<p>News graphics as a part of journalism is something that’s constantly developing along with the news. That’s what we believed when we started this paper including its study. And we still believe the same, now that we’re done.News graphics itself is fairly common in Swedish newspapers, it can be seen every day in almost any major newspaper and is perfect for describing an event like the pollution of the sea over many years or just simply point out on a map where a city is located.This is one of the reasons to why we wrote this; another reason is that there’s almost nothing else written on the subject in northern Europe. It’s an empty space in media science, which is waiting to be explored.In our study we have examined four Swedish newspapers; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen over the month of November 2009, a total of 120 newspapers. We have looked at the news graphics in each paper’s news and economics section to examine if news graphics are affected by media logics and news value.The results of the study are quantified and what we did was that we converted the main theories of media logics and news valuing to suit our purpose – describing news graphics in the same way as the theories is used for describing the produced news.Our results indicate that news graphics are mostly used to describe crime, economics, politics and news regarding the environment. We also divided news graphics into different categories: maps, graphs and charts, illustrations and combinations of some of the three previously mentioned. The two most commonly used types of news graphics in our study are maps followed by graphs and charts.Our results also indicate that news graphics is highly affected by media logic seeing media logic as how we write and present news in newspapers i.e. personalization. But still, news graphics is not nearly as affected by media logic and news valuing as news articles in general.A conclusion is that the morning papers (Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet) had a higher amount of news graphic overall than the tabloids Aftonbladet and Expressen. But the news graphics in the tabloids was more affected by media logic in many ways.</p>

Jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av inslag i SVT:s Rapport och TV4:s Nyheterna under tre perioder. Undersökningen fokuserade på hur pass snuttifierade, trivialiserade och dramatiserade nyhetsinslagen är. Syftet var att se på utvecklingen under tjugo års tid sedan tv-monopolet avskaffades och en kommersiell tv-kanal infördes och utgångspunkten för undersökningen var Kent Asps tidigare forskning som anser att dessa tre begrepp, inklusive begreppet personifiering, är utmärkande för kommersialiserad tv. De tv-nyheter som har ingått i min undersökning är Rapports och TV4-nyheternas sändningar från första veckan i december 1990, 2000 och 2010. De olika delarna som analyserades var längden på inslag, längden på soundbites, längden på bildbitar, vilka personer som intervjuas, vilka ämnesområden som sändningarna rapporterar om, om rapporteringen handlar om brott och om den tar upp dramatiska händelser. Resultaten visar att det skett en utveckling mot en viss form av kommersialisering inom tv-nyheterna, men att den inte skiljer de olika nyhetsprogrammen åt så mycket som teorierna om kommersialisering tycks tro. Min slutsats var att även om båda nyhetsprogrammen har blivit mer kommersiella enligt Asps definitioner, betyder det inte att det journalistiska innehållet har blivit lidande. Störst skillnader visade snuttifiering och trivialisering. Detta kan visa vilka uttrycksformer som ligger i tiden, samt att ämnen som engagerar människor är viktiga för att nå framgång på publikmarknaden, oavsett om medieföretaget är annons- eller licensfinansierat.

Det finns ett förtroendegap mellan morgontidningar och kvällstidningar. I tidigare studier har förtroendet kopplats till olika faktorer: innehåll, spridning och nyhetsrapporteringens kvalitet. I denna uppsats genomfördes ett experiment för att presentera sambandet mellan förtroende och en tidigare förbisedd faktor – layout. Experimentet bakades in i en användarstudie på åtta personer där hälften ingick i en testgrupp och den andra hälften i en kontrollgrupp. Testgruppen fick se två nyhetsuppslag. Det ena uppslaget layoutades till att se ut som Aftonbladet när innehållet i själva verket var hämtat från Dagens Nyheter. Det andra uppslaget hade Dagens Nyheters layout men Aftonbladets nyhetstexter. Kontrollgruppen fick se två nyhetsuppslag som var kopior av de ursprungliga uppslagen publicerade i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter. Resultatet av experimentet indikerar att det finns ett samband mellan förtroende och layout, eftersom folk framför allt kände starka känslor inför en layout som såg ut att vara Aftonbladet – oavsett om innehållet ursprungligen var från Dagens Nyheter eller Aftonbladet. Testpersonernas reaktioner var bland annat att rubriker saknade täckning, språkvalet var dramatiskt och att nyheter förstorades.

Vår hypotes om att Australien befinner sig i svensk medieskugga kom till under hösten då vi på C-kursen i journalistik gjorde en ministudie av länders förekomst i olika tidningar, och Australien/Oceanien hamnade på sista plats i den undersökningen. Med denna uppsats har vår avsikt varit att göra en mer omfattande undersökning för att ta reda på vad som kännetecknar bevakningen av Australien i viktiga svenska medier. För att få reda på hur mycket det rapporteras om Australien i ett urval av svenska medier har vi gjort en kvantitativ undersökning som inkluderar Dagens Nyheter (DN), Ekot och Rapport. Vi gjorde även en kvalitativ innehållsanalys av DN och engelska The Times för att jämföra och se vilka ämnen med anknytning till Australien som förkommer i de båda tidningarna. Resultaten av den kvantitativa och kvalitativa analysen visar att bevakningen av Australien i de undersökta svenska medierna är liten och tenderar att vara trivial. De tre största ämnena visade sig vara sport, naturkatastrofer och djur. Den kvalitativa analysen visade att engelska The Times hade betydligt fler artiklar om Australien 2008 och 2009 jämfört med Dagens Nyheter. Men även i The Times handlar det journalistiska materialet om Australien till största delen om sport, djur och naturkatastrofer. En möjlig förklaring till att Australien får lite utrymme i det undersökta materialet är det geografiska avståndet mellan Sverige och Australien samt avsaknaden av svenska korrespondenter.

Syftet med denna uppsats är att se på och jämföra hur tre svenska tidningar behandlade Catalinaaffären under perioden den 13-20 juni 1952. För att kunna göra detta presenterars först en bakgrund och ett händelseförlopp till Catalinaaffären. Huvuddelen av uppsatsen beskriver sedan vad tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet och Norrskensflamman skrev angående Catalinaaffären under den tidigare nämnda perioden. Efter detta jämförs och kontrasteras de olika tidningarna för att se hur de valde att behandla händelsen. Resultatet tyder bland annat på att Dagens Nyheter för det mesta framstod som mer saklig än de andra två, Aftonbladet använde sig i högre grad av sensationella rubriker och Norrskensflamman var den som till största delen skiljde sig i vad som rapporterades angående affären.

This study compares different articles on aftonbladet.se and the availability of comment fields on the articles. It is not possible to comment all of them and we examined which you could and which you could not comment on.   The study’s purpose is to examine how well the comment fields on aftonbladet.se take advantage of the opportunity to create a deliberative discussion that the public may take part of. This study looks at what subject matters it is possible to comment on and if there are any statistical correlations between those subjects that you can’t.   This study analyses 250 articles on the news site aftonbladet.se with a total of eleven variables between the 26 of November and the 7 of December. The variables contained subject area, headliner and if the article mentions any political party. The study also analyses variables such as racism, religion and violence- and sex crime in relation to the comment fields.   The main result was that you could only comment on 55, 7 percent of the articles. Of the articles that concerned economics, politics, crime and accidents you could only comment on one third (36, 5 percent) and of the articles that concerned sport, entertainment and health you could comment on 81, 8 percent.   The study’s main conclusion is even if the comment fields on aftonbladet.se have the opportunity to encourage a deliberative discussion it does not take advantage of that opportunity.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur P3 Nyheter är utformat, utifrån de tre nivåerna public service, radion som medium och programanalys.   Tidigare forskning: Margareta Rönnberg har undersökt public service-nyheter för barn (8-14 år), genom att jämföra Barnjournalen (1978-1979) med Lilla Aktuellt (2007), och menar att eftersom barn är politiska varelser så borde de få ta del av den offentliga diskussionen. Studien rör sig över såväl offentlighetsfrågor och public journalism som ungdomskultur, och fokus ligger på utvecklandet av demokratin genom ett stärkande av medborgarnas makt. Det är ett stort hopp från de barn som tittar på Lilla Aktuellt till P3:s 20-30-åringar, men vad jag vet finns det inget nyhetsprogram som riktar sig till åldersgruppen 14-20 år. Det gör att P3 Nyheter blir nästa steg på vägen. Är det rent av möjligt att P3 Nyheter ska slussa människor vidare till Dagens Eko och "vanliga" Aktuellt när de blir äldre?   Metod och material: Jag gör en explanativ, kvalitativ textanalys för att förklara varför texten ser ut som den gör. Varför använder nyhetsuppläsaren vissa ord och varför valdes dessa nyheter? Analysen är indelad i fyra delar: "public service", "radio", "innehåll" och "form", och efter detta diskuterar jag även hur publiken uppfattas. Mitt material består av tre nyhetssändningar utspridda över tre veckors tid (26 april, 4 maj, 10 maj), egenproducerade "om oss"-texter på P3:s och Sveriges Radios hemsidor samt P3:s programtablå.   Huvudresultat: P3 Nyheter är en paradox eftersom man tar för givet att lyssnarna redan är insatta i vissa händelser, men samtidigt använder man slanguttryck och ett rörigt upplägg för inslagen. Man pratar ibland om seriösa ämnen utan att låta seriös, och virrar bort lyssnarna genom att klippa in intervjusnuttar på konstiga ställen. Vissa inslag har dessutom förenklats och klipps ner för mycket. Redaktionen vill berätta "lyssnarnas historier", och bortser från att det finns olikheter inom denna publik. Detta är ett resultat av en ökad profilering inom public service, nämligen att man i större utsträckning tjänar individen än allmänheten. Det viktiga är dock att man inte slutar med att ge medborgarna information och kunskap, och att man istället för att välja bort nyheter som inte "passar" den tänkta målgruppen försöker hitta en vinkel som skapar intresse och relevans för publiken.

Syftet med denna studie var att utifrån ett språkutvecklande perspektiv, i en årskurs fem där man regelbundet tittar på nyheter i undervisningen, undersöka vad sådan undervisning får för konsekvenser för undervisningssituationen, undervisande lärare och de elever som finns representerade i klassen. För att genomföra undersökningen valde jag att använda mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, intervju och observation.  Studien visar att arbetssättet med nyheter ger en vardagskunskap, är ämnesintegrerat och utvidgar barnens språk och tänkande. Den dialogiska undervisningen främjar och skapar förutsättningar för alla elever att möta och tillägna sig ett rikt och utvecklat språk.

In this study we compare Ekot with P3 Nyheter with a comprehension analytical perspective. The more traditional radio news program Ekot differs from the younger P3 Nyheter in a lot of aspects. One of them is that P3 Nyheter’s primary target group is young people between the ages of 20 to 34. Because of this, P3 Nyheter aim to make their news as adjusted to their young audience as possible. We wondered whether this adaption to please their audience had impact on the comprehension, and wanted to compare P3 Nyheter with Ekot, who does not have a targeted audience but aim to make themselves comprehensible to as many as possible. However, the comprehension analysis was insufficient to us, and we decided to analyze our transcribed newscasts using text analysis as well in order to be able to analyze concepts that the comprehension analysis does not cover, but that we thought was important in our study. We also interviewed representatives from Ekot and P3 Nyheter, to see how they saw their mission and target audience.                       Our study shows that the different news programs practically had the same level of potential comprehension. They had different comprehension obstacles, but neither was better than the other. Thus, the comprehension did not improve despite P3 Nyheter’s adaption to their target group. However, the comprehension did not decline due to the adaption either. P3 Nyheter give their audience so called “infotainment” in a higher degree than Ekot by choosing news items that are closer to entertainment than information. Ekot on the other hand often presents a greater number of news in their newscasts, but rarely illustrate with sounds. The two programs also differ greatly in their vocabulary.

<p><p>I denna uppsats behandlas vetenskapliga kategoriseringar av nyheter, närmare bestämt de två kategorierna hard news och soft news. Utifrån tre akademiska texter presenteras definieringar, värderingar och betänkanden som författarna till dessa texter gjort. Utgångspunkten för problematiseringen av nyhetskategoriseringarna har varit att belysa saken från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Ett försök till detta har gjorts med dels en relativt allmän genomgång av socialkonstruktionismens grundprinciper, formulerade av Marianne Winther Jørgensen & Louise Philips, och dels med en fördjupning i den socialkonstruktionistiska grenen diskursteori såsom den formuleras av Michel Foucault. Utifrån detta görs en analys av de tre texterna utifrån hur de används för att etablera tolkningsföreträden och rättfärdiga de olika definieringarna, värderingarna och betänkandena som författarna lägger fram. Avslutningsvis förs en diskussion om det forskningsmässiga läget beträffande hard news och soft news.</p></p> / -