Den offentliga sektorn utgör en stor del av Sveriges ekonomi. Sektorn präglas av ständigt hårdare krav från både politiker och allmänheten. Mellanchefer inom den offentliga sektorn har huvudrollen i att arbeta med dessa krav. Studier kring mellanchefers roll i offentliga verksamheter är begränsade. Denna studien handlar om hur mellanchefer beskriver deras ledarskap och om de har någon betydelse för den offentliga förvaltning. Grundad i en hermeneutisk metod syftar studien till att tolka, förstå och förmedla mellanchefers upplevelser. Studien har en induktiv ansats för att skapa och öka förståelse kring ledarskapsbeteenden samt dess betydelse inom den offentliga sektorn genom att utgå ifrån empirisk data och kvalitativa samtal. Undersökningen visar att mellanchefer förespråkar en viss situationsanpassning, men även att de ser sig själva som förebilder gentemot deras medarbetare. Via integrering och etablerat förtroende från medarbetare kan mellanchefer påverka styrning i den offentliga verksamheten. / The public sector makes up a large part of Sweden's economy. The sector is characterized by ever tougher demands from both politicians and the public. Middle managers in the public sector have the main role in working with these requirements. Studies on the role of middle managers in public enterprises are limited. This study is about how middle managers describe their leadership and whether they have any significance for the public administration. Based on a hermeneutic method, the study aims to interpret, understand and convey the experiences of middle managers. The study has an inductive approach to create and increase understanding of leadership behaviors and its importance in the public sector by starting from empirical data and qualitative dialogs. The survey shows that middle managers advocate a certain adaptation to the situation, but also that they see themselves as role models for their employees. Through integration and established trust from employees, middle managers can influence governance in the public sector.

Syftet med denna studie är att undersöka om mänskliga rättigheter, närmare bestämt jämställdhet, inkludering och icke-diskriminering, implementeras av svenska myndigheter på lokal nivå. Uppsatsen är en fallstudie som undersöker hur Jönköpings Kommun arbetar med frågor om mänskliga rättigheter för att ge en bild av arbetet och samarbetet mellan regering och myndighet. Studien genomfördes med hjälp av semi strukturerade intervjuer med fyra representanter från statliga och kommunala myndigheter i Jönköping där vi träffat individer som arbetar med dessa delar. Resultatet visar att det grundläggande arbete myndigheterna bedriver inom området mänskliga rättigheter och den genomgripande effekten av detta arbete, vilket framgår av alla myndigheter i vår studie. I slutsatsen dras det att det finns rättighetsbaserat arbete hos de myndigheter, vilket antyder en motiverande aktivitet gentemot offentliga verksamheters arbetsplatser och mänskliga rättigheter. Arbetet har påvisat en struktur och strategi som påbörjar internationellt och rör sig mot det nationella och slutligen kommunala. / The purpose of this study is to investigate whether human rights, more specifically equality, inclusion, and non-discrimination, are implemented by Swedish authorities at the local level. The essay is a case study that examines how Jönköping municipality works with issues of human rights in the local government authorities in Sweden in practice to give a picture of the work and cooperation between the government and the authority. We have used qualitative methods and had interviews with four representatives from state and municipal authorities in Jönköping where we have met individuals who work with these parts. In our results, we have drawn attention to the basic work the authorities carry out in the area of human rights and the pervasive effect of this work, which is evident in all the authorities in our study. We have been able to conclude that there is rights-based work in the authorities we have worked with, which is in line with the principles, laws, and regulations that the Swedish state has worked on together with the authorities.

Studien undersöker hur kommunala tjänstemän, som arbetar med tillsyn av fristående förskolor, genomför tillsynen och om lojalitetskonflikter uppstår i deras arbete relaterat till demokrati-, rättssäkerhets-, effektivitets- och professionsvärden. Syftet med studien är att, genom intervjuer med totalt 17 tjänstemän, öka den empiriska kunskapen om två relativt outforskade delar av den kommunalaförvaltningen: tjänstemäns uppfattningar om lojalitetskonflikter och kommuners tillsyn av fristående förskolor. Resultaten visar att sättet tillsynen genomförs i stort följer samma process i alla intervjuade kommuner och att tillsynsstilen kännetecknas av föranmälda besök, med fokus på rådgivning och dialog snarare än formella sanktioner. Dock finns skillnader i kommunernas bedömningar, vilket väcker frågor om huruvida förskolorna behandlas lika i tillsynen. Vidare betonar de intervjuade tjänstemännen värdet lydnad inför lag och menar att de generellt inte upplever lojalitetskonflikter. Däremot ser många av dem principiella problem och potentiella konfliktområden kopplat till sitt arbete. De lojalitetskonflikter som främst har identifierats rör värdena lydnad inför lag och lojalitet till överordnad respektive hänsyn till samhällsmedlemmar. Avsaknaden av lojalitetskonflikter kan förklaras av den tillsynsstil som används, som fokuserar på dialog, och det faktum att förskolorna generellt anses ha hög kvalitet enligt de intervjuade tjänstemännen. Båda dessa faktorer kan göra det mindre sannolikt att lojalitetskonflikter uppstår, men andra faktorer diskuteras också i uppsatsen. / This thesis investigates how municipal civil servants, working with inspection of private preschools, conduct their work and whether loyalty conflicts arise relating to values of democracy, rule of law, efficiency, and professionalism. Through interviews with 17 civil servants, the aim of the study is to increase the empirical knowledge about two relatively unchartered parts of municipal administration: civil servants’ perception of loyalty conflicts and municipalities’ inspection of private preschools. The study finds that how the inspection is conducted largely follows the same process in all the interviewed municipalities and that the inspection style is characterized by scheduled visits, focusing on counseling and dialogue rather than formal sanctions. However, there are differences between the municipalities regarding their assessments, which raises questions about whether different preschools are treated equally. Furthermore, the interviewees emphasize the value obedience to the law and say that they do not generally experience conflicts of loyalty. However, many find that there are fundamental or theoretical issues and possible conflicts relating to their work. The loyalty conflicts that are found in the study are mainly identified as conflicts between the values obedience to the law, loyalty to superiors and consideration of community members. The lack of experienced conflict may be explained by the style of inspection being used, which focuses on dialogue and finding consensus, and the fact that the preschools generally are of high quality according to the interviewed civil servants. Both factors make it less likely that conflicts regarding the aforementioned values arise, but other factors are also discussed.

Människans krav på att själv få bestämma över sina intressen och angelägenheter har gamla anor. Kampen mellan centralmakt och lokalmakt går att finna redan under medeltiden. För att den tveeggade relationen mellan politik och offentlig förvaltning ska fungera väl så är det av essentiell betydelse att dessa demokratiska organ i stor utsträckning verkar i symbios. Detta ställer inte bara kompetenskrav på de tjänstemän som utgör den offentliga förvaltningen. Det är likaså av essentiell betydelse att samarbetet mellan styrande organ och verkställande organ kan kommunicera väl, samt fattar rättssäkra och demokratiska beslut innan de förankras i befolkningen. Oavsett innebär den dikotomiska uppdelningen mellan politik och förvaltning ett stort ansvar för de som ska förvalta politikens förtroende, och ett stort ansvar gällande medborgarnas förtroende och offentlig legitimitet. I denna studie granskas hur tjänstemän på kommunal nivå uppfattar statlig styrning och kommunal styrning. Idéen är sprungen ur tidigare forskning som påvisar att kommunala tjänstemän tycker att de besitter bäst förmåga att tolka och implementera politiska beslut i jämförelse med kommunen. De tycker också i större utsträckning att staten besitter högre grad av legitimitet att styra i jämförelse med den egna kommunen med hänvisning till professionalism och kompetens. Vad den tidigare forskningen dock inte fokuserar på är vilka värden som ligger till grund för tjänstemännens uppfattningar, varpå denna studie syftar till att expandera förståelsen och kunskapen inom detta vetenskapliga fält. Studien använder sig av kvalitativ metod genom intervjuer för att kartlägga vilken form av styrning som de tillfrågade tjänstemännen föredrar samt vilka värden som ligger till grund för deras lojalitet. Studiens resultat visar att ju närmare den lokalpolitiska maktens kärna som de tillfrågade tjänstemännen befinner sig, desto större är benägenheten att föredra kommunal styrning. De tillfrågade tjänstemännen som verkade längre ifrån den lokalpolitiska maktens kärna, det vill säga de tjänstemän som verkade närmare medborgarna, var mer benägna att föredra statlig styrning. Författarna till denna uppsats har från start haft som mål att bidra med kunskap inom ett vetenskapligt område som till stor del är outforskat. Vi hoppas att denna studie har nyanserat perspektiv på politisk styrning och hur förvaltningshierarkin kan påverka de offentliga tjänstemännens uppfattningar beroende på deras position, befogenheter och handlingsutrymme inom ramen för deras profession.

During the last decades, there has been a shift towards two opposite political tendencies. On the one side, a focus on economical values has increased, and on the other side there is more focus on democratic values like gender equality. A common solution on a municipal level is to appoint intersectoral strategist to work cross sectorial to mainstream a gender perspective into every sector. The strategist’s unique positions are yet rarely explored. The focus of this essay is to explore the strategist’s professional position on an organisational- and sociology angle. The essay takes a phenomenological stand, and some interviews with local level strategists explore the position. The questions in focus in response to which public sector tendencies the profession emerged, what kind of discretion are characteristic for the strategists? According to the result, strategists can be seen as a pre-profession – that is a profession on the coming. The profession as such has emerged in accordance to the opposite political trends that emerged in governing (or governance) the public administration, where horizontal perspectives are supposedly mainstreamed into organisations with mainly vertical governing. The strategist’s responsibilities and discretion differs, even though a certain degree of discretion is necessary for the profession as such. In this discretion, different ways to undo gender are explored by the strategists. That is mainly done in the horizontal processes.

The purpose of the thesis is to understand and analyze the present situation of gender equality in politics in the Philippines, investigate women's opportunities to be politically active and to exercise political influence. Finally find out if there is a difference in horizontal and vertical positions between women's and men's representation in politics and investigate further possibilities and problems that might be associated with women's political representation in the Philippines. The empirical material for this thesis has been gathered through qualitative interviews with male and female politicians from Manila, the capital of the Philippines. The theoretical framework is divided into different parts which are used to analyse various points from the empirical material. In this chapter, we included theories about differences between gender experiences and why women should be politically active. As well as the meaning of an overrepresentation of a certain group in politics and the possible reasons to women’s underrepresentation in politics as well as the arguments about women's presence in politics, and also the horizontal and vertical segregations. To analyse the empirics from a theoretical point of view, we have divided the results into three sub-categories which are the respondents' attitude to the present situation of gender equality in politics, women's opportunities to be politically active and to make political influence and the horizontal or vertical divisions between women and men's positions in politics.  The results from this thesis shows that women are as competent as men in the political field, and they have a lot of experiences to contribute with in politics that benefit all the citizens, but it is easier for women to come in politics if they are a part of a political clan. But these women, who replace their family members, usually pursue those members’ decision, but do not act according to their own will.

Denna studie behandlar delaktighet inom en byråkratisk organisationsform i en västsvensk kommun. Den ämnar ta reda på om demografiska faktorer har en avgörande betydelse för hur personal upplever delaktighet på arbetsplatsen. Med hjälp av en enkätstudie jämförs kön, ålder och anställningslängd mot tre nivåer av delaktighet: att få sin röst hörd, möjlighet till att forma arbetsplatsen och att inkluderas i beslutsprocesser. Chi-två metoden används för att upptäcka eventuella samband. De tre nivåerna av delaktighet har arbetats fram genom teorin om human relations, som här ställs i kontrast till byråkratin inom organisationsteorins strukturella perspektiv. Byråkratin lämnar föga utrymme för delaktighet, medan de huvudsakliga beståndsdelarna i human relations i stort handlar om just delaktighet. Tidigare forskning visar fördelar med delaktighet i organisationer generellt sett, men det föreligger svårigheter att applicera en sådan organisationsform i en regelstyrd kommunal verksamhet. Studien har dock ett grundläggande antagande om att personalen inom den offentliga sektorn ändå upplever ett visst mått av delaktighet. Frågan är om denna upplevda delaktighet styrs av demografiska faktorer. Svaret på denna fråga kom efter 21 hypotesprövningar, och resultatet var tydligt. Det visade att kvinnor och män, människor i studiens båda åldersgrupper och personal med olika anställningslängd upplever delaktighet på ett relativt snarlikt sätt. Det finns ingen avgörande skillnad som kan styrka att män upplever delaktighet annorlunda än kvinnor, eller någon skillnad rörande ålder eller anställningslängd. Det tycks snarare vara en fråga om att forska vidare med utgångsblick i arbetsmiljön och arbetsplatsens kultur – för att se om de faktorerna påverkar hur personalen upplever delaktighet.

Arkiv från myndigheter som upphört ska överlämnas till den myndighet som övertagit verksamheten. Delar av arkivet införlivas ibland i den nya myndighetens arkiv då handlingarna fortsatt behövs i verksamheten, medan huvuddelen av arkivet avslutas och överlämnas för förvaring utan att införlivas. Uppsatsens syfte är att undersöka hur överlämnande och införlivande av arkiv i samband med att myndigheter upphör kan förstås i förhållande till proveniensprincipen. En enkätundersökning har genomförts med myndigheter som mottagit handlingar från en annan myndighet som upphört. Uppsatsen visar att det finns en brist i myndigheternas kunskap om regelverket kring överlämnande och införlivande av handlingar. Detta leder till att sambandet mellan handlingarna och den ursprungliga arkivbildaren inte upprätthålls eftersom tillräckliga åtgärder inte görs. Resultatet visar att det finns en bristande dokumentation kring överlämnade och införlivade handlingar vilket leder till att det blir svårt att förstå ordningen i arkiven. Myndigheternas bristande medvetenhet gör att de inte kan lämna uppgifter om arkiv och handlingar som de förvarar och ansvarar för. Uppsatsen visar också att handlingarnas format påverkar hur de hanteras vid överlämnande och införlivande. Databaser och system införlivas i högre grad än handlingar av annat format utan att tillräckliga åtgärder görs för att upprätthålla proveniensen. Vidare visar uppsatsen på hur den förändrade myndighetsstrukturen, där myndigheter ofta läggs ner men verksamheten fortsätter hos en ny myndighet ger upphov till nya frågor kring tolkningen av proveniensprincipen. Den traditionella tolkningen att en myndighet utgör en arkivbildare är inte alltid tillämpningsbar då gränsen för när en myndighet upphör ofta är oklar.

This essay concerns teacher professionalism and how its prerequisites have been affected by the politcs of the employer organization Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR). In Sweden, the government has during the last thirty years carried out extensive school reforms, fueled by the paradigm of New Public Management. On the whole, these reforms have contributed to the so called 'de-professionalization' of Swedish school teachers. However, the impact of labour politics has to great lenghts been neglected in political research on teacher professionalism, and that is the gap which this thesis aims to fill. By using a wide range of material, such as collective bargaining agreements, policy documents, debate articles and semistructured interviews, a reconstruction of the SALARs' labour politics has been made. Furthermore, an ideal-typical analytical framework of the two contrasting and competing governance models new managerialism and professionalism was applied on the reconstruction. The results are in short that the organization in many ways has contributed to the de-professionalization process which Swedish school teachers have undergone. By allocating power and authority to headmasters and municipalities, the discretion and legitimacy of theteacher profession itself has been circumscribed. Via these policies, a clearer hierarchy between the profession and its headmasters has come into place. Furthermore, the results indicate that the SALAR promotes organizational norms and values, rather than professional dito. In the light of the now being 'recruitment crisis' and the low attraction of the teaching profession, the results are particurlarly relevant.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det bör finnas skillnader i skolornas arbete med att motverka mobbning och nätmobbning. Den empiriska data samlades in genom intervjuer med de fyra olika kommunala högstadieskolors personal och genom en enkätstudie med skolornas elever. Personalen som intervjuades var antingen en rektor eller en biträdande rektor tillsammans med en kurator eller en elevassistent. Eleverna som deltog i undersökningen var från årskurs sju eller åtta från varje skola. Enligt svensk lag måste skolor arbeta mot mobbning i alla dess former. Mobbning kan resultera till negativa effekter och bör därför motverkas. Teorin definierar mobbning med tre kriterier: upprepande, avsiktlighet och obalans i maktförhållande. De här kriterierna uttrycks annorlunda för nätmobbning. Förutom teorier om mobbning och nätmobbning innehåller uppsatsen teorier om mobbningsorsaker och förebyggande åtgärder. Enligt respondenterna är det ingen skillnad mellan mobbning och nätmobbning. Genom det här tycker de att det inte bör vara någon skillnad i det motverkande arbetet. Resultatet från enkätstudien visade att fler elever tycker att deras skola hade ett mer framgångsrikt förebyggande arbete mot mobbning än mot nätmobbning. Slutsatsen som vi drar i diskussionen är att skolorna gör skillnad i processen när mobbning eller nätmobbning har uppstått, i form av bevissamlande. Vi skulle däremot vilja se att det främjande arbetet i framtiden bör involvera information om konsekvenserna av nätmobbning, till exempel påföljderna för den som mobbar och utsattheten för den mobbade. / The purpose of this essay is to research if there should be any difference between how schools prevent bullying and cyberbullying. The empirical data was gathered through interviews with four different public secondary school staff and through surveys with each schools’ pupils. The staff that were interviewed were either a principal or a vice principal together with either a school counsellor or a teaching assistant. The students that participated in the survey were from seventh or eighth grade of each school. According to Swedish law, schools have to work against bullying in all their forms. Bullying can eventuate to negative effects and should therefore be prevented. Theories define bullying with three criteria: repeating, intentionality and an imbalance of power. These criteria are different when it comes to cyberbullying. Besides the theories about bullying and cyberbullying, this essay also includes theories about bullying causes and preventions of it. According to the respondents, there is no difference between bullying and cyberbullying. Due to this, they mean that there should not be any difference in the schools’ preventive work either. The results from the survey showed that more students think their school has a more successful preventive work against bullying than cyberbullying. The conclusion that we draw in the discussion is that the schools make a difference in the process when bullying or cyberbullying has occurred, in sense of evidence gathering. We would, however, like to see that the supportive work in the future will involve information about the consequences of cyberbullying, for example the penalties for the bully and how the victim is affected.