Studiens utforskar med en tolkande kvalitativ ansats hur militär kultur reproduceras genom taktisk utbildning av svenska arméofficerare och därmed inverkar på balansen mellan offensiv och defensiv krigföring. Genom en fördjupning av teoribildningen kring militär kultur har tre deduktivt teoretiska yttringar formats för att analysera studiens empiriska underlag. Empirins kärna utgörs av taktiska prov över ett tidsspann på 10 år från utbildningarna till fänrik, kapten och major. Studiens resultat visar att en offensiv militär kultur under 2010- talets inledning reproducerades genom officersutbildningen, vilket tolkas bidra till att forma ett offensivt tankemönster hos svenska arméofficerare. Denna tydliga offensiva strömning har dock gradvis tonats ner. Under slutet av perioden gör sig ett betydligt mer balanserat kulturellt uttryck gällande och därmed formande av ett mer flexibelt taktiskt tänkande som i större utsträckning harmoniserar mot rådande doktrin och arméns befintliga resurser. Studien belyser vikten av att förstå sin militära kultur och hur den formar officerare genom en socialiseringsprocess vid den formella utbildningssituationen samt att hela utbildningssystemet måste harmonisera för att uppnå ett flexibelt taktiskt tänkande. Studien bidrar vidare med att nyansera befintlig forskning inom området och fördjupa kunskapen om militär kulturs inverkan på taktiskt agerande genom officersutbildning.

Studien syftade till att undersöka hur lärare vid Försvarshögskolan operationaliserade professionsbegreppet i officersutbildningen, och hur de centrala elementen i samtalet bland dem påverkade officersprofessionen och dess utveckling. Utifrån en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssätt, intervjuades elva lärare vid Försvarshögskolan. Resultaten visade att det centrala samtalet utgjordes av vetenskaplighet, men att officerare och akademiker varierade i uppfattning omkring hur mycket vetenskapligheten skulle prägla officersutbildningen. Officerarna önskade att officersutbildningen skulle ha militär beprövad erfarenhet som utgångspunkt, och att det vetenskapliga perspektivet skulle stödja denna i utbildningen. Akademikerna å sin sida uppfattade inte att de skulle utbilda en yrkeskår, utan att de skulle hålla vetenskaplig utbildning för en profession, vilket de menar är lärosätets uppgift. Först när dessa två synsätt förenas kommer officersutbildningen, och i förlängningen officersprofessionen, att fullt ut gagnas av akademiseringen. Officerarnas förhållningssätt till det vetenskapliga innehållet i utbildningen kan dock verka menligt på förutsättningarna att utveckla en erfarenhetsbaserad yrkeskår till en vetenskapligt grundad profession.

Syftet med denna uppsats är att undersöka karaktäristika och vad som påverkar den högre officersutbildningen och ställa detta mot ett urval av krav på kunskap och färdigheter som finns i moderna krig.  Den tematiska analysen har genomförts på vetenskaplig litteratur, Försvarsmaktens och Försvarshögskolans styrdokument kring den högre officersutbildningen. Kraven på officeren i dagens konflikter har utgjort ett ramverk och utgått från aktuell forskning kopplat mot kunskapsteori och fronetisk kunskap. Uppsatsen huvudsakliga resultat påvisar en fragmenteringsprocess som utgår från professionen, Försvarsmakten och Försvarshögskolan. I kombination med att vetenskapen kring nya tekniska system och dess implementeringar på slagfältet ligger efter, riskeras att utbildningen i vissa avseenden blir för teoretisk och inte relevant mot krav från professionen. Det moderna slagfältet ställer nya krav på officeren som ska fatta beslut kring våldsanvändande vilket utgör grunden i professionen. Utökade krav på kunskap, omdöme samt erfarenhet utmanar gällande syn på officeren och dennes förmågor i Försvarsmakten och utbildningen på Försvarshögskolan.

Första linjens chefer återfinns i många organisationer och i de flesta samhällssektorer. Dessa chefer verkar på den lägsta nivån i sina respektive organisationer och möter i många avseenden samma utmaningar i sin vardag, utmaningar som kommer sig av det dagliga mötet med de underställda. För den militära första linjens chef, plutonchefen, finns dock ett antal utmaningar som inte den civila motsvarigheten möter, vilka främst härrör från den specifika, extrema, kontext som utgör bakgrunden för ledarskapet. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka krav en ung militär chef upplever idag samt identifiera eventuella luckor i utbildningen i förhållande till de upplevda kraven. Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med sex plutonchefer som har tagit officersexamen under de senaste fem åren. Resultatet pekar på att respondenterna upplever flera motstridiga krav, till exempel som närvaro hos sin personal i förhållande till behovet av att lösa administrativa uppgifter. Respondenterna upplever också att de har två olika roller att förhålla sig till, fredsplutonchefen och krigsplutonchefen, där förväntningarna skiljer sig åt från deras underställda. Den ledarskapsutbildning som de fått upplevs som relevant mot yrkets krav, men de uttrycker ett behov av ytterligare praktik på de militära förband som blir deras första arbetsplats. Denna studies slutsatser innefattar behovet av att tydliggöra roller och krav under utbildningen, öka inslagen av praktik under utbildningen och att hantera de luckor i utbildningen som är riktad mot de uppgifter som plutoncheferna löser i det vardagliga arbetet, till exempel med en samlad och utökad managementutbildning.

<p>En intervjustudie genomfördes på ett urval av åtta kadetter, studerande på Försvarshögskolans taktiskt-operativa officersprogram. Kadetterna hade alla en gemensam bakgrund från grundutbildningen likväl som från en internationell insats. Den semistrukturerade intervjun syftade till att finna de faktorer vilka påverkade dem att söka internationell tjänst och officersutbildning. Resultatet av studien visade att det var en mängd motivationsfaktorer vilka samverkade för att de intervjuade skulle söka internationell tjänst och sedan officersutbildningen. Motivationsfaktorerna kunde delas in i två kategorier, n<em>ödvändiga motivationsfaktorer</em> och e<em>ngagerande motivationsfaktorer</em>. De nödvändiga motivationsfaktorerna måste alla vara uppfyllda för att individen skall vilja åka på internationell tjänst eller genomföra officersutbildning. Dessa faktorer bygger i huvudsak på tillit till egna, kollegornas och förbandets förmågor samt på familjens acceptans. Om en av de nödvändiga motivationsfaktorerna inte är uppfyllda spelar det ingen roll om de engagerande faktorerna finns där, beslutet att genomföra ovanstående blir sannolikt inte av. De engagerande motivationsfaktorerna krävs däremot för att ett beslut om genomförande skall fattas. Dessa engagerande motivationsfaktorer är däremot oberoende av varandra och kan verka var och en för sig eller tillsammans. Nämnda motivationsfaktorer består av förbandsanda, kamratskap och personlig utveckling. Försvarsmakten kan påverka samtliga motivationsfaktorer. För att denna påverkan skall var möjlig krävs det välutbildade och yrkesskickliga officerare vilka minst har de nödvändiga motivationsfaktorerna tillfredställda. En adekvat officersutbildning och förebilder inom officerskåren, på alla nivåer samt ett genomtänkt anhörigstöd utgör grundförutsättningar för detta.</p> / <p>A field survey has been made on a selected group of cadets, studying on the Swedish Defence College officers training program. All of the cadets had a common military background, both from basic training as from military service abroad. The purpose of the survey was to find the motivation factors which led to the cadet’s choice to serve in the abroad service and thereafter commence officers’ training school. The result of the essay showed that there were a number of motivation factors which worked together. The motivation factors could be separated into two categories, <em>necessary </em>motivation factors<em> and committed </em>motivation factors<em>.</em> The <em>necessary</em> motivation factors has to be satisfied in order to get the will to apply for abroad service or to commence officers training. These factors consists mainly of the factors, <em>trust</em> - <em>regarding own skills, trust - concerning the skills of your colleagues, officers and your unit, </em>and on the cadets <em>family’s acceptance</em>. The <em>committed</em> motivation factors consists mainly of three factors, p<em>ersonal development, companionship and discipline/fighting spirit. </em>The <em>committed</em> motivation factors has to be satisfied in order to make the decision to serve in the abroad service and to commence the officer’s training school. However, it is enough if only one of these factors are satisfied to make the decision. The Swedish armed forces are able to influence all of these factors. In order to make this possible the officers has to be well trained and have excellent skills in the military trade. They also need to have the necessary motivation factors satisfied. An adequate officers training, role models within the body of officers on all levels and an adequate support to the families of the soldiers and officers are basic factors in order to achieve this.</p>

En intervjustudie genomfördes på ett urval av åtta kadetter, studerande på Försvarshögskolans taktiskt-operativa officersprogram. Kadetterna hade alla en gemensam bakgrund från grundutbildningen likväl som från en internationell insats. Den semistrukturerade intervjun syftade till att finna de faktorer vilka påverkade dem att söka internationell tjänst och officersutbildning. Resultatet av studien visade att det var en mängd motivationsfaktorer vilka samverkade för att de intervjuade skulle söka internationell tjänst och sedan officersutbildningen. Motivationsfaktorerna kunde delas in i två kategorier, nödvändiga motivationsfaktorer och engagerande motivationsfaktorer. De nödvändiga motivationsfaktorerna måste alla vara uppfyllda för att individen skall vilja åka på internationell tjänst eller genomföra officersutbildning. Dessa faktorer bygger i huvudsak på tillit till egna, kollegornas och förbandets förmågor samt på familjens acceptans. Om en av de nödvändiga motivationsfaktorerna inte är uppfyllda spelar det ingen roll om de engagerande faktorerna finns där, beslutet att genomföra ovanstående blir sannolikt inte av. De engagerande motivationsfaktorerna krävs däremot för att ett beslut om genomförande skall fattas. Dessa engagerande motivationsfaktorer är däremot oberoende av varandra och kan verka var och en för sig eller tillsammans. Nämnda motivationsfaktorer består av förbandsanda, kamratskap och personlig utveckling. Försvarsmakten kan påverka samtliga motivationsfaktorer. För att denna påverkan skall var möjlig krävs det välutbildade och yrkesskickliga officerare vilka minst har de nödvändiga motivationsfaktorerna tillfredställda. En adekvat officersutbildning och förebilder inom officerskåren, på alla nivåer samt ett genomtänkt anhörigstöd utgör grundförutsättningar för detta. / A field survey has been made on a selected group of cadets, studying on the Swedish Defence College officers training program. All of the cadets had a common military background, both from basic training as from military service abroad. The purpose of the survey was to find the motivation factors which led to the cadet’s choice to serve in the abroad service and thereafter commence officers’ training school. The result of the essay showed that there were a number of motivation factors which worked together. The motivation factors could be separated into two categories, necessary motivation factors and committed motivation factors. The necessary motivation factors has to be satisfied in order to get the will to apply for abroad service or to commence officers training. These factors consists mainly of the factors, trust - regarding own skills, trust - concerning the skills of your colleagues, officers and your unit, and on the cadets family’s acceptance. The committed motivation factors consists mainly of three factors, personal development, companionship and discipline/fighting spirit. The committed motivation factors has to be satisfied in order to make the decision to serve in the abroad service and to commence the officer’s training school. However, it is enough if only one of these factors are satisfied to make the decision. The Swedish armed forces are able to influence all of these factors. In order to make this possible the officers has to be well trained and have excellent skills in the military trade. They also need to have the necessary motivation factors satisfied. An adequate officers training, role models within the body of officers on all levels and an adequate support to the families of the soldiers and officers are basic factors in order to achieve this.

No description available.

Försvarsmakten i Sverige har under 2020-talet behov av fler yrkesofficerare OF-3 än vad prognosen är att nuvarande personalförsörjningssystem producerar. Ledtiderna i systemet är ett årtionde eller mer till OF-3, så beslut tagna tidigare under 2000-talet sätter nuläget. Utan systemförändring har även de som år 2030 befordras till OF-3 redan idag påbörjat sin officersutbildning. Ökar 2030-talets efterfrågan på officerare OF-3 bortom dagens prognoser behöver dessa inom kort rekryteras till Försvarsmakten. För att kunna möta ökad efterfrågan, både nu på 2020-talet och i framtiden, är det nödvändigt att komplettera befintligt system. Syftet med studien är att i en svensk kontext, genom intervjuer, undersöka uppfattningar om möjligheter och begränsningar med rekrytering till högre befattningsnivåer än OF-1. Med avstamp i dessa uppfattningar, genom kvalitativ innehållsanalys och slutsatser dragna på resultatet från innehållsanalysen, så identifieras komponenter för en svensk modell. Studien lämnar ett krigsvetenskapligt bidrag inom skapande av militär förmåga. Bidraget illustreras med komponenter till en modell för svensk nyrekrytering av erfarna officerare.

Undersökningen syftar till att jämföra två olika urvalssystem för officersprogrammet. För detta syfte ställs det gamla respektive det nya urvalssystemet mot kadetternas studieresultat. Urvalskriterierna till dessa urvalssystem korreleras mot studieresultatet i en korrelationsmatris. Därefter undersöks de uppmätta sambanden medelst semi-partiala korrelationsmått och konfidensintervall. Detta skapar belägg för att det föregående urvalssystemet var effektivare än den nya för att välja ut kadetter med förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Det urvalskriterium med starkast samband med studieresultatet är gymnasiebetyget, vilket även är beprövat i civila sammanhang. Vill Försvarsmakten premiera individer som har bättre förutsättningar för att tillgodogöra sig den gemensamma teoretiska utbildningen vid officersprogrammet bör den nuvarande viktningen av urvalssystemet ändras för att premiera gymnasiebetyget. / The aim of this study was to compare two different systems for selection criteria for the Swedish officers’ programme. In order to compare the old respectively the new system for cadet selection, the cadets’ achievements were compared to their selection criteria. The systems selection criteria were correlated to the cadets’ achievements in a correlation matrix. Thenceforth the connections were further investigated by semi-partial correlations and confidence intervals. In the study, there is evidence which indicates the previous system’s superior effectiveness compared to the new system; for example, regarding selection of cadets likely to benefit from the Programme. The selection criterion with the strongest connection to the cadet achievement was the cadets’ high school grades, which also seems to be a good indicator for predicting student achievement in civilian schools. If the Swedish Armed Forces want to enhance future cadets’ study capabilities, an advised method of achieving this would be to augment the significance of high school grades for the selection criteria.

Ledningsmetoden Försvarsmakten använder sig av är uppdragstaktik och utbildningen mot den har kunnat riktats ganska fritt. När kadetternas utbildning nu strävar mot akademiska mål, snarare än praktiska, kan innehållet av uppdragstaktik i den numera teoritunga utbildningen ifrågasättas. Ytterligare en aspekt som kan ifrågasättas i den teoritunga utbildningen är det ledarskap som kadetterna utbildas mot. Det övergripande syftet är att undersöka om kadetterna vid officersprogrammet utbildas mot den ledningsmetod och ledarstil som Försvarsmakten använder sig av, det utvecklande ledarskapet och uppdragstaktik. Utifrån kursplanerna, utbildas kadetterna vid OP 08-11 mot utbildningsmål som kan härledas mot uppdragstaktik och utvecklande ledarskap? I vilken mängd återspeglas dessa i sådant fall? Förenandet av uppdragstaktik och utvecklande ledarskap möjliggörs vetenskapligt i en rapport av Lena Stenlund och Gerry Larsson. Den utgör grund för det analysverktyg som används i granskandet av kursplanerna. Studien är att betrakta som att en kvalitativ innehållsanalys gjorts av kursplanerna för OP 08-11, där en deskriptiv jämförelse har gjorts mellan varje kursplan och analysverktyget. Sett till frågeställningarna kan diskussion knappast väckas enligt denna studie om att lärandemålen vid officersprogrammet inte kan härledas mot uppdragstaktik eller utvecklande ledarskap. Detta med anledning av att samtliga begrepp och faktorer ingående i analysverktyget återfanns i sammanställningen av kursplanerna. / The Swedish armed forces managing approach is mission type tactics and the education towards it has previously been directed quite freely by the Swedish armed forces. When the officer cadets education now strive against academic learning rather than practical learning the reflection of mission type learning now can be questioned. By the same reason another aspect in the education can be questioned, the leadership. The main purpose with this study is to investigate whether how the education at the officer academy strives towards the managing approach and leadership approach that applies within the Swedish armed forces, mission type tactics and transformational leadership.  Based on the curriculums, can learning goals be found which derive from mission type tactics and transformational leadership? In that case, in which extent are these reflected?  The scientific uniting of mission type tactics and transformational leadership has been made possible in a report written by Lena Stenlund and Gerry Larsson. The report constitutes the foundation of the analytical tools which is used in the review of the curriculums. The study is to be considered as a qualitative analysis of contents of the curriculums where a descriptive comparison has been made between each curriculum and the analytical tool.  When the question at issue is to be answered, opposition against the reflection of mission type tactics and transformational leadership can hardly be raised. This is because every single one of the key concepts and factors found in the analytical tool also is found in the result compilation.