I tidningar som Aftonbladet kan vi läsa att stress knäcker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Är det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av årets 365 dagar. Eleverna har ”skola” ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, då de går i år sex. Eleverna befinner sig alltså ca 1000 timmar per år i skolan, (ett helt år består av 8700 timmar). Eleverna tillbringar endast 11% av tiden på ett år i skolan. Är det befogat att lägga ansvaret på skolan, då media påstår att skolan är för stressig för barnen? Tiden då eleverna inte är i skolan och kan bli påverkade är så mycket mer vilket bör finnas med i beräkningarna.    Detta är en enkätstudie som syftar till att undersöka hur elever i år sex uppfattar sin skolsituation i relation till stress. Studiens mål är att undersöka om eleverna upplever sig stressade i skolan, och vad det i så fall är som utgör de största stressmomenten. Studien ska också beröra hur eleverna anser att skolan kan gå tillväga för att minimera att stress uppstår.   Studien genomfördes i år sex i en kommun i Mellansverige, med hjälp av enkäter. Eleverna fick svara på frågor om t.ex. hur de mår, hur de upplever sin skolsituation (miljön, kompisrelationer, krav m.m.)   Barnombudsmannen (BO) har i sin rapport  - Barn och unga berättar om stress skrivit följande om barn och stress: ”Stress är en naturlig reaktion som för det mesta är bra. Men om man stressar för ofta så skadar det kroppen på sikt, inte minst om man är ung och fortfarande växer och utvecklas[1].”   När en person stressar frisläpps stresshormoner i kroppen som gör denne förberedd för flykt eller kamp. Vanliga funktioner som att gå på toaletten, äta eller dylikt kan då bli åsidosatt. Vid längre hormonpådrag blir stressen ohälsosam och skadlig för kroppen.   Resultatet av studien visade att ca 10 % av eleverna anger sig vara stressade. De största stressfällorna i skolan upplevs enligt eleverna vara: Hög ljudvolym, jämförelse mellan eleverna, mobbning och utseendefixering. För att motverka stress ansåg de att det skulle vara färre läxor och mer tid till att göra dessa. Dessutom önskar eleverna längre pauser mellan lektionerna så att de hinner hämta böcker och byta om till idrotten utan att stressa.   Sammanfattningsvis visar denna studie att det förekommer stressade elever i den undersökta kommunen. Det finns en grupp på 10 % som är väldigt påverkade av den negativa stressen, en grupp på ca 30 % som inte anser sig påverkas av stress alls och sedan finns en mellangrupp om 60 % som anser sig vara stressade ibland. Ofta går det bra att hantera stressen medan det i vissa fall blir svårt att hantera stressituationerna, vilket vara fallet för 10 % av eleverna i denna studie. Därför blir min slutsats att skolan utgör ett stressmoment för vissa elever, dock inte alla. [1] Barnombudsmannen (2004) s.7.

Depression, stress och utbrändhet är idag de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som drabbats av utbrändhet ser på fenomenet och hur det påverkar deras liv utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Deltagarna i studien var tre kvinnor och tre män från olika yrkesgrupper. Resultatet har tolkats med den hermeneutiska metoden och visar att utbrändhet handlar om långvarig psykisk ohälsa som orsakats av att respondenterna inte klarar av att leva upp till de identiteter som de har skapat i interaktionen med andra. Det verkar som om omgivningen hade en annan syn på psykisk ohälsa än vad respondenterna hade vilket fick konsekvenser. Respondenterna upplevde skam och uppfattade omgivningen som oförstående. Omgivningen verkade se utbrända som passiva medan dessa personer ville se sig som aktiva och kunna vara med och påverka sin situation. Genom att respondenterna inte accepterade omgivningens syn på utbrändhet så fick de heller inte den hjälp som de behövde.

BAKGRUND: I världen råder oroligheter, människor tvingas fly från sina hemland och under år 2007 var det 67 miljoner människor som flytt sitt land. Att tvingas fly från sitt hemland kan vara en tillräcklig orsak till att utveckla psykisk ohälsa. Dessa människor behöver stöd från hälso- och sjukvården. Omvårdnadsteoretikern Leininger beskriver transkulturell omvårdnad som att med respekt för varje individs kultur anpassa omvårdnaden. SYFTE: Att belysa stödfaktorer av betydelse för flyktingar med psykisk ohälsa. METOD: Litteraturstudie med 15 vetenskapligt granskade artiklar. RESULTAT: Analysen resulterade i sex kategorier som sammanfattningsvis visade att fysiskt-, psykiskt-, andligt-, kulturellt-, socialt- och samhällets stöd hade betydelse för flyktingar med psykisk ohälsa. Att vara medveten om och ha förståelse för kulturspecifika faktorers påverkan på hälsan var av stor vikt för omvårdnad av flyktingar. DISKUSSION/SLUTSATS: Inom hälso- och sjukvården behövs utbildning och insikt i tvärkulturella möten. Detta anses nödvändigt för att kunna tillgodose flyktingar med psykisk ohälsa och deras behov av stöd. Arbetar man enligt Madeleine Leiningers omvårdnadsteori kan man som sjuksköterska erhålla kunskap som underlättar i beslut och handlingar i omvårdnaden av patienter från andra kulturer.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur personal uppfattar att de påverkas av enchefs tillgänglighet. Vår undersökning bestod av kvalitativa intervjuer med sex personal på treolika arbetsplatser inom kommunal äldreomsorg. Våra intervjuer var halvstrukturerade för attge informanterna möjlighet till egen reflektion och för att ge intervjun en öppen karaktär.Intervjuerna bestod av olika teman som vi valde utifrån våra frågeställningar. Nyckelordenuppstod vid intervjuerna. När vi tolkade vårt empiriska material använde vi oss av kvalitativmetod. Det resultat som uppstod var att personal saknade chefens tillgänglighet. Generelltansåg de att det kunde vara svårt att nå chefen. De tillfällen de träffade sin chef ansåg de varaför få eller för korta. När personalen hade sin chef tillgänglig uppfattade de ofta att chefen intelyssnade på dem eller att de inte fick det stöd de ansåg sig behöva. Flera upplevde även att deinte blev tagna på allvar av sin chef. De saknade även bekräftelse och beröm från sin chef isitt arbete. Bekräftelse och beröm fick de oftast från omsorgstagarna och frånarbetskamraterna. Informanterna hade egna ursäkter till otillgängligheten hos chefen.Ursäkterna var att chefen har hög arbetsbelastning vad gäller många möten, för stortpersonalansvar samt för många administrativa uppgifter. Personalen vill ha en chef som är trygg och har struktur samt är delaktig och tar ansvar.

Depression och arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett betydande folkhälsoproblem i Sverige och detta är en utmaning för primärvården idag. Denna uppsats är ett kunskapsbidrag till forskningsprojektet REGASSA som syftar till att utveckla och utöka behandlingsalternativen för individer med mild till måttlig depression samt arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom primärvård. En 12 veckor lång individanpassad och behandlarstödd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) jämfördes med sedvanlig behandling. Behandlingseffekter undersöktes vid både eftermätning och uppföljningsmätning 12 månader efter påbörjad behandling. iKBT bestod av ett stort antal textbaserade moduler anpassade för olika typer av psykisk ohälsa. Dessutom fanns särskilda arbetslivsfokuserade avsnitt att tillgå vid behov. Resultaten visade att båda behandlingsgrupperna förbättrades signifikant avseende minskning av depressiva symtom mätt med Montgomery and Åsberg Depression Rating Scale (MADRS), samt ökad upplevd arbetsförmåga mätt med Work Ability Index (WAI) i eftermätningen. Uppföljningsmätningen visade också på kvarstående behandlingseffekter för båda utfallsmåtten i de två behandlingsbetingelserna. Inga signifikanta mellangruppsskillnader kunde urskiljas. Däremot hade 44 % av deltagarna i iKBT uppfyllt kriteriet för klinisk signifikant förbättring vid eftermätningen avseende depressiva symtom, jämfört med 21% i den sedvanliga behandlingen, vilket var en skillnad som kunde säkerställas statistiskt. Det framkom även att iKBT ökade den upplevda arbetsförmågan oavsett om deltagaren var sysselsatt eller inte. Enligt uppsatsens resultat kan iKBT betraktas som ett givet behandlingsalternativ inom primärvården. Implementering av iKBT för denna patientgrupp kan både innebära en utökad tillgänglighet av evidensbaserad psykiatrisk vård, samt bidra till ett minskat sjukskrivningsantal. Resultaten diskuteras i relation till uppsatsens metodologiska begränsningar och även förslag till framtida förbättringar presenteras.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att studera sambandet mellan utbildning och hälsa i ett livsloppsperspektiv. I studier av levnadsförhållanden under barndomen i relation till individens livschanser och hälsa senare i livet har utgångspunkten ofta varit föräldrarnas utbildning och den socioekonomiska situationen under uppväxten. Vad som inte studerats i lika stor omfattning är individens eget förhållande till skolan under tidiga år och dess betydelse för uppnådd utbildning och hälsa senare i livet. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i grundskolan genom att fokusera tre aspekter av individens subjektivt skattade situation vid tidpunkten för sjätte klass: motivation för skolarbetet, hur man upplever att man klarar skolans krav samt hur föräldrarna värderar utbildning. Dessa förutsättningar ställs sedan i relation till oddsen att 1) ta gymnasie- respektive högskoleexamen samt 2) drabbas av psykisk ohälsa i vuxen ålder.   Studien har en longitudinell design och är baserad på materialet Stockholm Birth Cohort Study (”Född i Stockholm på 50-talet”), en kombinerad enkät- och registerdatabas som inkluderar 14 294 individer. Utifrån resultaten kan det konstateras att samtliga tre studerade skolbetingelser har betydelse för sannolikheten att vidareutbilda sig. Att föräldrarna värderar utbildning högt var den faktor som visade sig vara starkast kopplad till att ta såväl gymnasie- som högskoleexamen. Att kunna hantera de krav skolan ställer och att känna hög motivation för skolarbetet var emellertid också signifikant och positivt kopplade till de båda utbildningsutfallen. Gällande psykisk ohälsa i vuxen ålder återfanns inga signifikanta samband med någon av de tre indikatorerna på de studerade individernas tidiga förutsättningar i skolarbetet. Att ha en högskoleutbildning visade sig dock, konstanthållet för en rad bakgrundsförhållanden, vara kopplat till en signifikant lägre risk för psykisk ohälsa i vuxen ålder.

Bakgrund: Idag finns ett stort antal personer som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Dessa personer löper själva en ökad risk för att drabbas av ohälsa, bland annat riskerar de att själva hamna i missbruk samt drabbas av psykisk ohälsa. Sannolikheten är därför hög att allmänsjuksköterskor även kommer att möta denna grupp i vården, och det är då viktigt att kunna bemöta dessa personer med en förståelse för deras uppväxt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser och konsekvenser av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar. Metod: Studien grundades på en kvalitativ studie av sex biografier för att belysa ämnet och svara an till syftet. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Personer som växte upp med missbrukande föräldrar påverkades på flera olika sätt, vilket skapade konsekvenser i vuxenlivet så som psykosociala problem, relationsproblem eller missbruksproblem. Flera utav informanterna kunde dock med hjälp av stöd gå vidare och acceptera sin uppväxt. Slutsats: Informanterna påverkades mycket av sin uppväxt senare i livet. Det är viktigt att sjuksköterskans bemötande med dessa personer präglas av en förståelse för deras uppväxt. På så vis skapas möjligheter för att kunna stötta personens hälsa.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra. Med gott ledarskap kan en god psykosocial arbetsmiljö skapas. Slutsatsen visade att ledaren har en oerhört viktig roll och inverkan på medarbetares välmående. Även respondenterna i studien ser fördelar med att arbeta hälsobefrämjande. Alla individer har ansvar över sin egen hälsa men om ledaren ger dem verktyg i form av delaktighet, en känsla av kontroll, meningsfullhet, samt skapar en teamkänsla så kommer det att främja såväl organisationen som individerna inom den.

Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohälsa som deltar i en kognitivt inriktad självstärkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsättningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare är syftet att kartlägga vilka motiv och förväntningar informanterna hade för att gå utbildningen.

Bakgrund: I Sverige lider 20-40 procent av befolkningen av psykisk ohälsa. Det är den tredje vanligaste orsaken till att söka hjälp i primärvården. Livsförändringar kan leda till psykisk ohälsa och samtalsbehandling kan vara exempel på bearbetning för att förbättra hälsan. Primärvården är den första instansen till psykisk omvårdnad och en av dess uppgifter är förebyggande hälsoarbete. Syfte: Var att beskriva patienters behov av samtal med sjuksköterska i primärvården vid psykisk ohälsa samt vad patienterna upplevde av samtalet. Metod: En allmänlitteratur studie genomfördes som baserades på tio kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Resultat: Patienter beskrev att vid livskris hade de behov av att ha någon som lyssnade och samtalade med. Vid psykisk ohälsa hade patienter ofta somatiska problem och vice versa. Patienterna uppskattade relationen med sjuksköterskan och upplevde i samtalet ökad självkänsla och bättre livskvalitet. Primärvården upplevdes inte kunna tillgodose det behov för samtal som fanns. Patienterna upplevde fördomar kring psykisk ohälsa. Diskussion: Om patienters behov av samtal inte tillgodoses kan deras självkänsla och hälsa försämras. När människors copingmekanismer inte längre räcker till behövs nya synvinklar, då kan samtal vara till hjälp. Ökad tillgång till samtal med sjuksköterska kan medföra förbättrad psykisk hälsa och bidra till minskning av stigma. Slutsats: Patienter känner behov för samtal med sjuksköterska vid psykisk ohälsa i primärvården och upplever lättnad och ökad självkänsla i samtalet. Om det fanns fler sjuksköterskor med inriktning på samtalsbehandling inom primärvården skulle patienters behov kanske bättre kunna tillgodoses. Det vore önskvärt om acceptansen för psykisk ohälsa eftersträvade den inställning som är rådande i samhället vad gäller fysisk ohälsa.