Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och är ett allvarligt folkhälsoproblem. Negativ attityd och diskriminering är vanligt i mötet med personer med psykisk ohälsa. Patienter har upplevt att de blivit annorlunda behandlade och att de inte fått vara delaktiga i sin vård. Sjuksköterskan har ett juridisk och etiskt ansvar att upprätthålla en god attityd och bedriva icke-diskriminerande vård för att undvika kränkningar av patientens rättigheter. Tidigare forskning tyder på osäkerhet och oro hos sjuksköterskan vid vård av patienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa på somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar varav sex var kvalitativa och fyra var kvantitativa. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra huvudteman; Sjuksköterskans syn på sig själv, Sjuksköterskans syn på patienten, Sjuksköterskans känslor och Sjuksköterskans upplevelse av miljön. Sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrist och hade differentierad attityd och fördomar mot patientgruppen. Känslor som rädsla och oro samt miljöaspekter var faktorer som försvårade vårdandet. Diskussion: Diskussionen är uppdelad i två delar, metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras metodens styrkor och svagheter och i resultatdiskussionen diskuteras resultatet utifrån Barkers omvårdnadsteori och konsensusbegreppet “vårdande” som är det centrala i teorin. / Background: Mental illness is increasing in today’s society and is a serious public health problem. Negative attitudes and discrimination is common against people with mental illness. Some patients experience that they have been treated differently and that they are not involved in their own care. The nurse has a legal and ethical responsibility to maintain a good attitude and to conduct non-discriminatory care to avoid violations of patient rights. According to previous research nurses feel insecure and concerned regarding the care of patients with mental illness in somatic wards. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with mental illness in somatic wards. Method: A literature review based on ten scientific articles, of which six were qualitative and four were quantitative. Articles were sought out in the databases Cinahl Complete and PsycINFO. Results: The results are presented in four main themes; The nurse’s view on him-/herself, the nurse’s view on the patient, the nurse’s feelings and the nurse’s perception of the environment. Nurses experienced a lack of knowledge and had different attitudes and prejudices towards patients with mental illness. Feelings such as fear and anxiety, as well as environmental aspects were factors that aggravated the caring. Discussion: The discussion is divided in two parts, the method discussion and the result discussion. In the method discussion the method’s strengths and weaknesses are discussed. The result discussion discusses the results based on Barker’s nursing theory and its central term, “caring”.

Detta är en kvalitativ studie som avser att undersöka hur personal i fritidshemmet förhåller sig till barn i behov av särskilt stöd. I studien undersöks personalen i fritidshemmets värderingar, attityder mot barn med olika problematik. Attityder och värderingar undersökts också i samband med ramfaktorer för att se om dessa påverkar verksamheten.I styrdokumenten angående fritidshemmets uppdrag och verksamhet tas det upp hur arbetet ska främja individens utveckling såväl som emotionellt, socialt och kunskapsmässigt. Det står också tydligt att barn med psykiska besvär och behov av stöd ska tillägna sig det stödet och den undervisningen i fritidshemmet (SFS, 2010:800).Fritidshemmets verksamhet har både en grupp- och relationsorienterad natur och även om det tas upp en del hur arbete ska utföras i styrdokumenten, så framkommer det inte hur det ser ut i verkligheten. Fritidshemmet ska främja barns empati, solidaritet och respekt för människans olikheter och fostra dem till demokratiska medborgare. Därför blir det intressant att istället för att fokusera på barn så förs fokus över på fritidsläraren och dennes erfarenheter och kunskaper, samt dennes sätt att arbeta med barn med särskilda behov.Insamlingen av empiri har gjorts med kvalitativa forskningsintervjuer med yrkesverksamma fritidslärare. Den empirin har använts som primärkälla för mitt empiriska material. Vidare har den insamlade datan hanterats på ett medvetet vis och därefter granskats kritiskt utifrån olika påverkande faktorer. Informanterna som deltagit i studien är 5 pedagoger som arbetar på två olika skolor, i två rätt olika kommuner. Studien visar att likheterna i personalen i fritidshemmets värdering och medvetenhet av barnet, men också hur tydligt det hänger samman med kunskap och organisatoriska element som åligger i rektor och huvudmäns ansvar.

Bakgrund: Att komma till ett nytt land som flykting eller asylsökande kan uttryckas i glädje, men faktumet att ha undkommit en fara kan göra att glädjen blir svår att upprätthålla. Detta gör att flyktingmottagandet kan vara den viktigaste faktorn i en nyanländs vardag. Med den stora flyktingströmmen krävs kulturkompetens utav vårdpersonalen. Därför är det viktigt att undersöka flyktingars uppfattningar om psykisk ohälsa samt vilka faktorer som har en inverkan på deras vårdsökande, för att på så sätt få en bättre förståelse för dessa människor och deras upplevelser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka flyktingars uppfattningar om psykisk ohälsa och faktorer som påverkar deras vårdsökande. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Analysen genomfördes utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre stycken kategorier, synen på psykisk ohälsa, faktorer av betydelse vid val av hjälpkälla och faktorer av betydelse i mötet följt av två-tre underkategorier utgjorde resultatet. Slutsats: Att psykisk ohälsa var stigmatiserad, att mötet som innefattade bemötande och kommunikation spelade en stor roll för personernas vårdsökande samt att kulturens inverkan spelade roll.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem och människor med psykisk ohälsa drabbas ofta av samhällets stigmatiserande attityder. Detta innebär att individen tillskrivs tillhörighet till en grupp och bemöts med stereotypa och nedvärderande attityder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av stigmatisering hos personer med psykisk ohälsa, varför en kvalitativ metod antogs. Analysen genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, där 16 vetenskapliga studier med kvalitativt innehåll ingick. Analysen resulterade i sex kategorier: -att känna sig maktlös, förminskad och misstrodd, -att känna sig stämplad och att bli bemött med stereotypa fördomar, -att bli exkluderad och känna sig socialt isolerad, -att vilja dra sig undan och undvika att söka vård, -att bli utsatt för våld och kränkning och att påverkas känslomässigt samt -att nedvärdera, skuldbelägga och tvivla på sig själv. Upplevelsen av stigmatisering genererade olika negativa känsloupplevelser för personer. Stigmatisering sågs som ett hinder för att tillfriskna och påverkade människors hälsa. Därför förespråkar författarna till denna studie implementering av personcentrerad omvårdnad, vilket kan generera effekter som minskar den upplevda stigmatiseringen inom hälso- och sjukvården.

Abstrakt       Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar och utgör ett växande folkhälsoproblem. Skolsköterskans främsta uppgift är att främja fysisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. För detta arbete är skolan en viktig arena. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland skolbarn i årskurs F-9. Metod: Kvalitativ metod användes och tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och kategorier och underkategorier skapades. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och nio underkategorier. Kategorierna är; Goda förutsättningar för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa som innefattar underkategorierna Betydelsen av samtal, Vikten av att skapa förtroende och goda relationer, Att iaktta tidiga tecken, Fungerande samarbete underlättar samt Att erhålla och erbjuda stöd och Hinder för skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa som innefattar underkategorierna Brist på tid och resurser, Bristande samarbete, Brist på kunskap och erfarenhet samt Brist på stöd. Slutsats: Skolsköterskan är i arbetet med psykisk ohälsa en viktig resurs. Att arbeta med psykisk ohälsa ställer stora krav på skolsköterskans kunskaper och erfarenheter samt förmåga att kunna anpassa sig efter barnets individuella behov. Mycket talar för att Joyce Travelbee´s teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter kan implementeras i skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa. Nyckelord: Skolsköterska, Psykisk ohälsa, Barn årskurs F-9, Omvårdnad, Travelbee. / Abstract       Background: Mental ill-health among children and adolescents are increasing and are a growing public health problem. The schoolnurses primary task is to promote physical health and prevent mental ill-health. For this work, the school is an important arena. Aim: The aim of the study was to illuminate school-nurses´experiences of prevention and early detection of mental ill-health among schoolchildren in grades F-9. Method: Qualitative method was used and ten semi-structured interviews were conducted. The interviews were recorded and transcribed verbatim. The interviews were analyzed using qualitative content analysis and categories and subcategories were created. Results: The analysis resulted in two categories and nine subcategories. The categories are; Good conditions for the school nurse´s work with mental health which includes the subcategories The meaning of the dialogue, The importance of creating confidence and good relations, To observe early signs, Effective collaboration facilitates and To obtain and offer support and Barriers to the school nurse´s work with mental health which includes the subcategories Lack of time and resources, Lack of collaboration, Lack of knowledge and experience and Lack of support. Conclusion: The school nurse is at work with mental ill-health a vital resource. Working with mental ill-health places great demands on the schoolnurse´s knowledge and experience and the ability to adapt to the child´s individual needs. Much indicates that Joyce Travelbees theory of interpersonal aspects of nursing can be implemented in the schoolnurse´s work with mental ill-health. Keywords: School-nurse, Mental ill-health, Children grades F-9, Nursing, Travelbee.

Bakgrund: I dagsläget finns djur inom vården med ett brett spektrum för att assistera människan med rent praktiska saker. Terapi med djur inom psykiatrin har dock inte etablerat sig på samma sätt med strukturerad evidens som i den somatiska vården. Både barn med psykiatriska handikapp och personer med demens har studerats tillsammans med djurterapi, men studier på patienter med psykisk ohälsa är få. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av djurterapi hos patienter med psykisk ohälsa samt granska den metodologiska aspekten undersökningsgrupper i valda artiklar. Metod: Artikelsökning skedde vid Högskolan i Gävle under hösten 2016 i databaserna MedLine via PubMed, CINAHL och PsycINFO. Sökord i MeSH-termer var “Animal assisted therapy”. Vid sökning i fritext användes sökorden “Mental disorders”, “Psychiatric disorders” och ”experience”. Dessutom genomfördes en manuell sökning med relevans för inklusionskriterier, syfte och frågeställningar. Artiklar lästes individuellt och gemensamt. Därefter sammanställdes resultat och tabeller. Huvudresultat: Totalt 11 artiklar ingick i litteraturstudien. Artiklarna redovisar övergripande positiva resultat så som en källa till glädje, samhörighet och en känsla av att vara behövd, ökad livskvalitet, självkänsla och ökad social förmåga. I avseende på depression framkom både positiva och negativa resultat. Slutsats: Resultaten i föreliggande litteraturstudie visar att terapi med djur kan ge positiva upplevelser hos patienter med psykisk ohälsa. Detta genom att stärka självkänsla, förmåga att lättare klara av vardagen och underlätta sociala kontakter. För sjuksköterskan kan kunskap och evidensstöd inom djurterapi utgöra ett verktyg i dennes yrkesutövning. Speciellt inom klinisk omvårdnad för att överbrygga interaktion och främja patientens hälsoprocess. Dock är studierna få inom detta ämne och ett bättre kunskapsunderlag är önskvärt för att kunna använda djurterapi på ett evidensbaserat arbetssätt inom vården. / Background: In today’s caring of human beings we find animals to assist in a lot of different ways. Therapy with animals has been studied in younger persons and people with dementia but in persons with psychiatric disorders few studies have been made. Purpose: The aim of this article was to describe experiences of animal assisted therapy (AAT) in patients with psychiatric disorders and survey the methodological aspect investigational groups in the articles. Method: Search of articles was made at Högskolan in Gävle during autumn 2016 using database MedLine and WebCrawler PubMed, CINAHL and PsycINFO using MeSH search word “Animal assisted therapy”. Words used in free text search were “Mental disorders”, “Psychiatric disorders” and ”experience”. Manual search was also made according to relevance, aim and question formulation. Selected articles were read individually and together results and tables were then compiled. Result: This review includes 11 articles. Predominant results were shown regarding experiences as a source of joy, feeling of belonging and to be needed, quality of life, self-esteem and social interaction and lower anxiety. Both positive and negative results were found when it comes to depression. Conclusion: AAT seems to have positive influence in patients with psychiatric disorders regarding better self-esteem, encourage managing daily life and facilitate social interaction. In nursing this knowledge might be a tool to use in clinical care-giving. This could help nurses to support patients to conquer interaction and promote health progress. Howsoever few studies have been made in this topic and better basis of knowledge is desirable to be able to use AAT in nursing based on evidence.

No description available.

No description available.

Depression tillhör en av våra folksjukdomar och är ett växande problem bland unga vuxna. Upptäckten av depression hos den unga kan vara problematisk då ett växlande stämningsläge och ett svårhanterligt känsloliv många gånger tillhör de unga vuxnas naturliga utveckling. I takt med att depression hos unga hela tiden ökar ställs också högre krav på vården. Många söker inte vård för sina symtom för de inte inser att de är sjuka eller för att de inte vågar. Syftet med studien är att belysa unga vuxnas upplevelse av att leva med depression. Litteraturstudien bygger på sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar som analyserats utifrån Axelssons modell. Resultatet visar att ett stort problem när det kommer till depression hos unga vuxna är att de drar sig undan för att söka hjälp. Detta kan leda till fortsatta problem med psykisk ohälsa i vuxenlivet, vilket i sin tur leder till högre belastning av sjukvården. Tidiga interventioner kan förhindra detta. Det krävs mer förståelse hos allmänheten för att avlägsna stigmat som associeras med psykisk ohälsa. Mer utbildning om psykiska sjukdomar och information till allmänheten om till exempel vart man kan söka hjälp kan underlätta. Resultatet visar också att de unga upplever att de förlorar sin autonomi när de söker sig till vården. Vikten av ett gott bemötande och en patientinkluderad vård är essentiellt. Det framkommer även att de flesta unga inte vill ha läkemedelsbehandling utan vill hellre gå i terapi. Det som bekymrar unga är att läkemedlen ska förändra deras personlighet. Närståendes stöd anses utgöra ett stöd i den senare fasen av sjukdomen då individen kommit till insikt om sin sjukdom. Psykisk ohälsa bör lyftas i samhället för att människor ska bli mer upplysta om ämnet.

Syftet med studien är att utifrån terapeuters perspektiv ta reda på vad hästunderstödd terapi kan bidra med för individer med psykisk ohälsa. Vidare vill vi med studien ta reda på vad det är, samt på vilket sätt hästunderstödd terapi kan leda till främjande respektive hämmande effekter. Med utgångspunkt i att det är relativt lite forskat kring hästunderstödd terapi och dess effekter väcktes vårt intresse av att öka kunskapen kring detta. Val av målgrupp är individer med psykisk ohälsa eftersom att psykisk ohälsa är ett utbrett samhällsproblem som generellt sett ökar och som det läggs relativt lite resurser på. Djur har visats vara en kostnadseffektiv resurs som bidrar med att den psykiska ohälsan minskar och levnadsvanor förbättras hos individerna.Metoden som valdes för att besvara forskningsfrågan var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Studien utformades genom bekvämlighetsurval och målinriktat urval genomfördes intervjuer med tre verksamma terapeuter inom området. Efter bearbetning av materialet framkom tre huvudteman som visar på effekterna av den hästunderstödda terapin och dess bidragande faktorer vilka är: Hästen som redskap, Ökad kunskap och medvetenhet, och Känslan av att ha kontroll. Studiens resultat visar positiv effekt på individernas självförtroende, självinsikt, motivation, välmående, gemenskap och position i samhället. Hästen är en stor bidragande effekt till detta genom att den möjliggör skapandet av goda relationer till både hästen och terapeuten. Terapin medför även utomhusvistelse i naturen vilket har stor betydelse för individers välmående.