Denna uppsats behandlar hur artificiell intelligens kan användas som ett effektiviseringsredskap inom offentlig förvaltning samt hur man går tillväga att implementera ny teknik i organisationen, vilka hinder man kan stöta på och hur man arbetar med implementeringsprocessen. För att kunna hänga med i resultatet av forskningen börjar vi därför med att förklara hur AI fick sin början, vad den var menad för och hur den har utvecklats. Att sedan implementera denna teknik i olika förvaltningar som i sig kontinuerligt utvecklas organisatorisk hela tiden för att återspegla samhället är det intressanta att undersöka, för nu handlar det inte bara om ny teknologi längre utan man måste anpassa sig till organisations- och implementeringsteori. Så vi fortsätter med att förklara vad en offentlig sektor är med huvudfokuset på; offentlig förvaltning, policy, projekt, implementeringsteori och lagarbete. Tanken med dessa olika kapitel är att de skall ge en förståelse som skall leda till syftet som var att undersöka hur Försäkringskassan, en statlig svensk myndighet har jobbat med att implementera AI i sin organisation och hur den nya tekniken nu kan användas som ett effektiviseringsredskap. / This paper addresses how artificial intelligence can be used as an efficiency tool in the public administrations and how to implement new technology in the organization, which obstacles can be encountered and how to work with the implementation process. In order to be able to understand the results of our research we begin by explaining how AI got its beginning, what it was meant for and how it has evolved. To then implement this technology in various public administrations that continuously develop organizationally all the time to reflect society is interesting to examine, because now it is not just about new technology anymore but one has to adapt to organizational and implementation theory. So we continue to explain what a public sector is and how it works with the main focus on; Public administration, policy, projects, implementation theory and teamwork. The purpose of these various chapters is to give an understanding that will lead to the purpose of our research on how the Swedish Insurance Agency Försäkringskassan, a governmental Swedish authority has worked to implement AI in its organization and how the new technology can now be used as an efficiency tool.

Syftet med denna studie är att förstå hur handläggarna på Försäkringskassan upplever sin arbetssituation. Undersöka varför hot riktade mot handläggarna på Försäkringskassan förekommer. Förstå vilka konsekvenser hot riktade mot handläggare på Försäkringskassan har på myndighetens verksamhet. Samt ta reda på hur Försäkringskassan hanterar hoten som uppkommer. Vi kommer undersöka Försäkringskassan i två olika städer för att se om hanteringen av hoten skiljer sig åt. Studiens teoretiska utgångspunkter är den byråkratiska organisationsformen, teori om närbyråkraten och Lipskys teori om gräsrotsbyråkratier samt Robert D. Putnams teori om medborgaranda. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultat och analys belyser handläggarnas arbetssituation, förekomsten av hot, konsekvenser för verksamheten och hanteringen av hot. Slutsatsen för studien är att handläggarna på Försäkringskassan befinner sig i en klämd sits, får ta emot hot från medborgare på grund av sin tjänstemannaroll, Försäkringskassan påverkas negativt av hoten samt att sammanhållning på kontoret är ett sätt att hantera hoten.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka kontextuella faktorer som kan påverka utövandet av olika tjänstemannaroller på kommunal nivå samt vilka tjänstemän som väljer att anta vilka roller. Då det är förvaltningstjänstemännens perspektiv denna studie intresserat sig för har det empiriska materialet insamlats genom ett flertal enskilda intervjuer. Alla respondenter arbetar i samma kommun men är anställda på olika förvaltningar. Studien resulterar i kontextuella faktorer som ger en djupare förståelsegrund för utförandet av tjänstemannarollen genom att analysera och tolka den empiri som samlats in. Analysen utfördes med hjälp av en vald teoretisk referensram. I studiens slutdiskussion diskuteras att olika tjänstemannaroller inom kommunala förvaltningar kan förstås med hjälp av de kontextuella faktorer som påverkar vilken roll tjänstemännen antar i sitt tjänsteutövande. De kontextuella faktorer som påverkar dessa tjänstemän är situationsbaserade men beror till stor del på relationen till politiken och om tjänstemännen är "lokala" tjänstemän eller inte.

Uppsatsen undersöker hur analys- och utvärderingsmyndigheter positioneras, det vill säga organiseras i relation till regeringen och andra aktörer, och identifierar och diskuterar faktorer som kan bidra till att förklara dessa myndigheters positionering. Det teoretiska ramverket om positionering hämtas från litteratur om metagovernance och styrning genom organisering. Utgångspunkten är att analys- och utvärderingsmyndigheter existerar i en kontext med grundläggande normer om oberoende. Olika typer av oberoende kan påverka verksamhetens trovärdighet. Samtidigt är positionering är ett centralt styrmedel för regeringen och bygger på strategisk placering av myndigheter gentemot Regeringskansliet och andra intressenter. Att myndigheter interagerar med olika aktörer är inte detsamma som att de är beroende av dem. Men det betyder att dessa aktörer har någon typ av inverkan på verksamheten. Spänningen mellan ett centralt styrmedel och normer om oberoende ger att analys- och utvärderingsmyndigheter utgör en intressant kontext för att studera positionering. Styrningen innehåller inte bara avvägningar mellan kontroll och ansvarsutkrävande utan även mellan uppfattningar om trovärdighet och möjligheten att använda myndigheterna för att uppnå politiska mål.

Huruvida medborgardialog ämnar att stärka demokratin eller legitimera stadsutvecklingen är i många fall tvetydigt, men oavsett motiv har det en stark inverkan på dialogens utformning och effekt. Studien har därmed som avsikt att beskriva med vilket syfte som medborgardialog används som styrningsverktyg vid förtätning. Genom att undersöka drivkrafter för medborgardialog vid förtätning, samt vilka värden dialogen tillskrivs av tjänstemän, beskrivs hur dialogen fungerar som styrmedel. Resultatet visar att drivkrafterna bakom användandet av medborgardialog kom från politikens vilja att öka deltagande i stadsutvecklingen, vilket har prioriterats på teoretisk nivå, men i praktiken saknar samordning och rutiner. Följaktligen har lokala omständigheter, interna strukturer och enskilda aktörer format det praktiska arbetet.  Informanterna diskuterade två huvudsakliga motiv för dialog: inkludering av medborgare och kunskapsproduktion. Varför kunskap respektive involvering ansågs värdefullt fanns det däremot flera tolkningar av. Sammantaget utrönades två underliggande motiv för användandet av medborgardialog: effektivisering av stadsutvecklingen och ett sätt att fördjupa demokratin.

This thesis is a case study of changes within public administration. The purpose is to describe and discuss changes inspired by New Public Management within public administration. These changes will also be studied a bit further in order to find out whether they have been effected by any form of path dependency. In order to fulfil the purpose of the thesis I intend to formulate my main question as follows: • Does path dependency effect the possibility for changes within public administration? To be able to answer my main question and fulfil the purpose of the thesis I have chosen to study the county planning commission in Trollhättan. Here I have selected a few changes concerning the possibility to handle various permissions in an efficient way. To examine whether these changes have been effected by any path dependency, a number of interviews were undertaken with representatives from the administration of my case. After analysing these interviews the answer to my main question is, yes. The change process has all together been effected by path dependency, which has delayed the implementation and in some sense also worsened the possibility of in an effective way handling various permissions in the county commission.

Abstract Den kommunala förvaltningen har de senaste decennierna varit föremål för omfattande reformer. Kommunallagen som är en ramlag, reglerar kommunernas organisation och ansvarsområden. Det innebär att kommuner tillåts i stor utsträckning fritt avgöra hur verksamheter och åtaganden ska organiseras. Kommunala aktiebolag, även kallade för hybridorganisationer är idag ett vanligt inslag i den kommunala organisationen. Forskning visar att införandet av New Public Management i offentligt förvaltning b.la. bidragit till en ökning av antalet kommunala aktiebolag. Organisationsformen innebär att betydelsefulla verksamheter positionerats mellan det offentliga och privata, vilket medför implikationer för granskning och ansvarsutkrävande. Vidare har forskningen även påvisat att NPM bidragit till att göra ekonomivärdena centrala i verksamheterna. Studien tar sin utgångspunkt från teorin om vårt offentliga etos, en uppsättning demokrati- och ekonomivärden som bör prägla varje offentlig anställd. Utvecklingen visar dock att ekonomivärdena i form av kostnadseffektivitet och produktivitet fått en mer framträdande roll i den offentliga förvaltningen, på bekostnad av demokrativärdena. Genom en enkätundersökning kommer tjänstepersoner i respektive bolag få möjlighet att besvara ett antal påståenden formulerade utifrån vårt offentliga etos. Parallellt med enkätundersökningen kommer ägardirektiv och bolagsordning för respektive bolag att vara föremål för en kvalitativ innehållsanalys. Bolagen som inkluderas i uppsatsen är verksamma i varsin kommun, den ena kommunen har oavbrutet varit borgerligt styrd sedan 1976 medan den andra kommunen varit socialistiskt styrd sedan 1976. Mot bakgrund av tidigare forskning innehåller uppsatsen en övergripande hypotes att; politiskt majoritet inte påverkar utfallet i resultatet. Resultatet av enkätundersökningen uppvisar en bredare enighet kring ekonomivärdena till skillnad mot demokrativärdena. Resultatet av innehållsanalysen är desto tydligare, den visar att demokrativärdena i båda bolagen är framträdande.

Polismyndigheten har i årtionden präglats av en machokultur och även om synen på kön och könsidentitet förändrats med tiden påvisar studien att den gamla kulturen lever kvar. Myndigheten har en tydlig hierarkisk styrning med strikta regler och förhållningssätt, men som i alla organisationer förekommer informella osynliga maktrelationer även här. Syftet med denna studie är att undersöka om skillnader finns i upplevelse av osynliga maktrelationer till följd av könsidentitet alternativt ålder samt undersöka samband. Studiens teoretiska utgångspunkter är den institutionella makten, det kulturella perspektivet samt fyra härskartekniker som utgör grunden, för att undersöka skillnader i upplevelse av osynliga maktrelationer. Till hjälp har tre forskningsfrågor med tillhörande noll- samt alternativa hypoteser formulerats. Studien utgår från en kvantitativ metod där en enkät förmedlades till medarbetare inom Polismyndigheten, vidare genomfördes en kompletterande intervju för att erhålla djupare förståelse för det kvantitativa resultatets utfall. Resultatet visar en markant skillnad mellan kvinnor och mäns upplevelser, dock inte mellan olika åldersgrupper. Vidare visar resultatet ett signifikant samband mellan kvinnor och osynliga maktrelationer, men eftersom urvalet är litet i förhållande till myndigheten går resultatet inte generalisera till populationen och vidare forskning bör ske för att kunna dra generella slutsatser. / For decades the Police Authority has been characterized by a macho culture, and although the perception on sex and gender identity has changed over time, the study shows that the old culture still lives on. The authority has an obvious hierarchical governance with strict rules and approaches, but as in all organizations, informal invisible power relationships exist here as well. The purpose of this study is to examine whether differences exist in the perception of invisible power relationships as a result of gender identity or age, and to investigate -relationships. The theoretical starting points of this study are institutional power, the cultural perspective and four suppression techniques are the basis for exploring differences in the perception of invisible power relationships. To help, three research questions and associated hypotheses have been formulated. The study is based on a quantitative method in which a questionnaire was communicated to employees within the Police Authority, and a supplementary interview was conducted to gain a deeper understanding of the outcome of the quantitative result. The results continue to show a significant connection between women and invisible power relationships, but since the selection is small in relation to the authority, the result does not generalize to the population and further research should be done in order to be able to draw general conclusions.

Coronapandemin tog världen med storm och med den blev vaccination mot viruset ett faktum. I Göteborg påvisades skillnader i statistik på vilka som vaccinerade sig, där en utmärkande grupp som hade lägre vaccinationsgrad än övriga var boende i särskilt utsatta områden som präglas av en socioekonomisk utsatthet. Det är även konstaterat att socioekonomiskt utsatta grupper lider större risk att bli smittade och även dö av covid-19 än övriga samhällsgrupper. Därför gjordes denna kvalitativa studie med fokus på att se vad Västra Götalandsregionen tillsammans med Göteborgs stad har implementerat för åtgärder för att öka vaccineringsgraden i dessa områden. Syftet med denna kvalitativa studie blev därmed att identifiera vilka insatser som har gjorts, men även att ta reda på varför insatserna ansågs vara nödvändiga. Vidare är syftet även att ta reda på tjänstepersonernas reflektioner kring arbetet. Det teoretiska perspektivet har varit att se hur region och kommun har arbetat för att stärka tilliten utifrån teorin om socialt kapital och effektiva institutioner. För att ta reda på detta har fyra intervjuer skett med företrädare för regionen och kommunen för att få olika synfallsvinklar. Resultatet visade att insatser som införts för att öka vaccinationsgraden har varit med fokus på information och kommunikation med målgruppen där personer med kultur- och språkkompetenser har varit på plats i dessa områden för att informera och skapa tillit. Både region och kommun har skapat arbetsgrupper som arbetar med dessa frågor för att hjälpas åt i ett samverkansprojekt. Regionen anlitade även mobila vaccinatörer som skulle finnas på plats i dessa områden. Respondenternas reflektioner av arbetet var att de varit nöjda med sina insatser men de har även stött på vissa hinder som till exempel tidsbrist och att de mobila vaccinatörerna upphörde att vaccinera under en viss tid. / The corona pandemic took the world by storm and with it, vaccination against the virus became a fact. In Gothenburg, differences were shown in statistics on who was vaccinated, where a distinct group that had a lower vaccination rate than the others were living in particularly vulnerable areas that are characterized by a socio-economic vulnerability. It has also been established that socio-economically vulnerable groups suffer a greater risk of becoming infected and also dying from covid-19 than other social groups. Therefore, this qualitative study was done with a focus on seeing what the Västra Götaland region is together with the City of Gothenburg has implemented measures to increase the vaccination rate in these areas. The purpose of this qualitative study was thus to identify which efforts have been made, but also to find out why the efforts were considered necessary. Furthermore, the purpose is also to find out the employees' reflections on the work. The theoretical perspective has been to see how the region and municipality have worked to strengthen trust from outside the theory of social capital and effective institutions. To find out, four interviews were conducted with representatives of the region and the municipality to get different points of view. The results showed that efforts introduced to increase the vaccination rate have focused on information and communication with the target group, where people with cultural and language skills have been in place in these areas to inform and create trust. Both the region and the municipality have created working groups that work with these issues to help in a collaborative project. The region also hired mobile vaccinators who would be on site in these areas. The respondents' reflections on the work were that they were satisfied with their efforts, but they have also encountered certain obstacles such as lack of time and that the mobile vaccinators stopped vaccinating for a certain period of time.

Den offentliga sektorn utgör en stor del av Sveriges ekonomi. Sektorn präglas av ständigt hårdare krav från både politiker och allmänheten. Mellanchefer inom den offentliga sektorn har huvudrollen i att arbeta med dessa krav. Studier kring mellanchefers roll i offentliga verksamheter är begränsade. Denna studien handlar om hur mellanchefer beskriver deras ledarskap och om de har någon betydelse för den offentliga förvaltning. Grundad i en hermeneutisk metod syftar studien till att tolka, förstå och förmedla mellanchefers upplevelser. Studien har en induktiv ansats för att skapa och öka förståelse kring ledarskapsbeteenden samt dess betydelse inom den offentliga sektorn genom att utgå ifrån empirisk data och kvalitativa samtal. Undersökningen visar att mellanchefer förespråkar en viss situationsanpassning, men även att de ser sig själva som förebilder gentemot deras medarbetare. Via integrering och etablerat förtroende från medarbetare kan mellanchefer påverka styrning i den offentliga verksamheten. / The public sector makes up a large part of Sweden's economy. The sector is characterized by ever tougher demands from both politicians and the public. Middle managers in the public sector have the main role in working with these requirements. Studies on the role of middle managers in public enterprises are limited. This study is about how middle managers describe their leadership and whether they have any significance for the public administration. Based on a hermeneutic method, the study aims to interpret, understand and convey the experiences of middle managers. The study has an inductive approach to create and increase understanding of leadership behaviors and its importance in the public sector by starting from empirical data and qualitative dialogs. The survey shows that middle managers advocate a certain adaptation to the situation, but also that they see themselves as role models for their employees. Through integration and established trust from employees, middle managers can influence governance in the public sector.