Syftet med undersökningen är att se om det uppstår eventuella konsekvenser i människors, framförallt kvinnors, livssituation i föreningen mellan yrkesliv och hem- och familjeliv som inkluderar det obetalda hemarbetet. Skapas det någon form av stress mellan yrkes- och familjeliv för människan som leder till sjukskrivning? Genom problemformuleringen ville författaren utgå ifrån en djupare inblick i hur intervjupersonerna påverkas av och hur de upplevde sin livssituation. Därför valdes en kvalitativ ansats för studien. Intervjuer genomfördes med fem kvinnor och en man ifrån Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Intervjuerna visade att alla intervjupersonerna i undersökningen känner stressrelationer mellan arbetsliv och hem- och familjeliv. Några av intervjupersonerna har blivit sjukskrivna i omgångar på grund av stress och psykisk press.

Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns ett samband mellan föräldrars bristande omsorgsförmåga och ungdomars droganvändning samt kriminalitet. Kan en persons uppväxt påverka huruvida den börjar använda droger eller har ett kriminellt beteende? En hypotes formulerades som löd: Det finns ett samband mellan föräldrars bristande omsorgsförmåga och droger samt kriminalitet. För att kunna styrka hypotesen användes kvantitativ metod genom statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Datan som behandlades inhämtades via UngDok-formulär som rörde ungdomar mellan 12 till 24 år på öppenvårdsmottagningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultatet visar att föräldrars bristande omsorgsförmåga har ett samband med ungdomars droganvändning samt kriminalitet.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling på någon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger på material från databasen UngDOK där uppgifter från inskrivnings- och utskrivningsformulär som mottagningarna använder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanställts och analyserats. Frågeställningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gäller könstillhörighet och psykisk hälsa vid påbörjad öppenvårdsbehandling. En annan frågeställning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremål för varierade beroende på kön. Resultatet visade att flickor i regel mår psykiskt sämre än pojkar. De lider i större utsträckning av oro/ångest, sömnproblem och depression. Beträffande insatser så deltog pojkar oftare i olika nätverkssamtal än vad flickorna gjorde. Flickorna deltog i större utsträckning i hälsosamtal och läkarbesök. Av resultatet kan man också se att det är större andel pojkar än flickor som söker hjälp och det är viktigt att undersöka detta vidare för att möjliggöra en förändring av det.

Sammanfattning Idag används hästar i behandling av människor med psykisk ohälsa. Detta till följd av att flertalet studier bekräftar hästars positiva inverkan på människors psykiska hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hästunderstödd behandling av psykisk ohälsa, med fokus på för- och nackdelar samt resultat. Följande frågeställningar behandlas i undersökningen: Vad innebär hästunderstödd behandling? Vilka för- och nackdelar finns med behandlingen? Vilket resultat ger behandlingen och på vilket sätt kan man utläsa resultatet? Dessa frågeställningar besvarades med hjälp av empiri från fem kvalitativa intervjuer med personer, vilka arbetar med hästunderstödd behandling av människor med psykisk ohälsa. Resultatet tyder på att hästunderstödd behandling är mer än bara hästen som terapeutiskt verktyg. Denna behandling består av en helhet, där hästen är en del, men där även ridterapeuten och miljön är viktiga delar som krävs för att behandlingen ska bli framgångsrik. Det ställs även krav på patienten i form av aktivt deltagande och hög motivation. Dessutom finns det faktorer som påverkar behandlingen på olika sätt, såsom ridterapeutens kunskap och erfarenhet, hästens utbildning och säkerhetsaspekter. Något annat som resultatet visar på är att behandlingens resultat enbart är fördelaktigt. De enda nackdelar som kan ses med behandlingen är rent praktiska sådana, som ej är baserade på resultatet av behandlingen. Resultatet tyder även på att det finns många olika sätt att utläsa det resultat som uppenbarligen visat sig av behandlingen. En del resultat kan tydligt utläsas genom exempelvis att observera patienten, medan andra resultat kan vara svårare att se, som till exempel om patienten klarat av att göra något hemma till följd av behandlingen.

Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem i dag, såväl för den drabbade individen, som dess närstående, samt även för samhället i stort. Föreliggande arbete sökte nå en djupare förståelse av en berättelse från en informant, om vägen tillbaka till förvärvsarbete efter en längre tids sjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit den socialkonstruktionistiska, och det som i arbetet undersöktes var dels själva berättelsen till form och innehåll; dels vilken funktion den hade för jagberättaren och för den berättelsevärld där berättelsen är publicerad, på ett diskussionsforum på Internet. Verktyget för att nå djupare förståelse kring detta har varit den narrativa analysen. Via analysen framkom bland annat att temat för berättelsen var jagberättarens kamp mellan yttre/inre krav och de egna resurserna, samt att berättelsen hade en vårdande funktion dels för jagberättaren själv, dels för övriga aktörer i berättelsevärlden.

Stress är ett begrepp som har ökat i användning den senaste tiden och är en allvarlig psykisk och fysisk åkomma där sjuksköterskor är den yrkesgrupp som drabbas mest av ohälsa på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan uppkommer av höga krav i kombination med bristande känsla av kontroll vilket kan orsaka en psykisk ohälsa som kan resultera i ångest och depression. Det påverkar sjuksköterskans prestationsförmåga som drabbar organisationen negativt då vårdskador och dödligheten hos patienter ökar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stress på arbetsplatsen relaterat till ohälsa. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet. Resultatet innefattade tre huvudkategorier; upplevelser av mänskliga faktorer, upplevelser av organisatoriska faktorer och upplevelsen av den egna ohälsan, samt nio underkategorier. Sjuksköterskans upplevelse av stress skapades av bristande kunskap, hög arbetsbelastning, kollegiala konflikter, oregelbundna arbetstider och emotionell utmattning. Den höga arbetsbelastningen inkluderade stor patientvolym, korta vårdtider och den administrativa delen som tog mycket av den patientcentrerade tiden. Arbetstiderna ansågs vara ett stressmoment då övertid som orsakande brist på återhämtning var vanligt förekommande. För att stressen ska kunna reduceras är det av vikt att uppmärksamma mer personalresurser, mindre patientgrupper, längre upplärningstid för de nyutbildade och mer ledarskapsutbildningar till handledare. Forskningen som finns tillgänglig måste nå fram till organisationen för att åtgärder ska sättas in så att sjuksköterskorna vill stanna kvar inom professionen.

I Japan beskrevs på 1980-talet ett fenomen som kom att kallas Hikikomori. Det talades då om en grupp ungdomar med en social tillbakadragenhet, utan känd aktivitet som tillbringade merparten av sin tid i det egna hemmet. På 1990-talet började det talas om fenomenet även i Europa och under senare år har gruppen uppmärksammats allt mer i Sverige. Syftet med studien var att utifrån ungdomarnas perspektiv undersöka vilka eventuella faktorer som påverkat dem till och från hemmasittandet, men även hur de upplevt den tid då de var hemmasittande. För att ta reda på det intervjuades sex ungdomar mellan 18-24 år vilka hade erfarenheter av ett hemmasittande och som var boendes i en mellanstor svensk stad. Resultatet visade att det var ett flertal faktorer som påverkar till och från hemmasittandet. Viktiga faktorer som framkom var skola, ohälsa och sociala nätverk. En sviktande skolnärvaro nämndes av majoriteten av ungdomarna vilken hade resulterat i att de hade ofullständiga betyg både från grundskola och gymnasium. Lärare som hjälpte ungdomarna lite extra visade sig vara viktigt för ungdomarnas motivation att ta tag i skolarbetet. Vad beträffar ohälsan var den på olika sätt återkommande i samtliga ungdomars berättelser. Trots det gick det inte att hitta något direkt samband mellan ohälsan och hemmasittandet. Under hemmasittandet spenderade ungdomarna en stor del sin tid vid datorn och hade via den flertalet av sina sociala kontakter. Övriga nätverk såsom familj, vänner, myndighetskontakter samt en verksamhet som arbetade med hemmasittande ungdomar hade en betydande roll för ungdomarna, framförallt vad gäller vägen från hemmasittandet.

Människor tillbringar stor del av sina liv med att arbeta, därmed är det viktigt med en god arbetsmiljö. I takt med teknisk utveckling och globalisering, sker förändringar på arbetsmarknaden. Många arbetsmiljöstudier har utförts, som påvisat samband mellan ohälsa och ogynnsam arbetsmiljö. Det finns vissa branscher och arbetsplatser där det ofta förekommer ogynnsam arbetsmiljö. Dessa definieras ofta av att arbetskraven är höga, samtidigt som möjligheterna till kontroll över det egna arbetet är lågt, vilket kan skapa negativ stress som kan vara bidragande faktor till hälsoproblem. En rapport från Arbetsmiljöverket om arbetsmiljön på 112 callcenter i Sverige, påvisade omfattande förekomst av ogynnsam arbetsmiljö. Studien utgick från en krav-kontroll-stödmodell med fokus på upplevda krav, egenkontroll och stöd i arbetet. Stor andel av arbetsplatserna visade förekomst av starkt styrt och bundet arbete, att arbetstagarna hade hög arbetsbelastning och låg beslutsfattning, vilket konstaterades vara vanligt inom arbetet på svenska callcenter.   Syftet med denna studie var att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön för säsongsanställda på ett callcenter i Sverige. Uppsatsen avsåg att undersöka hur respondenterna upplevde ohälsa respektive arbetsglädje i sin jobbsituation, samt om och hur arbetets krav, resurser och anställningsform påverkar dessa faktorer. Studien genomfördes för att urskilja om en kvalitativ ansats, kunde komplettera den tidigare kvantitativa forskningen inom callcenter. Resultaten visade att respondenterna upplevde arbetskraven som höga, och de var tvungna att ta in mycket ny information kontinuerligt under anställningens gång. De höga arbetskraven i form av att utföra arbetet utan misstag och under tidspress, med rädsla för negativa konsekvenser, är en form av negativ stress. De höga arbetskraven skulle på längre sikt kunna leda till allvarligare former av ohälsa. Den upplevda arbetsglädjen var hög, och kan ses som starkt relaterad till den sociala gemenskapen som fanns både på och utanför arbetsplatsen. Trivsel, gemenskap och att uppleva sig ha roligt på arbetsplatsen var grunden för arbetsglädjen. Samtliga respondenter, med undantag för en, önskade fortsatt anställning inom callcentret, efter säsongsanställningens slut. Några av respondenterna angav sig känna stress inför det kommande avslutet av anställningen, vilket kan kopplas till att anställningsformen skapade negativ stress, vilket kan leda till allvarligare former av ohälsa. Det fanns dock inget som tydde på att anställningsformen haft någon påverkan över respondenternas upplevda arbetsglädje.

Denna studie avser att belysa hur livsstil framställs i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Studiens syfte formuleras som hur framställs livsstil i läromedel för ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå och hur kan detta innehåll utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv förstås i relation till skolans övergripande mål som uttrycks i läroplanen Gy-11. Materialet som undersöks består av en nyproducerad lärobok där hela materialet ingår i  studien. I materialet ses livsstil som en avgörande faktor för god hälsa. Livsstil eller levnadsvanor listas i läroboken som motion, måltider, sömn, stress, umgänge, tobak, alkohol och droger. Till motion och måltider anknyts även kroppsideal. Som metod i denna studie har en strukturell textanalytisk metod valts för att bearbeta textens innehåll. Vad som i synnerhet har tagits fasta på är textens ideationella- och interpersonella struktur. Som teoretiska referensram har Stevens Lukes maktbegrepp och Bourdieus habitusbegrepp och densammes utbildningssociologiska teori använts. Dessa har ingått som en utgångspunkt för studien och används även för att diskutera studiens resultat. Resultaten i denna studie visar att den livsstil som framställs i det undersökta materialet kan beskrivas som individfokuserad och prestations- och resultatinriktad. En optimal nivå av prestation är det som framställs som eftersträvansvärt och uppnås genom att olika aspekter av hälsa beaktas och att skador och ohälsa undviks. Ansvaret att må bra läggs på individen.

Forskningen om barns syn på psykisk ohälsa är knapp och bristen på skalor gör det svårt att generalisera resultat. Därför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-åringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot människor med psykisk ohälsa och i sådana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes på svenska 11-åringar från två olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohälsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka även om de också visade empati särskilt då de kände någon med psykisk sjukdom. Det talades väldigt lite om psykiska sjukdomar i både skolan och hemmet, även i de fall då familjemedlemmar hade psykiska sjukdomar. Slutsatsen dras att fördomar gentemot människor med psykisk ohälsa finns även hos barn och försök till att förhindra detta bör rikta in sig på att sprida kunskap, öppet kommunicera om psykiska sjukdomar i skolan och vården bör uppmuntra till kommunikation i hemmet då barn diagnostiseras med psykiska sjukdomar.