<p>Debatten om sjukskrivningar och ohälsan i landet är något som ständigt rapporteras om i media. Olika lösningar för hur man ska gå tillväga med att få de som är sjuka tillbaka till arbete, samt hur man ska göra för att förebygga ohälsan på arbetsplatserna. Syftet med mitt arbete är beskriva hur rehabiliteringsprocessen ser ut utifrån det regelverk som vi har idag. Samtidigt ger jag en viss tillbakablick för att kunna utreda rehabiliteringsprocessen. Jag har i mitt arbete valt att utgå från att den som är sjukskriven har anställning, vilket leder till att huvudaktörerna i mitt arbete är Arbetsgivaren, arbetstagaren och Försäkringskassan.</p><p> </p><p>Försäkringskassan är den aktören som har det övergripande ansvaret i att samordna och utöva tillsyn över rehabiliteringsprocessen. Det innebär att det är Försäkringskassan som ska vara spindeln i nätet som får alla trådar att strålar samman i syfte att utforma den bästa planen för den sjukskrivne att återgå till arbete. Samtidigt har försäkringskassan ansvar i att göra bedömning av arbetstagaren efter vissa tidsramar för att pröva om de kan utföra någon form av arbete.</p><p> </p><p>Arbetsgivaren är den aktör som har huvudansvaret vad gäller rehabilitering på den egna arbetsplatsen. Jag har beskrivit vad som gäller både i förebyggande syfte samt vilket ansvar som arbetsgivaren har när personen väl är sjukskriven, och vilka rättigheter samt skyldigheter arbetsgivaren har. Allt från att skaffa hjälpmedel, omplacering och sista alternativet, nämligen avsluta anställningen.</p><p> </p><p>Arbetstagaren är den person som alltid ska stå i fokus i rehabiliteringsprocessen. Hon eller han har vissa skyldigheter att lämna uppgifter till försäkringskassan och att aktivt delta i de program som man gemensamt genom en rehabiliteringsplan har satt upp.</p><p> </p><p>Rehabiliteringsprocessen är en tidsbegränsad process där målet är att den som är sjuk ska kunna återgå till arbete och försörja sig själv. Den rättliga resan börjar här.</p>

<p>Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.</p>

<p>Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling</p><p>börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt.</p><p>Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton</p><p>vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola</p><p>och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning</p><p>saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.</p>

<p>I tidningar som Aftonbladet kan vi läsa att stress knäcker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Är det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av årets 365 dagar. Eleverna har ”skola” ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, då de går i år sex. Eleverna befinner sig alltså ca 1000 timmar per år i skolan, (ett helt år består av 8700 timmar). Eleverna tillbringar endast 11% av tiden på ett år i skolan. Är det befogat att lägga ansvaret på skolan, då media påstår att skolan är för stressig för barnen? Tiden då eleverna inte är i skolan och kan bli påverkade är så mycket mer vilket bör finnas med i beräkningarna. </p><p> </p><p>Detta är en enkätstudie som syftar till att undersöka hur elever i år sex uppfattar sin skolsituation i relation till stress. Studiens mål är att undersöka om eleverna upplever sig stressade i skolan, och vad det i så fall är som utgör de största stressmomenten. Studien ska också beröra hur eleverna anser att skolan kan gå tillväga för att minimera att stress uppstår.</p><p> </p><p>Studien genomfördes i år sex i en kommun i Mellansverige, med hjälp av enkäter. Eleverna fick svara på frågor om t.ex. hur de mår, hur de upplever sin skolsituation (miljön, kompisrelationer, krav m.m.)</p><p> </p><p>Barnombudsmannen (BO) har i sin rapport  - <em>Barn och unga berättar om stress </em>skrivit följande om barn och stress: ”Stress är en naturlig reaktion som för det mesta är bra. Men om man stressar för ofta så skadar det kroppen på sikt, inte minst om man är ung och fortfarande växer och utvecklas[1].”</p><p><em> </em></p><p>När en person stressar frisläpps stresshormoner i kroppen som gör denne förberedd för flykt eller kamp. Vanliga funktioner som att gå på toaletten, äta eller dylikt kan då bli åsidosatt. Vid längre hormonpådrag blir stressen ohälsosam och skadlig för kroppen.</p><p> </p><p>Resultatet av studien visade att ca 10 % av eleverna anger sig vara stressade. De största stressfällorna i skolan upplevs enligt eleverna vara: Hög ljudvolym, jämförelse mellan eleverna, mobbning och utseendefixering. För att motverka stress ansåg de att det skulle vara färre läxor och mer tid till att göra dessa. Dessutom önskar eleverna längre pauser mellan lektionerna så att de hinner hämta böcker och byta om till idrotten utan att stressa.</p><p> </p><p>Sammanfattningsvis visar denna studie att det förekommer stressade elever i den undersökta kommunen. Det finns en grupp på 10 % som är väldigt påverkade av den negativa stressen, en grupp på ca 30 % som inte anser sig påverkas av stress alls och sedan finns en mellangrupp om 60 % som anser sig vara stressade ibland. Ofta går det bra att hantera stressen medan det i vissa fall blir svårt att hantera stressituationerna, vilket vara fallet för 10 % av eleverna i denna studie. Därför blir min slutsats att skolan utgör ett stressmoment för vissa elever, dock inte alla.</p><p>[1] Barnombudsmannen (2004) s.7.</p>

<p>Syftet med vår studie har varit att undersöka hur personal uppfattar att de påverkas av enchefs tillgänglighet. Vår undersökning bestod av kvalitativa intervjuer med sex personal på treolika arbetsplatser inom kommunal äldreomsorg. Våra intervjuer var halvstrukturerade för attge informanterna möjlighet till egen reflektion och för att ge intervjun en öppen karaktär.Intervjuerna bestod av olika teman som vi valde utifrån våra frågeställningar. Nyckelordenuppstod vid intervjuerna. När vi tolkade vårt empiriska material använde vi oss av kvalitativmetod. Det resultat som uppstod var att personal saknade chefens tillgänglighet. Generelltansåg de att det kunde vara svårt att nå chefen. De tillfällen de träffade sin chef ansåg de varaför få eller för korta. När personalen hade sin chef tillgänglig uppfattade de ofta att chefen intelyssnade på dem eller att de inte fick det stöd de ansåg sig behöva. Flera upplevde även att deinte blev tagna på allvar av sin chef. De saknade även bekräftelse och beröm från sin chef isitt arbete. Bekräftelse och beröm fick de oftast från omsorgstagarna och frånarbetskamraterna. Informanterna hade egna ursäkter till otillgängligheten hos chefen.Ursäkterna var att chefen har hög arbetsbelastning vad gäller många möten, för stortpersonalansvar samt för många administrativa uppgifter. Personalen vill ha en chef som är trygg och har struktur samt är delaktig och tar ansvar.</p>

<p>Eriksson. C. (2010). <em>How can mental top form be reached? </em><em>Sport psychology consultants</em><em> approach to mental training</em>. Bachelor Thesis in Public Health. Gävle University, Academy of health and working life. The purpose of this study was to examine sport psychology consultants perceptions about mental training, and how they believe that mental top form could be achieved. Qualitative interviews were used as method. In total, five informants participated in the study. The result that emerged was that the informants felt that mental top form is about creating a balance between all parts of life. Trust for himself and his character was also important as well as the ideas you have. Becoming aware of the thought processes and learn to control those in a favorable direction is important. The basis for achieving mental top form was considered to bring the basic tension in the body. It was important to have clear goals. It was also essential to provide continuity in the mental training to achieve results. A powerful tool to use was considered to be the goal images, which means to see pictures of yourself for your inner that you want to work in different situations. Furthermore, it was important to stop and get to know yourself and your needs. Mental strength was considered to be the deciding factor when all other variables are equivalent. Should all work out mentally, it would be a higher minimum level because everyone would emerge. The conclusion of this study is that the mental training techniques used in sport can also be transferred to other contexts and to other groups of people to create mental health. But it is difficult to determine precisely which techniques each one needs because all seek out different things and all have different needs. It is of great importance to the mental workout is tailored to the individual's needs.</p>

<p>Utmattningssyndrom är ett snabbt växande problem i vårt land, studier</p><p>inom området har visat att detta tillstånd ofta är stressrelaterat. Stress är en</p><p>reaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för och</p><p>de resurser som han/hon har för att hantera dessa belastningar. Att drabbas</p><p>av utmattningssyndrom kan bl.a. innebära en minskad förmåga till</p><p>rörlighet, vilket också innebär svårigheter att klara det dagliga livets</p><p>aktiviteter. En av arbetsterapeutens uppgifter är att hjälpa patienter hitta en</p><p>hälsosam balans mellan arbete, vila och fritid. Syftet med denna</p><p>litteraturstudie var att kartlägga olika rehabiliterande åtgärder som är</p><p>tillämpningsbara inom arbetsterapin och dess effekter för patienter med</p><p>utmattningssyndrom. Metoden i uppsatsen är en systematisk</p><p>litteraturstudie och sökningen gjordes i databaserna: Amed, Cinahl,</p><p>Medline och PsycArticle. För att tydliggöra och få struktur i uppsatsen</p><p>användes klassifikationssystemet ICF (International Classification of</p><p>Functioning, Disability and Health), med komponenterna aktivitet,</p><p>delaktighet, omgivning- och personliga faktorer. Resultatet visade att de</p><p>rehabiliterande åtgärder som användes var kognitiv beteendeterapi (KBT),</p><p>gradvis utökning av aktiviteter, copingstrategier och avslappningsterapi</p><p>/meditation. Dessa åtgärder gav positiva effekter, främst i form av ökad</p><p>aktivitets- och funktionsnivå hos patienterna. Mer forskning och</p><p>framförallt fler randomised controlled trial (RCT) studier behövs i ämnet.</p><p>Gärna på effekter av arbetsterapeutisk rehabilitering för dessa patienter, för</p><p>att få bevis för att arbetsterapi kan göra nytta för patienter med</p><p>utmattningssyndrom.</p>

Uppsatsen syftet var att förklara varför arbetarklassen är sjukare än andra yrkesverksamma grupper med hjälp av Marx och Webers teorier. Forskningsfrågan formulerades så här: Går det att använda Karl Marx och Max Webers teorier för att förklara det faktum att arbetarklassen är mer drabbade av ohälsa än övriga klasser? Studien gjordes uteslutande utifrån litteratur som behandlade ämnena klass och ohälsa. Marx och Webers teorier hämtades från översättningar av originalkällor. Materialet anlyserades sedan under tre rubriker: "arbetet", "företaget" och "samhället". Analysen visade att trots att det gått mer än ett sekel sedan Marx och Webers teorier skrevs så bär deras teorier när ett samtida problem ska förklaras. Användningen av de båda teorierna tillsammans gav en möjlighet att se på klasspositionens samband med ohälsan utifrån flera perspektiv. Det som visade sig ha störst betydelse för att arbetarklassen blir sjukare blir med Marx och Webers teorier exploateringen av arbetarna, arbetsdelningen och övergången till det målrationella tänkandet. I analysen drogs paralleller mellan mervärdesteorin och utvecklandet av nya sektorer under 1900-talet, mellan rationaliseringen och den finansiella marknadens utveckling mm.

Eriksson. C. (2010). How can mental top form be reached? Sport psychology consultants approach to mental training. Bachelor Thesis in Public Health. Gävle University, Academy of health and working life. The purpose of this study was to examine sport psychology consultants perceptions about mental training, and how they believe that mental top form could be achieved. Qualitative interviews were used as method. In total, five informants participated in the study. The result that emerged was that the informants felt that mental top form is about creating a balance between all parts of life. Trust for himself and his character was also important as well as the ideas you have. Becoming aware of the thought processes and learn to control those in a favorable direction is important. The basis for achieving mental top form was considered to bring the basic tension in the body. It was important to have clear goals. It was also essential to provide continuity in the mental training to achieve results. A powerful tool to use was considered to be the goal images, which means to see pictures of yourself for your inner that you want to work in different situations. Furthermore, it was important to stop and get to know yourself and your needs. Mental strength was considered to be the deciding factor when all other variables are equivalent. Should all work out mentally, it would be a higher minimum level because everyone would emerge. The conclusion of this study is that the mental training techniques used in sport can also be transferred to other contexts and to other groups of people to create mental health. But it is difficult to determine precisely which techniques each one needs because all seek out different things and all have different needs. It is of great importance to the mental workout is tailored to the individual's needs.

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa. En litteratursökning genomfördes och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut till det slutliga resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade en rädd attityd, en stressad attityd, en osäker attityd, en säker attityd samt en diskriminerande attityd gentemot patienter med psykisk ohälsa. Samhällets stigmatiserade syn på psykisk ohälsa påverkade sjuksköterskorna negativt i deras yrkesroll då de kunde utveckla en rädd, osäker och diskriminerande attityd.  Kunskap och erfarenhet om psykisk ohälsa var något som resultatet visade förbättrade sjuksköterskornas bemötande och gav dem en säker attityd. Sjuksköterskornas arbetsmiljö som i dagens samhälle kan innebära stress och nedskärningar leder till en negativ och stressad attityd samt en sämre patientrelation. Information och utbildning om psykisk ohälsa är något som författarna till föreliggande studie anser är av stor vikt för att minska den stigmatiserande och diskriminerande attityden hos sjuksköterskor. Slutsatsen av denna studie visar på att sjuksköterskornas attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa är av både positiv och negativ karaktär som grundas i dagens samhälles stigmatiserade syn, kunskapsbrist samt sjuksköterskornas livserfarenheter och värdegrunder. / The aim of this descriptive literature review was to illuminate nurses´ attitudes towards patients with mental illnesses. A literature search was performed and 12 scientific articles were chosen which form the basis of this report. The result of this study shows that nurses had five main attitudes, a frighten attitude, a stressed attitude, an unsecure attitude, a confident attitude and a discriminating attitude towards patients with mental illnesses. Nurses´ attitudes towards patients with mental illness are affected by society's stigmatized view of people with mental illnesses. Nurses´ attitudes towards patients with mental illnesses include fear, insecurity and discrimination. Knowledge and experience of patients with mental illnesses resulted in more confident attitudes towards these patients and improved their interaction with them. Nurses work in a more stressful environment than previously, partly due to economic strains on health care leading to staff reduction which affects nurses´ relationships with their patients negatively. Information and education about mental illnesses is something which the authors of this study believe is of great importance in order to reduce the stigmatization and discriminating attitude held by nurses towards patients with mental illnesses. The conclusion of this study shows that nurses´ attitudes towards patients with mental illnesses are of both negative and positive character which origins in society’s stigmatized view, lack of knowledge and the nurses experiences in life and their values.