Spelling suggestions: "subject:"nyheter."" "subject:"fejknyheter.""
71 |
11 september under elva år : En kvantitativ studie av Dagens Nyheters rapportering om 11-septemberattackerna i USA på årsdagarna 2001-2011Westberg Sunesson, Terese, Thornefors, Karolina January 2011 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka om nyhetsvärderingen har ändrats under åren 2001-2011 i Dagens Nyheters nyhetsrapportering om attackerna mot USA den 11 september 2001. Detta har vi gjort genom att studera bevakningen av årsdagarna för terrordåden. Dagens Nyheter valdes eftersom tidningen har en tillräckligt stor redaktion och tillräckligt med resurser för att täcka internationella händelser. Vår teoretiska ram utgörs av tre nyhetsvärderingsteorier. Med dessa som utgångspunkt utformade vi variabler och gjorde en kvantitativ innehållsanalys. Denna kompletterades med intervjuer med två av Dagens Nyheters före detta korrespondenter i USA. Vår hypotes var att fokus under de första åren skulle ligga på kategorin "offren och/eller terrordåden" för att sedan förflyttas till "terrordådens påverkan på samhället" och på "återuppbyggnaden av Ground Zero", men också till "ifrågasättandet av USA:s krig mot terrorismen" och "terrordåden ur terroristernas synvinkel". Resultatet visade att Dagens Nyheter till störst del har fokuserat på "offer och/eller terrordåden" samt "terrordådens påverkan på samhället". Ofta förekommer "kända personer och politiker" eller "representanter för USA" i artiklarna. I så väl text som i bild är amerikaner och svenskar överrepresenterade då artiklarna utspelar sig huvudsakligen i USA och i Sverige. Tvärtemot vad vi trodde förekommer sällan personer från Mellanöstern eller misstänkta terrorister. Inte heller ifrågasätts USA:s krig mot terrorismen.
|
72 |
Artikelkommentarer; längtan efter den upplysta debattenBergman, Maria January 2012 (has links)
Abstract Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommenterare, det vill säga läsare som skriver kommentarer till artiklar på olika tidningssajter, och redaktioner förhåller till och använder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfält knutna till nyhetsartiklar på nätet. Vidare är syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förändrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 är landets största samt 3 är de största i norra Sverige, tillfrågades med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nå när de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik används i analysen både för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvärt om. Vidare används Vujnovic resultat som talar om tre ekonomiska fördelar med användarskapat material, samt Gripsrud och Goslings tankar om identiteter och Jenkins teorier om konvergenskultur för att analysera intervjuerna. Resultatet visar att olika redaktioner har olika förhållningssätt till kommentarer, från öppna och dialogiska till mer stängda konventionella/monologiska. Den visar vidare att de som är dialogiska i sin inställning till användarskapat material och kommentarer är mest nöjda och tycker att det fungerar bra trots att de har samma arbete med kommentarerna som de mer slutna. Vidare visar resultatet att redaktionerna uppger resurser som ett av de viktigaste skälen till begränsningar av kommentarer, samt att alla utom en tidning har infört förändringar med ett mycket blandat resultat. Alla redaktioner, oavsett inställning uppger att syftet och önskan med kommentarsfunktionen är en öppen fri debatt och dialog.Kommenterarna har olika syften med att skriva. Samtliga anger att diskussionen är viktig men framförallt är syftet att få komma till tals. Några ser kommentarsfunktionen som en förlängd social verksamhet och en person kommenterar för att väcka uppmärksamhet och få respons. Samtliga tror att kommentarer som skrivs kan tänkas påverka läsare, men i olika utsträckning. Alla kommenterarna är medvetna om de identitetsskapande aspekterna av kommentering, men i olika grad. En person känner sig bevakad och är mycket kluven till de nya inloggningsformerna.
|
73 |
"All the news that´s fit to print" : En kvantitativ jämförelse av The New York Times och Dagens Nyheters framsidor ur ett tabloidiseringsperspektiv. / ”All the news that´s fit to print” : A quantitative content analysis of The New York Times and Dagens Nyheters front pages on the basis of tabloidization theory.Olofsson, Kristoffer, Brolin, Pär January 2012 (has links)
Title:"All the news that´s fit to print": A quantitative content analysis of The New York Times and Dagens Nyheters front pages on the basis of tabloidization theory. Authors: Pär Brolin & Kristoffer Olofsson Aim: We intend to distinguish elements of tabloidization in two daily newspapers as an effect to the increased economic and public orientated business models. The New York Times and Dagens Nyheter has been chosen mainly because they operates within different national media markets, secondly they are well known for their high journalistic standard. Based on the upcoming result, it's in our concern to illuminate these possible changes effect on the overall journalistic quality and discuss its importance. We aim to reveal the actual state of tabloidization in the two high quality newspapers The New York Times and Dagens Nyheter and thus answer the following questions: - In which way are the elements of tabloidization shown in The New York Times and Dagens Nyheter in a contemporary context as well under a twelve years period? - Based on the achieved results, what are the main differences between the two examined newspapers and what potential impact could it have on the journalistic quality? Method/Material: In order to perform this study, we have executed a quantitative study built on content analysis of the two newspapers front pages. To be able to see some individual changes within the two newspapers, two empirical swoops has been done, in September year 2000 and in September 2012. This study covers a total of 120 front pages, 60 per newspaper and thus 30 per month. The selected 9 variables are based mainly on the basis of Ingela Wadbrings study from 2012 concerning commercialized journalism which examines the changes of Swedish newspaper content between the years 1960 and 2010. In addition, the theory of tabloidization is based on the academic discourse on the process which describes journalism that aims to satisfy the public demands to gain economic profit rather than report on more important matters in favor to the democratic society. Furthermore, to facilitate the analysis chapter, an academic discussion regarding the reputable journalistic quality constitutes the theory chapter. Main results: This study's result reveals some major differences between the two newspapers publication models. Dagens Nyheter shows pure elements of tabloidization mainly by prioritizing headlines and large pictures in front of clear text as well an equal distribution between hard and soft news. The New York Times shows on the other hand an over-representation of sequentially written text rather than large pictures and headlines, furthermore they demonstrate a frequent occurrence of hard news in favor of soft news. The content quality is, from a theoretical point of view, of a lower journalistic standard regarding Dagens Nyheter than in The New York Times. Although, during the working process it became clear that the overall quality of newspapers content is rather subjective and that the definition of tabloidization, as something uncompromisingly negative, should be reconsidered.Course: Media and communication studies CUniversity: Division of media and communication, department of information science, Uppsala university.Period: Autumn semester 2012Tutor: Lowe Hedman / Syftet med denna uppsats är att utifrån den akademiska definitonen av begreppet tabloidisering jämföra två dagstidningar med liknande värdegrund verkande inom två olika nationella kontexter. Detta för att se om tabloidiseringens faktorer anammats i samma utsträckning över landsgränserna och hur två stora dagstidningar eventuellt tvingats rucka på sina publicistiska värdegrunder. The New York Times och Dagens Nyheter har valts ut som analysenheter vars framsidor kommer att studeras enskilt likväl i komparitet mot varandra. För att underlätta en analys av tidningarnas enskilda progression så utförs två empiriska tidsnedslag, under september år 2000 och september 2012. Då tabloidisering oftast används i negativa ordalag där den klassiska journalistiken anses bli lidande så är det även av intresse att föra en diskussion huruvida den journalistiska kvalitén kan tänkas påverkas i och med tabloidiseringsprocessens faktorer i respektive tidskrift. Detta mynnar ut i följande frågeställningar: -Hur gestaltar sig Dagens Nyheters respektive The New York Times tabliodiseringsprocess i en nutida kontext och över en tolvårsperiod? -Utifrån uppnått resultat, vad är de största skillnaderna mellan de två undersökta tidningarna och vilken eventuell påverkan har tabloidisering på den genomgripande journalistiska kvalitén? För att besvara uppställda frågeställningar är studien en kvantitativ undersökning vars uppnådda resultat slutligen behandlas i en kvalitativ del. Den kvantitativa undersökningen utgörs av sammanlagt 120 framsidor och sammanlagt nio variabler vilka huvudsakligen grundar sig i Ingela Wadbrings studie från 2012 rörande journalistikens kommersialisering. Huvudsakligen uppvisar Dagens Nyheter en velande inställning gentemot deras egen publiceringsmodell, vilket gestaltar sig i en ökning av annonser, överrepresentation av bilder och rubriker före löpande text samt en allt jämnare fördelning av hårda och mjuka nyheter över tid. New York Times uppvisar det tydligaste tecknet på tabloidisering endast i form av en ökande annonsförekomst. Den ansenligaste skillnaden mellan Dagens Nyheter och New York Times är den klara överrepresentationen av hårda nyheter i komparitet med mjuka nyheter från New York Times sida. Den innehållsliga kvalitén utifrån valda teoretiska resonemang visar att Dagens Nyheter i sin hybrida tidningsmodells välkomnande av tabloida inslag löper en större risk att omfamna journalistik med lägre verkningshöjd.
|
74 |
"Bögpest" eller pandemi : En jämförande studie om rapporteringen om HIV/Aids och svininfluensanAndersson, Emma, Ekström, Josefin January 2013 (has links)
I den här studien undersöker vi hur Sveriges två största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har rapporterat om nya, okända sjukdomar i ett inledande skede. Vi har valt att granska rapporteringen om HIV/Aids och svininfluensan under en vecka från och med att sjukdomen först uppmärksammas i svensk dagspress. Syftet är att jämföra rapporteringen av svininfluensan och HIV/Aids för att se hur tidsandan och de olika sjukdomsbilderna har påverkat rapporteringen. För att undersöka rapporteringen har vi använt oss av en kvantitativ undersökning av totalt 104 texter: 63 texter om svininfluensan publicerade mellan 26 april och 2 maj 2009 och 41 texter om HIV/Aids publicerade mellan 29 juli och 4 augusti under året 1987. I vår undersökning har vi utgått från tidigare forskning, där vi bland annat bygger vidare på ett forskningsarbete som gjordes om svininfluensan i svenska medier vid Göteborgs universitet 2009/2010. Resultaten från vår undersökning visar bland annat att det skrivs mer om svininfluensan än om HIV/Aids under den undersökta perioden. Dessutom använder sig tidningarna av olika texttyper i rapporteringen. Mycket av det som skrivs om HIV/Aids är i notisform, medan artikel är den vanligaste texttypen i rapporteringen om HIV/Aids. Likaså placerar sig nyheter om svininfluensan oftare på tidningarnas förstasidor. De är dessutom mer alarmerande i sitt tonläge och bilder förekommer oftare i rapporteringen. Många av de skillnader vi har funnit i rapporteringen kan tillskrivas sjukdomarnas olika nyhetsvärde, om man här har väletablerade kriterier för nyhetsvärdering i åtanke. Svininfluensan var en sjukdom som potentiellt kunde drabba den större allmänheten och slå ut viktiga delar av samhällets infrastruktur. HIV/Aids däremot betraktades till en början som något som främst drabbade homosexuella och sprutnarkomaner, det vill säga redan marginaliserade grupper i samhället.
|
75 |
Att supa eller inte supa : Förbudsdebatten i riksdagen och dagspressenBengtsson, Anders, Kronberg, Kalle January 2011 (has links)
Denna studie jämför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens båda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med målet att få en ideologisk spridning, för en bättre jämförelse. Resultatet visar på flera olika typer av argument, och en viss skillnad, både mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna.
|
76 |
Haverier i medias mittpunkt : En jämförelse av rapporteringen i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter om kärnkraftsolyckorna i Harrisburg, Tjernobyl och FukushimaJacobsson, Lena January 2012 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter gestaltat de tre kärnkraftolyckorna i Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. I undersökningen jämförs de båda tidningarna med varandra samt förändringen som skett mellan 1979 och 2011. Författaren söker också efter spår av kärnkraftens ideologiska sammanhang i texterna, som i denna studie kopplas till ekologismen. Studien utgår från en ideologisk teori. En ideologi är en samling idéer som tillsammans skapar en övertygelse. Anhängare till ideologin strävar efter att så många som möjligt ska dela denna övertygelse, så att den blir dominerande i samhället. Som metod för att besvara frågeställningarna används kritisk diskursanalys och komparativ analys. En kritisk diskursanalys används för att avslöja omedvetna strukturer som finns dolt i en text. En komparativ analys jämför olika texter med varandra. Resultaten visar att det finns många skillnader i rapporteringen. Det mesta förklaras av tidningarnas olika möjlighet till bevakning vid olyckorna och opinionens förändring från 1979 till 2011. Det ideologiska sammanhanget som eftersöks går inte att spåra.
|
77 |
Influensa i pressen : En jämförande studie av Aftonbladet och Dagens Nyheters rapportering om influensapandemierHvenström, Sofia, Martin, Lee January 2012 (has links)
Syftet med denna forskning är att undersöka hur två tidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter, rapporterade om två influensapandemier, asiaten 1957 och svininfluensan 2009. Detta för att kunna se en förändring över tid. Vi gjorde en kvantitativ datainsamling där 285 artiklar kategoriserades. Av dessa artiklar valdes sedan ut tolv stycken totalt, sex från respektive tidning, som vi utförde en kvalitativ textanalys av. Genom de två utförda metoderna anser vi att vi fått en större helhetsbild av tidningarnas rapportering om influensorna. Genom dagordningsteorin kunde vi se skillnader i vad som stod på agendan 1957 och 2009, där valet av nyheter skilde sig. Vidare visar resultaten på att Aftonbladet och Dagens Nyheter är delaktiga i att sätta agendan för vad som är viktigast för dagen. Den alarmerande känslan som förekom i rapporteringen om svininfluensan 2009 fann vi inte i rapporteringen om asiaten 1957, där tidningarna istället generellt ingav en lugnande ton. Antalet artiklar var också fler under bevakningen om svininfluensan 2009. Antalet definierade värdeord i snitt hade även det ökat från 1957 till 2009. Under 2009 använde journalisterna mer känsloladdade ord än 1957. Likheter mellan rapporteringarna 1957 och 2009 ses i valet av vissa källor, där läkare och representanter för myndigheter fick störst utrymme. Skilde sig gjorde utrymmet som de berörda eller drabbade fick. År 2009 fick många privatpersoner komma till tals. Detta kan ses som ett exempel på en journalistik riktad mot känslor för att skapa en dramatisk rapportering.
|
78 |
Framställningen av afrikanska landslag under fotbolls-VM 2010 i Dagens Nyheter och ExpressenDanielsson, Sebastian January 2010 (has links)
Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under världsmästerskapet i fotboll 2010 när det skrivits om afrikanska fotbollslandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering? Utifrån 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrån Edward W. Saids orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats. Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, där de afrikanska fotbollslandslagen och deras spelare fått representera Dem i motsats till västvärldens Vi. Denna andrafiering har skett genom en reproducering av koloniala diskurser.
|
79 |
Bilden av klimatet : En jämförande studie av bild- och rubriksättning av klimatförändringar i Dagens Nyheter och The Times of IndiaWaldenström, Anna, Wolofsky, Selma January 2011 (has links)
Vilka inramningar använder sig tidningarna Dagens Nyheter och The Times of India av i bild- och rubriksättning av artiklar om klimatförändringar? I vilka artikeltyper förkommer dessa artiklar och har antalet bildsatta artiklar och bilder per år förändrats från 2000 till 2009? Dessa frågeställningar har vi besvarat med hjälp av teorier om inramning (framing), bildretorik, semiotik och mediernas påverkan på människor. Vi valde att jämföra en svensk och en indisk tidning eftersom Sveriges och Indiens inställningar till klimatförändringar skiljer sig åt. Vi ville se om ländernas inställningar återspeglas i tidningarnas rapportering. Då Dagens Nyheter och The Times of India är de största dagstidningarna i respektive land sett till upplaga, och informationen i dem därför når många människor, är det intressant att se vilka inramningar de använder sig av i artiklar om klimatförändringar. Metoden, vilken är en kvantitativ bildanalys, har vi designat med stöd av ovanstående teorier. Bildanalysen har bestått av tjugo variabler med tillhörande variabelvärden med vilka vi har kategoriserat insamlad data. Totalt har vi analyserat 374 bilder uppdelat på 235 artiklar. Resultaten visar att en etisk inramning (där ansvarsaspekten av klimatförändringar är huvudsaken) var vanligast i båda tidningarna. Nyhetsartiklar var den vanligaste artikeltypen följt av opinionsartiklar. Vad gäller en förändring i antalet bildsatta artiklar och bilder, och om dessa har ökat med åren, kan vi inte dra några generella slutsatser men se en trend som visar på en ökning. Bilder på politiker och aktioner/demonstrationer är vanliga i vårt material. Slutsatserna vi drar av detta är att klimatförändringar är frågor som måste lösas på politisk nivå och att den politiska kontexten tidningarna verkar i påverkar vilken inramning de använder sig av. Vi upplever även att klimatförändringar har fått högre prioritet och att bilder har blivit viktigare i rapporteringen om dessa frågor.
|
80 |
Skildrandet av terrorattackerna i Norge 2011 : En kvantitativ studie om katastrofjournalistik i SkandinavienBihlar, Linnea, Bratell, Sara January 2011 (has links)
Syftet med denna studie är att granska katastrofjournalistiken i Skandinavien, samt se hur eller om den skiljer sig från land till land. Undersökningen baseras på bombattentatet i Regeringskvarteren i Oslo 2011 samt massakern på Utøya samma dag, och skildrandet av katastrofen jämförs i tre olika skandinaviska tidningar, en från Norge, en från Sverige och en från Danmark. Huvudfrågeställningen är: Hur skildrades terrordåden i Norge i skandinavisk dagspress, under den första veckan efter att de inträffade?Utöver denna används också delfrågeställningarna: Vilka skillnader finns i rapporteringen avseende de tre undersökta skandinaviska tidningarna? Vilka får komma till tals? Hur gestaltas gärningsmannen Anders Behring Breivik? Dras det paralleller till tidigare terrordåd eller attacker? Teorin som använts i uppsatsen är nyhetsvärderingsteorin. Uppsatsen är en kvantitativ studie, och bygger på nyhetsbevakning av allt journalistisk material som publicerats i de tre tidningarna Aftenposten, Dagens Nyheter och Politiken den första veckan efter att attackerna i Norge inträffade, 23 juli – 29 juli 2011. Materialet har bestått av totalt 237 texter varav 175 nyhetsartiklar, 30 ledare, 16 krönikor, elva reportage, tre debattartiklar och två analyser. Resultaten visar att norska tidningen Aftenposten hade den mest omfattande rapporteringen, med mer än dubbelt så många texter som de två övriga. Aftenposten var också den mest neutrala tidningen både när det gällde hur gärningsmannen och statsminister Jens Stoltenberg gestaltades. Dagens Nyheter hade minst antal artiklar om attackerna, och danska Politiken valde att betona terroristvinkeln betydligt mer än de andra. Huvudfokus i tidningarnas rapportering har legat på massakern på Utøya samt följderna efter attackerna.
|
Page generated in 0.1056 seconds