Denna uppsats behandlar hur fem skolkuratorer artikulerar vad som är de vanligaste problemen som elever de möter brottas med samt undersöker vilka faktorer som begränsar skolkuratorerna att vara tillgängliga för sina elever. Forskningsfrågorna som behandlar syftet är hur skolkuratorerna ser på elevernas psykiska ohälsa, hur skolkuratorerna förebygger psykisk ohälsa och vilka hinder skolkuratorerna stöter på för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer samt en deltagande observation. De teoretiska utgångspunkterna som används är barnperspektiv, socialt stöd och rollteori. Resultatet visar att skolkuratorerna upplever att de flesta elever generellt mår bra, att de har förutsättningen för att kunna må bra men de besvär som skolkuratorerna pekar på hos eleverna är bland annat depressioner, prestationsångest och ensamhet, där ensamheten är den faktor som samtliga skolkuratorerna anser att eleverna brottas mest med. Skolkuratorerna menar att ensamheten inte handlar om mobbning, utan snarare om elevens svårigheter med social kompetens. Resultatet visar även att motverka psykisk ohälsa bland eleverna främst handlar om skolkuratorns tillgänglighet för eleverna. Skolkuratorn ska genom interaktion ge emotionellt stöd till eleven men för det krävs att skolkuratorn ska ha tid och resurser vilket samtliga skolkurator i studien anser är begränsningen i deras arbete. / This study examined how five school counselors articulates the most common problems students they meet contend with and studied the factors that obstruct school welfare to their job of being available for students. The study’s main questions are how the school counselors looks at students’ mental illness, how school counselors prevent mental illness as well as the obstructions that the counselors contend with. The methodology for this study is qualitative interviews and participatory observation. The theoretical basis of this study are the children’s perspective, social support and role theory. The result shows that school counselors felt that most students generally had a great mental health and that they had the basis for wellbeing. However the issues that school counselors noticed are among depression, performance anxiety and loneliness, where loneliness are the main problem among students. School counselors suggests that loneliness is not due to bullying, the reason to loneliness among students are often lack of social competences. The result suggests that the school counselors’ availability is important to improve students’ mental health. School counselors’ main tool to achieve mental health among students are their social support, but they need time and resources to succeed, which most school counselors feels is a limitation for them.

Denna studie har syftat till att redogöra och öka förståelsen för hur relationen mellan en ledare och följare ser ut, samt hur denna relation påverkar de bådas psykiska välmående. Syftet har framkommit ur en problemdiskussion som fokuserar på att tidigare forskning till stor del baseras på endast ledarskap och inte följarskap. Att se både ledaren och följaren är dock väsentlig för att förstå relationen och hur de båda påverkar varandra. De båda är en del av samma relation och man bör därför inte utesluta den andra parten för att kunna förstå den ena bättre. Följande studie är baserad på kvalitativ forskning som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Svaren från respondenterna har tillsammans med tidigare teori inom ämnet bidragit till nya slutsatser inom ämnet. Med hjälp av grundad teori som fungerat som studiens analysmetod har flertalet koder kunnat urskiljas som hänger ihop inom relationen mellan ledare och följare. Den sociala miljön och trivseln på arbetsplatsen upplevdes som väldigt relevant för både ledare och följare. Den sociala miljön påverkade i sin tur hur de båda såg på varandra och hur de mådde. En bra social miljö där ärlighet, öppenhet och delaktighet var vanligt förekommande mellan följare och ledare ledde även till att de mådde bra på arbetsplatsen. En bra social miljö stimulerade alltså ett gott klimat på arbetsplatsen där de inblandade kände större lust att arbeta. Hur ledarna och följarna mår inom en organisation är därför högst viktigt att beakta då påverkar bådas välmående och vilket arbete som utförs. Detta påverkar otvivelaktigt organisationen i det långa loppet. Att se på hur det psykiska välmåendet ter sig inom organisationer är därför ett ämne som bör beaktas av alla som arbetar inom en organisation just nu.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur de yrkesverksamma på Första linjen upplevt att arbetet fungerat sedan verksamhetens uppstart våren 2015. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det inhämtade materialet. Individuella semistrukturerade intervjuer med fem av de yrkesverksamma inom Första linjen genomfördes. Resultatet visar att söktrycket sedan verksamhetens uppstart gått i vågor med ett ökat söktryck innan och efter skollov och där tjejer i övre tonåren samt yngre barn är två av de grupper som varit återkommande. Vidare visar resultatet att den samverkan Första linjen har med närliggande verksamheter varit bra men att den kan förbättras ytterligare. Av resultatet framkommer att en styrka med Första linjen är verksamhetens bredd av yrkeskategorier, samverkan med närliggande verksamheter samt verksamhetens goda tillgänglighet. Den goda tillgängligheten sågs likaså som en potentiell svaghet. Enligt resultatet kan ett gemensamt tillvägagångssätt i mötet med besökare ses som ett förbättringsområde. Ett annat förbättringsområde var det förebyggande arbetet kring psykisk ohälsa hos barn och unga så som att nå ut med information till barn och unga om psykisk ohälsa. Tillgänglighetsteorin var till hjälp för att få en djupare förståelse av resultatet. Ingen tidigare studie har genomförts avseende Första linjen i Karlstad. Studien kan därmed bidra med kunskap till Första linjen om hur verksamheten kan upprätthålla samt utveckla arbetet för en förbättrad psykisk ohälsa hos barn och unga. / The purpose of this qualitative study is to examine how the individuals working on Första linjen have experienced how the operation has worked since the start of spring 2015. A qualitative content analysis was used to analyze the gathered material. Semi structured interviews were performed with five individuals working at Första linjen. Results show that client loads fluctuates in waves with more loads before and after school breaks, and that girls in their late teens and younger children are two recurring groups. Further, results show that collaboration between Första linjen and adjoining agencies has been successful, but that there is still room for improvements when aligning with certain agencies. Results reveal that the breadth of work types, collaboration with adjacent agencies and the availability of the agency are distinguished strengths of Första linjen. The good availability was also distinguished as a possible weakness. According to the results, a collaborative cross-agency approach with clients is considered an area for improvements in the future. Another area of improvement is the preventive work surrounding mental illness amongst children and young persons, including information outreach. The theory of access was helpful to gain a deeper understanding of the result. No previous study has been performed regarding Första linjen in Karlstad. The study can thereby contribute knowledge to Första linjen about how the operation can sustain and develop the work to an improved mental health among children and adolescents.

Debatten om sjukskrivningar och ohälsan i landet är något som ständigt rapporteras om i media. Olika lösningar för hur man ska gå tillväga med att få de som är sjuka tillbaka till arbete, samt hur man ska göra för att förebygga ohälsan på arbetsplatserna. Syftet med mitt arbete är beskriva hur rehabiliteringsprocessen ser ut utifrån det regelverk som vi har idag. Samtidigt ger jag en viss tillbakablick för att kunna utreda rehabiliteringsprocessen. Jag har i mitt arbete valt att utgå från att den som är sjukskriven har anställning, vilket leder till att huvudaktörerna i mitt arbete är Arbetsgivaren, arbetstagaren och Försäkringskassan.   Försäkringskassan är den aktören som har det övergripande ansvaret i att samordna och utöva tillsyn över rehabiliteringsprocessen. Det innebär att det är Försäkringskassan som ska vara spindeln i nätet som får alla trådar att strålar samman i syfte att utforma den bästa planen för den sjukskrivne att återgå till arbete. Samtidigt har försäkringskassan ansvar i att göra bedömning av arbetstagaren efter vissa tidsramar för att pröva om de kan utföra någon form av arbete.   Arbetsgivaren är den aktör som har huvudansvaret vad gäller rehabilitering på den egna arbetsplatsen. Jag har beskrivit vad som gäller både i förebyggande syfte samt vilket ansvar som arbetsgivaren har när personen väl är sjukskriven, och vilka rättigheter samt skyldigheter arbetsgivaren har. Allt från att skaffa hjälpmedel, omplacering och sista alternativet, nämligen avsluta anställningen.   Arbetstagaren är den person som alltid ska stå i fokus i rehabiliteringsprocessen. Hon eller han har vissa skyldigheter att lämna uppgifter till försäkringskassan och att aktivt delta i de program som man gemensamt genom en rehabiliteringsplan har satt upp.   Rehabiliteringsprocessen är en tidsbegränsad process där målet är att den som är sjuk ska kunna återgå till arbete och försörja sig själv. Den rättliga resan börjar här.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp och kännetecknas av att personen har nedsatt förmåga att hantera sina känslor och upprätthålla samspel med andra människor. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i samhället. Patienter med psykisk ohälsa har hög risk till försämrad hälsa och att insjukna i somatisk sjukdom, därmed behov av att vårdas inom den somatiska vården. Det är viktigt som sjuksköterska att nå fram till denna patientgrupp för att förhindra försämrad hälsa, därför behövs det mer kunskap om hur sjuksköterskan kan anpassa interaktionen för denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att anpassa interaktionen med patienter som har en psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Det rekryterades sammanlagt sex sjuksköterskor via arbetsplatsträffar. Intervjuerna var semistrukturerade som innefattade en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalysen. Vilket sammanställdes till ett resultat. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem underkategorier. Studiens resultat visade att en anpassad interaktion baserades på kunskapen om patienten som individ, sjukdomen och sjukdomsutvecklingen. Kunskapen införskaffades genom att skapa sig en relation med patienten som har en psykisk ohälsa med hjälp av kommunikationen. En god sjuksköterska- och patientrelation underlättade anpassningen av interaktionen för att på så vis kunna ge vård med god kvalité Slutsats: Samtliga deltagare uttryckte att deras erfarenhet av att anpassa interaktionen med patienter som har psykisk ohälsa kunde ha sina fördelar men även utmaningar. Föreliggande studie skulle kunna bidra till en ökad kunskap om hur sjuksköterskan kan anpassa interaktionen med denna patientgrupp. Studien kan även utgöra en bra grund till fortsatt forskning.

Depression är en sjukdom som blir allt mer vanlig, i Sverige såväl som globalt. Sjukdomen kan leda till symtom i varierade utsträckning och svårighetsgrad. Närstående till en person som insjuknat i depression kan ta på sig ansvaret att vårda och kan också utgöra en hälsoresurs för den som är sjuk. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå att även om den som har insjuknat i depression är drabbad, är även de närstående också det. Genom ökad kunskap om de närståendes upplevelser torde vården kunna ge bättre stöd och hjälp till den närstående. Syftet med studien var således att beskriva upplevelsen  av  att  vara  närstående  och  vårda  en person  som  lider  av  depression. Metoden var en litteraturstudie där 10 artiklar analyserats. Axelssons modell (2012, ss. 203-220) har använts för analysen. Resultatet visade bland annat att närstående till stor del eftersökte information och kunskap för att uppleva att de utgjorde ett gott stöd för sin käraste. Det beskrev även det omfattande ansvaret som de närstående fick axla i vårdandet. Vårdandet utav en person som led av depression föranledde även till starka känslostormar hos de närstående, exempelvis ilska, frustration, rädsla, oro och hopp. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att informera och stötta patienten och de närstående, men finns det tid för det?

Introduktion Att som ung kvinna växa upp i dagens samhälle ställer stora krav på förmågan att hantera samhällets ideal. Då det visat sig att unga kvinnor är de främsta användarna av sociala medier är det av intresse att undersöka om det finns en negativ påverkan av media hos denna målgrupp. Metod Arbetet är en litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt, där tio vetenskapliga artiklar sökts upp via sökmotorena PubMed ochPsycINFO för att sedan analyseras, värderas och kategoriseras. Resultat Resultatet av litteraturöversikten har visat ett samband mellan exponering av media och psykisk ohälsa, negativ kroppsuppfattning och tendenser till ätstörningar. En stark självkänsla visade sig vara viktigt för att stå emot de ideal media förmedlade. Frekvensen av användandet av sociala medier och exponering för magasin visade ett tydligt samband till att påverkas negativt av media Diskussion Utifrån syftet med litteraturöversikten kunde man se ett samband mellan media och psykisk ohälsa, negativ kroppsuppfattning och tendenser att utveckla en ätstörning. Genom att stärka unga kvinnors självkänsla borde det även förebygga risken att påverkas negativt av media.

Närstående inom vården utgör en samhällsbärande funktion och utan deras insatser skulle samhället ha svårt att tillgodose befolkningens behov av vård och omsorg. Närstående upplever svårigheter att påverka beslut som tas inom psykiatrisk vård. Det är därför av vikt att inhämta kunskap om detta område för att kunna utveckla närståendes roll i vården. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av delaktighet i beslut inom vuxenpsykiatrisk vård hos närstående till individer med långvarig psykisk ohälsa. Studien är en kvalitativ fokusgruppsstudie med induktiv ansats (N=8). Resultatet visar att närståendes möjlighet till delaktighet påverkas av bland annat sekretess, vårdens och patientens förhållningssätt, tillgängligheten, informationsutbytet samt graden av samarbete. Konklusionen är att det förekommer en hel del hinder för närståendes delaktighet både i relationen till vården och till patienten. Vidare forskning kring närståendeperspektivet i psykiatrisk hälso- och sjukvård kan tillföra kunskap kring vilka faktorer som påverkar upplevelsen av delaktighet hos närstående. Denna kunskap i sin tur kan bidra till att närstående får en mer aktiv roll i den psykiatriska vården. / Shared decision making/delat beslutsfattande

Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat och anses vara ett folkhälsoproblem vilket kan vara en utmaning för hälso- och sjukvården på grund av den ökade samsjukligheten hos denna patientgrupp. Personer med psykisk ohälsa upplever ofta allmänhetens attityder som negativa. Detta upplever de även hos personalen inom den somatiska vården där deras fysiska behov inte tas på allvar och de känner sig oftast ignorerade. Sjuksköterskan förväntas kunna vårda patienter med psykisk ohälsa trots otillräcklig utbildning. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av omvårdnaden till patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: En litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats användes. Som analysmetod valdes Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalysen där kondensering, kodning och kategorisering av de bärande meningsenheterna gjordes. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och tre underkategorier. Huvudkategorierna är: upplevelser kopplade till patientkontakten, upplevelser kopplade till organisationen, upplevelser av brist på kompetens. Underkategorier är: avvikande beteende, tidsbrist, miljön och brist på stöd. Slutsats: Resultatet visar tydligt förekomsten av negativa attityder på rund av bristfällig kunskap och utbildning hos sjuksköterskor gentemot patienter med psykisk ohälsa. Rädsla och oro är starkt framträdande faktorer som påverkar omvårdnaden och interaktionen mellan patienten och sjuksköterskan. Litteraturstudien kan bidra till ökad förståelse av problematiken och därmed leda till förbättrade utbildningar och jämlik vård.

Det rapporteras flitigt i media om att sjukskrivningar pga. av utbrändhet fortsätter att öka under 2000-talet, att människor i Sverige har svårt att få ihop sin tillvaro på ett långsiktigt hållbart sätt. Målet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka om en reduktion av arbetstiden påverkat arbetstagarens psykiska hälsa positivt. Studien bygger på en enkätundersökning och två uppföljande djupintervjuer riktade mot ett enda företag. Efter att ha sammanställt materialet har uppsatsens författare kunnat dra vissa slutsatser om kopplingen mellan arbetstidsförkortning och förbättrat psykiskt mående.   Resultatet visade att alla respondenter i studien upplevt en betydande positiv förbättring av sin psykiska hälsa och sitt välbefinnande.