Stressymtom hos ungdomar, och bland dem främst unga tjejer, har ökat markant de senaste 20 åren och utgör idag ett stort hälsoproblem. Inom ramen för ett projekt mot stress i gymnasieskolan under år 2006 fick elever med självrapporterade stressymtom prova på metoden expressivt skrivande. Föreliggande studie bygger på det textmaterial som nio ungdomar lämnade in, där tjejer utgjorde en stor majoritet. Syftet med studien var att djupare förstå innebörden av ungdomars stress samt att undersöka hur processen ser ut när de använder metoden expressivt skrivande. Två stora områden som upptog deltagarna var relationer i familjen samt olika former av krav på prestation. Det är tydligt att föräldrarna har en fortsatt stor betydelse för dessa ungdomar på väg mot vuxenlivet. Skrivprocessen varierade för de deltagande ungdomarna. En bearbetning av svåra och/eller stressande händelser bedöms dock ha skett hos flertalet. Expressivt skrivande bedöms kunna vara en meningsfull intervention mot stress. I de fall ungdomar mår mycket dåligt kan man dock inte utgå från att expressivt skrivande är tillräckligt. Vidare forskning krävs för att mäta effekten av denna typ av intervention.

Syftet med den här uppsatsen var att genom en litteraturstudie undersöka vilka huvudsakliga förklaringar som fanns till unga vuxnas psykiska ohälsa. Det var också av intresse att få se om det fanns någon skillnad i sättet att förklara orsakerna till psykisk ohälsa hos män respektive kvinnor. Studien innehöll artiklar ur Läkartidningen, Psykologtidningen, Transmittorn samt en rapport från SOU. Resultatet visade att unga vuxnas psykiska ohälsa bottnade till stor del i ett allt mer individualiserat samhälle. Det hade lett till att ett stort ansvar, många gånger högt över vad individen mäktade med, hade lagts ned på individnivå. Förmågan att göra rätt val i livet hade inte utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna hade skapats. I analysen framkom olika förklaringsmodeller. Dessa modeller hade i sin tur bidragit till skillnaderna i sättet att beskriva orsakerna till psykisk ohälsa hos män respektive kvinnor. Kvinnor beskrevs som bräckliga och deras cyklicitet kopplades utan vetenskapliga belägg ihop med diagnosen depression. Det som gick att finna angående männens psykiska ohälsa beskrevs mer som ett beteendeproblem där aggressivitet och missbruk fick stå för den stora förklaringen. The purpose of this paper was to understand through a review of the literature the main explanations given for mental ill-health in young adults. It was also of interest to investigate if different explanations were given for mental ill-health among young men, as opposed to women. This study reviewed articles taken from Läkartidningen, Psykologtidningen, and Transmittorn, as well as a report from SOU. The results indicated that the underlying cause for mental ill-health in young adults is to a large extent an increasingly individualized society, leading in turn to more responsibility being laid upon young adults often ill-equiped to handle it; the ability to make successful choices in life does not always develop at the same speed as the new opportunities that society creates. The analysis revealed that different explanations / models were used to describe the causes of mental ill-health in men and in women. Women were described as fragile, and a diagnosis of depression was linked, without scientific proof, to their reproductive / hormonal / monthly cycles. Mental ill-health in men, on the other hand, was described more as a behavioral problem, with aggression and drug abuse as the main cause. Keyword Young adults, gender, health, mental ill-health

Anställningsotrygghet har inom tidigare forskning framträtt som en förhållandevis kraftfull stressor som kan orsaka såväl psykisk som fysisk ohälsa. Samtidigt har det framkommit att individer drabbas olika hårt beroende på en rad faktorer. På senare år har transformativt, motsvarande utvecklande, ledarskap kopplats till välmående och hälsa bland anställda. Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie, beståendes av fackligt anslutna akademiker (N=468), var att studera sambanden mellan anställningsotrygghet (kvantitativ, kvalitativ) och ohälsovariablerna utbrändhet (utmattning och distansering) och psykisk ohälsa samt huruvida utvecklande ledarskap (UL) modererar dessa hypotetiska samband. Analyserna visar att kvalitativ anställningsotrygghet är en kraftfullare prediktor av ohälsa jämfört med kvantitativ anställningsotrygghet samt att UL modererar sambanden mellan kvantitativ anställningsotrygghet och ohälsa. Gruppen som rapporterade att deras närmaste chef utövar låga nivåer av UL hade kraftigast samband mellan kvantitativ anställningsotrygghet och såväl psykisk ohälsa som utmattning. Effekten var dock mindre uttalad för utfallsvariabeln distansering.

Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv & Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på ungdomar i nionde klass. Resultatet visade bland annat att deltagarna upplever att det ställs olika krav och förväntningar på pojkar och flickor. Media skapade långa diskussioner och ansågs påverka den psykiska hälsan genom att media skapar press på hur ungdomar ska vara och se ut. Slutsatserna från studien var att det är många ungdomar som upplever psykisk ohälsa. De främsta orsakerna till psykisk ohälsa ansågs vara problem hemma, med kompisar, stress, vantrivsel och media. De åtgärder som kan förbättra den psykiska hälsan bland ungdomar är stödgrupper i skolan, läxhjälpsgrupper, samlingsplatser såsom fritidsgårdar, idrottsplatser och fler aktiviteter. De främsta aktörer som kan förbättra den psykiska hälsan är skolan och kommunen.

Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.

Syftet med denna studie är att med longitidunella data, där man följer samma individer över tid, från 2000-talet ta reda på om det finns en trend i psykisk ohälsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras på longitudinella data som inhämtats före 2000-talet och därför avser denna studie att delge fältet ny och aktuell kunskap då denna studie baseras på longitudinella data från 2004 och framåt. Vidare ämnar studien undersöka huruvida tonåringarnas familjesituation och nationellt ursprung påverkar en eventuell trend i den psykiska ohälsan samt om det föreligger någon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohälsa över tid och att flickor i större utsträckning än pojkar upplever psykisk ohälsa. Ingen av de övriga variablerna visade på någon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138). Resultatet visade heller inte på några interaktionseffekter. Då merparten av den svenska forskningen har koncentrerat sig på tvärsnittsdata finns det ett stort behov av fortsatta studier som baseras på longitudinella data.

De ungas psykiska ohälsa är ett vanligt ämne i dagens mediala debatt. Studier har på senare år klargjort att denna ohälsa ökat de senaste årtiondena. Andra studier diskuterar möjliga åtgärder till den psykiska ohälsan medan ett fåtal av dem vänder sig till de verkliga experterna i frågan, nämligen ungdomarna själva. Syftet med denna studie är fyrfaldigt: (1) att få en ökad förståelse för hur förstaårsgymnasister uppfattar det befintliga stöd skolan erbjuder för att stävja och motverka psykisk ohälsa; (2) att diskutera om stödet överensstämmer med elevernas efterfrågan; (3) att undersöka attityder till psykisk ohälsa inom vänskapskretsen och att (4) ta reda på eventuella könsdifferenser. Studien genomfördes i enkätform och ställdes till förstaårsgymnasister i Östersunds kommun. Resultatet visar att eleverna generellt sett är positiva till det stöd skolan erbjuder och att acceptansen till psykisk ohälsa inom vänskapskretsen var god. Trots det uppger nästan hälften av eleverna att de inte vill träffa en kurator om de mår psykiskt dåligt.

Schizofreni är en allvarlig, psykisk sjukdom med mentala störningar och förlust av kontakt med verkligheten. Sjukdomen påverkar hela personens livssituation. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva hur det är att leva med schizofreni. Metoden som används var en litteraturstudie. En samlingsnovell med patientens berättelse och tre självbiografier av människor som själv upplevd schizofreni har analyserats samt en roman av en författare som var i nära kontakt med en schizofren patient. De analyserades enligt Lyckhage modellen för att analysera berättelser. Sju kategorier har framkommit i resultaten som uttrycks med: Leva i en främmande och ond värld, Självmord, Relation till vårdpersonalen, Familjen och närstående, Självuppfattning, Att uppleva ångestattacker, samt Inre röster och hallucinationer. / Schizophrenia is a serious psychological disease with mental disorder and loss of reality. The disease affects the whole life situation for the individual. The aim with this literature review was to describe how it is to live with schizophrenia. The method that is used is literature studies which means that a collection of different patients´ stories, three biographies written by people who themselves have experienced schizophrenia have been analysed but also a novel written by an author who was in close relation with a schizophrenic patient. These materials have been analysed according to Lyckhage´s model for analysing stories. Eight categories have emerged in the result giving utterance to: To live in an alien and evil world, suicide, relation to the nursing staff, family and relatives, self-concept, experiencing anxiety attacks, and inner voices and hallucinations.

Approximately one third of all patients in primary care have a psychosocial component to their illness that requires adequate professional treatment. However, primary care is insufficiently prepared for these patients. The aim of this case-study was to evaluate a pilot project in primary care offering psychotherapy as a treatment alternative. The data collected includes 1) data from 352 referred patients regarding demographics, diagnosis, treatment duration and pre- and post health status, 2) a patient-satisfaction questionnaire and 3) interviews with six therapists and five medical doctors. The treated patients improved significantly and showed a high degree of satisfaction. Doctors and therapists agreed on the advantages of cooperation and of psychotherapy as a treatment alternative in the primary care setting.

Utmattningssyndrom är ett snabbt växande problem i vårt land, studier inom området har visat att detta tillstånd ofta är stressrelaterat. Stress är en reaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för och de resurser som han/hon har för att hantera dessa belastningar. Att drabbas av utmattningssyndrom kan bl.a. innebära en minskad förmåga till rörlighet, vilket också innebär svårigheter att klara det dagliga livets aktiviteter. En av arbetsterapeutens uppgifter är att hjälpa patienter hitta en hälsosam balans mellan arbete, vila och fritid. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga olika rehabiliterande åtgärder som är tillämpningsbara inom arbetsterapin och dess effekter för patienter med utmattningssyndrom. Metoden i uppsatsen är en systematisk litteraturstudie och sökningen gjordes i databaserna: Amed, Cinahl, Medline och PsycArticle. För att tydliggöra och få struktur i uppsatsen användes klassifikationssystemet ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health), med komponenterna aktivitet, delaktighet, omgivning- och personliga faktorer. Resultatet visade att de rehabiliterande åtgärder som användes var kognitiv beteendeterapi (KBT), gradvis utökning av aktiviteter, copingstrategier och avslappningsterapi /meditation. Dessa åtgärder gav positiva effekter, främst i form av ökad aktivitets- och funktionsnivå hos patienterna. Mer forskning och framförallt fler randomised controlled trial (RCT) studier behövs i ämnet. Gärna på effekter av arbetsterapeutisk rehabilitering för dessa patienter, för att få bevis för att arbetsterapi kan göra nytta för patienter med utmattningssyndrom.