Esta tese apresenta abordagens apoiadas em métodos de otimização para solucionar problemas relacionados ao planejamento de recursos físicos de um bloco cirúrgico (BC) hospitalar. Na tese, tais abordagens são divididas em cinco artigos que inicialmente identificam os métodos atualmente empregados na literatura em geral e pelo hospital acadêmico utilizado como referência neste estudo, para propor novos métodos de solução para problemas estratégicos, táticos e operacionais de extrema relevância no contexto da gestão eficiente dos recursos físicos de um BC. Os métodos otimizantes apresentados nesta tese se referenciam nos tempos históricos de realização das cirurgias e no tempo esperado de permanência dos pacientes nos leitos da unidade de recuperação pós-anestésica (URPA) para alocar, em nível tático, os blocos de tempo das salas de cirurgia (SC’s) às especialidades cirúrgicas e, em nível operacional, sequenciar as cirurgias para atender a demanda de cirurgias eletivas e maximizar a utilização de capacidade dos recursos físicos do BC. Em nível estratégico, os problemas abordados na tese se referem ao dimensionamento da quantidade requerida de SC’s e de leitos de recuperação da URPA, e do compartilhamento ótimo desses recursos entre as especialidades cirúrgicas, utilizando os blocos de tempo das SC’s como variáveis de decisão para atender a demanda de cirurgias eletivas das especialidades cirúrgicas do BC. / This thesis presents optimising approaches for solving resource planning problems in an operating theatre (OT). The approaches are presented in five articles which start identifying current methods used in the literature as well as in the academic hospital for proposing new optimising solution methods for relevant strategic, tactical and operational problems concerning to efficient OT’s resource utilisation. The methods presented in the thesis take as the reference the historical surgery times of the surgical specialities to calculate their expected number of surgeries per working shift and their expected patient’s length of stay in the recovery beds of the post anesthesia care unit (PACU). Such metrics are essential for allocating the operating room block times, at tactical level, and for sequencing the surgeries in the operating rooms, at operational level, in order to comply with the elective surgeries demand and miximise OT’s resource utilisation. The problems at strategic planning level refer to the dimensioning of the required number of operating rooms and PACU recovery beds to comply with the surgical demand and determining the optimal allocation mix within the surgical specialities, taking the operating room block times as the decision variables of both problems.

O investimento dessa pesquisa foi colocar em evidência os sentimentos de ansiedade e medo, encontrados em pessoas que se submeteriam à cirurgia de revascularização do miocárdio, por meio da aplicação de uma estratégia de intervenção grupal, na abordagem psicossocial. Os objetivos foram: identificar os níveis de ansiedade e medo nas pessoas que iriam se submeter à cirurgia de revascularização do miocárdio (RM); implementar uma estratégia de orientação grupal na visita pré-operatória, na abordagem psicossocial, para as pessoas que apresentaram medo e ansiedade no pré-operatório de cirurgia de RM; comparar os níveis de ansiedade e medo entre as pessoas que receberam as orientações tradicionais da instituição e aquelas que participaram da estratégia de orientação grupal na visita pré-operatória; apreender o significado das orientações pré-operatórias segundo a percepção das pessoas participantes dos grupos de intervenção. A pesquisa, de natureza quantitativa e qualitativa, foi realizada em um hospital especializado em cardiologia, no município de São Paulo no período de abril a agosto de 2006. Das pessoas abordadas para avaliação (109), 60 participaram efetivamente do estudo, sendo 30 no grupo de intervenção e 30 no grupo controle. Foi realizado um ensaio clínico controlado randomizado. Os dados foram analisados por meio de análise estatística e de análise de conteúdo, segundo Bardin. No grupo de intervenção foram utilizadas dinâmicas grupais para promover um ambiente relaxante e possibilitar aberturas para livre expressão das pessoas participantes. A maioria dos participantes era do sexo masculino, com Ensino Fundamental Incompleto, com nível sócio-econômico médio, com idade média de 62,02 anos. Verificou-se que as pessoas que participaram do grupo de intervenção tiveram redução nos níveis de ansiedade e o medo de forma clínica e estatisticamente significantes. As dinâmicas proporcionaram um momento lúdico e expressivo, além do significado cognitivo/afetivo e relacional, sendo alcançada. a segurança e a tranqüilidade que levaram à redução da ansiedade e do medo. Os resultados indicam que as orientações pré-operatórias realizadas de forma grupal, na abordagem psicossocial, produzem resultados efetivos e, portanto, recomenda-se que essa estratégia seja implementada nas instituições hospitalares / This research is aimed at highlighting the importance of feelings such as anxiety and fear in those who are to undergo myocardial revascularization surgery (RM), and the adoption of a psychosocial approach by which a strategy of group intervention is used. Aiming at identifying the levels of anxiety and fear in those patients, a strategy of group guidance during the pre-surgery round was adopted, using a psychosocial approach, comparing the levels of anxiety and fear in those who received traditional institutional guidance, and those who took part in the group guidance pre-surgical session, and also at comprehending the meaning of the pre-surgical guidance in the perception of the intervention group participants. This research is of a quantitative and qualitative nature, and was conducted in a specialized cardio hospital, in the city of Sao Paulo, in the period between April and August 2006. Out of the 109 people approached for assessment, 60 took an effective participation in the study, of which 30 were in the intervention group and 30 in the control group. A controlled, random clinical rehearsal was performed. The data was analyzed statistically and content wise, in accordance to Bardin. With the intervention group, group dynamics were applied so as to promote a relaxing, friendly environment, and allow for the participants’ free expression. Most of the subjects in this group were male, with incomplete lower education, average socio-economic class, and 62,02 years old on average. It was noted that this group subjects had their levels of anxiety and fear lowered, in a statistically significant manner. The dynamics provided them with more than only a playful, expressive moment; they had a cognitive/affectionate, relational significance, through which security and tranquility were achieved, and, as a result, levels of anxiety and fear were reduced. Results indicate that group pre-surgical guidance in a psychosocial approach produces effective results, and is thus recommended for undertaking in hospital

Context. Operating room (OR) is one of the most expensive resources of a hospital. Its mismanagement is associated with high costs and revenues. There are various factors which may cause OR mismanagement, one of them is wrong estimation of surgery duration. The surgeons underestimate or overestimate surgery duration which causes underutilization or overutilization of OR and medical staff. Resolving the issue of wrong estimate can result improvement of the overall OR planning. Objectives. In this study we investigate two different techniques of feature selection, compare different regression based modeling techniques for surgery duration prediction. One of these techniques (with lowest mean absolute) is used for building a model. We further propose a framework for implementation of this model in the real world setup. Results. In our case the selected technique (correlation based feature selection with best first search in backward direction) for feature selection could not produce better results than the expert’s opinion based approach for feature selection. Linear regression outperformed on both the data sets. Comparatively the mean absolute error of linear regression on experts’ opinion based data set was the lowest. Conclusions. We have concluded that patterns exist for the relationship of the resultant prediction (surgery duration) and other important features related to patient characteristics. Thus, machine learning tools can be used for predicting surgery duration. We have also concluded that the proposed framework may be used as a decision support tool for facilitation in surgery duration prediction which can improve the planning of ORs and their resources. / Zahoor Ali 00923339474002 Muhammad Qummer ul Arfeen 0046760652203

Bakgrund: Sjukvårdens kostnader ökar, liksom antal vårdtillfällen och vårdtyngd och krav finns därför på att effektivisera vården. Samtidigt som vården skall effektiviseras så skall också kvaliteten på vården tillgodoses. Syfte: Att undersöka och beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av arbete på effektivitetssal. Metod: Studien utfördes med en beskrivande kvalitativ ansats och ett ändamålsenligt strategiskt urval har använts. Tio operationssjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta på effektivitetssal fick svara på sex i förväg utformade frågor genom enskilda intervjuer som spelades in på ljudband. Datan transkriberades sedan och analyserades genom innehållsanalys, där två huvudkategorier och flera underkategorier framkom. Resultat: Det finns både fördelar och nackdelar med arbetet på effektivitetssal samt också erfarenheter som inte kan tolkas som enbart positiva eller negativa. Fördelar var bland annat att arbetet var stimulerande, det var bättre teamarbete och bättre kommunikation. Nackdelar var bland annat att det av vissa ansågs stressigt och att personalen kunde uppleva sämre kontroll. Slutsats: På effektivitetssalarna tycks det råda ett högre tempo, som av operationssjuksköterskorna kan upplevas som både stimulerande och stressigt och med arbetet finns både för- och nackdelar. Klinisk betydelse: Genom resultatet framkommer vad som redan fungerar bra i arbetet på effektivitetssal och även var möjligheter till förbättringar finns, förbättringar som kan göra arbetet än mer effektivt. / Background: Costs of healthcare are increasing and so is the amount of admissions to the hospitals as well as the burden of care in the wards, and therefore demands for more efficiency in the healthcare system is required. While healthcare needs to become more efficient there is also a demand that the quality on healthcare is met. Aim: To investigate and describe operating room nurses experiences of working in an efficiency OR unit. Method: The study was conducted using a descriptive qualitative approach and a purposeful sampling strategy was used. Ten operating room nurses, with experience of working in an efficiency OR unit, answered six beforehand designed questions through individual interviews that were recorded on audiotape. The data was transcribed and then analyzed by content analysis, where two main categories and several sub-categories emerged. Result: There are advantages and disadvantages of working in an efficiency OR unit and there is also some experience that can’t be interpreted as solely positive or negative. Advantages were that the work was found stimulating, there was better teamwork and better communication. Disadvantages were, among other things, that work could be found stressful by some of the staff and staff could also experience loss of control. Conclusion: It seems to be a faster pace in efficiency OR units, which can be perceived as both stimulating and stressful among operating room nurses and there are also both advantages and disadvantages with the work. Clinical relevancy: The result shows what already works well in the efficiency OR units and also where opportunities for improvement exist, improvements that could make work more efficient.

Infections are a major cause of morbidity and mortality during the post-operative phase of patients’ recovery. Wound infections are the second most commonly encountered type of nosocomial infection. Because wound infections can be introduced by not applying infection control measures and sterile technique principles in the operating room, the implementation of infection control principles is an imperative. The aim of this study was to explore and describe infection control practices related to the prevention of Surgical site infections in the operating rooms in a public health care sector in the Nelson Mandela Bay Municipality. The findings were compared with practices, as indicated in an evidence-based guideline. The research design was quantitative, explorative, descriptive, comparative-descriptive and contextual in nature. The research sample consisted of all the professional nurses, in the operating room. The data were collected by means of a self-administered questionnaire. Descriptive statistics was used to present the data in the form of tables and graphs. Based on the analysis of the data, some recommendations were made for the implementation of infection control practices, in order to prevent Surgical site infections in the operating room.

Bakgrund: Studier visar att mobiltelefoner används i operationsrummen både för tjänsterelaterat och privat bruk och det beskrivs för- och nackdelar relaterat till mobiltelefonanvändning inom sjukvården. Syftet: Var att beskriva och kartlägga användning av tjänstetelefoner och personalens privata mobiltelefoner i operationsrummen. Metod: Kvantitativ ansats, designen är en beskrivande tvärsnittsstudie med 40 strukturerade observationer i operationsrummen samt en enkätundersökning, som besvarades av 33 personer. Deltagarna var  anestesisjuksköterskor, läkare, operationssjuksköterskor och undersköterskor. Data analyserades deskriptivt i SPSS. Resultat: Observationerna i operationsrummen visade att av 477 telefonanvändningar var 287 (60,2 %) privata mobiltelefoner och 190 (39,8 %) tjänstetelefoner. Följsamheten till basalhandhygien riktlinjer före och efter telefonanvändning, n=477, var 93 (19,4 %) respektive 103 (21,5 %). Av enkäten framgick att 9 (27,2%) av deltagarna dagligen upplevde att användning av privata mobiltelefoner störde teammedlemmar i operationsrummen. Åtta (24, 2%) av deltagarna upplevde dagligen, 7 (21,7%) varje vecka, att medarbetare blev mindre koncentrerade på grund av användning av privata mobiltelefoner. Konklusion: Ökad följsamhet till basal handhygien, utformning av riktlinjer angående användning av privata mobiltelefoner i operationsrummen samt en diskussion angående vad som är etiskt riktigt i förhållande till patienterna kan anses som väsentligt. Ytterligare studier behövs för fortsatt kartläggning av användning och hantering av mobiltelefoner i operationsrummen. / Background: Studies show that mobile phones are used in the operating rooms for both service-related and private use, and the advantages and disadvantages associated with the use of mobile phones in the healthcare sector are described. Purpose: To describe and map the use of service phones and staff's private mobile phones in the operating rooms. Method: Quantitative approach, the design is a descriptive crosssectional study with 40 structured observations in the operating rooms and a questionnaire survey, which was answered by 33 people. The participants were anesthetic nurses, anesthesiologists, operating room nurses and assistant nurses. Data was analyzed descriptively in SPSS. Result: The observations in the operating rooms showed that of 477 phone uses, 287 (60.2%) were private mobile phones and 190 (39.8%) service phones. The adherence to basal hygiene guidelines before and after telephone use, n = 477, was 93 (19.4%) and 103 (21.5%), respectively. The survey showed that 9 (27.2%) of the participants experienced daily that the use of private mobile phones disturbed team members in the operating rooms. Eight (24, 2%) of participants experienced daily, 7 (21.7%) weekly, employees became less concentrated due to the use of private cell phones. Conclusion: Increased compliance with basic hand hygiene, designing guidelines regarding the use of private mobile phones in the operating rooms and a discussion regarding what is ethically correct in relation to the patients can be considered essential. Further studies are needed for continued examination of the use and management of mobile phones in the operating rooms.

Bakgrund: Det intraoperativa teamet är en sammansättning av flera professioner där alla bidrar med sin unika kompetens. Tidigare studier visar att patienten löper högre risk att drabbas av vårdskada om teamet brister i sin kommunikation under den intraoperativa fasen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva det intraoperativa teamets upplevelser av kommunikation på operationssalen. Metod: Designen är en systematisk litteraturstudie. Artikelsökningarna utfördes systematiskt och 12 kvalitativa artiklar inkluderades. Därefter bearbetades artiklarna med Bettany-Saltikov & McSherry's nio steg för analys av kvalitativa data. Resultat: Som resultat framkom tre teman; "vikten av en god atmosfär", "känsla av samsyn" och "att våga sätta gränser". Atmosfären på operationssalen upplevdes påverka kommunikationen i teamet. Det som i sin tur påverkade atmosfären var förtrogenhet bland teammedlemmarna, vänlighet och respekt, hierarkiska mönster och onödiga ljud. För att skapa en samsyn mellan personalen på salen, så behövdes en kommunikation som var aktiv och strukturerad. Där det inte passade med en verbal kommunikation, upplevde teamet att icke verbal kommunikation, såsom kroppsspråk, var ett verktyg för att skapa samsyn, medan personliga kommunikationsstilar kunde utgöra hinder för densamma. Att våga sätta gränser och säga ifrån upplevdes betydelsefullt för en säker vård av patienten. Konklusion: Hur väl kommunikationen fungerar mellan medlemmarna i det intraoperativa teamet har betydelse för hur effektivt teamarbetet är, samt kan påverka utfallet av patientens operation. Insikt i hur personalen på operationssalen upplever kommunikationen kan användas till att skapa en djupare förståelse. Något som kan förbättra möjligheterna till en välfungerande kommunikation i det intraoperativa teamet, både på individ samt organisationsnivå. / Bakgrund: Det intraoperativa teamet är ett multi-professionellt team, där alla olika yrken bidrar med sin unika uppsättning färdigheter. Studier visar att patienten riskerar att drabbas av skada om teamet misslyckas i sin kommunikation under den intraoperativa fasen. Objektiv: Syftet var att beskriva det intraoperativa teamets erfarenheter av kommunikation i operationssalen.  Metod: Designen var en systematisk litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes systematiskt och 12 kvalitativa artiklar inkluderades. De insamlade uppgifterna analyserades med Bettany-Saltikov & McSherrys nio steg för analys av kvalitativa data. Utfall: Som ett resultat framkom tre teman; "Vikten av en god stämning", "känsla av att vara på samma sida" och "att våga sätta gränser". Stämningen i operationssalen upplevdes påverka kommunikationen i teamet. Faktorer som i sin tur påverkade atmosfären var förtrogenhet bland teammedlemmarna, vänlighet och respekt, hierarkiska mönster och onödiga ljud. För att personalen skulle vara på samma sida i operationssalen behövdes en kommunikation som var aktiv och strukturerad. Där verbal kommunikation inte passade ansåg teamet att icke-verbal kommunikation, såsom kroppsspråk, var ett verktyg för att skapa konsensus, medan personliga kommunikationsstilar kunde skapa hinder för det. Att våga sätta gränser och säga ifrån kändes viktigt för en trygg vård av patienten. Slutsats: Hur väl kommunikationen fungerar mellan medlemmarna i det intraoperativa teamet är viktigt för hur effektivt lagarbetet är och kan påverka resultatet av patientens operation. Insikt i hur personalen i operationssalen upplever kommunikationen kan användas för att skapa en djupare förståelse. Något som kan förbättra möjligheterna till väl fungerande kommunikation i det intraoperativa teamet, både på individ- och organisationsnivå.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan har ansvar för patientsäkerheten och aseptiken på operationssalen. Långa operationsköer och brist på operationssjuksköterskor gör att behovet av operationssjuksköterskor och handledare är stort. Det ställs stora krav på operationssjuksköterskan som handledare att tillgodose studenternas, operationsavdelningens och framförallt patienternas behov i den perioperativa vården. Syfte: Syftet är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att handleda operationssjuksköterskestudenter och nyutexaminerade operationssjuksköterskor in i det nya yrket. Metod: Kvalitativ studie där datainsamling och analys skedde via frågeformulär med grund i Critical incident technique. Deltagarnas erfarenheter och upplevelser analyserades. Resultat: Resultatet redovisas i form av huvudområdet; Tillit, tre kategorier; Skapa förutsättningar för handledning, Relationen samt Personlig utveckling med tillhörande subkategorier. Varje kategori presenteras i löpande text med ett antal belysande citat. Operationssjuksköterskan beskriver både positiva och negativa erfarenheter av handledning som innefattar tid, kommunikation, motivation och utveckling. Handledarutbildning och stöd från ledningen var några faktorer som påverkade handledningen. Slutsats: Att vara handledare är komplext, utmanande och givande. Med rätt förutsättningar blir handledning positivt för både handledare och student och bidrar till en kvalitativ och säker operationssjukvård. / Background: The operating room nurse is responsible for patient safety and aseptics in the operating room. The long wait for an operation and lack of operating room nurses creates a great need for operating room nurses and their preceptors. It’s demanding for mentors to fulfill the needs of student nurses, the operating department and foremost patient needs in perioperative care. Aim: The aim of this study was to describe operating room nurses’ experiences from mentoring operating room student nurses and newly qualified operating room nurses on their path into a new profession. Method: A qualitative study in which collection of data and analysis was carried out through a questionnaire taken shape from Critical incident technique. The result is shown in the form of a main theme and three categories with attached subcategories. Each category contains analyzing text with a series of quotes. Result: Operating room nurses describing both positive and negative experiences from mentoring including time, communication, motivation and development. Conclusion: Acting as a mentor is complex, challenging and rewarding. Under the right circumstances mentoring has a positive impact on both mentor and student and contributes to safe and high quality surgical care.

BAKGRUND: Varje år drabbas mellan 93 000 och 110 000 patienter av vårdskador. Dessa vårdskador bidrar till patientlidande. Som en del av god omvårdnad har operationssjuksköterskan ansvar att skydda patienten. Den legitimerade operationssjuksköterskan ska enligt kärnkompetensen teamarbete ansvara och samverka för patienten med andra kompetensgrupper. När teamet brister i samarbete och i kommunikation påverkas patientsäkerheten negativt.SYFTE: Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av kommunikation med teammedlemmar i operationssalen.METOD: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design genomfördes. Artiklar söktes i PubMed, Cinahl och Idunn. 22 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Evans (2002) beskrivande syntes.RESULTAT: Två teman framkom i resultatet. Aspekter som främjar kommunikation med subteman: ömsesidig respekt, kunskapsöverföring i teamet, teamkännedom och samarbete. Aspekter som hindrar kommunikation med subteman: hierarki och olämpligt beteende, tidsbrist och stress och distraktioner i operationsmiljö. SLUTSATS: Operationssjuksköterskor kan komma att behöva få ökad förståelse av främjande och hindrande aspekter kring kommunikation. Då ömsesidig respekt och teamkännedom för varandra kan öka möjligheten till effektivt samarbete och god kommunikation. Operationssjuksköterskor kan vid förståelse för de hindrande aspekterna sträva efter att skapa bättre förutsättningar för en välfungerande kommunikation i teamet på individ och organisationsnivå. / BACKGROUND: Each year, between 93,000 and 110,000 patients suffer from health care injuries. These medical injuries contribute to patient suffering. The patient is exposed to a vulnerable situation in the operating room. As part of good nursing, an operating room  (OR) nurse has the responsibility to protect the patient. According to the core competency of teamwork, the licensed surgical nurse must be responsible for the patient and collaborate with other skill groups. When the team lacks cooperation and communication, patient safety is negatively affected. PURPOSE: To describe operating room nurses experience of communication with team members in the operating room .METHOD: A systematic litterature study with a qualitative design was carried out. Articles were searched in the databases PubMed, Cinahl and Idunn. 22 articles were analyzed according to Evans (2002) describing synthesis. RESULTS: Two themes emerged in the results. Aspects that promote communication with subthemes: mutual respect, knowledge transfer in the team, team knowledge and cooperation. Aspects that obstacles communication with subthemes: hierarchy and inappropriate behavior, lack of time and stress and distractions in the operating room.CONCLUSION: Operating room nurses may need to gain an increased understanding of promoting and hindering aspects of communication. Since mutual respect and team knowledge of each other within can increase the possibilty of effective cooperation and good communication. When operating room nurses understand the hindering aspects, they can strive to create better conditions for well-functioning communication in the team at individual and organizational level.

Bakgrund Säker vård ingår i de sex kärnkompetenserna, detta innebär att undvika vårdrelaterade skador vid kirurgiska ingrepp och i förlängningen minska patientens lidande. Säkerhetsarbete är grundläggande i arbetsuppgifterna hos en operationssjuksköterska. Den vanligaste orsaken till vårdskador är brist i kommunikationen mellan olika professioner. Syfte Att beskriva hur operationsteamet upplever att faktorer påverkar kommunikationen i teamet på operationssalen. Metod Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats. 20 kvalitativa artiklar inkluderades. Litteraturanalysen har genomförts i fyra huvudsteg och presenteras som beskrivande syntes. Huvudresultat I denna studie presenteras de faktorer som operationsteamet upplever främja kommunikationen samt hämmar kommunikationen på operationssalen. En vänlig atmosfär var en faktor som upplevdes främja kommunikationen. Det resulterade i att teammedlemmarna vågade ställa frågor och uttrycka sina åsikter. De faktorer som upplevdes som hämmande för kommunikation var bland annat att det spelades musik eller att det var hög ljudnivå på operationssalen. Slutsats De faktorer som operationsteamet upplevde som främjande för kommunikationen upplevdes bidra till en öppen kommunikation och respekt för varandra. De faktorer som operationsteamet upplevde som hämmande bidrog till att deltagarna upplevde att det blev svårt att kommunicera med varandra och att kommunikationen uteblev eller blev störd. / Background Safe care is included in the six core competencies, this means avoiding care-related injuries during surgical procedures and, by extension, reducing the patient's suffering. Safety work is fundamental in the duties of an operating theatre nurse. The most common cause of medical injuries is a lack of communication between different professions. Aim To describe how the operating team experiences that factors affect communication in the team in the operating room. Method Qualitative literature study with a systematic approach. 20 qualitative articles were included. The literature analysis has been carried out in four main steps and is presented as a descriptive synthesis. Main results In this study, the factors that the operating team experiences to promote communication as well as inhibit communication in the operating theater are presented. A friendly atmosphere was a factor that was experiences to promote communication. This resulted in the team members daring to ask questions and express their opinions. The factors that were experiences as inhibiting communication were, among other things, that music was played or that there was a high noise level in the operating theatre. Conclusion The factors that the surgery team experienced as promoting communication were perceived to contribute to open communication and respect for each other. The factors that the operating team experienced as inhibiting contributed to the participants' perception that it became difficult to communicate with each other and that communication was absent or disrupted.