<p>Sammanfattning</p><p>Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.</p><p>Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan. Utifrån dessa teman har vi även undersökt likheter och skillnader mellan de två perioderna.</p><p>Vi har kommit fram till att debatten är entydigt negativ till skolan. Mycket fokus läggs på frågan om vad som är skolans huvudsakliga uppgift – kunskap eller omsorg. Målen i styrdokumenten beskrivs vara otydliga. Kunskap är ett begrepp som används som slagträ i debatten men som aldrig definieras.</p>

<p>I oktober 2004 gick Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter över från broadsheet till tabloidformat. Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka förändringar som skett genom att komparera en tidsperiod innan formatbytet med en motsvarande tidsperiod efter. Jag har kombinerat två kvantitativa undersökningar med en kvalitativ. I den första kvantitativa undersökningen granskas utrymmet för bilder, annonser samt redaktionell text och om placeringen av annonserna har ändrats. I den andra kvantitativa undersökningen granskas omfattningen av utrikesmaterialet. I den kvalitativa undersökningen försöker jag komma åt eventuella förändringar av nyhetsvärderingen genom att jämföra förstasidesnyheterna innan och efter formatbytet. Mina teoretiska utgångspunkter har bland andra varit Frank Essers definitioner av tabloidisering.</p><p>Studiens resultat visar att bildmaterialet och det redaktionella materialet har ökat sedan tabloidformatets införande. Annonsmaterialet har minskat, men har samtidigt blivit mer integrerat med den redaktionella texten. Utrikesmaterialet har minskat, både vad gäller bilder och textmaterial. Det har skett en ökning av ”mjuka” nyheter, en minskning av relevanta nyheter och en ökning av triviala och sensationsbetonade nyheter i och med skiftet till tabloidformat. Slutsatsen i arbetet är att det finns tendenser till att Dagens Nyheter går mot en mer marknadsdriven journalistik och mot en kommersialisering och tabloidisering.</p>

<p>Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det amerikanska presidentvalet 2008 såg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras är nio nyhetsdygn med tidningsutgivning från och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt från och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H. Jamieson och Joseph N. Cappellas i kombination med Jesper Strömbäcks förklaring av den samma. Uppsatsen tittar på fördelning av gestaltningstyperna <em>sak</em>, <em>spel</em>, <em>skandal/trivia </em>samt <em>oklar</em>. Vidare syftar denna studie till att ta reda på fokus sakvinkel, fokus spelvinkel, aktörers förekomst – huvud- och medaktör – partiers förekomst samt analysenheters ursprung.</p><p>Studien visar att <em>spel </em>var vanligast som gestaltningstyp. Barack Obama var den dominerande aktören i samtliga tidningar och demokraterna var det dominerande partiet i alla tidningar utom Expressen. <em>Egen korrespondent </em>var vanligast som artikelursprung för tre av tidningarna, undantaget var Svenska Dagbladet som hade flest träffar för <em>reporter hemma</em>. För SvD och DN gäller att <em>spel </em>och <em>skandal/trivia </em>blivit vanligare till förmån för <em>sak </em>jämfört med resultat för fördelningen av gestaltningstyper vid 2004 års amerikanska presidentval.</p><p> </p><p> </p>

I oktober 2004 gick Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter över från broadsheet till tabloidformat. Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka förändringar som skett genom att komparera en tidsperiod innan formatbytet med en motsvarande tidsperiod efter. Jag har kombinerat två kvantitativa undersökningar med en kvalitativ. I den första kvantitativa undersökningen granskas utrymmet för bilder, annonser samt redaktionell text och om placeringen av annonserna har ändrats. I den andra kvantitativa undersökningen granskas omfattningen av utrikesmaterialet. I den kvalitativa undersökningen försöker jag komma åt eventuella förändringar av nyhetsvärderingen genom att jämföra förstasidesnyheterna innan och efter formatbytet. Mina teoretiska utgångspunkter har bland andra varit Frank Essers definitioner av tabloidisering. Studiens resultat visar att bildmaterialet och det redaktionella materialet har ökat sedan tabloidformatets införande. Annonsmaterialet har minskat, men har samtidigt blivit mer integrerat med den redaktionella texten. Utrikesmaterialet har minskat, både vad gäller bilder och textmaterial. Det har skett en ökning av ”mjuka” nyheter, en minskning av relevanta nyheter och en ökning av triviala och sensationsbetonade nyheter i och med skiftet till tabloidformat. Slutsatsen i arbetet är att det finns tendenser till att Dagens Nyheter går mot en mer marknadsdriven journalistik och mot en kommersialisering och tabloidisering.

Sammanfattning Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad. Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan. Utifrån dessa teman har vi även undersökt likheter och skillnader mellan de två perioderna. Vi har kommit fram till att debatten är entydigt negativ till skolan. Mycket fokus läggs på frågan om vad som är skolans huvudsakliga uppgift – kunskap eller omsorg. Målen i styrdokumenten beskrivs vara otydliga. Kunskap är ett begrepp som används som slagträ i debatten men som aldrig definieras.

Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.   Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan. Utifrån dessa teman har vi även undersökt likheter och skillnader mellan de två perioderna.   Vi har kommit fram till att debatten är entydigt negativ till skolan. Mycket fokus läggs på frågan om vad som är skolans huvudsakliga uppgift – kunskap eller omsorg. Målen i styrdokumenten beskrivs vara otydliga. Kunskap är ett begrepp som används som slagträ i debatten men som aldrig definieras.

Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det amerikanska presidentvalet 2008 såg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras är nio nyhetsdygn med tidningsutgivning från och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt från och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H. Jamieson och Joseph N. Cappellas i kombination med Jesper Strömbäcks förklaring av den samma. Uppsatsen tittar på fördelning av gestaltningstyperna sak, spel, skandal/trivia samt oklar. Vidare syftar denna studie till att ta reda på fokus sakvinkel, fokus spelvinkel, aktörers förekomst – huvud- och medaktör – partiers förekomst samt analysenheters ursprung. Studien visar att spel var vanligast som gestaltningstyp. Barack Obama var den dominerande aktören i samtliga tidningar och demokraterna var det dominerande partiet i alla tidningar utom Expressen. Egen korrespondent var vanligast som artikelursprung för tre av tidningarna, undantaget var Svenska Dagbladet som hade flest träffar för reporter hemma. För SvD och DN gäller att spel och skandal/trivia blivit vanligare till förmån för sak jämfört med resultat för fördelningen av gestaltningstyper vid 2004 års amerikanska presidentval.

Detta är en kvalitativ och kvantitativ studie som undersöker hur kvinnliga och manliga makthavare framställs i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare undersöks om det är några skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-ägda kanalen i bemötandet och framställningen av makthavare i morgonprogrammen. De två morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige undersöktes genom totalt 28 klipp som sändes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har använts främst till mätbara frågor för att undersöka bland annat om tonen i intervjun är vänskaplig, granskande eller neutral, om ämnet i intervjun är hårt eller mjukt samt om samma tid läggs på profession och person när det gäller kvinnliga respektive manliga makthavare. Den kvalitativa studien har använts för att studera klippen i morgonprogrammen mer ingående och det som har studerats och tolkats är bland annat bildgestaltning, vilka ämnen som tas upp (hårda/mjuka) samt vilka frågor som ställs till makthavarna. SVT har i de analyserade fallen vid fler tillfällen än TV4 presenterat makthavaren med både namn och rätt titel. När det gäller längd i minuter som kvinnliga och manliga makthavare fått medverka i morgonprogrammen har kvinnor fått mindre tid än männen, i båda kanalerna. I SVT får män till största delen prata om hårda ämnen och kvinnor om mjuka ämnen, medan det är mer jämställt i TV4. I det undersökta materialet finns vissa skillnader mellan kanalerna och hur de framställer makthavare. Detta kan bero på målgruppstänk då Gomorron Sveriges målgrupp vill ha nyheterna framställda på ett traditionellt sätt, medan Nyhetsmorgons målgrupp vill ha en blandning av underhållning och nyheter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka källkritiken i samband med rapporteringen om dieten LCHF. Ämnet för undersökningen statuerar i denna uppsats ett exempel på hur svenska medier hanterar och presenterar forskning om dieter. Premissen är att det förmodligen råder brister i källkritiken, att anekdotisk bevisföring utgör en stor del av källmaterialet och att LCHF huvudsakligen framställs positivt. Studiens teoretiska utgångspunkt är den positivistiska vetenskapsteorin samt den normativa teorin. Metoderna som används i studien är kvantitativ innehålls analys och en kompletterande intervjustudie. Det är ur Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet artiklarna om LCHF är hämtade, de är 91 till antalet. Sökperioden sträcker sig mellan 2008-2012. Startåret avser det år då LCHF först dök upp i svenska medier. Resultatet av studien visar att källkritiken är bristfällig. Anekdotisk bevisföring förekommer i drygt 40 procent av artiklarna, de vanligaste källorna är erkända förespråkare för dieten samt privatpersoner och tonläget i artiklarna är mestadels positivt. Detta bottnar troligtvis i en bristande förståelse för forskningsresultat och vetenskap hos dagens journalister.

Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhälle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsätt som anammats på flera andra håll i världen, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebär att fokus ligger på att reducera drogernas skadeverkningar snarare än utrota drogerna i sig. Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik då vi upplever att rådande politik inte ifrågasätts i någon större utsträckning. Som jämförelsepunkt ville vi även se hur det såg ut i Storbritannien. Ländernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian. Våra frågeställningar blev således: Vad och hur skrivs det om narkotika i Dagens Nyheter och The Guardian? Återspeglas ländernas narkotikapolitik i journalistiken? Hur? För att besvara den första frågeställningen har vi använt oss av kvantitativ innehållsanalys som metod. Den andra frågeställningen besvarades med hjälp av kritisk diskursanalys. Vår förståelse av begreppen diskurs, ideologi och hegemoni samt den kritiska diskursanalysen har vi främst hämtat från van Dijk, Fiske och Berglez. I resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen kunde vi se att det tycks mer kring ämnet narkotika i Dagens Nyheter än i The Guardian. Det skrivs även mer om konsekvenserna av droganvändning i Dagens Nyheter, samtidigt som det skrivs aningen mer om utlandshändelser i The Guardian. Resultatet från vår kritiska diskursanalys visade att ländernas respektive narkotikapolitiska ideologier i hög utsträckning återspeglades i det undersökta materialet. Resultatet av vår studie leder oss till att dra slutsatsen att medierna till viss del hjälper till att befästa rådande ideologier i folks medvetanden, särskilt vad gäller Sverige.