Bakgrund. Barns smärta kan orsaka oro och ångest, vilket även kan öka föräldrars stressnivå och förtroende för hälso- och sjukvård. Inom slutenvård visar forskning att mindre än en tredjedel barn fått adekvat smärtlindring. Smärtlindring inom barnhälsovård är värdefull kunskap, med tanke på det stora antal barn som vaccineras via Sveriges vaccinationsprogram. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekter av bröstmjölk och glukoslösning som smärtlindringsmetoder vid procedurrelaterad smärta hos barn 1–24 månader, enligt den vetenskapliga litteraturen. Metod. Designen var deskriptiv med kvantitativ ansats och gjordes i form av en litteraturstudie. Studiens resultat grundades på 18 kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och Cinahl.  Huvudresultat. I de 18 studier som ingick i resultatet undersökte sex effekt av bröstmjölk, vilka alla hade signifikant effekt mot procedurrelaterad smärta. Detta oberoende av administrering. Av de tio artiklar som undersökt effekten av glukoslösning visade tre studier signifikant effekt mot procedurrelaterad smärta. I de två studier som studerat glukoslösning och bröstmjölk, visade en att bröstmjölk hade signifikant bättre smärtstillande effekt än glukoslösning. I den andra studien jämfördes inte interventionsgrupperna, utan huruvida effekten var jämlik, vilket den visade sig vara. Slutsats. Resultatet visar att bröstmjölk som smärtlindringsmetod för barn 1–24 månader inför smärtsamma procedurer, var effektiv och enkel och kan motverka vårdlidande. Glukoslösning visade varierande effekt som smärtlindringsmetod. I studien som jämfört de två, var bröstmjölk mer effektiv. Vidare forskning, med fler studier kan bättre säkerställa vad som är mest optimalt / Background. Children's pain, in connection with care procedures, is contrary to several legal regulations and guidelines for the professional practice of district nurses. Children's pain can cause worry and anxiety and can also increase parents' stress level and trust in health care. Inpatient care-research shows that less than a third of children receive adequate pain relief. Pain relief in child health care is valuable knowledge, given the large number of children who are vaccinated via Sweden's vaccination program. The purpose of the literature study was to describe the effects of breast milk and glucose solution as pain relief methods for procedure-related pain in children 1–24 months, according to the scientific literature. Method. The design was descriptive with a quantitative approach and was done in the form of a literature study. The study's results were based on 18 quantitative articles from the databases PubMed and Cinahl. Main results. In the 18 studies included in the results, six investigated the effect of breast milk, which all had a significant effect on procedure-related pain, independent of administration. Of the ten articles investigating glucose solution, three showed a significant effect against procedure-related pain. In the two studies that studied glucose solution and breast milk, one showed that breast milk had a significantly better pain-relieving effect than glucose solution.  Conclusion. The results show that, as a pain relief method for children 1–24 months before painful procedures, breast milk was effective, simple and can counteract care suffering. Glucose solution showed variable efficacy as a pain relief method. In the study comparing the two, breast milk was more effective. Further research, with more studies can better ensure what’s most optimal.

Bakgrund: Djurintervention är ett samlingsbegrepp för när djur används i människans tjänst. Kognitiv sjukdom är en irreversibel progressiv sjukdom. Förlusten av förmågor och självständighet, orsakar lidande för personen med kognitiv sjukdom vilket skapar ett stort behov av icke-farmakologiska behandlingsalternativ. Teoretiska ramen för aktuell litteraturöversikt är Erikssons perspektiv på vårdande.  Syfte: Syftet är att undersöka effekter av djurintervention som hälsofrämjande åtgärd för personer med kognitiv sjukdom. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvantitativ induktiv ansats och gjorts i form av allmän litteraturöversikt. Litteratursökning genomfördes i PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning utfördes utifrån granskningsmallar av Forsberg och Wengström.  Resultat: Totalt 22 artiklar inkluderades i den allmänna litteraturöversikten. Signifikant effekt av djurintervention på BPSD påvisades i 3/6 studier och i de som undersökte effekterna på agitation påvisades signifikant effekt i 2/5 studier. Det var 7/12 studier som påvisade signifikant effekt över minskade depressiva symtom. Gällande fysiska förmågor var det 2/2 studier som visade signifikant effekt avseende balans, 1/2 på fysiska aktivitet och 0/1 på gångförmåga samt 2/5 studier som påvisade signifikant effekt på ADL. Signifikant effekt avseende livskvalité påvisades i 5/7 studier. Inom engagemang och kommunikation var det 2/3 studier som påvisade signifikant effekt.  Slutsats: Djurintervention som hälsofrämjande åtgärd för personer med kognitiv sjukdom visade sig utifrån de 22 studieartiklarna ha bäst effekt avseende livskvalité, fysiska förmågor avseende balans, depressiva symptom samt engagemang och kommunikation. Inom resterande områden var resultatet varierat. Således behövs vidare forskning för att belägga signifikanta orsakssamband. / Background: Animal-assisted intervention is a collective term for when animals are used for the benefit of humans. Dementia is an irreversible progressive disease. The loss of abilities and independence causes suffering for the persons with cognitive disease which creates a great need for non-pharmacological therapy alternatives. The theoretical model for the current general review is Eriksson’s perspective on caring.Aim: The aim of this study is to explore the health promotion effects of animal assisted intervention on people with dementia.Method: The study has a descriptive design with a quantitative inductive approach and is made in the form of a general review. The search for literature was done in PubMed and CINAHL. The quality was reviewed by using the checklist from Forsberg and Wengström. Result: A total of 22 articles were included in this general review. Significant effect of animal intervention on BPSD was demonstrated in 3/6 studies and in those examining effects of agitation 2/5 studies could show significant effects. There were 7/12 studies that demonstrated a significant effect on reduced depressive symptoms. Regarding physical abilities, there were 2/2 studies that showed a significant effect regarding balance, 1/2 on physical activity and 0/1 on walking ability, and 2/5 studies that showed a significant effect on ADL. Significant effect regarding quality of life was demonstrated in 5/7 studies. Within commitment and communication, 2/3 of the studies demonstrated a significant effect. Conclusion: Based on the 22 study articles, animal intervention as a health-promotion for people with dementia was shown to have the best effect regarding quality of life, physical abilities regarding balance, depressive symptoms as well as commitment and communication. In the remaining areas, the results were varied. Thus, further research is needed to prove significant causal relationships.

Introduktion: Migrationen till Sverige har ökat. För att migranter ska få tillgång till sjukvård på lika villkor används utbildade tolkar. Mötet mellan vårdpersonal och patient förändras när en tredje part närvarar. Sjuksköterskor upplever att det är svårare att utföra personcentrerad vård vid tolkning.  Syfte: Att utforska patienters erfarenheter av tolk vid möten med sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikt med 12 originalartiklar med kvalitativ ansats. Använda databaser var PubMed, CINAHL, PsycInfo och Scopus. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och innehållet analyserades.  Resultat: Resultatet analyserades till sex kategorier, samlade i två teman: relationer i vårdmötet samt tolkens förmåga, egenskaper och förutsättningar. Patienter ansåg att tolk var viktigt för god vård och för en bra relation med vårdpersonalen. Patienter förväntade sig att tolken översatte orden korrekt och att de skulle förmedla patienternas känslor. Patienter upplevde att tolkens förmåga att översätta varierade. Låg översättningskvalitet orsakade missförstånd och sämre vård. Skillnader i språk eller dialekt försvårade kommunikationen. Patienter kände att de var i en beroendeställing på grund av tolkbehovet. Intimiteten och kommunikationen mellan vårdpersonal och patient minskade. Misstro mot tolkar grundade sig i osäkerhet över tystnadsplikt samt tolkens politiska, religiösa och kulturella bakgrund.  Slutsats: Genom att förstå patienters erfarenheter av tolk kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för patienten. Det gör att sjuksköterskan kan tillgodose god och personcentrerad vård även vid tolkning. Vårdpersonalen behöver ta reda på patientens preferenser gällande tolk för att kunna utföra personcentrerad vård. / Background: Migration to Sweden has increased. Educated interpreters are used to provide equal access to healthcare for migrants. The meeting between healthcare personnel and patient changes when a third party is present. Nurses experience difficulties in providing person-centred care during interpreted meetings.  Aim: To explore patients’ experience of using interpreters during meetings with healthcare personnel.  Method: Literature review with 12 original articles with a qualitative approach. Databases that were used were PubMed, CINAHL, PsycInfo and Scopus. Quality assessment and analysis were conducted. Result: The result is presented in six categories organised into two themes; relationship in healthcare meeting and the interpreters’ ability, characteristics and conditions. Patients viewed interpreters as vital for good care and for good relations with healthcare personnel. Patients expected the interpreter to correctly interpret their words and to convey their feelings. Patients experienced that interpreters had mixed translation skills. Low quality translations resulted in misunderstandings and inferior care. Differences in language or dialect between patient and interpreter negatively impacted communication with healthcare personnel. Patients felt that their need for an interpreter meant that they were dependent on others. Intimacy and communication between patients and healthcare personnel decreased with interpretation. Distrust in interpreters was founded in insecurities of the interpreter’s professional secrecy and differences in political views, religion, and cultural background.  Conclusion: By comprehending patients’ experiences of interpretation, nurses can better understand the patient. This can increase nurses’ ability to give person-centred care when interpretation is needed. Healthcare personnel have to ask patients about their preferences regarding interpretation to perform person-centred care.

Introduktion: Varje år insjuknar ungefär 350 barn i cancer i Sverige. När ett barn får cancer väntar en intensiv tid med tuffa behandlingar. Vardagen ändras drastiskt, inte bara för barnet som drabbats utan för hela familjen. För föräldrarna är det en påfrestande situation och sjuksköterskan har en viktig roll för att lugna osäkerheten och oron hos dem. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design användes. Resultatet baserades på kvalitativa originalartiklar. Kvalitetsgranskning av studierna utfördes med SBU:s granskningsmall för kvalitativ metodik och resultatet analyserades sedan med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier; emotionell påverkan, förändringar i vardagen och stöd med totalt åtta underkategorier. Föräldrarna upplevde många olika känslor som oro, stress, hopplöshet och skuldkänslor, och även fysiska symtom uppkom. Många upplevde att sjukdomen även medförde ekonomiska svårigheter. Sjukdomen gav föräldrarna nya perspektiv samt en förändrad syn på livet och relationerna inom familjen förändrades på olika sätt. Praktiskt och socialt stöd från både anhöriga och vårdpersonal var betydande för att underlätta de svårigheter som barnets cancersjukdom medförde. Slutsats: Föräldrar till barn med cancer beskrev främst negativa, men även några positiva, upplevelser till följd av sjukdomen. De genomgick emotionella, sociala och vardagliga påfrestningar och stöd från sjukvårdspersonalen var viktigt för att minska stress och oro som sjukdomen medförde. Bemötandet från sjuksköterskan är därmed en viktig faktor för föräldrarnas upplevelser av barncancer. / Introduction: Every year around 350 children are diagnosed with cancer in Sweden. After the diagnosis, a difficult time with severe treatments awaits. The everyday life drastically changes, not only for the affected child, but for the whole family. It's a stressful situation for the parents' and the nurses have an important role in order to calm them. Aim: The aim of this literature review was to study parents' experiences of living with a child affected by cancer. Method: A literature review with a descriptive design was used. The results were based on original qualitative articles. The articles were qualitatively reviewed using the SBU's review template for qualitative methodology and thereafter analyzed using Friberg's analysis model. Results: The result was condensed into three main categories; emotional impact, changes in everyday life and support with a total of eight subcategories. The parents experienced many different emotions such as worry, stress, hopelessness and guilt, and physical symtoms also appeared. Many felt that the disease also brought financial difficulties. The illness gave the parents new perspectives and a changed outlook on life, and the relationships within the family changed in different ways. Practical and social support from both relatives and healthcare professionals was significant in easing the difficulties caused by the child's cancer. Conclusion: Parents of children with cancer had mainly negative, but also some positive, experiences as a result of the disease. They experienced emotional, social and everyday stresses and support from the healthcare staff was important to reduce the stress and anxiety that the disease brings. The reception from the nurse is therefore an important factor for the parents' experiences of childhood cancer.

Introduktion:  Utlokalisering sker när antalet patienter med behov av slutenvård överstiger antalet disponibla vårdplatser. Detta görs för att undvika negativa konsekvenser av överbeläggningar, eftersom det har visats ha en negativ effekt på vården då antalet patienter som en sjuksköterska vårdar har korrelation med vårdkvaliteten. Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnaden påverkas när patienter inom slutenvården vårdas utlokaliserat. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt. Studien analyserade tre kvalitativa studier och sju kvantitativa studier. Resultat: Studien visar att utlokalisering inte ger samma vårdkvalitet som vård på en avdelning med rätt medicinsk specialitet. Detta kunde mätas med avsaknad specialistkompetens bland vårdpersonalen, kommunikation mellan behandlande läkare och patient samt utlokaliserad avdelning. Även en ökad grad av förlängda vårdtider påvisades, samt en ökad benägenhet till behov av kommunala insatser efter att patienterna var medicinskt färdigbehandlade, som till exempel särskilt boende. Slutsats: Omvårdnaden erhållen av patienter som vårdats utlokaliserat bedöms som nedsatt i relation till patienter som ej vårdats utlokaliserat. Det är viktigt att sträva efter att alla patienter ska få god vård och att rutiner för att patienter som vårdas utlokaliserat inte blir försummade. Vårdpersonalen behöver också få tydliga riktlinjer från hemavdelningen kring hur omvårdnaden ska skötas och hur kontakten med ansvarig läkare ska ske. / Introduction: Outlying is used when the number of patients exceeds the number of beds available. This is done to avoid the consequences of overcrowding, which has been shown to have a negative effect on the care received by patients since the number of patients that each nurse treats have a correlation to the quality of care. Purpose: The purpose of this study was to describe the care patients received while being treated in an outlying ward. Method: The study was performed as a literature review, and it analyzed three qualitative and seven quantitative studies. Result: The result of the study shows that patients who are treated in an outlying ward do not receive the same quality of care as patients who are treated in a ward with the correct medical specialty. This could be measured in a lack of experience in treating the patients’ conditions and communication between the treating doctors and the patients, as well as the staff on the outlying ward. In addition, an increase in length of stay was observed, as well as an increase in tenancy for the patient to need additional care after the hospital stay in the form of a care facility or a retirement home. Conclusion: The care received by patients treated on an outlying ward is seen as lacking compared to patients who were treated on a medically correct ward. It is important to strive for good patient care among all patients and to create routines to make sure outlying patients are not neglected. Staff needs clear guidelines from the homeward for how care shall be performed and how communication with the doctors treating the patient shall be managed.

Introduktion Cancer är en vanlig dödsorsak och antalet personer som drabbas av cancer förväntas öka i framtiden. Den palliativa vården är högst aktuell bland människor med en cancersjukdom som inte går att bota. Den palliativa vårdens funktion är att symtomlindra och ge psykologiskt, socialt och existentiellt stöd till både patienten och de närstående. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelser av palliativ vård vid cancersjukdom. Metod Beskrivande design med litteraturöversikt av 13 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Databaserna som användes var PubMed och CINAHL.   Resultat Analysen resulterade i fem teman som var: rädsla för palliativ vård, kommunikation som trygghet, finna tröst i det spirituella, känna tillit till vården och den som vårdar samt att inte kunna förlita sig på sig själv. Deltagarna beskriver okunskap gällande begreppet palliativ vård och vad det för med sig för känslor, men även den bristande kommunikationen, vilka egenskaper de värdesätter hos hälso- och sjukvårdspersonal, hur de känner sig som en belastning samt att de finner tröst i det spirituella. Slutsats   Hälso- och sjukvårdspersonal behöver mer utbildning och kunskap kring den palliativa vården för att tillgodose behov som människor med cancersjukdom kan ha. Vidare behöver det också bli mer tydligt vad begreppet palliativ vård betyder och vad det innebär för den enskilda individen. / Introduction Cancer is a common cause of death and the number of patients with cancer is supposed to increase in the future. Palliative care is highly relevant for people living with incurable cancer. Palliative care is supposed to relieve symptoms and give psychological, social and existential support both to the patient and their loved ones. Aim The aim of this study was to describe the experiences people diagnosed with cancer have of palliative care. Methods Descriptive design with literature overview of 13 qualitative articles.  The articles were quality checked and analyzed. The databases used were PubMed and CINAHL. Results The content analysis resulted in five themes: fear of palliative care, communication as security, finding comfort in spirituality, trust in the healthcare and the healthcare providers and not being able to take care of one’s self. The participants explained a lack of knowledge when it comes to palliative care and what it means. They also described the lack of communication, which qualities they valued in healthcare providers, how they feel like a burden and that they find comfort in spirituality. Conclusion Healthcare providers need more knowledge about palliative care to accommodate people living with cancers’ needs. They also need to be clearer in what the concept means to the individual.

Introduktion: Detta är ett arbete i vårdvetenskap med inriktning på omvårdnad. De fyra konsensusbegreppen för omvårdnad är samskapande omvårdnad, hälsa, människa och miljö. Samtliga konsensusbegrepp har relevans för föreliggande examensarbete. Övervikt och obesitas är ett stort folkhälsoproblem där omkring 1,9 miljarder människor uppskattas leva med tillståndet. I studier där vårdpersonal och vårdstudenter intervjuades rapporterades det om diskriminering av patienter med övervikt i vårdpersonalens bemötande. Jean Watsons teori för mänsklig omsorg – att värna om mänskligheten går ut på att främja empati och omtanke i omvårdnaden.  Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna patienter med övervikt erfar bemötandet av vårdpersonal vid vårdbesök.  Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design och kvalitativ ansats användes. Resultatet baserades på elva studier.  Resultat: I resultatet framkommer sex kategoreier som beskriver hur patienter med övervikt erfarit bemötandet av vårdpersonal. Kategorierna är: Vårdpersonal visat motvilja; Vårdpersonal uttryckt fördomar; Vårdpersonal givit sårande kommentarer; Vårdpersonal visat ovilja att diskutera övervikt; Vårdpersonal endast sett övervikten inte personen samt Vårdpersonal inspirerat livsstilsförändringar via professionell hållning. Slutsats: Patienter med övervikt har erfarit både positiva och negativa bemötanden från vårdpersonal. Personalen har tydlig påverkan på patienterna när bemötandet upplevs som negativt men även vid positiva vårdmöten. Det är viktigt att behandla alla patienter med respekt samt ha goda kunskaper om patienten. Resultatet indikerar att det behövs mer forskning av patientgruppen. / Background: This is a study in nursing science which focuses on nursing care. The four concepts of consensus are nursing, health, the individual and environment. Every concept of consensus has relevance to this present dissertation. Overweight and obesity is a substantial public health problem affecting around 1.9 billion people. Healthcare personnel and healthcare students report in interviews about discrimination against patients with overweight, when encountering healthcare personnel. Jean Watson’s theory of human caring science is about promotion of empathy and consideration in nursing care. Aim: The aim of this study was to describe how adult patients with overweight experience their encounters with healthcare personnel.  Method: A literature overview with a descriptive design and a qualitative approach was used. The result was based on 11 studies.  Result: The result consists of six categories that describe the patients encounters with health care workers. These were: Healthcare personnel showed reluctance; Healthcare personnel expressed prejudice; Healthcare personnel gave hurtful comments; Healthcare personnel showed reluctance to discuss overweight; Healthcare personnel saw the overweight not the person and Healthcare personnel inspired lifestyle changes through a professional attitude.  Conclusion: Patients with overweight have experienced both negative and positive encounters with healthcare personnel. The personnel have a clear effect on the patients when the encounter is experienced to be negative, the same with positive encounters. It is important to treat every patient with respect and to have knowledge about the patient. The result indicates that further research is necessary.

Background: One in five households has a child with special health care needs (SHCN). Such parents report poorer mental health, greater depressive symptoms, and more restrictions in instrumental activities of daily living (IADL). The quality of mental and physical health of all family members' continuingly declines. Objectives: To evaluate the effects of the current ITK Healing Retreat Week program on familial well-being via introduction of CAM methods through assessment of 1) mood based on affect 2) self-efficacy 3) changes in coping skills 4) growth over time in parents/caregivers who have children with SHCN. Methods: A secondary analysis of data from sixteen parents/caregivers who participated in the ITK Healing Retreat Week July 13-19, 2014. Scores from Positive and Negative Affect Schedule (PANAS) with Serenity subscale, Post Traumatic Growth Inventory (PTGI), and Self-Efficacy Scale (SES) were analyzed using SPSS. Content analysis was performed on open-ended questions from post, three and six-month post retreat questionnaires. Results: Before to immediately after the retreat week there was a statistically significant decrease in negative emotions and increase in positive mood state, ability to feel calm/at peace, relate to others, see new possibilities, and confidence in ability to perform certain care needs (<.001). From post to three-month post retreat the families' confidence in ability to perform certain care needs did not change (<.001), but declined from three to six month post retreat in a statistically significant manner (.044). Content analysis indicated that the biggest benefit for the families was being in a supportive community and having an increase in positive emotional states. At six-months post retreat an increase in receptivity was additionally reported. Conclusion: The ITK Healing Retreat Week program positively impacted families who have children with SHCN in multiple positive ways: increased mood, more confidence, ability to relate better to others and ability to see new possibilities. In effort to make this program generalizable or even replicable, further research needs to be done on the mechanism of change, the structure that creates this change, and how to make such a change sustainable by investigating a new retreat format and alternative research tools, questions, and scales.

Die Studienarbeit stellt das Krankheitsbild der Demenz kurz dar und gibt einen Überblick über die aktuelle Situation der Betreuung von Menschen mit einer schweren Demenz in Pflegeoasen sowie über derzeit vorliegende Studien und Evaluationen. Der demographische Wandel hat auch zur Folge, dass immer mehr Menschen an Demenz erkranken. Deshalb müssen Pflegeheime die Pflegekonzepte stärker an der Krankheit Demenz ausrichten. Als Pflegeoase bezeichnet man einen auf besondere Art und Weise gestalteten, gemeinsam genutzten Lebensraum für Menschen im schwersten Stadium der Demenz innerhalb stationärer Altenpflegeeinrichtungen. Für Menschen in einem weit fortgeschrittenen Stadium der Demenz kann ein eigens für sie konzipierter Schutzraum von Vorteil sein und sich positiv auf deren Wohlbefinden, Verhaltensweisen und Lebenssituation auswirken.

Team collaboration is a fundamental part of Quality Management (QM), and working together successfully is an important part of improving an organization. Team collaboration is also essential for achieving quality of care, patient safety and care continuity, especially when handling critically ill patients. Transferring a patient from an intensive care unit (ICU) to a general ward demands planning, communication, competence, a system view, and a quality culture. This patient transfer process, called ICU transitional care, extends across hospital boundaries, which have different organizational cultures, technologies, and knowledge. It is a challenge to manage these differences in order for team collaboration to meet the needs of patients, relatives and co-workers. To achieve this, further research is required to understand how care teams, both within hospital units and between organizational boundaries, can collaborate more successfully and efficiently to achieve quality of care in the ICU transitional care process. The overall purpose of this thesis is to contribute to a deeper understanding of how to improve team collaboration within ICU transitional care aiming to increase quality of care. To achieve this, four research questions were formulated and three case studies conducted. In the first case, a systematic literature review was performed to explore the extent to which Quality Management and Nursing Science can offer complementary perspectives to provide better quality of care by looking at Quality Management core concepts and tools. Findings from this study revealed, among other things, a need for further research on team collaboration in ICU transitional care. The purpose of the second study was to develop and test a questionnaire aiming to measure the perception of team collaboration in the patient transfer process from the ICU to the general ward. This study also aimed to analyze the results to see how the questionnaire could help improve team collaboration within ICU transitional care. Empirical data were collected from two ICUs at two hospitals. Participants at the ICUs answered the developed questionnaire, and the results showed that it could be used for measuring perceived team collaboration in this patient transfer process. The results from the questionnaire also gave insights that might be useful for improving team collaboration in this ICU transitional care process. The purposes of the third study were, first, to describe how co-workers’, within a team, perceived team collaboration in patient transfers from ICU to general wards and, second, to describe co-workers’ suggestions for an improved future state of team collaboration. Focus group discussions (FGDs) were conducted at two hospitals to answer the two questions. There were several findings from the study, and the results indicated that team collaboration has an important role when creating prerequisites for a holistic view of the process, and that there was a perceived need among the co-workers to improve team collaboration over organizational boundaries. Co-workers also expressed a need for more involving patients and relatives when improving team collaboration.   Four overarching conclusions can be drawn from this research. Firstly, Quality Management is used in ICU transitional care to improve the quality of care. Secondly, multi-professional team collaboration is perceived to be easier and better developed within hospital units than between them. Collaborating in teams between hospital units is challenging for several reasons. Some reasons are unclarity in routines for communication and decision-making, for example who decides what.  A third conclusion is the importance of how teams and team collaboration are defined and structured in ICU transitional care. This involves roles and responsibilities of teams. Teams have specific characteristics that are important for their performance. A fourth conclusion is an expressed need to involve patients and relatives more when it comes to improve team collaboration in ICU transitional care. The main findings from the three studies presented in this thesis have given insight and deeper understanding of how co-workers perceive team collaboration within ICU transitional care at two hospitals located in Sweden, and co-workers’ suggestions for how team collaboration can be improved aiming to increase quality of care. / <p>Vid tidpunkten för framläggningen av avhandlingen var följande delarbete opublicerat: delarbete 3 (inskickat).</p><p>At the time of the defence the following paper was unpublished: paper 3 (submitted).</p>