ha goda sociala relationer; patienters upplevelse av att ha en god relation med vårdpersonal och patienters upplevelse av att erhålla optimalt med information och kunskap. Vad som hindrat patienters genomförande av rekommenderad egenvård var: patienters upplevelse av att känna svårigheter att upprätthålla motivation; patienters upplevelse av att sakna socialt stöd; patienters upplevelse av att sakna en god relation med vårdpersonal och patienters upplevelse av otillräcklig information och brist på kunskap. Slutsats: Resultatet ökar distriktssköterskors förståelse av patienters upplevelser av vad som främjar respektive hindrar rekommenderad egenvård vid diabetes typ 2, för att därmed kunna stödja samt öka patienters förutsättningar i genomförandet av rekommenderad egenvård. / Background: Cases of diabetes are increasing globally. The majority of those affected have type 2 diabetes. Self-care is of great importance in preventing complications related to type 2 diabetes. District nurses have expressed the need for a person-centered approach for patients to achieve good self-care according to previous research. Therefore, it is important to explore patients’ experiences of what promotes and hinders self-care.   Aim: The purpose was to describe patients experiences of what promotes and hinders the implementation of recommended self-care in type 2 diabetes.   Method: Articles were searched in the databases CINAHL and PubMed. A general literature review was performed, and 16 scientific qualitative articles were reviewed using an assessment template from the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services and analyzed using Friberg's method.  Result: What promoted patients implementation of recommended self-care was: patient experience of having personal responsibility; patient experience of having good social relationships; patient experience of having a good relationship with the healthcare providers and patient experience of obtaining optimal information and knowledge. What hindered patients from implementing recommended self-care was: patient experience of feeling difficulties in maintaining motivation; patient experience of lacking social support; patient experience of lacking a good relationship with the healthcare providers and patient experience of insufficient information and lack of knowledge. Conclusion: The result increases the district nurses' understanding of patients' experiences of what promotes or hinders recommended self-care in type 2 diabetes, thus supporting and increasing patients' prerequisites in the implementation of recommended self-care.

Introduktion: Varje år drabbas omkring 400 000 barn och ungdomar av cancer. Överlevnadsgraden för barncancer ökar stadigt och i Sverige överlever cirka 85% av alla barn men till ett pris av sena komplikationer. Att drabbas av en livshotande sjukdom handlar inte enbart om att besegra den, utan även att kunna leva ett värdigt liv efter sjukdom. Syfte: Undersöka tonåringar och unga vuxnas erfarenheter av livet efter barncancer. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design enligt Forsberg och Wengström. Studien baseras på tolv vetenskapliga orginalartiklar med kvalitativ ansats och kvalitetsgranskades med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Fyra teman identifierades; svårigheter att möta det nya normala, utvecklats som person med nya perspektiv och värderingar, sociala relationer förändras, samt rädsla och oro inför framtiden. Tonåringar och unga vuxna upplevde fysiska, psykiska och emotionella svårigheter gällande att möta vardagen efter avslutad behandling. Känslor av att ha förändrats som person uppstod, och cancererfarenheten gav nya värderingar och livsperspektiv. Sjukdomstiden inverkade på socialt liv, och efter sjukdomstiden upplevdes förändrade sociala relationer till familj och vänner. Erfarenheterna medförde rädsla för återfall och oro för framtida hälsokonsekvenser. Slutsats: Tonåringar och unga vuxna som har haft barncancer upplevde livet annorlunda efter avslutad behandling, jämfört med före sjukdomstiden. Resultatet är värdefull kunskap för sjuksköterskor gällande vikten att arbeta preventivt för att barn med cancer ska vara förberedda på att möta livet efter cancer, samt värdet att våga prata om cancersjukdomens innebörd med dem som haft barncancer. Att vara cancerfri, innebär inte att individen frigörs från lidande. / Background: Approximately 400 000 children and young people in the world are diagnosed with cancer every year. The survival rate for childhood cancer is steadily increasing and in Sweden approximately 85% of all children survive, but at the cost of complications that can arose afterwards. Suffering from a life-threatening disease is not only about defeating it, but also to be able to live a worthy life after the illness.  Aim: Examine adolescents and young adults´ experiences of life after childhood cancer.  Method: A literature review with descriptive design according to Forsberg and Wengström. The study was based on twelve scientific articles with a qualitative approach and were quality reviewed using SBU´s review template for qualitative studies. Result: Four themes were identified; difficulties in meeting the new normal, developed as a person with new perspectives and values, changed social relationships and fear and concern about the future. Adolescents and young adults experienced physical, psychological and emotional difficulties when partaking in the everyday life after completing treatment. Feelings of having changed as a person arose, and the cancer experience gave new values and perspectives of life. The period of illness affected social life, and the period after illness was felt differently within their social relationships with family and friends. The experience brought a fear of relapse and concern about the future health consequences. Conclusion: Adolescents and young adults who have had childhood cancer experienced life differently after treatment, compared to their life before the illness. The outcome is seen to be valuable knowledge for nurses regarding the importance of working preventive so that children with cancer can be prepared to face life after cancer, as well as the importance of daring to talk about the meaning of cancer with those who have had childhood cancer. Being cancer-free does not mean that the individual is freed from suffering.