I skuggan av ett brottsoffer – en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt undersöker hur serieskytten Peter Mangs påstådda offer porträtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhällets bild av brottsoffer påverkar mediernas rapportering om dem. Uppsatsen utgår från den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala brottsoffer, som ställer upp en tes för vilken typ av personer som lättast får fullständig och legitim status som offer, samt annan forskning om hur brottsoffer framställs i medierna. Detta för att undersöka vem som anses vara en offer- eller straffvärdig person i samhällets och mediernas ögon. Utifrån Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största dagstidningar, samt två andra dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod åtalad för brott mot, från den 6 november 2010, det datum då Mangs greps, fram till den 23 november 2012, då livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrätt. Uppsatsförfattarna har bland annat mätt hur många artiklar som skrivits om respektive offer, om offren porträtterats med positiva eller negativa egenskaper, om offrens familj har framträtt i medierna, om och hur offren har namngetts i medierna samt i vilken utsträckning vänner eller släktingar till offren framträder i artiklarna. Dessa resultat har sedan jämförts med den information om respektive offer som funnits tillgänglig och analyserats utifrån de faktorer som tidigare forskning påvisat spelar roll för samhällets och mediernas bild av vem som anses vara ett legitimt offer. Resultaten visar att det offer som fick mest medieutrymme var en mördad ung svensk kvinna utan utländsk bakgrund, vilket överensstämmer relativt väl med Christies teori och övrig genomgången forskning om vem som ges status som legitimt offer i samhället och mediernas ögon. De andra två mordoffren, som är män och har utländsk bakgrund, visade sig få mycket mindre medieutrymme än den mördade kvinnan. Kön och utländsk bakgrund är faktorer som andra forskare än Christie pekat på som betydelsefulla för mediernas behandling av brottsoffer.

Bakgrund: Alla brottsutsatta individer överensstämmer inte med bilden av det ideala offret och uppfattas inte alltid som brottsoffer. Tidigare studier har visat att brott begångna mot ideala offer har ansetts vara allvarligare än brott mot icke-ideala offer. Teori: Nils Christies teori om ideala offer menar att om vissa egenskaper och omständigheter föreligger hos brottsutsatt och gärningsperson, kan den brottsutsatta lättare hävda sin status som brottsoffer. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka uppfattningar studenter på Mittuniversitetet hade om brottsutsatta utifrån ideala och icke-ideala egenskaper hos och omständigheter kring den brottsutsatta och gärningspersonen, samt att beskriva hur synen på brottsutsatta skiljde sig mellan män och kvinnor. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes på 166 studenter vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Enkätfrågorna utformades efter Nils Christies teori om det ideala brottsoffret. Svaren analyserades med ett Mann-Whitney U test. Resultat: Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader i studenters uppfattningar om brottsutsatta som brottsoffer utifrån den svarandes kön, eller utifrån om ideala eller icke-ideala egenskaper samt omständigheter beskrevs föreligga. Diskussion: Resultatet överensstämmer inte med Nils Christies teori om ideala brottsoffer. Studenternas uppfattningar om brottsutsatta var oberoende av om egenskaper hos och omständigheter kring den brottsutsatta och gärningspersonen beskrevs som ideala eller icke-ideala. Slutsats: Resultatet i föreliggande studie är bra ur en moralisk aspekt, utifrån de värderingar som finns i dagens Svenska samhälle. Resultatet tyder på att studenter vid Mittuniversitetet uppfattar brottsutsatta individer lika, oberoende av den svarandes kön samt oberoende av ideala och icke-ideala egenskaper hos och omständigheter kring den brottsutsatta och gärningspersonen. / <p>2015-06-03</p>

Thesis (B.A.)--Haverford College, Dept. of Economics, 2007. / Includes bibliographical references.

Bakgrund: Begreppet brottsoffer har funnits sedan 1970-talet, men har påvisats problematiskt att definiera. Enligt Christie (1986) teori om det ideala offret tillsammans med Strobls (2004) tilläggskriterier ska en person som utsätts för brott uppfylla kriterier för att uppnå legitim offerstatus i samhället. Dessa är svagt offer, respektabel aktivitet, respektabel plats, gärningsperson i överläge, gärningsperson okänd, hävda offerstatus, provokation och samverkan med rättsväsendet. Syftet var att beskriva och redogöra för hur anställda inom Polismyndigheten uppfattade begreppet brottsoffer och om personer som utsatts för brott skulle accepteras som brottsoffer inom rättsväsendet, med utgångspunkt i Christies (1986) teori om det ideala offret. Metod: Anställda inom Polismyndigheten (N=111) besvarade en webbenkät med scenarier. Data analyserades med Mann-Whitney U, deduktiv- och induktiv innehållsanalys. Resultat: Signifikanta skillnader angående respektabel aktivitet och provokation, där kvinnor i lägre utsträckning än männen ansåg att personerna som utsattes för brott accepterades som brottsoffer inom rättsväsendet. En person borde utföra en respektabel aktivitet, befinna sig på en respektabel plats och inte provocera gärningspersonen för att lättare accepteras som brottsoffer. Fem kategorier identifierades utöver teorin där två påverkade i vilken utsträckning en person accepteras som brottsoffer inom rättsväsendet, men de flesta personerna som utsatts för brott i scenarierna skulle accepteras i hög utsträckning. Diskussion: Christies teori om det ideala offret ansågs delvis vara applicerbar inom rättsväsendet men skulle behöva kompletteras med de nya kategorierna om teorin ska appliceras inom rättsväsendet. Begreppet brottsoffer bör ses över för att personer som utsatts för brott lättare ska kunna få sina rättigheter och behov uppfyllda. / <p>2015-06-03</p>

[pt] Este trabalho estuda o interesse dos consumidores mais velhos no Brasil por descontos e ofertas específicos para eles e a sua probabilidade de utilização, bem como avalia a diferença entre aceitar um desconto ou solicitá-lo e, em quais situações e locais estes descontos seriam mais aceitos ou solicitados. Investiga,também, a existência de outras variáveis que influenciam na sua utilização. Por meio de um questionário, aplicado a consumidores com mais de 55 anos, obteve-se dados para testar várias hipóteses. Os resultados indicam diferenças no comportamento entre Aceitar um desconto e Solicitar um desconto. Mostram, também, que variáveis como idade, renda proveniente de trabalho, estado de saúde, receio de demonstrar a idade e outras mais podem orientar a discriminação na prática dos descontos. / [en] The objective of this work is to understand the senior consumers` interest in discounts and offers specially made to them, their probability to use them, as well as to evaluate if there is significant difference between accept a discount and request it and in which situations and locals these discounts would be most used. It also investigates if there are other variables that may influence in the senior discounts usage. Through a sample 55+ consumers several hypothesis were tested. Results show that there is a significant difference between accept a discount and request it. They also reveal that variables such as age, work income, health status, fear of revealing age and others may discriminate the use of discount.

<p>Detta arbete handlar om mobbning. Syftet är att ta reda på vad pedagogen ska göra då den upptäckt mobbning. Jag har valt att avgränsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot pedagogen tas även målsman och elever upp, eftersom de är viktiga parter i detta sammanhang.</p><p>Mobbning finns i alla åldrar och försämrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar påverkar barn och elevers beteenden. Grupparbeten, gruppaktiviteter och lekgrupper kan pedagogen använda sig av för att skapa bra sammanhållning och gemenskap i klassen eller gruppen.</p><p>Val av metod i detta arbete är fyra intervjuer. Två med lärare i årskurs 1-3, en förskolepedagog och en gruppintervju på tre pedagoger som arbetar inom förskolan. Resultatet blev bland annat att lärarna arbetar olika beroende på om det är verbal-, fysisk- eller tyst mobbning, medan förskolepedagogerna får den vardagliga kontakten med föräldrar. Arbetet utvärderas av skribenten i metoddiskussionen.</p>

Detta arbete handlar om mobbning. Syftet är att ta reda på vad pedagogen ska göra då den upptäckt mobbning. Jag har valt att avgränsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot pedagogen tas även målsman och elever upp, eftersom de är viktiga parter i detta sammanhang. Mobbning finns i alla åldrar och försämrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar påverkar barn och elevers beteenden. Grupparbeten, gruppaktiviteter och lekgrupper kan pedagogen använda sig av för att skapa bra sammanhållning och gemenskap i klassen eller gruppen. Val av metod i detta arbete är fyra intervjuer. Två med lärare i årskurs 1-3, en förskolepedagog och en gruppintervju på tre pedagoger som arbetar inom förskolan. Resultatet blev bland annat att lärarna arbetar olika beroende på om det är verbal-, fysisk- eller tyst mobbning, medan förskolepedagogerna får den vardagliga kontakten med föräldrar. Arbetet utvärderas av skribenten i metoddiskussionen.

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur kriminaljournalistiken har förändrats de senaste 25 åren. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget är taget från två veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrån ett kodschema med variabler gällande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, källanvändning, offer och misstänkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jämföra hur de såg 1987 mot 2012. Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick från att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012. Bland källor, offer och misstänkt fanns det fler kvinnor 2012 men männen var i majoritet. Andelen artiklar om mord och våldsbrott hade ökat från 27% till 57% medan andelen texter om tjänstefel och ekobrott hade minskat från 30% till 8%. Fler artiklar tog i rubrik och ingress parti för en person utan elitstatus. Det var vanligare att rubriken fokuserade på offret istället för den misstänkte 2012. Användandet av tre eller fler källor hade ökat från 26% av artiklarna 1987 till 46% 2012. Det var ovanligt att skriva ut ålder eller etnicitet på offer och misstänkta båda åren. Vad gäller namnpublicering i fråga om offer och misstänkta kunde vi märka bara en liten eller ingen förändring.

En våldtäkt medför både psykiska och fysiska besvärför den som drabbats. Hälso- och sjukvården har en betydande roll i hurvåldtäktsoffren ska omhändertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vårdteamets roll i omhändertagande av en patient somutsatts för en våldtäkt. 12 artiklar ingår i studien. Frågeställningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvåldtäktsoffer ska bli mottaget, vilket förhållningssätt som vårdteamet börupprätthålla samt särskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgå. I resultatet framkom det att bemötandet gentemot patienten är av storvikt för att inge lugn och trygghet. Varje våldtäktsoffer bör genomgå ennoggrann kroppsundersökning för attlokalisera eventuella kroppsliga skador. Våldtäktsoffer kan utvecklaposttraumatiskt stressyndrom till följd av händelsen. Vanligtvis behandlasdetta med kognitiv beteendeterapi som i de flesta fall visar på goda resultat.Vidare forskning borde göras på manliga våldtäktsoffer då få vetenskapligaartiklar lade fokus på det urvalet. / Rape leads to both psychological and physical distress for the affected. The health carer has a major role in how rape victims should be treated. This is a literature-based study with the aim of clarifying the role of the health care team in the care of a patient that has been the victim of a rape. 12 articles have been analysed with the aim of highlighting specific practices for how rape victims should be received, what approach the health care team should maintain as well as identifying any conventional strategies available. The study highlighted how important the reception of a patient is; in order to promote comfort and safety. Every rape victim should undergo a careful examination to localise possible physical injuries. Rape victims can develop posttraumatic stress disorder as a result of their ordeal. This is generally treated with cognitive behavioural therapy, which has been shown to be successful in most cases. More research on male rape victims could be conducted, as few scientific articles put emphasis on this area.

Syftet med vår studie är att lyfta fram hur media beskriver en person som utför en självmordsattack. Själva utgångspunkten i studien är det terrorattentat som den 11 december 2010 drabbades Sverige, då självmordsbombaren Taimour Abdulwahab utlöser en hemmagjord bomb mitt i centrala Stockholm. Vi har gjort en kvalitativ studie, metoden som vi har använt oss av för att analysera vårt material är kritisk diskursanalys, materialet består av nyhetsartiklar från två dagstidningar och två kvällstidningar. Resultatet visar på att beskrivningen av Taimour Abdulwahab som en idealisk gärningsman är allra vanligast. Det finns beskrivningar av Taimour Abdulwahab som det idealiska offret i vårt material men dessa är inte särskilt många till antalet och det är heller ej lika målande eller skiftande i sina beskrivningar. Ytterligare en slutsats som vi kommit fram till är att man i några fall valt att beskriva honom utifrån ett mer neutralt perspektiv, varken som gärningsman eller offer. Vi har valt att kalla den beskrivningen för ”Amatören”.