Mental illness among young people is generally something that has tripled in the 2000s. Thisform of mental illness is usually expressed in the form of stress, anxiety and depression.(Socialstyrelsen, 2013) The group of young people who appear to be most exposed to thisconsists of students (Socialstyrelsen 2017; Folkhälsomyndigheten 2018).The purpose of this study was to be able to measure how widespread mental illness really isamong students through an interview with the school curator at Luleå University ofTechnology and a survey to find out why mental health is so prevalent among student.The questions that were prepared for both the survey and the interview with the curator areclosely linked, although the interview is more in-depth.The questions raised in the study were, have you ever experienced mental illness during yourstudy period and whether the students have experienced anxiety or stress. Consequently, thestudents had to answer what the causative factors were, as well as what the students do to bestrecover.The results of the study indicate that almost half of the students (47%) have experiencedmental illness during their studies. However, it is interesting that as many as 32 people (89%)responded that they had experienced the feeling of stress and anxiety during their studies. 32people (64%) of the students who thought they were experiencing stress and anxiety felt thatit was due to the studies.When asked what the students do to recover from mental illness or anxiety no one (0%)answered that they seek professional support in the form of a psychologist or student healthconsular. A bit over half of the people asked (58%) deal with it on their own while one of four(25%) choose to do nothing at all and let it pass. The results of the interview and surveys areto a large extent consistent.Mental illness is a fact among students at the same time as it is a major threat to positivedevelopment in society. The numbers are frightening both when it comes to the number ofstudents who are affected and when it comes to the number of students who are trying to seekprofessional help, mostly because of the prevailing stigma. / Psykisk ohälsa bland unga är generellt sett något som har tredubblats under 2000-talet. Denna form av psykisk ohälsa ter sig oftast i form av stress, ångest och depression (Socialstyrelsen 2013). Den grupp av ungdomar som verkar utsättas för detta i högsta grad består av studenter (Socialstyrelsen 2017; Folkhälsomyndigheten 2018). Syftet med denna studie var att genom en intervju med skolkuratorn på Luleå Tekniska Universitet och en enkätstudie kunna utmäta hur utbrett psykisk ohälsa verkligen är bland studenter samt att ta reda på varför psykisk ohälsa är så utbrett bland studenter. De frågeställningar som förbereddes både för enkätstudien och intervjun med kuratorn är tätt sammankopplade även om intervjun är mer djupgående. Frågeställningarna som framfördes i studien var, har du någonsin under din studieperiod upplevt psykisk ohälsa samt om studenterna har upplevt ångest eller stress. Som följdfråga fick studenterna besvara vad de orsakande faktorerna var enligt de samt vad studenterna brukade göra för att på bästa sätt återhämta sig. Resultaten från studien indikerar på att nästan hälften av alla respondenter (47%) har under sin studietid upplevt psykisk ohälsa, däremot är det intressanta att 32 personer (89%) svarade att de hade upplevt känslan av stress och ångest under sin studietid. 24 personer (64%) av studenterna som tyckte sig uppleva stress och ångest menade på att det berodde på studierna. I frågan om vad studenterna gör för att lättast återhämta sig från psykisk ohälsa eller ångest var det ingen (0%) som svarade att dem uppsöker professionellt stöd i form av psykolog eller studenthälsan. Lite mer än hälften av studenterna (58%) handskas med det på egen hand medans en fjärdedel (25%) väljer att göra ingenting alls och låta det gå över av sig själv. Resultaten av intervjun och enkätundersökningarna stämmer överens i en hög grad. Psykisk ohälsa är ett faktum bland studenter samtidigt som det är ett stort hot för positiv utveckling i samhället. Siffrorna är skrämmande både när det kommer till antal studenter som är drabbade och när det kommer till hur många studenter som faktiskt försöker söka professionell hjälp, detta mest på grund av den rådande stigmatiseringen.

No description available.

Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som drabbar ungefär 10 procent av kvinnor över hela världen. Vanliga symtom är att det gör ont i underliv, urinblåsa, vid tarmtömning eller under sex. Man vet inte med säkerhet vad endometrios beror på och det finns i dagsläget inget botemedel mot sjukdomen. Endometrios diagnostiseras främst genom laparoskopi och behandlas främst med smärtlindring och hormonbehandling, och i vissa fall även med operation. De första symtomen uppträder vanligtvis under tonåren och kan hålla i sig fram till klimakteriet. Smärtan som ofta förekommer vid endometrios kan innebära en psykisk påfrestning och leda till problem inom fler livsområden. Många kvinnor känner sig även missnöjda med stödet från vården och sjukdomen kan medföra lidande under stora delar av de drabbade kvinnornas liv. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och analysera tidigare forskning med fokus på kvinnors erfarenheter av endometrios. Mer specifikt fokuserade studien på kvinnornas upplevelser av hur smärtan påverkade deras psykiska mående samt deras upplevelser av stöd från vården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en tematisk analys användes för att undersöka kvinnors egna erfarenheter av psykisk hälsa i relation till endometrios samt erfarenheter av hälso- och sjukvården. Resultat: Endometrios påverkade många olika livsområden, inte enbart den fysiska hälsan, utan även psykisk, social och emotionell hälsa tog skada. Det psykiska måendet påverkades i första hand av hur intensiv och ofta förekommande smärtan var. Endometrios kunde leda till en försämrad livskvalitet, depression och ångest. Det kunde ta många år innan man fick en diagnos och många kvinnor beskrev negativa erfarenheter i mötet med hälso- och sjukvården. Detta kunde bero på att deras smärta normaliserades, på grund av brist på information eller på grund av att personalen inte upplevdes ha tillräckligt med kunskap kring endometrios. Slutsats: Endometrios ses i dagsläget främst som en fysisk eller biologisk sjukdom och det är främst de symtomen som behandlas. Däremot påverkar endometrios många olika livsområden och de drabbade kvinnorna upplever ett behov av att få diskutera sina individuella behov med professionella. Endometrios är ett biopsykosocialt problem som även kräver en sådan behandling, exempelvis stöd kring den psykiska hälsan eller hjälp med sociala problem.

Alla barn har rätt att växa upp i en trygg miljö, få omvårdnad och blir omhändertagna av vuxna som ger dem närhet och skydd. Tyvärr ser verkligheten inte alltid ut så. Föräldrar som lider av psykisk ohälsa eller missbruk kan ha svårt att tillgodose sina barns grundläggande behov. Barn är beroende av sina föräldrar och när föräldern inte mår bra riskerar barnen att fara illa. Syftet med studien var att belysa erfarenheten av att växa upp med föräldrar som lider av psykisk ohälsa. För att få en detaljerad bild av barnens subjektiva upplevelser valdes självbiografier. Genom att ta del av författarnas levda erfarenheter sågs tydligt deras utsatthet under uppväxten. Analys av litteraturen resulterade temat Förlorad barndom och tre huvudkategorier som ger en övergripande bild av författarnas uppväxt: Maktlöshet, Vanmakt och längtan, Ansvar och utsatthet. Alla författarna var under uppväxten i kontakt med vården flera gånger, men då som anhöriga till sin psykiskt sjuka förälder. Trots förälderns ohälsa och oförmåga att klara av vardagen uppmärksammades inte barnens situation och de fick aldrig det stöd de behövde och hade rätt till. Under diskussionen lyfts och förtydligas svårigheten i att inte få vara barn, att vara utlämnad med en vuxens ansvar och frustrationen över att inte bli sedd. Vården måste ha ett övergripande perspektiv, en reflekterande kunskap och alltid ha barnens bästa i åtanke.

This study has the purpose to examine how the staff in public elementary schools works with mental illness among their pupils. The personal included in this study are restricted to history teachers, principals and school counselors. I contacted 69 schools in total. These schools are located in Ornskoldsvik, Malmo and Gothenburg. I used qualitative interviews with the school staff to yield the necessary information for a result. A total number of seven schools gave me any response and only nine staff members ended up being interviewed. The outcome of my study shows that the interviewed staff thinks that their co-operative work to prevent mental illness works well but that the school psychiologists believes that they have too much responsibility when it comes to the matter in question. The schools also seem to focus more on the students mental illness now than they did a few years back. The interviewed staff believes that the usage of cellphones and other devices that supports social media is the leading cause of mental illness among their pupils. One of the history teachers believed that the history subject could cause mental harm on the students and another teacher claimed that she had not worked long enough to determine if history as a subject could cause any harm on her pupils.

No description available.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Ökningen leder till att poliser i större utsträckning möter individer med psykisk ohälsa. Kvantitativ forskning indikerar att poliser känner sig otillräckliga i mötet. Hur en bedömer samt hanterar olika typer av situationer där individer med psykisk ohälsa är inblandade skiljer sig åt mellan poliser samt hur en förvärvar sig kunskap om individer med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa polisens upplevelser i arbetet, specifikt i mötet med individer med psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ ansats användes, semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem poliser i södra Skåne. Resultat: Informanterna beskriver hur de kände sig trygga i mötet och menade att detta till stor del beror på deras erfarenhet inom yrket samt privat. Informanterna uttryckte dock frustration kopplat till hur delvis polisen men också andra aktörer ofta försöker skjuta ifrån sig ansvar när det kommer till individer med psykisk ohälsa. Samt pekade även på svårigheter i att identifiera olika diagnoser och symtom då de är individuellt. Vidare lyftes vikten av kopplingen mellan teori och praktik vid utbildning/vidareutbildning och informanterna tryckte även på hur värdefullt brukarperspektivet var vid utbildning kring bemötandet av individer med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness has increased significantly in Sweden over the past ten years. The increase leads to more police encounters with individuals with mental illness. Quantitative research indicates that police officers feel insufficient in these encounters. How one assesses and manages different types of situations in which individuals with mental illness are involved differs among police officers as well as how one acquires knowledge about individuals with mental illness. Aim: To highlight the police’s experience at work, specifically encountering individuals with mental illness. Method: Qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted with five police officers in the south of Skåne. Results: The participants described how they felt confident in the meeting and said that this largely depends on their experience in the profession as well as in private. However, the participants expressed frustration as to how partly the police, but also other professions, often try to renounce responsibility when it comes to dealing with individuals with mental illness. They also pointed to difficulties in identifying different diagnoses and symptoms because it varies by each individual. Furthermore, the importance of the link between theory and practice in education/further education was raised. The participants also pointed to how valuable the perspective from individuals who had experience with mental illness and encounters with police was in regards to the education about these encounters.

The study examines dance teachers' perceptions of how mental illness among adolescence can affect the role of teachers, what knowledge these teachers feel they have when they deal with these young people and where this knowledge comes from. Through semi-structured interviews which were analysed with thematic analysis and memo-writing, it emerged that the teachers feel that the role of the teacher is affected on a personal and professional level. They felt that they have the knowledge to deal with mental illness in adolescence but request more knowledge in the subject. The results of the study show the complex role of the teacher and indicate that teachers want more knowledge regarding mental illness among adolescents in order to better respond to these young people, but also that more research in the field is needed.

Patienter med psykisk ohälsa är vanligt förekommande inom vården. Sjuksköterskan i sitt arbete kan möta patientgruppen oavsett vart vården sker. Eftersom sjuksköterskan ofta möter patienter med psykisk ohälsa är det viktigt att sjuksköterskan besitter god kunskap inom psykisk ohälsa för att kunna ge en god och säker vård. Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Metoden som valdes för att svara på syftet var en litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes via databaserna CINAHL och MEDLINE. Efter att datan analyserades valdes åtta kvalitativa artiklar ut som formade två huvudkategorier med fem underkategorier. I resultatet framgår det att sjuksköterskan står inför flertalet utmaningar i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Det framkommer även att sjuksköterskans förförståelse kunde leder till negativa konsekvenser för patienten. Sammanfattningsvis framkommer det att sjuksköterskorna behöver ytterligare kunskap genom utbildning kring psykisk ohälsa för att minska lidande för patienterna. Genom ökad kunskap kan det möjliggöra en säker vård som är patientcentrerad. Sjuksköterskorna är i behov av stöd från ledningen, där riktlinjer och rutiner kan vara till hjälp för vårdandet av patienter med psykisk ohälsa.

The purpose regarding this literature study is to illustrate children’s experiences of growing up with a parent suffering with mental illness. This literature study will investigate how these experiences are described based on eight autobiographies, where two of these are sequels, collected from the databases libris, libsearch Malmö University and google. This is later supported with already existing research and theories. The study is based on stories told by six different children and can therefore not be used to generalize a larger group of children in similar situations. Research has shown that there is a higher risk for children who grow up with a parent struggling with mental illness to develop this themselves as well as developing substance abuse problems. The struggle the parent in question goes through might also bring challenges in parenthood where the mental illness can negatively affect the family constellation. Unpredictable behavior, abuse and attachment difficulties to the mentally ill parent are some aspects that the children have been shown to experience. Based on the autobiographies, this study has selected recurring themes and subcategories from the children’s experiences where social consequences and maintaining the facade are two that repeatedly appear. Subcategories such as physical abuse, taking responsibility and hiding the parent’s mental illness from people around them are recurring in the autobiographies. The children in question have described feelings such as shame, isolation and fear as a result of the parent’s mental illness. However, by educating and giving information to children about parents' mental illness, could in order provide support for the child regarding handling and communicating in relation to the child’s reality.