The Swedish Armed Forces distributed in the early 2016 an official document named, Our Military Profession. The document states that all the categories of personnel in the defense forces should be included in the conception of a profession. This purpose could be hard to combine with some military profession scholars which are having trouble to arrange all categories under the same term. Therefore it is possible to see a contrast between the opinions from both sides. A Profession is defined by a high degree of specialized academic knowledge. This is distributed within the military occupation thru the basic officer's training, which in Sweden consists of both officer's – and non-commissioned officers (NCO) training. The purpose of this study is to examine the content of the training within the education plans and syllabuses, and thru a theoretical profession analysis draw conclusions that can improve the training. This study should answer the question: to what extent does the basic officer training support the officers' occupation as a profession? The study uses the principles for action research as an overall design. An analysis tool that builds on military profession research is developed in order to facilitate the survey. The result of the study indicates that both the officer's and NCO's basic training supports the occupation as a profession to a high degree. The analysis of the officer's training shows that it fulfils most of the criteria for a profession. The analysis of the NCO's training indicates that it foremost fulfils the criteria, expertise.

<p>Uppsatsen syftar till att försöka belysa vissa av de krav som ställs på svenska soldater och officerare som idag tjänstgör i utlandsstyrkan och hur deras utbildning möter de krav de ställs inför. Jag har undersökt vad doktrinen säger om hur försvarsmakten ska lösa sina uppgifter utomlands och vilken inriktning soldatutbildningen ska ha. Jag har sedan försökt arbeta mig nedåt i kedjan genom att undersöka kursbeskrivningar för officersutbildningen vid Markstridsskolan, jag har undersökt utbildningsdirektiv för soldater vid stridande förband för att till sist intervjuat en officer med lång erfarenhet av förbandstjänst. Jag har sedan skapat en kravlista som endast är exempel på de krav som kan ställas på svenskasoldater utomlands idag. Kravlistan skapades genom att studera litteratur som avhandlaroperationer liknande de fredsoperationer svenska försvarsmakten deltar i idag, samt litteratur som avhandlar de psykiska och fysiska reaktioner soldaten utsätts för när denne utsätts för stress iframför allt stridssituationer. Försvarsmakten utbildar idag sina soldater och officerare i väpnad strid vilket möter de flesta av de krav som ställs. Att skapa en säkerhet hos soldaten och officeren i sina befattningar och förbandskapar det många effekter som bidrar till att soldaten och officeren klarar av de situationer dessa kan ställas inför utomlands.</p> / <p><p>This paper attempts to highlight some of the demands placed on the Swedish soldiers and officers serving abroad today and how their training meets the demands they face. I have investigated what the doctrine says about how the armed forces should solve their tasks abroad and how we should train soldiers. I have then tried to work my way down the chain by examining the training guidelines for officers and soldiers and finally interviewed an officer with long experience of training soldiers. I have then created a list of requirements that are only examples of requirements imposed on theSwedish soldiers abroad today. The list of requirements was created by studying literature that deals with operations like the peacekeeping operations the Swedish armed forces are involved intoday, and literature that deals with the psychological and physical reactions when exposed to stress, particularly in combat situations. The armed forces is training its solider and officers in high intensity warfighting wich meets most of the demands. To create a self confidence within the soldier and officer in their function and units, it creates many effects that contribute to the ability to face situations abroad.</p></p>

Uppsatsen syftar till att försöka belysa vissa av de krav som ställs på svenska soldater och officerare som idag tjänstgör i utlandsstyrkan och hur deras utbildning möter de krav de ställs inför. Jag har undersökt vad doktrinen säger om hur försvarsmakten ska lösa sina uppgifter utomlands och vilken inriktning soldatutbildningen ska ha. Jag har sedan försökt arbeta mig nedåt i kedjan genom att undersöka kursbeskrivningar för officersutbildningen vid Markstridsskolan, jag har undersökt utbildningsdirektiv för soldater vid stridande förband för att till sist intervjuat en officer med lång erfarenhet av förbandstjänst. Jag har sedan skapat en kravlista som endast är exempel på de krav som kan ställas på svenskasoldater utomlands idag. Kravlistan skapades genom att studera litteratur som avhandlaroperationer liknande de fredsoperationer svenska försvarsmakten deltar i idag, samt litteratur som avhandlar de psykiska och fysiska reaktioner soldaten utsätts för när denne utsätts för stress iframför allt stridssituationer. Försvarsmakten utbildar idag sina soldater och officerare i väpnad strid vilket möter de flesta av de krav som ställs. Att skapa en säkerhet hos soldaten och officeren i sina befattningar och förbandskapar det många effekter som bidrar till att soldaten och officeren klarar av de situationer dessa kan ställas inför utomlands. / This paper attempts to highlight some of the demands placed on the Swedish soldiers and officers serving abroad today and how their training meets the demands they face. I have investigated what the doctrine says about how the armed forces should solve their tasks abroad and how we should train soldiers. I have then tried to work my way down the chain by examining the training guidelines for officers and soldiers and finally interviewed an officer with long experience of training soldiers. I have then created a list of requirements that are only examples of requirements imposed on theSwedish soldiers abroad today. The list of requirements was created by studying literature that deals with operations like the peacekeeping operations the Swedish armed forces are involved intoday, and literature that deals with the psychological and physical reactions when exposed to stress, particularly in combat situations. The armed forces is training its solider and officers in high intensity warfighting wich meets most of the demands. To create a self confidence within the soldier and officer in their function and units, it creates many effects that contribute to the ability to face situations abroad.

This paper is about the different parts within the officers training that motivate the cadets to continue their employment within the armed forces after graduation, it also brings up the different parts that influences their motivation in a negative way. Six cadets from the 2011 class at the military academy at Karlberg have been interview in order to give their view on the following seven themes; reasons to take employment, collegiate attitude, comfort, study motivation, perceived education quality, the regiment and career. The responses have then been compared to the previous research at a cadet level which have been scarce. The result followed the previous findings about conscript’s motivation to continue their career and officers to end theirs. The conclusion was that a flexibility during the training and surrounding the compensation coupled with making the faculty a desirable employment at the military academy Karlberg and the different schools a big lead in the right direction. / Uppsatsen behandlar de olika delar inom officersutbildningen som motiverar kadetterna till att ta anställning inom organisationen efter examen men också de delar som påverkar deras motivation negativt. Sex kadetter från OP/TA 08-11 har intervjuats för att se hur de ser på sju olika teman; skäl till att ta anställning, den kollegiala inställningen, trivsel, studiemotivationen, upplevda utbildningskvalitén, regementet och karriären. Dessa svar har sedan jämförts med den tidigare forskningen i området som varit sparsam på kadettnivå. Resultatet stämmer i stora delar med vad den tidigare forskningen visat vad gäller värnpliktigas motivation att fortsätta sin karriär och officerares skäl at t avsluta sin. Slutsatsen blev bland annat att en flexibilitet i utbildningen och kring de ersättningar som finns tillsammans med att göra lärarbefattningarna på militärhögskolan Karlberg och de olika vfu-skolorna åtråvärda måste ses som ett stort steg på vägen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva uppdragstaktikens uppkomst och bakgrund samt när börjadeden tillämpas i Sverige som ledningsfilosofi och på vilket sätt bidrar dagens officersutbildningssystemtill att uppdragstaktik kan används i den svenska försvarsmakten. Med ledningsfilosofiavses ett förhållningssätt, mer än bara en metod. Inom ramen för syftet är följande frågeställningarintressanta och värda att försöka besvara:• När uppstod uppdragstaktik och när började den tillämpas i Sverigesom ledningsfilosofi och således också som ledningsmetod?• På vilket sätt bör officersutbildningssystemet vara utformat ochstrukturerat för att säkerställa att de utbildade officerarna kan leda ochbli ledda enligt uppdragstaktikens grundtankar?• Är vårt officersutbildningssystem anpassat och utformat för att få fram officerare somanvänder uppdragstaktik som ledningsfilosofi och ledningsmetod? / It´s hard to find an equivalent meaning for the Swedish expressionUppdragstaktik in the English vocabulary. The German expression isAuftragstaktik and is rather easy to compare and understand from a Swedishpoint of view. The expression that lies near at hand is mission-type-orders ormission-order tactics. This paper is about Uppdragstaktik, or Auftragstaktik,or mission-order tactics and its connection to the Swedish system of trainingofficers. The purpose is to describe the origin and background of missionordertactics and when it started to be used in Sweden as a philosophy tocommand military units, but also in what way the Swedish system of trainingofficers contributes so that the philosophy can be used in the Swedish armedforces.In trying do that I have examined different levels of officers training byinterviewing both instructors and students in order to find out what they thinkabout how to train to fulfil the mission of producing officers who can act in asystem who is using mission-order tactics as its main philosophy forcommanding individuals and units. I have also read doctrines and othermilitary publications to see if I could find out what they are saying about thesame subject. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Försvarsmakten skall, enligt ett ÖB beslut 2001-01-17, låta högskolelag och högskoleförordningligga till grund för den fortsatta utvecklingen av Försvarsmaktens skolsystem. Jag har undersökthur denna akademiseringsprocess, eller högskoleanpassning, uppfattas idag inomFörsvarsmakten. Jag har också undersökt vilken kunskap som idag finns i Försvarsmakten kringvad akademisk utbildning de facto innebär. Denna uppsats är en kvalitativ undersökning, där detövervägande inslaget är en intervjuundersökning i vilken jag har genomfört djupintervjuer medrepresentanter för olika nivåer inom Försvarsmakten. För att bl.a. belysa bakgrund och göra eninternationell jämförelse har jag kompletterat mina primärdata med sekundärdata. I min uppsatshar jag tre frågeställningar; Hur förhåller sig de olika intressenterna till högskoleanpassningenoch hur motiverar de sitt ställningstagande? Har de olika intressenterna samma uppfattning omvad högskoleanpassad utbildning innebär? Hur upplever de olika intressenterna att FM harhanterat frågan om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inom FM före ÖB beslut 2001?Jag har i min uppsats funnit att det finns en övervägande positiv attityd till akademiseringen.Det har framkommit några farhågor angående högskoleanpassningen som är generella för fleraav de undersökta grupperna. Det finns en osäkerhet angående hur ÖB beslutet skallimplementeras i Försvarsmakten. Det finns en utbredd uppfattning om att Försvarsmakten varnärmare en akademisk metod före kalla kriget men att detta har gått förlorat under den statiskakalla kriget eran. / According to a decision taken by the supreme commander of the Swedisharmed forces 17 Jan 2001 all future education of personnel shall be subjectedto the rules and regulations lined out by the National Agency for HigherEducation in Sweden. I have tried to find out the level of knowledge regardingacademic methods of education in the Swedish armed forces today. I have alsotried to form a overall picture of how the decision by the supreme commanderhas been received in the force. My essay is a qualitative examination with themain focus on an inquiry where I have conducted in-depth interviews withpersonnel from different levels of the force. In addition to my primary data Ihave supplemented secondary data mainly to create background andinternational comparison. In my essay I have three main questions; how do theparticipants (in the inquiry) position themselves in regards of the trend towardsacademic education, and how do they state reasons for their position? Have allthe participants the same comprehension regarding what academic educationactually implies? From an historical perspective how do the participantsexperience the forces handling of matters like theory of sciences and researchbefore the supreme commander decision 17 Jan 2001? I have in my essay cometo the conclusion that the general comprehension of academic education is inits favour. However positive the attitude there is some matters of concern thatis shared by many of the respondents. There is an widespread uncertaintyconcerning the implementation of academic education. There is also a generalimpression amongst the respondents that we in Sweden were a lot moreacademic in our perspectives before the cold war. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

År 1961 startas utbildningen vid den nybildade Militärhögskolan. Bildandet av Militärhögskolan föregåsav utredningar som pekar på fördelarna med att kunna samordna de stabsutbildningar som tidigare harbedrivits utan samordning inom ramen för de olika försvarsgrenarna. I samband med detta lyftsstrategiutbildningen fram som ett ämne där stora samordningsvinster finns att hämta. I den utredningsom ligger till grund för bildandet av Militärhögskolan framgår att utredarna ser möjligheterna att genomsamordningen av strategiutbildningen ge officerarna en enhetlig syn på försvarsproblemen. I uppsatsenhar jag undersökt huruvida denna enhetliga syn på försvarsproblemen är styrd och påverkad av depolitiska beslutsfattarnas officiella uppfattning i dessa frågor eller om den enhetliga synen iförsvarsfrågorna baseras på andra uppfattningar. Jag har också haft som ambition att visa hurstrategiutbildningen bedrevs i fråga om vilka frågeställningar som diskuterades underundersökningsperioden. Uppsatsen har avgränsats till att omfatta tidsperioden mellan 1961 och 1972.Det ämne som jag i uppsatsen har fokuserat utredningen till är strategiutbildningen och de källor som ihuvudsak har använts är provhandlingar och rättningsmallar till strategiprov. Undersökningens resultatvisar att strategiutbildningen påverkades i relativt stor omfattning av de förändringar i politiken somskedde inom undersökningsperioden. Strategiundervisningen återspeglade också den förda politikengenom att aktualisera de frågor som politikerna fattat beslut om. Resultatet visar dock en störresamstämmighet mellan politik och utbildning fram till försvarsbeslutet 1968, än i den del som omfattarperioden efter 1968. Efter 1968 påverkades förvisso utbildningen i hög grad av de riktningsförändringari politiken som gjordes. Däremot återspeglades politiken i mindre utsträckning än tidigare i debakgrunder och scenarier som användes i undervisningen. / In 1961 the training started at the newly founded Swedish Military College. Thefoundation of the military college was done after considerations published inseveral official reports. One of the reports stated that the training in strategy had alot to win by being coordinated between the different military arms. One of themotives that the report stated was that a common view of different defence issueswould be easier to attain in a coordinated training.In this essay I have examined if this so called common view is coherent with theofficial policy150 that is stated from the government. I have also examined if thetraining is influenced by the changes of direction in policies occurring. A secondaim with this essay is to give a broad picture of what assumptions and issues thatinfluenced the training at the time. The essays examination is delimited to the timebetween 1961 and 1972, and is based on the training in strategy. The examinationis based on a study of original manuscripts consisting of various tests carried outwithin the framework of the strategytraining 1961-1972.The result of the examination indicates that the training is highly influenced by theofficial policy at the time. The result also shows that the grade of influence ishigher prior 1968, at lest concerning the views of different threats that is used inthe training. At the same time the result shows that the training is influenced bythe policy after 1968 even though training is not based on official policy in thesame extension as earlier. The difference is first and foremost in the way threats isdescribed in the training. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Sverige skall 2003 kunna delta i fredsframtvingande operationer inom ramen för EU:s militära krishanteringsstyrka. Syftetmed uppsatsen är att utröna om arméofficeren ges erforderlig truppföringskompetens för att kunna leda ett svenskt förbandunder en sådan operation. Använd vetenskaplig metod är av induktiv karaktär.Inledningsvis presenteras en handlingsteori, en kompetensmodell och det empiriska referensmateriel (USMC) som utnyttjas.I resultatanalysen konstateras att dagens utbildningssystem och den praktiska tjänstgöringen inte ger arméofficerenerforderlig truppföringskompetens vid jämförelse med de krav som ställs på truppförande chefer ingående i de svenskainternationella insatsbataljonerna.De resultatslutsatser som dras beskriver hur systemet bör se ut i stället för dagens. Dessa slutsatser prövas mot handlingsteorinoch referensmaterialet samt struktureras med utnyttjande av kompetensmodellen. Därefter formuleras och prövas enhypotes som beskriver den kärnkompetensen markstridsofficeren framgent måste ha. För att öka den externa validitetenhar hypotesen sedan prövats mot bl.a. ÖB. Avslutningsvis ges ett förslag till implementering i FM av de slutsatser somdragits omfattande omläggning av utbildningssystemet, införande kravspecifikation i TOEM, införande av krigsbefattningar,KFÖ mm. / From the year of 2003 Swedish troops are supposed to participate in peaceenforcementoperations within the frames of EU:s Military Task Force. The purposeof this essay is to ascertain whether the Swedish army officers are given thecompetence needed to lead their units in this kind of operations. The scientific methodused is inductive.The essay begins with a presentation of an “action theory”, a model of competenceand the empirical material (USMC) used to draw the conclusions. In the analysis themilitary educational system and the unit job experiences of today are compared withthe demands put on the army-officers, who leads a unit in the future Swedishinternational battalion. The conclusions drawn from the analysis describes how theeducational system ought to work to meet the demands. The conclusions are testedtowards the action theory and the empirical material and then structured from themodel of competence. After that a hypothesis, that describes the core-competence ofthe future army-officer, are put forward. To increase the external validity of thehypothesis it has been discussed with, among others, the Swedish SupremeCommander. The essay ends with a proposal of how to implement the conclusions inSwedish Armed Forces. The conclusions comprise a new military educational system,to give all army-officers war postings, reintroduce war unit exercises etc. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Long-term and sustainable workforce planning in the Armed Forces requires a continuous recruitment at all levels, including officers. This comparative study of motivational factors intends to explore similarities and differences between Swedish and Norwegian cadets when they make their decision to seek further commitment as an officer in their own Armed Forces. The aim of this study is to create an awareness of these factors in order to assist the Swedish Armed Forces to improve the enlistment to officer training. The method used is an inductive textual analysis of Swedish and Norwegian studies conducted between 2007 and 2012. The analysis relates to the collected data, and Fabrizio Battistellis motivation categories are used in the analysis in order to structure motivational factors of the applicants. In this, the sub-questions about the motivational factors are linked to Battistellis typology and are addressed and answered. The study then carries out a comparative analysis of the outcome of the previously inductive approach. The purpose of this is to clarify any similarities and/or differences between the two countries. The study shows that there are some differences in motivational factors that influence Norwegian and Swedish candidates applying to the officer training, but also similarities. All three motivation categories, paleomodern – modern - postmodern, were represented at the two countries' candidates, but also some gender-related differences were found in both countries.