Arbetet fokuserar på stereotyper om labila skurkar och deras rörelsemönster. Studien tittar på animationens historia från Disneys tid och framåt samt skurkens narrativa syfte, för att undersöka hur stereotypen används och varför.  Studien utforskade huruvida en animerad figur uppfattades som skurk baserat på sitt rörelsemönster. För att göra detta skapades två animationer vilka båda baserades på analyserade skurkkaraktärer från spel. En animation var överdriven och den andra kontrollerad.  En kvantitativ studie med semi-strukturerad intervju och en kompletterande enkät genomfördes på 10 deltagare, vilka delades upp i två grupper baserat på vilken Animation de fick se först.  Resultaten varierade beroende på vilken animation som visades först. Framtida arbeten kan genomföra studien på en 3D-modell för att få ett mer avläsbart resultat. Undersökningen utfördes på spelare men kan med fördel utföras på spelutvecklare för att väcka uppmärksamhet för stereotypens potentiella skadlighet.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa har blivit ett allt större samhällsproblem som även ökar hos vårdpersonal. Ett aktivt arbete kompenserar inte för en inaktiv fritid och i dagsläget har endast 65% av befolkningen en livsstil som uppfyller rekommendationerna för fysisk aktivitet. De individer som endast upplever sig vara fysiskt aktiva under arbetsdagen tar därav inte del av de positiva effekter som aktivitet har på hälsan. Genom att specifikt arbeta med beteendeförändringar gällande fysisk aktivitet och hantering av stress, kan fysioterapeuter förebygga livsstilsrelaterad ohälsa. Syfte: Syftet var att undersöka hur mängden av fysisk aktivitet och träning samvarierar med arbetsrelaterad stress samt hälsa och arbetstrivsel hos sjuksköterskor i Region Norrbotten. Metod: Ett slumpmässigt urval av sjuksköterskor gjordes och insamling av material utfördes med en webbenkät. Det sändes ut 200 enkäter och totalt svarade 41 personer. Frågeformuläret baserades på flertalet redan konstruerade mätinstrument, men validitets- eller reliabilitetstestades inte i sin helhet. Resultat: Majoriteten av deltagarna låg under rekommendationerna gällande fysisk aktivitet respektive träning. Arbetsrelaterad stress visade inget samband med fysisk aktivitet, träning respektive med ett sammansatt mått på kombinerad fysisk aktivitet och träning. De deltagare som låg över rekommendationerna för fysisk aktivitet upplevde en tendens till högre hälsa och signifikant högre arbetstrivsel. Konklusion: Signifikant samband fanns mellan träning och självbestämmande. Arbetsrelaterad stress har inget samband med aktivitet, träning eller kombinationen dem emellan.  Hög mängd fysisk aktivitet har tendens till samband med högt skattad hälsa, individuella inre upplevelser och självbestämmande på arbetet. Följaktligen bör fysioterapeutens fokus ligga på aktivitet istället för träning för att uppnå högre hälsa.

Bakgrund: Norsk psykomotorisk fysioterapi är en fysioterapeutisk kroppsorienterad behandlingsmetod som har som syfte att behandla personer med nedsatt psykomotorisk funktion. Behandlingsmetoden saknar vetenskaplig dokumentation om hur behandlingen praktiseras. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva norska fysioterapeuters erfarenheter av hur de praktiserar norsk psykomotorisk fysioterapi. Metod: Kvalitativa intervjuer med öppna frågor utfördes på tre norska fysioterapeuter med psykomotorisk utbildning för att samla in datan. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier: Grundläggande behandling, Ingripande behandling och Vidmakthålla resultaten. Resultat: Det framkom i resultatet att behandlingen är en process i tre steg som startar med att patienterna ska öka sitt kroppsmedvetande och förbättra kontakten med kroppen och resurser, vilket lägger grunden för behandlingen. Där efter så går behandlingen vidare till att behandla problemet som patienten söker för som oftast sker med en kroppsomställning och övning i att lyssna på och utrycka kroppen samt sätta gränser. Till sist så går behandlingen in på att vidmakthålla de erövrade resultaten genom att göra patienterna starkare i sig själva så att de inte faller tillbaka i gammalt mönster. Konklusion: Behandlingen innehåller olika övningar och moment som utformas utifrån den individuella patienten med målet att öka patientens kontakt med sina egna resurser och förståelse för sig själv. Behandlingsupplägget styrs av dialogen mellan patient och fysioterapeut där fysioterapeuten har en viktig roll för att patienten ska uppnå det eftertraktade resultatet.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och blir allt vanligare i den somatiska vården. Patienter och närstående upplever brister i både bemötande och i kommunikation. Patienter upplever att sjuksköterskor inte förstår dem vilket leder till att barriärer uppstår i vårdandet. Patienter känner sig ensamma och upplever att sjuksköterskor behandlar dem som objekt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården. Metod: Litteraturstudie enligt Evans. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att den somatiska vården hade brister i vårdmiljön vilket ledde till att patienterna med psykisk ohälsa inte fick god vård. Sjuksköterskorna upplevde även att de saknade kunskap och kompetens om psykisk ohälsa. Tidsbristen orsakade svårigheter att hinna med patienterna. Sjuksköterskorna upplevde att de inte räckte till för patienterna med psykisk ohälsa och inte kunde ge patienterna den vård de behövde. Sjuksköterskorna hade en önskan att ge god vård trots att det var en stor utmaning. Slutsats: På grund av brister i den somatiska vården upplevde sjuksköterskorna sig otillräckliga för att de inte kunde ge god vård till patienterna. Sjuksköterskorna upplevde att inte tiden finns för att bygga upp en vårdande relation. Nyckelord: Psykisk ohälsa, sjuksköterskor, somatisk vård, upplevelse.

Psykisk ohälsa har ökat de senaste åren bland unga. Skolan kan vara en av stressfaktorerna för unga barn. Skolan skall arbeta hälsofrämjande, den skall skapa miljöer där elevers hälsa och lärande främjas. Utbildning är av vikt för att kunna uppleva hälsa och på sikt klara sig i livet. Elevhälsan är en viktig del på skolan, vilken arbetar för att underlätta elevens lärande och utveckling. Skolsköterskor i tidigare studier menar på att somatiska symtom som magont och huvudvärk, vilket kan vara tecken på psykisk ohälsa, har ökat. Psykisk ohälsa hos barn kan ha negativa effekter senare i livet och med tiden kan en ökning av detta innebära ett växande folkhälsoproblem.  I denna studie, som är kvalitativ med en induktiv ansats, är syftet att beskriva skolsköterskors upplevelser av att möta elever som har psykisk ohälsa. Åtta skolsköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Dessa med utgångspunkt i livsvärldsperspektivet. I dataanalysen användes Granheim Hällgren och Lundmans (2004) modell för innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier och sju underkategorier. Samverkan är betydande i arbetet med psykisk ohälsa, både på intern och extern nivå. Skolsköterskorna i studien ansåg att samverkan med externa instanser var problematisk. Relationen till eleven är också av vikt, detta för att kunna få förtroende och på så vis kunna nå fram till eleven med psykisk ohälsa. Detta kräver en tillgänglighet hos skolsköterskan.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka förekomsten av psykisk ohälsa och i hur stor utsträckning elever som läser Nationell idrottsutbildning (NIU) på gymnasiet upplever det. Syftet var även att undersöka elevers attityder till att söka hjälp vid eventuell upplevd psykisk ohälsa. Vidare undersöktes även skillnader, likheter och samband mellan grupper. Upplever eleverna psykisk ohälsa och i hur stor utsträckning? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Finns det samband mellan antal träningstimmar och psykisk ohälsa? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Hur är attityderna till att söka hjälp vid eventuellt behov? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Metod Studien genomfördes på NIU-elever (N=146) i Sverige. Av dessa var 62 stycken flickor och 84 stycken pojkar. Ett bekvämlighetsurval gjordes där sex olika skolor valdes ut. Studiens mätinstrument var digital och genomfördes under lektionens start, mitt eller avslut. De enkäter som användes var GHQ-12 och MHSAS. Kort information och syftet med studien presenterades för eleverna innan enkätundersökningen. Resultat Resultaten visar att 42 % av eleverna upplever psykisk ohälsa. Flickor upplever psykisk ohälsa i större utsträckning än pojkar med en signifikant skillnad (Z=-5,321, p<0,001). De individer som uppgett att de tränar fler timmar per vecka också var de som i högre grad angett sig uppleva mer psykisk ohälsa (r=0,230 och p=0,005). Det fanns en korrelation mellan pojkars upplevda psykiska ohälsa och antal träningstimmar (r=0,292, p=0,007). Över hälften (55 %) av de tillfrågade har en positiv attityd till att söka hjälp vid eventuella psykiska besvär. Ingen signifikant skillnad fanns mellan grupperna. Slutsats Studiens slutsats är att lite mer än en tredjedel av eleverna upplever psykisk ohälsa. Studien visar även att flickor upplever psykisk ohälsa i högre grad än pojkar. De individer som uppgett att de tränar fler timmar per vecka också var de som i högre grad angett sig uppleva mer psykisk ohälsa. Det fanns även ett samband mellan pojkars upplevda psykiska ohälsa och antal träningstimmar. Resultatet kan användas för att genomföra ytterligare undersökningar för att skapa en större förståelse för unga idrottares psykiska hälsa.​ / Abstract Aim The aim of this study was to investigate the presence of mental health in National elite athletic students. Furthermore, the aim was to examine attitudes towards help seeking if needed. Differences, similarities and correlation between groups was also examined. Are the students experiencing mental illness and to what extent? Is there a difference between girls and boys? Is there a correlation between hours of training and mental illness? Is there a difference between girls and boys? What are the attitudes towards help seeking if needed? Is there a difference between girls and boys?   Method The number of recruited NIU-students were 146. 62 of them were girls and 84 of them were boys. Six different schools were selected by a comfort selection. The survey was digital and answered through the participants’ mobile phones. Furthermore, the survey was conducted either before, in the middle or after a lecture. The study contained two different surveys which were GHQ-12 and MHSAS. The aim of the study was shortly presented to the students before the survey was conducted. Results The results demonstrates that 42 % of the students are experiencing mental illness. Girls are experiencing mental illness in greater occurrence than boys with a significant difference (Z=-5,321, p<0,001). The participants who perform more training hours per week are also the ones experiencing a higher grade of mental illness (r=0,230 och p=0,005). There was a correlation between boys’ mental illness and hours of training (r=0,292, p=0,007). More than 55 % of the participants are having a positive attitude towards help seeking in case of eventual experienced mental illness. No significant differences were found between groups.  Conclusions The results of this study suggests that more than a third of the students are experiencing mental illness. This study also shows girls experiencing a higher grade of mental illness than boys. Hours of training and perceived mental illness was found to correlate for the total group. A correlation was also found between boys’ perceived mental illness and hours of training. The findings can be used for further studies to establish more comprehension and information related to young athletes’ mental health.

Akupunktur tillhör traditionell kinesisk medicin där en holistisk människosyn används. Nålar sätts in i muskulaturen och stimuleras för att uppnå De Qi, den specifika nål känslan. Behandlingen används främst i smärtlindrade syfte och som sjuksköterska kan akupunktur vara en omvårdnadsåtgärd. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka bieffekter akupunktur kan ge och om dessa är så svåra att de kan ge upphov till ohälsa och lidande. Sammanlagt sju artiklar användes och dessa söktes efter i databaserna: Cinahl, Pubmed, Medline och Academic search elite. Analysen gjordes utefter en kvantitativ ansats där medelvärden och spridningsmått räknades ut. Resultatet visade att mindre bieffekter var vanliga då de förekom i samband med 0.2-2.6 % av akupunkturbehandlingarna. Vanliga bieffekter var hematom, mindre blödningar, övergående trötthet och nålstickssmärta. Allvarliga bieffekter såsom pnemothorax, hjärttamponad och krampanfall var mycket ovanliga. Det rapporterades även vissa bieffekter som kunde ha undvikits såsom kvarglömda nålar och bortglömda patienter. Sammanfattningsvis framkom det att akupunktur är en relativt säker behandlingsmetod när den utförs av välutbildade terapeuter. Akupunkturens mindre bieffekter är inte tillräckligt svåra för att ge upphov till ohälsa och lidande, däremot kan de allvarliga samt undvikliga bieffekterna resultera i detta. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Föreliggande studie belyser medias hälsoinformation med hjälp av tidigare forskning och en kvalitativ intervjustudie. Målsättningen med uppsatsen var att belysa och problematisera hälsostuderande unga mäns uppfattning av dagens hälsoinformation i media samt vilken upplevd effekt hälsoinformationen kan ha på de unga männens välbefinnande och vardagliga liv. Föreliggande studie har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande med fokus på begrepp som socialt stöd, delaktighet och meningsfullhet. I studie ses media som ett lärande verktyg och även som en plats där social kommunikation kan ske.   Resultatet visar att hälsoinformationen kan bidra till motivation och kunskap till att sköta sin hälsa. De framkom dock att kunskapen nyttjas ofta med kritiska ögon. Resultatet visade även att medias hälsoinformation kan leda till ohälsa och stress på grund av försök att uppnå medias hälsoideal men även upplevd stress över att vara för tillgänglig av medias hälsoinformation.

Detta är en kvalitativ studie om psykisk ohälsa bland ensamkommande barn. Syftet medstudien är att belysa vilka förhållningssätt och strategier som tillämpas av personal vidHVB-hem för att förebygga och hantera psykisk ohälsa bland ensamkommande barn.För att uppnå syftet och frågeställningarna har vi undersökt personalens erfarenheterinom HVB verksamheter genom semistrukturerade intervjuer. Studien bygger påutsagor från personalen om deras erfarenheter och upplevelser kring psykisk ohälsabland de ensamkommande barnen, vilka svårigheter de möter i deras arbete och vadsom är viktigt att tänka på i arbetet med ensamkommande barn.Resultatet i studien visar att boendepersonal beskriver att ungdomarnas psykisk ohälsakommer i uttryck genom frustration, aggression, ångest, självskadebeteende ochmissbruk, vilket är i linje med vad som visats i tidigare forskning om ensamkommandebarn som en utsatt grupp som har varit med om traumatiska upplevelser vilket kan hapåverkat deras psykiska hälsa (Hessle 2009, Batista m.fl 2007). HVB personalenbeskriver arbetet med att skapa trygghet och möjlighet till tillförlitliga relationer med deensamkommande barnen som sin viktigaste funktion. Intervjupersonerna beskriver attdet är viktigt att vara tillgänglig och stödjande för barnen för att de ska känna sigdelaktiga i meningsfulla situationer.

Psykisk ohälsa är ett globalt växande problem som berör många individer. Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och suicid och risken att drabbas av psykisk ohälsa är 50% under en livstid. Sjuksköterskan bär ett ansvar för patienten och dess omvårdnad och bör i sin profession se till patientens unika värld. Att förmedla hopp och stödja patienten på dess väg gentemot sammanhang och hälsa i livet är en central del av arbetet. Syftet med studien är att studera sjuksköterskans upplevelser och förhållningssätt i mötet med suicidnära patienter. Litteraturstudien baseras på sju artiklar och analys sker med hjälp av kvalitativa artiklar enligt Fribergs (2017) mall för granskning. Granskningen karaktäriserade sjuksköterskans upplevelser. Resultatet belyser olika faktorer som sjuksköterskan bör inneha. Bristande kunskap, erfarenhetens innebörd samt ogynnsamma känslor i mötet med den suicidnära patienten var viktiga fynd. Att se till sjuksköterskors arbetsförhållanden och möta deras behov av stöd och utbildning är viktigt för att ett hälsofrämjande arbete skall gynnas. Det ställer således krav på att organisationen stödjer sjuksköterskan när arbetet upplevs påfrestande och där negativa känslor tar över och även påverkar sjuksköterskan privat. Dessa omständigheter påverkar indirekt arbetet för en bättre folkhälsa och således den hållbara utvecklingen.